V erksamhetsberättelse 2011 Biblioteket - Södertörns högskola
V erksamhetsberättelse 2011 Biblioteket - Södertörns högskola
V erksamhetsberättelse 2011 Biblioteket - Södertörns högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
V<strong>erksamhetsberättelse</strong> <strong>2011</strong><br />
<strong>Biblioteket</strong>
Innehållsförteckning<br />
V<strong>erksamhetsberättelse</strong> <strong>2011</strong> ................................................................................................. 3<br />
<strong>Biblioteket</strong>s organisation ........................................................................................... 3<br />
Arbete med bibliotekets identitet ............................................................................. 3<br />
Kundservice ....................................................................................................................... 5<br />
Ansvarsområden ......................................................................................................... 5<br />
Utvecklingen i kundservice under året .................................................................... 5<br />
Kompetensutveckling ................................................................................................. 6<br />
<strong>Biblioteket</strong>s IT-funktion ............................................................................................... 11<br />
Ansvarsområden ...................................................................................................... 11<br />
Kompetensutveckling .............................................................................................. 12<br />
Media och Webb ............................................................................................................ 13<br />
Ansvarsområden ...................................................................................................... 13<br />
Medieinköp ............................................................................................................... 13<br />
Webb och sociala medier ........................................................................................ 17<br />
Enheten för lärande och forskarstöd .......................................................................... 19<br />
Ansvarsområden ...................................................................................................... 19<br />
Undervisande och lärande ...................................................................................... 19<br />
Forskarstöd och publicering ................................................................................... 22<br />
Kompetensutveckling .............................................................................................. 24
V<strong>erksamhetsberättelse</strong> <strong>2011</strong><br />
Karin Grönvall, Biblioteksschef<br />
Inför <strong>2011</strong> presenterade <strong>Biblioteket</strong> en verksamhetsplan som fastslogs av biblioteksrådet.<br />
Denna v<strong>erksamhetsberättelse</strong> är en uppföljning av den och ska redogöra för hur<br />
verksamheten utvecklats, vad vi uppnått och även hur vi arbetat.<br />
<strong>Biblioteket</strong>s organisation<br />
<strong>Biblioteket</strong> består av ca 40 medarbetare fördelade på 3 enheter med varsin<br />
enhetschef. <strong>Biblioteket</strong>s ledningsgrupp utgörs av bibliotekschef, it-chef (likadeles<br />
bitr. bibliotekschef) samt enhetscheferna. Ledningsgruppen har möte varannan<br />
vecka liksom enheterna. Personalmöten med all personal äger rum en gång i<br />
månaden då olika teman tas upp och information sprids. På enheterna finns ett<br />
antal funktionsgrupper som arbetar med att utveckla sina arbetsområden. I maj<br />
hade all personal en gemensam planeringsdag och före jul hade de tre enheterna<br />
separata planeringsdagar då vi arbetade med verksamhesplanen för 2012. Som stöd<br />
till biblioteksutvecklingen finns ett biblioteksråd som sammanträdde tre gånger<br />
under <strong>2011</strong>.<br />
Arbete med bibliotekets identitet<br />
Under <strong>2011</strong> har vi i hela personalgruppen arbetat med vår identitet och vad vi vill stå<br />
för, uttryckt i värdeord, som bibliotek på <strong>Södertörns</strong> <strong>högskola</strong>. Vi har dels arbetat med<br />
frågan i mindre, existerande arbetsgrupper och dels i hela personalgruppen. För att<br />
skapa sammanhang bjöd vi in Joachim Hansson, professor i biblioteks- och<br />
informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, till vår planeringsdag och pratade om<br />
forskningsbibliotekens identitet.<br />
En plattform för vårt utvecklingsarbete är den nya utbildnings- och forskningsstrategin.<br />
Under hösten diskuterade vi utkastet till strategin med fokus på frågan om<br />
vilket sätt den kan visa riktning för vår egen verksamhet. Vi har också haft besök av<br />
rektor för samtal om strategin, dels i hela personalgruppen och dels på<br />
ledningsgruppsmöte.<br />
Identitetsarbetet låg till grund för ledningsgruppens formulering av den<br />
övergripande målsättningen ”Att på ett kreativt och inkluderande sätt skapa<br />
förutsättningar för lärande”! Målsättningen utgjorde grunden i verksamhets-planeringen<br />
för 2012.<br />
3
Kundservice<br />
Marjatta Styrud, Enhetschef<br />
Ansvarsområden<br />
• Bemanning av disk, telefon, mail, chatt.<br />
• Samordning biblioteksvärdar<br />
• Vägledning i litteratur- och informationssökning inkl ”Boka handledning i<br />
informationssökning<br />
• Bemötandefrågor, kompetensutveckling i arbetslagen, biblioteksvärdar<br />
• Lokala lån, cirkulation, fjärrlån ut<br />
• Kassahantering/fakturering<br />
• Talboksservice<br />
• Service till distansstudenter<br />
• Vaktmästeri (posthantering)<br />
• De publika lokalerna<br />
• Daglig skötsel samlingar i hyllorna, bokuppsättning och hantering av tryckta<br />
tidskrifter<br />
• Utskriftssystemet<br />
• IT- och kopieringssupport<br />
• Support av datorer<br />
Enheten för kundservice bestod <strong>2011</strong> av 13 medarbetare (varav en tjänstledig) samt 9<br />
biblioteksvärdar och två bokuppsättare. På sommaren anställdes feriearbetare under<br />
några veckor för att flytta böcker inför golvslipningen samt för att chippa böcker. Till<br />
terminsstarten anställdes en extraresurs under fyra veckor.<br />
Utvecklingen i kundservice under året<br />
Smidigare terminsstarter<br />
Målet för kundservice är att få terminsstarten så smidig som möjligt och att<br />
kunderna får en bra service utan långa väntetider.<br />
Inför terminsstart upprättades en checklista där det framgår vad som behöver göras och<br />
av vem inför terminsstarten. Denna lista uppdateras vid behov och gås igenom till varje<br />
terminsstart.<br />
Vi provade även en ny form av biblioteksintroduktioner till vårterminen som<br />
bestod av 15 minut drop-in, men den möjligheten tog inte så många studenter fasta på.<br />
Till höstterminen hade vi istället ambulerande introduktioner, dvs vi hjälpte till på plats<br />
i bibliotekslokalen och vid behov. Vi medverkade också i <strong>högskola</strong>ns terminsstartprogram<br />
med två representanter.<br />
5
Skyltgrupp<br />
För att göra terminsstarterna smidigare och lättare för nya studenter att hitta i<br />
biblioteket har vi dessutom bildat en skyltgrupp på fyra personer. Skyltgruppen har<br />
under hösten inventerat befintliga skyltar i biblioteket samt behovet av nya skyltar.<br />
Under arbetet har fokus legat på att alla skyltar ska finnas även på engelska. Då många<br />
av bibliotekets bokhyllor saknar gavelskyltar, har nya beställts från Wagner Form AB.<br />
Skyltgruppen har även arbetat med att regelbundet se över bibliotekets anslagstavlor och<br />
vid behov trycka upp nytt informationsmaterial.<br />
Effektivare service – Arbetslagen<br />
Målet för arbetslagsarbetet är att uppnå ett effektivare kundbemötande och ge en<br />
bättre service. Vi vill minska sårbarheten och öka flexibiliteten i bemanningen av<br />
disken.<br />
Genom att bemanna kundtjänst med fyra arbetslag samt en resursperson 10.00–14.00<br />
har vi uppnått en tillfredsställande nivå på vår service. Vid höstens terminsstart hade vi<br />
dessutom förstärkning i disken kl. 09.00–15.00 av en person i fyra veckor.<br />
Det har varit en lagledare och ca 4–6 personer från de olika enheterna i varje lag.<br />
Arbetslagens uppgift är att bemanna informationsdisken, telefontjänsten, besvara<br />
bibliotekets mejl och chatt. Chatten är en ny funktion som infördes under året för att öka<br />
tillgängligheten. Lagledarna har även tillsammans med chefen för Kundservice planerat<br />
bemanning för kundtjänst under sommarmånaderna och jul–nyår.<br />
I maj utvärderades arbetslagen genom en enkät som lagledarna samt chefen för<br />
Kundservice utformade. Resultatet sammanställdes under hösten i Arbetslagen<br />
bemannar Kundtjänst – en utvärdering av första året som diskuterades på ett personalmöte.<br />
Det framkom i utvärderingen att arbetet med lag i Kundtjänst bidrar till bättre<br />
service vid terminsstart genom att bemanningen anpassas efter behovet och vi utnyttjar<br />
personalresurserna bättre. Den ger en ökad ansvarskänsla bland personalen och<br />
möjligheter att vidareutveckla och förbättra arbetsrutinerna.<br />
År <strong>2011</strong> 2010 2009<br />
Antal inpasseringar 561 558 570 812 536 651<br />
Antal inpasseringar i biblioteket<br />
Kompetensutveckling<br />
Under hösten gavs även två introduktioner i informationssökning för biblioteksvärdar<br />
men även arbetslagen. Introduktionerna syftade till att deltagarna skulle lära sig mer om<br />
bibliotekets resurser, känna sig säkrare kring informationsfrågor i disken, samt bättre<br />
kunna avgöra om och till vem frågor behöver slussas vidare.<br />
Under våren hade arbetslagen en workshop om värdegrund med syfte att få fram<br />
verksamhetens ledord. Det arbetet skulle sedan följas av ett bemötandeprojekt som skulle<br />
påbörjas <strong>2011</strong>. Vi hann inte med detta utan har flyttat bemötandearbetet till 2012.<br />
Lagledarna och chefen för Kundservice hade en heldag i juni för planering och<br />
utvärdering av lagarbetet. Vi planerade årets ärendekartläggning, såg över nyckeltal och<br />
påbörjade arbetet med en ny policy för kundtjänstsarbete.
