RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex

RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex

30.07.2013 Views

84 verka som medlem. En ersättare har emellertid samma rättigheter och skyldigheter som en styrelsemedlem endast då han eller hon ersätter en styrelsemedlem i styrelsen. Ersättaren har t.ex. skadeståndsansvar för styrelsens beslut endast då han eller hon har deltagit i beslutsfattandet. I rättspraxis har emellertid en ersättare i undantagsfall jämställts med en ordinarie medlem också då ersättaren inte formellt har handlat i den ordinarie medlemmens ställe. I paragrafens 2 mom. föreskrivs om skyldigheten att välja ordförande för styrelsen i det fall att styrelsen har flera än en medlem. Ordföranden väljs bland styrelsens medlemmar. Valet förrättas i allmänhet av styrelsen, men också bolagsstämman kan besluta vem som skall utses till ordförande. I bolagsordningen kan föreskrivas om val av ordförande. Bestämmelsen motsvarar 8 kap. 8 § 1 mom. i den gällande lagen. 9 §. Val av styrelseledamöter. Enligt förslaget väljs styrelsemedlemmarna av bolagsstämman, om inte bolagsordningen föreskriver att de skall väljas av förvaltningsrådet. Bestämmelsen skiljer sig emellertid från gällande 8 kap. 11 a § 2 mom. där presumtionen är den motsatta: förvaltningsrådet har rätt att välja styrelsemedlemmar om inte bolagsordningen föreskriver något annat. Till denna bestämmelse ansluter sig en övergångsbestämmelse. Enligt förslaget behövs inte längre skriftligt samtycke av den som väljs till medlem. Kravet på skriftligt samtycke utgör ingen garanti för att den person som anmäls till handelsregistret verkligen har samtyckt till uppdraget. I praktiken har skriftliga samtycken ofta begärts efter valet. Trots denna ändring är det klart att ingen kan väljas in i en bolagsstyrelse utan sitt samtycke. Enligt paragrafens andra mening kan mindre än hälften av styrelsemedlemmarna väljas i någon annan ordning. Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll 8 kap. 1 § 2 mom. i den gällande lagen. I den föreslagna bestämmelsen används ordet ”väljas” i stället för den gällande bestämmelsens ”tillsättas”, eftersom i lagen också i övrigt hänvisas endast till styrelsens valda medlemmar. Ändringen har ingen betydelse i sak. Det har i allmänhet ansetts att styrelsen el- RP 109/2005 rd ler verkställande direktören inte kan ges rätt att välja styrelsemedlemmar. Den av paragrafen framgående principen enligt vilken aktieägarna alltid har rätt att välja merparten av styrelsemedlemmarna skall tillämpas också då bolagets anställda i enlighet med lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning (725/1990) har rätt att utse medlemmar till styrelsen. Om bolagsordningen är så utformad att personalens rätt att välja styrelsemedlemmar skulle innebära att antalet medlemmar som inte väljs av bolagsstämman skulle överskrida den i denna paragraf bestämda andelen, måste bolaget ändra sin bolagsordning eller ordna personalrepresentationen på något annat sätt som den nämnda lagen tillåter. I paragrafen föreslås en i förhållande till den gällande lagen ny bestämmelse enligt vilken bolagsstämman kan förrätta valet om den som har valrätten enligt paragrafens andra mening inte gör detta. Bestämmelsen gör det möjligt att lösa problematiska situationer t.ex. i samband med dödsfall eller upplösning av en juridisk person. Bolagsstämman kan förrätta valet först när det är klart att den som har valrätten enligt andra meningen inte handlar över huvud taget eller inte handlar inom en skälig tid efter att fått kännedom om valsituationen. Bestämmelsen innebär att en mot gällande 8 kap. 2 § 4 mom. svarande bestämmelse blir överflödig. 10 §. Styrelseledamöternas behörighet. I paragrafens 1 mom. föreslås en delvis mot gällande 8 kap. 4 § 2 mom. svarande bestämmelse om styrelsemedlemmarnas behörighet. Förslaget innebär emellertid en viss utvidgning av den personkrets som inte har behörighet att vara styrelsemedlemmar. Detta kan huvudsakligen härledas från lagen om förmyndarverksamhet (442/1999). Utgångspunkten har ansetts vara den att en person som inte kan sköta sina egna angelägenheter inte kan bli vald till styrelsemedlem. Enligt 2 § i lagen om förmyndarverksamhet är den omyndig som inte har fyll 18 år. Enligt 3 § i samma lag skall en omyndigs ekonomiska och andra angelägenheter som avses i den nämnda lagen skötas av en intressebevakare. För en myndig som behöver stöd i skötseln av sina angelägenheter kan förordnas en intressebevakare. Om förordnande av