Under året har praktik förekommit i disken av praktikanter (biblioteks-studerande och<br />
personal från <strong>högskola</strong>ns reception), vikarier och nyanställda som arbetslagen har<br />
introducerat i kundtjänstarbetet.<br />
Under våren har lagledarna haft handledning tillsammans med en konsult.<br />
Arbetslagen har haft både gemensamma och egna utbildningstillfällen:<br />
• Genomgång av skrivare och kopiatorer<br />
• Genomgång av utskriftssystemet<br />
• Utbildning i chattsystemet<br />
• Genomgång av Rutinpärmen på Google<br />
• Workshop om e-resurser.<br />
Talboksservicearbetet kräver en ständig kompetensutveckling och omvärlds-bevakning.<br />
Under året har talboksservicegruppen deltagit i följande kurser och konferenser som ett<br />
led i verksamhetsplanen att förbättra servicen och öka kompetensen.<br />
• Hjälpmedelsinstitutets kurs Tillgänglig webb i Stockholm.<br />
• Internationella Daisykonsortiets årsmöte och konferens i Helsingfors.<br />
• TPB:s studiedag i Stockholm.<br />
• 6:e Nordiska Dyslexipedagogiska kongressen i Stockholm.<br />
• ID-dagarna (Hjälpmedelsinstitutets Informations- och Demonstrationsdagar) i<br />
Uppsala.<br />
• Svenska Daisykonsortiets konferens och årsmöte i Stockholm.<br />
• TPB:s studiedag i Stockholm.<br />
Talboksservice<br />
Målet för verksamheten Talboksservice är att utveckla och effektivisera servicen till<br />
denna målgrupp och utöka vår kompetens inom området för studenter med<br />
funktionshinder.<br />
Gruppen som huvudsakligen arbetar med Talboksservice på biblioteket består av tre<br />
personer samt ytterligare en person har bidragit med teknisk support.<br />
En medarbetare på Kundservice sköter nedladdning och bränning av talböcker på<br />
skiva i biblioteket till de studenter som av olika skäl inte kan sköta detta själva. Antalet<br />
brända böcker under året var 296 st. Dessutom har gruppen teknisk support på de<br />
bärbara datorerna (de s.k. 108-datorerna) som innehåller stödprogram för<br />
funktionshindrade studenter.<br />
Vi har under året haft 241 aktiva 108-studenter, studenter med funktionshinder,<br />
(2010: 178 st). Talboks-introduktioner har getts vid 57 tillfällen. Varje tillfälle är circa<br />
1 timme.<br />
Under året har vi deltagit i de två terminsstartsmässorna samt fortsatt samarbetet<br />
med <strong>högskola</strong>ns samordnare. En person har deltagit i en grupp på <strong>högskola</strong>n som ser<br />
över möjligheten med campuslicenser för stödprogram. I december var vi på ett FUGAmöte<br />
för institutionssekreterarna då vi informerade om bibliotekets talboksservice.<br />
Under sommaren påbörjades arbetet med att lägga över lokala inläsningar (gjorda<br />
av <strong>högskola</strong>ns lektörer) till TPB.<br />
En informationsfolder om talboksservice på biblioteket skapats under året.<br />
Från TPB:s digitala arkiv har 2487 nedladdningar gjorts av <strong>Södertörns</strong> <strong>högskola</strong>.<br />
<strong>Biblioteket</strong> stod för 294 st av dessa.<br />
7
Boka handledning i informationssökning<br />
Målet med tjänsten Boka handledning i informationssökning är att genom enskild,<br />
pedagogisk vägledning bidra till studenternas förmåga att söka och värdera<br />
information.<br />
Under <strong>2011</strong> har tjänsten Boka handledning setts över vad gäller både bemanning och<br />
rutiner. Tjänsten har fått en egen mailbox: infosok@sh.se, som dagligen gås genom.<br />
Antalet bibliotekarier som är bokningsbara har utökats till nio. Det finns nu även ett<br />
tydligt back-up system med en huvudansvarig och två ersättare. Under året har vi<br />
sammanlagt haft 75 handledningstillfällen, 43 på vårterminen och 32 på höstterminen.<br />
År <strong>2011</strong> 2010 20009<br />
Antal tillfällen 75 48 39<br />
Antal bokningstillfällen Handledning i informationssökning.<br />
För att tydligare inkludera både studenter, forskare och lärare på <strong>högskola</strong>n, har<br />
informationen om tjänsten på webbplatsen utökats och nischats för att passa olika<br />
målgrupper. Vid lanseringen av <strong>högskola</strong>ns nya webb lade vi även till en FAQ med<br />
frågor och svar kring tjänsten.<br />
Under våren genomfördes ett särskilt fortbildningstillfälle för alla bokningsbara<br />
om ekonomiska och juridiska databaser, och på höstterminen fördjupade vi oss i<br />
uppsatshandledning. Vi fick då besök av J-O Gullö från Centrum för lärande och<br />
bildning som berättade om sina erfarenheter från projektet om uppsatshandledning som<br />
gjordes på <strong>högskola</strong>n förra hösten.<br />
Back-up system för alla funktioner<br />
Målet är att göra verksamheten mindre sårbar och personberoende.<br />
Vi har under året sett till att alla viktiga funktioner har en ersättare. Dessutom har vi<br />
försökt att informera om vem som gör vad på Kundservice och fått tydliga rutiner för<br />
olika arbetsuppgifter. En ”Vem gör vad”- förteckning är under arbete.<br />
Ny diskmiljö – bättre studiemiljö<br />
<strong>Biblioteket</strong> ska uppfattas som en attraktiv mötesplats för <strong>högskola</strong>ns studenter,<br />
lärare/forskare och andra anställda samt fungera som en god studiemiljö.<br />
Att skapa en välkomnande entré blev en viktig uppgift under <strong>2011</strong>. En lokalgrupp<br />
bildades som utgick från en vision för entrén:<br />
• Miljön ska upplevas trivsam och inbjudande<br />
• Besökarna ska mötas av öppenhet och tydlighet<br />
• Personalen ska vara tillgänglig och kompetent<br />
• Det ska finnas möjligheter att klara sig själv i biblioteket<br />
Satsningar har gjorts på att fräscha upp bibliotekslokalen och vi har gjort<br />
nyanskaffningar, bl.a. nya stolar och installation av eluttag, och förbättringar vad gäller<br />
studieplatser och grupparbetsplatser. <strong>Biblioteket</strong>s trägolv har slipats och ljudisolerande<br />
plattor har satts upp i taket. Ett daglånerum byggdes under sommaren för att<br />
studenterna ska kunna låna sina daglån själva utan att köa i disken. Vi påbörjade även
arbetet med att förbättra informationsmiljön och backoffice. Ett rum för telefontjänsten<br />
inreddes och utrymmet i återlämningsrummet kunde utnyttjas bättre. Ett separat låsbart<br />
rum för filmer spel och reserverade böcker byggdes också i anslutning till<br />
daglånerummet.<br />
I och med att biblioteket införde RFID chippades alla böcker (ca 120 000 volymer) i<br />
somras och nya automater för utlån och återlämning anskaffades. Så även nya larmbågar.<br />
Ny informationsmiljö med nya diskar har inte helt slutförts och pågår även 2012.<br />
IT/teknik<br />
Under <strong>2011</strong> flyttade vi om kopiatorer och skrivare i lokalerna för att göra plats för andra<br />
funktioner samt för att få de på ett mer användarvänligt ställe. Mikrofilms-apparaterna<br />
och kopiatorer bytte plats. Mikrofilmsutrustningen finns nu i UB628. I rum UB616<br />
installerades det 16st bärbara datorer och de 15 stationära datorer som stod i det<br />
rummet installerades på plan 6. Samtliga datorer i biblioteket har blivit installerade med<br />
Windows 7 samt utökats med extra RAM-minne (4GB).<br />
Datorer för funktionshindrade utökades med 5 st och i grupprummen gjordes<br />
datorerna om till att fungera på det trådlösa nätverket.<br />
Efter sommarens omfattande ombyggnad så har vi införskaffat oss tre nya<br />
utlåningsmaskiner samt en ny återlämningsmaskin som kan läsa vårt nya RFID-system.<br />
<strong>Biblioteket</strong> ansvarar för utskriftssystemet på <strong>högskola</strong>n och under året togs<br />
2 091 479 kopior/utskrifter (2010: 1 648 332).<br />
I slutet av året inleddes samarbete med Mediecenter som resulterade i ett avtal, i<br />
vilket en nybildad teknikgrupp på biblioteket ska gemensamt arbeta för att förbättra ITsupporten<br />
till våra studenter.<br />
Cirkulation<br />
Tre personer har under <strong>2011</strong> arbetat med cirkulation, dvs. lokala lån och fjärrlån-ut.<br />
Under året har vi utarbetat ett välfungerande back-up system, uppdaterat våra<br />
rutindokument, samt genomfört Projekt personallån. Syftet med projektet var att göra<br />
en översyn av bibliotekets lånevillkor till <strong>högskola</strong>ns personal samt se över hanteringen<br />
av forskarexemplar. Resultatet, att upphöra med forskarexemplar samt att inte undanta<br />
personal från ersättningsskyldighet för förkomna böcker, gör hanteringen av lån<br />
effektivare och innebär en bättre service för våra kunder.<br />
År <strong>2011</strong> 2010 2009<br />
Antal utlån 275 482 286 591 277 334<br />
Antal utlån<br />
Vi har under <strong>2011</strong> genomfört olika kompetensutvecklingsinsatser enligt verksamhetsplanen.<br />
På enheten för Kundservice utsågs en pedagogisk samordnare och vi har<br />
genomfört flera tillfällen för kompetensutveckling under året. Under vårterminen<br />
erbjöds en internutbildning kring juridiska och ekonomiska databaser, med syfte att<br />
arbetslagen skulle bli säkrare kring informationsfrågor om dessa ämnen i kundtjänst.<br />
Detta följdes upp under hösten med en liknande intern-utbildning kring naturvetenskapliga<br />
databaser.<br />
9
<strong>Biblioteket</strong>s IT-funktion<br />
Anders Fredriksson, Enhetschef<br />
Ansvarsområden<br />
• Stöd för enheterna i arbetet med system och med IT-utveckling.<br />
• Kontakt/samordning mot <strong>högskola</strong>n i IT-frågor, (infrastruktur, utveckling).<br />
• Verka för kompetensutveckling av bibliotekspersonal på IT-området.<br />
• Leda eller delta i större utvecklingsprojekt.<br />
• Delta i webbutveckling.<br />
• Ansvara för större investeringar i hård- och mjukvara (budgetuppföljning).<br />
• Övergripande ansvar för låne- och katalogsystemet.<br />
RFID infört<br />
Utrustning för övergång till att använda chip istället för streckkoder upphandlades och<br />
driftsattes under året. Efter arbete med upphandling och avtal organiserades arbetet<br />
med att sätta chip i alla våra böcker. Övergången innebar också upphandling och<br />
igångsättande av två nya larmbågar, två utlåningsmaskiner och en återlämnings-maskin.<br />
Den nya tekniken ger bättre funktionalitet hos automater och larmbågar. Falsklarmen<br />
minskar och ej avlarmat material som förs ut kan omedelbart identifieras. Den nya<br />
återlämningsmaskinen har minskat risken för felsortering.<br />
Upphandling av samsökningsverktyg<br />
Ett verktyg för samsökning av bibliotekets tryckta och elektroniska resurser<br />
upphandlades. De inkomna anbuden uppfyllde tämligen väl våra krav och låg också<br />
ganska nära i pris. En grundlig utvärdering gjordes, där de tre leverantörerna också<br />
bjöds in för att förtydliga sina anbud och svara på frågor. Vann gjorde företaget Ex<br />
Libris med sin tjänst Primo. Avgörande var bland annat att detta system ger oss de<br />
bästa möjligheterna att själva forma systemet efter <strong>högskola</strong>ns behov. Ex Libris har<br />
också ett etablerat samarbete med stora och välorganiserade användargrupper.<br />
Under 2012 fortsätter arbetet med att implementera tjänsten och integrera den i vår<br />
webbmiljö. Primo ska ge våra användare en möjlighet att med en enda inmatning<br />
genomsöka i stort sett allt det vi har tillgång till. Resultatet kan sedan begränsas till<br />
olika önskade delmängder. Den här typen av verktyg har kallats för ”bibliotekens<br />
Google”.<br />
System för katalog och cirkulation<br />
En ny generation av system utvecklas nu av de ledande leverantörerna. Vår nuvarande<br />
leverantör Innovative Interfaces planerar att ersätta sitt system med ett helt nytt. Idag<br />
har vi vårt system tillsammans med Karolinska institutets bibliotek (KIB), vars behov<br />
numera skiljer sig en del från våra. KIB inledde under året ett arbete med inriktning på<br />
systembyte. Dessa båda faktorer – en ny generation av system och en signal från vår<br />
11
nuvarande samarbetspartner – aktualiserade behovet av att arbeta med frågan, trots att<br />
den inte var med i verksamhetsplanen.<br />
KIB undersökte under året i projektform möjligheten att gå över till ett Open Sourcesystem<br />
som heter Koha. Vi inbjöds att delta i detta projekt, som innebar att även våra<br />
katalogposter importerades till en testinstallation. Systemparametrar sattes och olika<br />
funktioner testades och utvärderades. KIB beslöt efter detta projekt att tills vidare stanna i<br />
nuvarande lösning, men vi ser att det framöver med största sannolikhet måste bli en<br />
upphandling av ett nytt system och att vi den här gången inte gör det tillsammans med<br />
KIB. Arbetet med att förbereda en upphandling fortsätter i projektform under 2012.<br />
Internkommunikation<br />
IT-chefen har ansvaret för intranätsfunktioner. Vår miljö är splittrad på flera system och<br />
tjänster, så det fanns ett behov av att skapa riktlinjer för hur medarbetarna ska hantera<br />
olika former av intern elektronisk information. Ett förslag togs fram, som förankrades i<br />
ledningsgruppen och diskuterades med alla medarbetare vid två internutbildningstillfällen.<br />
Riktlinjerna finns nu publicerade på intranätet. Arbetet med intranät innebär<br />
skötsel av Intrabloggen, som är en Wordpressinstallation på vår egen Linuxserver.<br />
Denna plattform ger möjligheter till en friare och tekniskt mer flexibel publicering av<br />
material än <strong>högskola</strong>ns intranät. Intrabloggen är ett forum för omvärldsbevakning<br />
och diskussion.<br />
Webbarbete<br />
Deltagit praktiskt i införandet av den nya externwebben. Deltagit i planeringsmöten<br />
kring den framtida utvecklingen och varit medlem i den nybildade webbtjänstgruppen,<br />
som ska driva den tekniska utvecklingen av bibliotekets webbplats. Arbetat med<br />
plattformen för bibliotekets bloggar (Wordpress-installationer), samt med ett par andra<br />
specialapplikationer.<br />
Bildande av teknikgruppen<br />
Medverkat i bildandet av bibliotekets teknikgrupp, som ska stödja arbetslagen och övrig<br />
personal i teknikfrågor, samt se till att bibliotekets IT-miljö och utrustning fungerar.<br />
Gruppen är bildad i samarbete med IT-avdelningen och bör ge möjlig-heter för en<br />
gemensam strävan att förbättra IT-supporten för våra studenter. Arbetet med att stödja<br />
arbetslagen kommer framöver att planeras och ske i samarbete med teknikgruppen.<br />
Kompetensutveckling<br />
Deltog i konferensen ELAG (European Library Automation Group), som handlade om<br />
utvecklingen på nätet, med mycket fokus på “ linked data”. Där fanns också mer<br />
praktiska workshops, t ex om utveckling av mobila webbplatser och om det populära<br />
ramverket jQuery.<br />
Deltog i den årliga icke-konferensen BibCamp, där alla deltagare förväntas hålla en<br />
presentation. Jag pratade om problematiken kring internkommunikation.<br />
Har under hösten också klarat av 7,5-poängskursen kursen ”Webbdesign med<br />
JavaScript och Document Object Model”, som gavs vid Umeå universitet.
Media och Webb<br />
Catarina Hummelstrand, Enhetschef<br />
Ansvarsområden<br />
Media och webb-enheten ansvarar för att köpa in och tillgängliggöra tryckt och<br />
elektroniskt material som är relevant för <strong>högskola</strong>ns forsknings- och utbildnings-profil.<br />
Även bibliotekets webbplats, dels den tekniska, innehållsmässiga och kommunikativa<br />
delen, hör ansvarsmässigt till enheten.<br />
Medieinköp<br />
Inköp böcker och fjärrlån<br />
I början av året organiserade vi om arbetet med att köpa in böcker och beställa<br />
fjärrlån i syfte att uppnå en mindre personberoende hantering av förvärv,<br />
katalogisering och fjärrlån. Arbetsgruppen består av fem personer där två per dag,<br />
enligt schema, tar hand om de fjärrlånebeställningar och inköpsförslag , oavsett ämne,<br />
som kommer till biblioteket.<br />
Genom internutbildning kunde alla i gruppen komma igång med fjärrlån på kort tid.<br />
Under året fjärrlånades 1701 dokument till biblioteket och till bibliotekets tryckta<br />
samling förvärvades 6112 böcker. Boksamlingen uppgick vid årsskiftet <strong>2011</strong>/2012 till<br />
drygt 125 000 exemplar.<br />
Läromedelssamlingen<br />
Vi har under året gjort ett krafttag kring att möta lärarutbildningens behov av läromedel<br />
för grundskola och gymnasiet och köpt in material för drygt 80 000 kronor. En liten<br />
grupp bestående av tre personer har arbetat med inköp och katalogisering av materialet.<br />
Inköpen baserades på listor vi fått från nätbokhandeln Adlibris samt enstaka<br />
inköpsförslag.<br />
Vi har haft två möten med lärarutbildningen för att stämma av behovet och<br />
informera hur vi arbetar. Dels med Robert Sandberg och dels med Karin Broberg,<br />
ansvarig för estetiska läroprocesser.<br />
Klassificering med Dewey<br />
Från och med årsskiftet började biblioteket använda Deweys decimalklassifikation vid<br />
ämnesklassificering av nya böcker. Dewey är internationellt gångbart och hålls bättre<br />
uppdaterat än det tidigare använda SAB-systemet. Övergången till Dewey fungerade<br />
smärtfritt tackvare bra kunskapsspridning i organisationen och genom att några i<br />
personalen gått endagskurser på KB.<br />
13
Förstudie Mesopotamiska samlingen<br />
Mats Alexandersson har gjort en kvantitativ förstudie kring den Mesopotamiska<br />
samlingen i samarbete med David Gaunt och Can Diarbakerli på institutionen för<br />
Kultur och Kommunikation. En rivning av Primushuset sågs som nära förestående och<br />
detta gjorde frågan om samlingens placering aktuell. <strong>Biblioteket</strong>s sågs som en tänkbar<br />
plats att placera samlingen och därför startades förstudien i vilken beräkningar gjorts på<br />
samlingens fysiska omfång och vilka resurser som krävs för att integrera den i ett<br />
biblioteksbestånd.<br />
Under sommaren användes rapporten från förstudien i en projektansökan till<br />
Österjöstiftelsen för att få medel till att utveckla samlingen och införliva den i<br />
biblioteksbeståndet, en ansökan som inte bifallits. Beskedet om att uppskjuta rivningen<br />
av huset där samlingen i dag huserar, har dock gjort frågan om samlingens placering<br />
mindre akut.<br />
Tryckta tidskrifter<br />
I samband med omflyttningar och ombyggnad i bibliotekslokaler sågs vårt bestånd av<br />
papperstidskrifter över. En del av tidskrifter som finns i elektronisk form gallrades.<br />
Papperstidskrifter fick ett nytt arkiv och placering. Under året fanns 313 löpande<br />
tidskrifter och 10 dagstidningar att tillgå i biblioteket.<br />
Utbud under året:<br />
313 tryckta tidskrifter<br />
10 dagstidningar<br />
E-resurser<br />
Ett mål som vi arbetat med under året var att fler medarbetare skulle komma in i arbetet med<br />
e-resurser samt att flera arbetsuppgifter skulle säkras upp och göras mindre personberoende.<br />
Under hösten återupplivades därför e-resursgruppen och kom igång med regelbundna<br />
möten där frågor kring inköp, plattformar och support diskuterats och beslutats. I höstas,<br />
inför förnyelse av tidskriftsprenumerationer och databasavtalen, arbetade gruppen med att ta<br />
fram och analysera användningsstatistiken.
Användning totalt<br />
500000<br />
450000<br />
400000<br />
350000<br />
300000<br />
250000<br />
200000<br />
150000<br />
100000<br />
50000<br />
0<br />
Sökn. i<br />
bibl.<br />
databaser<br />
Fulltextd<br />
okument<br />
i<br />
databaser<br />
Arbetet med e-resurser kan beskrivas enligt följande årscykel:<br />
Utvärdering<br />
Framtag<br />
na dok. i<br />
övr<br />
databaser<br />
Administration/<br />
support<br />
Fulltext<br />
e-böcker<br />
Fulltextd<br />
okument<br />
e-tidskr.<br />
Beslut<br />
Inköp/förnya/säga upp<br />
Tillgängliggöra<br />
Audiovis<br />
uella dok.<br />
i digital<br />
form<br />
Övr.<br />
digitala<br />
dok.<br />
<strong>2011</strong> 77405 67798 820 490807 84661 6021 259492<br />
2010 59583 181726 1249 358558 69976 5996 0<br />
2009 55298 75315 1104 298032 65376 4710 0<br />
Utbud under året:<br />
• Databaser: 74 databaser har tillgängliggjorts under året. 3 nya har tillkommit<br />
och 3 har sagts upp.<br />
15
• Tidskrifter: 10738 stycken gjordes tillgängliga. Merparten av dem köptes in via<br />
konsortieavtal. Två nya tidskriftspaket, de Gruyter och CEEOL köptes in och<br />
gjordes tillgängliga via bibliotekets webbplats.<br />
• E-böcker: Det totala antalet e-böcker var 74 257. Den största mängden 71 268<br />
kommer från Ebrarys Academic Complete<br />
I januari började vi använda e-boksplattformen Dawsonera för alla enstaka bokinköp.<br />
Under året har vi också tillämpat en ny policy som går ut på att om en kursbok finns<br />
som e-bok, med rättigheter som tilllåter flera samtidiga användare, så köper vi inte in<br />
några tryckta exemplar. Vi har varit lyhörda för studenternas synpunkter på att läsa eböcker<br />
men har ännu inte fått någon tydlig reaktion. Vi önskar följa upp frågan om eboksläsning<br />
mer. Fler förvärvare har börjat köpa in enstaka e-böcker.<br />
För att sprida kunskapen kring vilka e-resurser biblioteket har, vilka förändringar<br />
som gjorts och hur Dawsonera fungerar har internutbildningar hållits för alla på<br />
biblioteket som arbetar i kundtjänst.<br />
Vi har utbytt erfarenheter kring administration, användning och tillgängliggörande<br />
av e-resurser genom att delta i exempelvis Användargruppen för Verde i<br />
Sverige, Konsortiedagar, Seminarier anordnade av KB och Libris-avdelning, Samsaårsmöte,<br />
LM-Infos informationsmöte, E-bokens dag på Chalmers samt ChALS och<br />
Primo-möte. Vi har också fördjupat oss i en den akademiska publiceringsprocessen<br />
genom att delta på UKSG-konferensen och på Lund-online.<br />
Kurslitteratur<br />
Inför terminsstart är det alltid ett intensivt arbete med att köpa in kurslitteratur till<br />
studenternas kurser. Under året har vi arbetat mot att skapa en effektivare hantering av<br />
kurslitteraturlistorna och att bygga en flexiblare organisation kring detta. Med en<br />
uppdaterad processkartläggning som utgångspunkt så beslutade vi att köpa in<br />
utrustning av böckerna via Adlibris. Det betyder att böckerna nu är plastade, stämplade<br />
och uppmärkta med hyllsignum vid leverans. Därefter gör biblioteksvärdarna en<br />
ommärkning så att bibliotekets system med färgkoder bibehållits. Att köpa in utrustning<br />
har lett till minskad handpåläggning vid leverans och böckerna kommer snabbare upp<br />
på hyllorna, klara för utlån.<br />
Vi har även tittat på den första delen av produktionsprocessen, dvs hur vi kan<br />
förbättra och förenkla det sätt som vi får in kurslistorna från institutionerna.<br />
Kurslitteraturgruppen gjorde en förstudie och tittade på hur andra lärosäten arbetade<br />
med frågan. Vi har diskuterat den administrativa gången med institutionssekreterarna<br />
och har enats om att det vore en bra lösning att arbeta mer integrerat med<br />
utbildningsdatabasen och därigenom komma ifrån skickandet av dokument på mejlen.<br />
Arbetet fortsätter under 2012 tillsammans med Studentavdelningen.<br />
Vi beslutade om ny E-bokspolicy för kursböcker. Om en kursbok finns som e-bok<br />
med flera samtida användare, så köper biblioteket inte in något tryckt exemplar.<br />
Gruppen som arbetar med kursboksförvärv har utökats till fyra personer vilket<br />
skapat en jämnare arbetsbelastning bland personalen.<br />
Spelsamlingen<br />
Användningen av bibliotekets spelsamling ökade och breddades när <strong>högskola</strong>ns<br />
spelprogram startade höstterminen <strong>2011</strong>. Utbyggnad av spelsamlingen sker tillsammans<br />
med lärare och personal på Medieteknik.
Spelsamlingen bestod vi årets slut av 1720 spel , många av dem är elektroniska spel på<br />
CD-/DVD-skiva eller tillgängliga online för nedladdning, men biblioteket har även ett<br />
bred samling klassiska och nyare brädspel.<br />
<strong>2011</strong> 2010 2009<br />
Tillgång till elektroniska<br />
böcker (antal)<br />
80 377<br />
52 799 48 299<br />
Tillgång till elektroniska och<br />
tryckta tidskrifter (antal)<br />
16 367 14 075 10 736<br />
Kostnad tryckt media (kr) 1 953 118 1 897 982<br />
1 736 205<br />
Kostnad elektronisk media<br />
(kr)<br />
Kostnad tryckt och<br />
elektronisk media totalt (kr)<br />
Förvärv av tryckta böcker<br />
(antal exemplar)<br />
5 023 828 5 425 454<br />
6 976 947<br />
5 261<br />
7 323 436<br />
4 379 689<br />
6 115 894<br />
Största delen av mediebudgeten betalas i utländsk valuta vilket förklarar nedgången i kostnader för media<br />
mellan 2010 och <strong>2011</strong>.<br />
Webb och sociala medier<br />
Ny webbplats<br />
5 081<br />
Under året arbetade biblioteket fram en ny webbplats. Inför arbetet sattes en<br />
webbgrupp samman som bestod av personer från bibliotekets olika enheter. Gruppen<br />
arbetade med att ta fram struktur, innehåll och tekniska lösningar. Texter arbetades<br />
om, nya tekniska lösningar fick göras och hela webbens innehåll sågs över. En stor<br />
insats med att översätta hela webbplatsen till engelska gjordes också. Arbetet skedde i<br />
samarbete med Avdelningen för information och kommunikation på <strong>högskola</strong>n.<br />
Chatt<br />
En chatt implementerades på webben med syfte att öka kundkontaktytorna på<br />
biblioteket. Chatten integrerades på bibliotekets startsida och arbetslagens rutiner<br />
anpassades för att kunna bemanna chatten under dagtid. Innan chatten infördes gjordes<br />
en förstudie där olika tekniska lösningar utvärderades. Dessutom togs en policy fram för<br />
hur arbetet med chatten skulle bedrivas. I samband med lanseringen av den nya<br />
webbplatsen flyttades chatten bort från bibliotekets startsida.<br />
Databaslistan<br />
I samband med att den nya webbplatsen arbetades fram så gjordes en översyn av hur<br />
bibliotekets databaser och informationsresurser presenterades. Databaslistan med<br />
tillhörande filter utvecklades för att underlätta för besökarna att hitta rätt resurser.<br />
5 329<br />
Undersökning av användares uppfattningar om bibliotekswebben<br />
Inom webbgruppen startades ett mindre projekt med syfte att undersöka användares<br />
perspektiv på befintliga webbplats. Vi ville få in både synpunkter och förslag på för-<br />
17
ättringar inför arbetet med att ta fram den nya webbplatsen. Projektet bestod av en<br />
webbenkät och en användarundersökning med observation som metod. Resultatet<br />
presenterades i form av en rapport: Projekt- undersökning av användares uppfattningar<br />
om bibliotekswebben. 1<br />
Värdegrundsarbetet<br />
Inom webbprojektet har också en värdegrund för webben tagits fram. Värdegrunden<br />
diskuterades och presenterades i olika forum och grupper på biblioteket. Syftet med<br />
arbetet var att skapa en gemensam plattform som skulle vara vägledande vid framtagning<br />
av den nya webbplatsen men också vara ett dokument att ständigt återkomma till i<br />
utvecklingsarbetet och webbarbete framöver. Att ta fram en ny webbplats är ett<br />
omfattande arbete på många sätt och några grundläggande frågor att reflektera kring är då<br />
Hur vill vi bli uppfattade? Hur kommunicerar vi? Vilka är vi med våra användare? Vi har<br />
under året arbetat aktivt med hur värdegrunden kan få en praktisk betydelse för<br />
webbplatsen, och inte bara bli fina ord i ett dokument som ingen läser.<br />
Webborganisation<br />
En ny webborganisation bildades. För att skapa bred förankring på hela biblioteket har<br />
innehållsansvaret fördelats ut på enheterna. Webben drivs framåt av en webbgrupp som<br />
i sin tur är uppdelad i en webbtjänstgrupp som arbetar med webbteknik och tjänsterna<br />
samt en redaktion, som fokuserar på de kommunikativa delarna av webben.<br />
Redaktionsgrupp som ansvarar för bibliotekets externa kommunikation med målet att<br />
arbeta strategiskt med både webbplatsen och Facebook. Vi har fortbildat oss genom att<br />
delta på webbdagarna samt på Hjälpmedelsinstitutets dag ”Tillgängliga webbplatser för<br />
alla”.<br />
Sociala medier<br />
<strong>Biblioteket</strong>s Facebook-sida har mognat under året. Genom att omorganisera gruppen<br />
och slå ihop webb- och facebook-kommunikationen så har redaktionen fått ett tydligare<br />
och samtidigt större uppdrag vilket resulterat i ökad extern kommunikation med<br />
tydligare ton. Syftet med redaktionen handlar framförallt om att skapa en plattform för<br />
bibliotekets kommunikationsarbete och att få webben och Facebook att ”gå i takt med<br />
varandra” och att hitta en synergieffekt så att kommunikationen i de två kanalerna kan<br />
berika varandra och att vi medvetet reflekterar över vilken kanal vi använder och i vilket<br />
syfte. Vår primära målgrupp på Facebook är studenterna och vi använder Facebook för<br />
att informera om bibliotekets verksamhet, marknadsföra våra resurser och för att få en<br />
dialog med studenterna i olika frågor. I samband med webblanseringen så startade vi en<br />
blogg som bibliotekschef, Karin, ansvarar för tillsammans med redaktionen. Bloggens<br />
målgrupp är <strong>högskola</strong>ns personal, forskare, lärare och studenter. Vi har deltagit i<br />
arbetsgruppen ”Sociala medier och bibliotek” som drivs av regionbiblioteket i<br />
Stockholm samt publicerat blogginlägg om hur vi på biblioteket arbetat med sociala<br />
medier. Vi har också deltagit i UB informatörsnätverket där bibliotek från olika<br />
lärosäten träffas för att diskutera och utbyta erfarenheter kring kommunikations- och<br />
informationsarbete.<br />
1 http://webappl.web.sh.se/p3/ext/res.nsf/vRes/bibliotek_1315899742483_proj_anvundersokn_nya<br />
_webben_<strong>2011</strong>_pdf/$File/proj_anvundersokn_nya_webben_%20<strong>2011</strong>.pdf).
Enheten för lärande och forskarstöd<br />
Jan Hjalmarsson, Enhetschef<br />
Ansvarsområden<br />
• Ansvara för och utveckla pedagogiskt och tekniskt stöd för nätbaserat lärande<br />
och delta i det högskolepedagogiska arbetet på <strong>högskola</strong>n.<br />
• Bidra till att studenter och doktorander utvecklar sin förmåga i kritisk<br />
informationssökning, värdering av information och referenshantering.<br />
• Att synliggöra <strong>högskola</strong>ns forskning och ge stöd för publicering.<br />
• Att ge forskare vägledning i att bevaka och söka information och litteratur<br />
inom deras forskningsfält och forskningsprojekt. Erbjuda forsknings‐ och<br />
utbildningsrelevanta digitala verktyg för publicering, referenshantering,<br />
kommunikation och samarbete.<br />
Verksamhetsåret för enheten har inneburit – utöver löpande verksamhet, uppföljning<br />
och utveckling – att tre högskoleövergripande projekt genomförts: Gemensam<br />
publikationsdatabas vid <strong>högskola</strong>n, <strong>Södertörns</strong>guiden på webben och en förstudie om<br />
ny lärplattform för alla <strong>högskola</strong>ns utbildningar.<br />
Undervisande och lärande<br />
Ge ett bredare IKT‐pedagogiskt stöd till lärare<br />
Målet att bredda vårt IKT-stöd för <strong>högskola</strong>ns lärare har bland annat inneburit att vi<br />
riktar oss till alla lärare som är intresserade av nätbaserat lärande på <strong>högskola</strong>n och inte<br />
enbart lärare som undervisar på <strong>högskola</strong>ns nätbaserade utbildningar. Vi har även haft<br />
två projekt med lärarna på Studieverkstan. Andra exempel på ett bredare IKTpedagogiskt<br />
stöd är att vi har haft ett högskoleövergripande projekt, en behovsanalys av<br />
ny lärplattform (LMS) på <strong>högskola</strong>n utifrån ett lärandeperspektiv. Projektet genomförs i<br />
samarbete med Avdelningen för information och kommunikation och Avdelningen för<br />
IT och avslutas tidigt vårterminen 2012. <strong>Biblioteket</strong> fick hösten 2010 ett uppdrag av<br />
Lärarutbildningsstyrelsen att kartlägga hur PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) –<br />
ett webbaserat studiematerial – kan användas för att öka IKT-förtrogenhet och<br />
mediepedagogisk kompetens i <strong>högskola</strong>ns lärarutbildning. Vi har efter detta erbjudit<br />
lärarutbildningens programsamordnare individuellt stöd för att integrera IKT och<br />
mediekompetens i programmens nya kursplaner.<br />
Vi har också haft huvudansvar för den högskolepedagogiska kursen: ”IKT,<br />
informations-sökning och lärande” (7,5 hp), som gavs inom ramen för Centrum för<br />
Lärande och Bildning (CLB), under vårterminen. <strong>Biblioteket</strong> har under året, med stöd<br />
av IT-avdelningen, integrerat Adobe Connect med <strong>högskola</strong>ns behörighets-system för<br />
att möjliggöra inloggning för all personal. I och med bibliotekets systemägarskap för e-<br />
19
mötesverktyget Adobe Connect vidgas också målgruppen vi riktar oss till. Vi har<br />
påbörjat arbetet med att introducera detta verktyg som kan användas för alla<br />
utbildningar på <strong>högskola</strong>n. Verktyget möjliggör ett mer flexibelt sätt att arbeta på för<br />
lärare när det gäller till exempel föreläsningar, seminarier och handledning. Under året<br />
har introduktioner getts internt på biblioteket, men även för lärare vid Studieverkstan<br />
och ämnet Idéhistoria. Ett pilotprojekt initierades och genomfördes tillsammans med<br />
Studieverkstan och lärarutbildningen om skrivhandledning via Adobe Connect.<br />
Samarbetet med Studieverkstan kommer att fortsätta under våren 2012. Dessutom<br />
kommer vi att introducera fler lärare under 2012 genom att ge ett seminarium om ”Emöten<br />
som ett verktyg för nätbaserat lärande” som sedan följs upp med workshops<br />
under våren och hösten 2012. Under året har vi även handlett elva lärare i att skapa s.k.<br />
lärobjekt, ett slags föreläsningar som görs tillgängliga via webben. Tillsammans med<br />
Studieverkstan, Student-avdelningen och Institutionen för kultur, medier och it, har<br />
biblioteket färdigställt den s.k. ”<strong>Södertörns</strong>guiden på nätet”. En filmad serie av<br />
introduktioner för nya studenter som handlar om studieteknik, att förstå och skriva<br />
akademisk text, att förstå tentamensfrågor etc.<br />
Vi har under året bjudits in till möten med lärarlag från Informatik och<br />
Måltidskunskap, men också av enskilda lärare som arbetar med nätbaserade<br />
utbildningar. Det gemensamma innehållet vid dessa tillfällen var: introduktion av vårt<br />
stöd, möjliga samarbetsområden, planering och diskussioner om pedagogisk och<br />
teknisk utveckling av befintliga kurser. Vi har sammanlagt haft sju introduktioner i<br />
<strong>högskola</strong>ns lärplattform för lärare och institutionssekreterare. I och med arbetet med en<br />
ny webbplats har informationen om vårt stöd till lärare har setts över, tydliggjorts och<br />
förbättrats. Den planerade kompletteringen av vår guide ”Handledning för lärare som<br />
arbetar med nätbaserat lärande” med ett avsnitt kring e-juridik och nätbaserat lärande<br />
har inte hunnits med, men vi har under året stärkt enhetens kompetens kring e-juridik.<br />
Formellt lärarledda introduktioner av<br />
lärplattformen Kurswebben<br />
Formellt lärarledda introduktioner av<br />
lärplattformen Kurswebben<br />
(antal lärare/administrativ personal)<br />
Formellt lärarledd handledning i att skapa<br />
lärobjekt (antal timmar)<br />
Formellt lärarledd handledning i att skapa<br />
lärobjekt (antal lärare)<br />
Formellt lärarledd<br />
introduktion/handledning<br />
i Adobe Connect (antal timmar)<br />
Formellt lärarledd<br />
introduktion/handledning<br />
i Adobe Connect (antal lärare)<br />
<strong>2011</strong> 2010 2009<br />
15 13 Ingen insamlad<br />
statistik<br />
6 11 Ingen insamlad<br />
statistik<br />
42* 72* Ingen insamlad<br />
statistik<br />
20*<br />
10<br />
30* Ingen insamlad<br />
statistik<br />
5+(14<br />
biblioteks-<br />
personal)<br />
*uppskattade siffror (dokumentation saknas för HT2010 och HT<strong>2011</strong>)<br />
Verka för att undervisningen i kritisk litteratur‐ och informationssökning<br />
ska vara meningsfull och utvecklande i ett lärandeperspektiv<br />
Som ett led i detta mål har vi satsat på att ytterligare och mer systematiskt arbeta för att<br />
integrera kritisk litteratur- och informationssökning i ämneslärandet. Vi har haft flera
strategier för detta. En av huvudstrategierna har varit att ytterligare utveckla och<br />
fördjupa vårt samarbete med lärare. Inför varje undervisningstillfälle har vi därför tagit<br />
kontakt med lärare och/eller kurssamordnare för att gemensamt planera så att vår<br />
undervisning kommer rätt i tid och utgör en integrerad del av ämnesundervisningen<br />
och att villkoren för kritisk informationssökning finns formulerad i studiemanualerna.<br />
Vi har även deltagit i kurssamordningsmöten för utbildningsvetenskap. På så sätt har<br />
alla inblandade i kursen fått ett ansikte på oss och vi på dem, och våra respektive roller<br />
har synkats bättre. Detta kan med fördel göras med fler ämnen. Efter vår undervisning<br />
har vi återkopplat till läraren. Detta är dock en del som vi anser behöver utvecklas så att<br />
våra respektive erfarenheter tas bättre om hand.<br />
En annan viktig strategi vi har arbetat med är att läsa kursplaner, studiemanualer<br />
och tidigare uppsatser och knyta an till dem i vår undervisning så att våra<br />
undervisningsinslag blir integrerade i ämnesstudierna. En del som vi skulle kunna bli<br />
bättre på är att delta oftare, och kanske mer aktivt, vid kursintroduktions-föreläsningar,<br />
relevanta seminarier och föreläsningar, samt att delta på uppföljnings-seminarierna till<br />
de uppgifter vår undervisning är knuten till.<br />
För att få bättre struktur på vårt arbete har vi bildat en undervisningsgrupp för alla<br />
undervisande bibliotekarier med en pedagogisk samordnare som samman-kallande.<br />
Under året har vi haft problem med kontinuiteten i administrationen av bokningen av<br />
undervisningen. Nästa verksamhetsår tänker vi att vi kommer att slippa dessa problem<br />
då denna arbetsuppgift kommer att ingå i en fast tjänst.<br />
Under året har vi arbetat med att utveckla vår marknadsföring av undervisningen i<br />
kritisk informationssökning. Inför varje terminsstart skickar undervisningsadministratören<br />
ut ett brev där vi erbjuder <strong>högskola</strong>ns ämnen och kurser att boka<br />
undervisning i kritisk informationssökning. Under året har en mer strategisk plan gjorts<br />
för vilka vi skickar brevet till, och vi har förtydligat vilket pedagogiskt stöd vi har att<br />
erbjuda. Ett annat sätt att sprida kunskapen om vår pedagogiska verksamhet är att vi har<br />
medverkat på två högskolepedagogiska kurser, "Att handleda självständiga arbeten" (7,5<br />
hp) och "Högskolepedagogisk baskurs" (7,5 hp) med tillfällen om kritisk<br />
informationssökning och akademiskt skrivande. Genom dessa tillfällen har ett<br />
samarbete mellan <strong>Biblioteket</strong>, Statsvetenskapen, Studieverkstan, Studentavdelningen<br />
och Studentkåren initierats kring akademiskt lärande och progression. En arbetsgrupp<br />
har inrättats som arbetar vidare med detta under 2012. <strong>Biblioteket</strong>s pedagogiska<br />
samordnare har deltagit i ett ämnesinternat anordnat av Statsvetenskapen med en<br />
workshop. Här ser vi en möjlighet att kunna arbeta fram en modell där kritisk<br />
informationssökning får en mer explicit plats i kursplanernas lärandemål, där det<br />
framgår hur målen för informationssökning uppnås i kurser och program och följer en<br />
tydligt definierad progressionsplan för studenternas färdigheter och förmågor i kritisk<br />
informationssökning.<br />
Vad gäller arbetet för tillgänglighet och lika villkor har vi gjort en grov inventering<br />
av våra undervisningssalar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, en lista konkreta saker vi<br />
behöver åtgärda. Förändringarna återstår att göra. I samråd med samordnaren för<br />
studenter med funktionshinder har vi bestämt oss för att vänta med att genomföra vissa<br />
av dessa förändringar i väntan på en mer nogsam inventering som är synkad med övriga<br />
<strong>högskola</strong>n. Arbetet med bättre pedagogiskt bemötande så att alla studenter, oavsett<br />
funktionalitet, får tillgång till vår undervisning har inletts med en intern läsecirkel för<br />
bibliotekets undervisare. Det har gett oss en högre medvetenhet om tillgänglighet ur ett<br />
pedagogiskt perspektiv men vi behöver lära oss mer om pedagogiska verktyg, och om<br />
hur vi kan anpassa undervisningen och den psykosociala miljön till olika lärstilar och<br />
behov. Vi har under året varit i kontakt med samordnaren för studenter med<br />
21
funktionshinder, Rådet för lika villkor, Personalavdelningen och Studentkåren om detta.<br />
Det har inte utmynnat i något konkret ännu, men frågan lever vidare. Vi har även gjort<br />
ett försök att med hjälp av praktikanter observera ett undervisningstillfälle med fokus på<br />
lika villkor men vi hade inte tillräckligt bra metoder för detta.<br />
Arbetet med genusmedveten pedagogik har fortsatt med två läsecirklar för alla<br />
undervisare, och kommer även att fortsätta under nästa verksamhetsår. Vi bevakar<br />
områdena jämställdhet i <strong>högskola</strong>n och genuspedagogik och deltar i genusvetenskapens<br />
högre seminarier.<br />
Ett av målen för <strong>2011</strong> var att undersöka förutsättningarna för ett pedagogiskt<br />
motiverat samarbete med Studieverkstan eftersom båda verksamheterna ska ge stöd till<br />
ämneslärandet. Eftersom vi ofta möter samma studenter med liknande behov av stöd.<br />
Under året har vi haft flera samtal och möten i olika sammanhang och former vilket lett<br />
till utbyte av erfarenheter samt att vi har fått bättre kunskap om varandras verksamheter<br />
och kompetenser. Vi är överens om att ett ökat samarbete skulle vara bra för både<br />
studenterna och lärarna (ämnena) och vi kommer därför att fortsätta detta arbete.<br />
Projektet med en modell för progression av akademiskt skrivande för Statsvetenskapen<br />
är ett sådant samarbetsområde, och de kurser på lärarprogrammet där både<br />
Studieverkstan (skrivstrimman) och biblioteket har undervisning är ett annat.<br />
Arbetet med studentvärdering, uppföljning och utvärdering har vi flyttat över till<br />
verksamhetsplanen för 2012 och det kommer att revideras med betoning på lärande<br />
och utvärdering.<br />
Formellt lärarledd undervisning<br />
(antal timmar)<br />
Formellt lärarledd undervisning<br />
(antal studenter)<br />
<strong>2011</strong> 2010 2009<br />
464 436 380<br />
2 574<br />
Forskarstöd och publicering<br />
Under året har vi genomfört det högskoleövergripande projektet att bygga upp en<br />
publikationsdatabas. Publikationsdatabasen finns i DiVA-systemet som används av 28<br />
lärosäten i landet. DiVA följer nationella rekommendationer och levererar data till<br />
Kungl. bibliotekets sökningstjänst Swepub. Retroaktiv registrering har utförts av<br />
biblioteket för samtliga SH-forskares publikationer från 10 år tillbaka i tiden. Ett<br />
rektorsbeslut från <strong>2011</strong> slår fast att samtliga anställda ska registrera sina publikationer<br />
fr.o.m. <strong>2011</strong>. Publikationslistor hämtas ur DiVA och alla visas sedan i<br />
forskarpresentationerna på den externa webben och är på så sätt även sökbar via<br />
Google. Vi har även arbetat fram ett förslag på policy och riktlinjer för <strong>högskola</strong>ns<br />
hantering av elektronisk publicering.<br />
Högskolans forskning synliggörs vidare genom de publikationer som biblio-teket<br />
ger ut och distribuerar i samarbete med publikationskommittén. <strong>Biblioteket</strong>s löpande<br />
stöd (med korrekturläsning, textredigering, formgivning, kontakter med tryckeri, epublicering<br />
i DiVA, försäljning, distribution osv) för <strong>högskola</strong>ns publikationsverksamhet<br />
har omfattat nio publikationer som har getts ut under året. Elva<br />
doktorsavhandlingar har kommit ut i serien ”Södertörn Doctoral Dissertations”. Vid<br />
årsskiftet höll även tio publikationer på att färdigställas för utgivning. Den löpande<br />
distributionen och försäljningen av publikationer har blivit mindre sårbar, då fler<br />
medarbetare blivit insatta i dessa arbetsuppgifter. Försäljningen har ökat ytterligare
detta år: 1 139 sålda publikationer, en ökning med ca 28 % från förra året som också var<br />
ett rekordår, samtidigt som nedladdningen av våra publikationer också ökar ständigt.<br />
En bidragande anledning till detta är vårt system för bokförsäljning där vi också<br />
använder DiVA som ett verktyg. Alla publikationer i <strong>högskola</strong>ns serier presenteras med<br />
text och bild på vår hemsida. Köp, nedladdning och möjligheten att låna från bibliotek<br />
är samlad på ett ställe. De titlar vi har till försäljning registreras även hos ”Bokrondellen”<br />
och blir därmed tillgängliga för beställning hos alla (svenska) boklådor. Internt så har vi<br />
under året förbättrat våra rutiner för den löpande distributionen och försäljningen av<br />
publikationer. Vi har marknadsfört <strong>högskola</strong>ns publikationer i en rad olika<br />
sammanhang: Världens längsta bokbord på Drottninggatan i augusti och på Bok- och<br />
biblioteksmässan i Göteborg i september. Vi har också haft bokbord vid olika<br />
konferenser både här på <strong>högskola</strong>n och på andra platser i Stockholm. I samarbete med<br />
SCHOHOST vid SH och CHESS, SU och KI, arrangerade vi en gästföreläsning av<br />
professor A Nemtsov i samband med att hans bok A Contemporary History of Alcohol in<br />
Russia lanserades och vi arrangerade tillsammans med dem också en välbesökt<br />
paneldebatt med deltagande av Nemtsov och ledande svenska experter i Läkarhuset.<br />
Under <strong>2011</strong> har nio spikningsceremonier arrangerat, i samarbete med institutioner och<br />
CBEES/BEEGS, i biblioteket där doktoranden presenterar sin avhandling för<br />
allmänheten.<br />
Försäljning <strong>högskola</strong>ns<br />
publikationer (antal)<br />
<strong>2011</strong> 2010 2009<br />
1 139 831 705<br />
Utveckla ett kvalitativt stöd till <strong>högskola</strong>ns doktorander och forskare<br />
Under <strong>2011</strong> har en projektgrupp (en pedagogisk projektledare, en forsknings-redaktör,<br />
två bibliotekarier och en lektor i statsvetenskap) arbetat fram en seminarieserie för<br />
doktorander och forskare. Arbetsnamnet för serien är ”Career planning in Academia:<br />
Information retrieval and networking, research presentation and getting published”.<br />
Detta arbete ger oss tillfälle att samla och sätta in bibliotekets stöd för doktorander och<br />
forskare i ett tydligt sammanhang och att utveckla detta stöd för alla forskarskolor och<br />
doktorander på <strong>högskola</strong>n. Seminarieserien planeras att starta hösten 2012.<br />
<strong>Biblioteket</strong> har sedan starten fungerat som stöd för forskare och doktorander<br />
inom Östersjöforskningen. Under år <strong>2011</strong> har bibliotekarier med Östersjöspråk- och<br />
områdeskompetens fortsatt arbeta i tät kontakt med CBEES/BEEGS-forskare och<br />
doktorander. En bibliotekarie arbetade aktivt i organisationskommittén för<br />
konferensen ”Transitions, Visions and Beyond. 9th Baltic Conference in Europé” som<br />
hölls 12‐15 juni. Under året har bibliotekets övriga stöd till forskare och doktorander<br />
bestått av individuella skräddarsydda biblioteksintroduktioner. Från och med hösten<br />
<strong>2011</strong> kan alla forskare och doktorander boka denna tjänst via ett formulär på<br />
bibliotekets nya webbplats.<br />
23
Timmar formellt lärarledd handledning i<br />
informationssökning<br />
(antal timmar)<br />
Doktorander/Forskare formellt lärarledd<br />
handledning i informationssökning (antal<br />
forskare)<br />
Timmar formellt lärarledd introduktion i<br />
referenshanteringssystemen EndNote och<br />
RefWorks (antal timmar)<br />
Doktorander /Forskare formellt lärarledd<br />
introduktion i referenshanteringssystemen<br />
EndNote och RefWorks (antal forskare)<br />
Kompetensutveckling<br />
<strong>2011</strong> 2010 2009<br />
23 26 Ingen insamlad statistik<br />
23 27 Ingen insamlad statistik<br />
9 5 3<br />
22 8 6<br />
Enhetens kompetensutveckling har under året bestått av både interna läsecirklar och<br />
medverkan på kurser, konferenser, och erfarenhetsutbyte inom olika nätverk.<br />
Kompetensutveckling inom högskolepedagogik har inte genomförts enligt planen då<br />
den högskolepedagogiska baskursen inte gavs under hösten <strong>2011</strong>. Målet är att två till tre<br />
bibliotekarier går denna kurs under hösten 2012.<br />
Allmän kompetensutveckling<br />
• En medarbetare har gått en fyradagarskurs i projektledning<br />
• Högskolans kvalitetskonferens<br />
• Heldagsseminarium om utvärdering av verksamhetsutveckling<br />
IKT, informationssökning och lärande<br />
• Läsecirkel: Kritisk pedagogik och informationssökning<br />
• SUNET. E-mötarmöte om Adobe Connect.<br />
• Endagskurs om juridiken kring e-lärande för universitet och högskolor:<br />
Upphovsrätt, integritet och tillgång<br />
• Konferens om digital kompetens och skolutveckling<br />
• UR:s högskolekonferens<br />
• Studieresa och erfarenhetsutbyte på GU om samarbete mellan lärare och<br />
bibliotekarie i undervisningssammanhang.<br />
• Nätverksträffar: ITHU och STÖR<br />
Forskarstöd<br />
• Två läsecirklar: Sociala nätverk på webben för forskare och aktuella utredningar<br />
om forskarstöd vid Malmö högskolebibliotek och biblioteket vid<br />
BTH<br />
• Tre medarbetare har gått endagskurs i referenshanteringsprogrammet<br />
EndNote<br />
• Metricsmöte. Tema: Erfarenheter från universitetsutvärderingar<br />
• Open access-krav – dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten<br />
• Kvalitetssäkring av publikationsdatabaser – en workshop
• Seventh BEEGS Internal Conference<br />
• Nätverksträffar: DiVA och Bibliotheca Baltica<br />
25