en intressebevakare inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga en myndig persons intressen, kan den myndiges handlingsbehörighet begränsas så som anges i den nämnda lagen. Enligt 8 § i lagen om förmyndarverksamhet kan en domstol förordna en intressebevakare för en myndig som på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna, försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak saknar förmåga att bevaka sina intressen eller sköta sådana personliga eller ekonomiska angelägenheter som kräver åtgärder. I konkurslagens (120/2004) 4 kap. 13 § föreskrivs närmare om tiden för begränsning av en konkursgäldenärs behörighet. Enligt 4 § i lagen om näringsförbud (1059/1985) får den som har meddelats näringsförbud inte vara styrelsemedlem t.ex. i ett aktiebolag. Enligt 4 § 3 mom. i lagen om näringsförbud kan en domstol av särskilda skäl bestämma att ett förbud inte gäller en viss rörelse eller en rörelse av visst slag, uppdrag eller verksamhet i ett visst samfund eller en viss stiftelse. I den föreslagna paragrafen ingår ingen särskild bestämmelse om att en styrelsemedlem skall vara en fysisk person, eftersom detta anses vara självklart i den inhemska bolagsrättsliga litteraturen. I paragrafens 2 mom. föreskrivs i överensstämmelse med den gällande lagen att minst en styrelsemedlem skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Registermyndigheten, dvs. Patent- och registerstyrelsen kan fortfarande bevilja dispens från detta krav. Enligt 6 § 3 mom. i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919) skall en näringsidkare alltid ha en företrädare som har hemort i Finland och rätt att på näringsidkarens vägnar ta emot stämningar och andra delgivningar, men som inte i andra avseenden jämställs med en styrelsemedlem. 11 §. Styrelseledamöternas mandattid. I denna paragraf ingår presumtionsbestämmelser om en styrelsemedlems mandattid. I bolagsordningen behöver sålunda inte tas in någon bestämmelse om mandattiden om avsikten inte är att denna skall avvika från vad som föreskrivs i lagens presumtionsbestämmelser. I ett privat aktiebolag fortgår mandattiden tills vidare medan den i ett publikt ak- RP 109/2005 rd 85 tiebolag upphör vid utgången av följande ordinarie bolagsstämman. I bolagsordningen kan föreskrivas annorlunda om mandattiden. En från lagens presumtionsbestämmelse avvikande bestämmelse kan gälla både mandattidens längd och den bolagsstämma som förrättar valet. Personval kan sålunda fortsättningsvis förrättas på en annan än ordinarie bolagsstämma. Mandattiden kan också i ett publikt aktiebolag fortgå tills vidare, så som föreskrivs i 8 kap. 1 § 3 mom. i den gällande lagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen upphör mandattiden och mandattiden för en ny medlem börjar vid utgången av den bolagsstämma som har beslutat välja den nya medlemmen, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen eller något annat beslutas när den nya medlemmen väljs. Bolagsstämman kan sålunda inte besluta om mandattiden på ett sätt som strider mot bolagsordningen, men den kan fatta ett beslut som preciserar tidpunkten då mandattiden upphör. 12 §. En styrelseledamots avgång. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om en styrelsemedlems rätt att avgå från sitt uppdrag före mandattidens utgång. Denna rätt kan inte begränsas i bolagsordningen eller i beslutet om att välja styrelsemedlemmen. Eventuella i ett tjänstgöringsavtal fastställda begränsningar av avgångsrätten kan leda till avtalsbaserat ersättningsansvar mot bolaget, men hindrar inte medlemmen att avgå från uppdraget. Enligt paragrafens 2 mom. skall styrelsen underrättas om avgången och om medlemmen inte har valts av bolagsstämman skall också den som har valt medlemmen underrättas. Avgångens rättsverkningar ansluter sig emellertid alltid till att styrelsen underrättas. Som anmälan till styrelsen räcker det med en anmälan till någon annan styrelsemedlem. Enligt förslaget förutsätts inte längre någon skriftlig avgångsanmälan, så som enligt 8 kap. 2 § 1 mom. i den gällande lagen. I litteraturen har det ansetts att en avgångsanmälan också enligt den gällande lagen har kunnat göras på annat sätt än skriftligen. Kravet på skriftlig form hindrar inte heller att avgångsanmälan antedateras. Det kan emellertid ligga i den avgående styrelsemedlemmens intresse att avgången sker bevisligen. Om en styrelsemedlem anmäler sin avgång endast

<strong>en</strong> intressebev<strong>ak</strong>are inte är <strong>en</strong> tillräcklig åtgä<strong>rd</strong><br />

för <strong>att</strong> trygga <strong>en</strong> myndig persons intress<strong>en</strong>,<br />

kan d<strong>en</strong> myndiges handlingsbehörighet<br />

begränsas så som anges i d<strong>en</strong> nämnda lag<strong>en</strong>.<br />

Enligt 8 § i lag<strong>en</strong> om förmyndarverksamhet<br />

kan <strong>en</strong> domstol föro<strong>rd</strong>na <strong>en</strong> intressebev<strong>ak</strong>are<br />

för <strong>en</strong> myndig som på grund av sjukdom,<br />

störningar i de psykiska funktionerna, försvagat<br />

hälsotillstånd eller av någon annan<br />

motsvarande ors<strong>ak</strong> s<strong>ak</strong>nar förmåga <strong>att</strong> bev<strong>ak</strong>a<br />

sina intress<strong>en</strong> eller sköta sådana personliga<br />

eller ekonomiska angeläg<strong>en</strong>heter som<br />

kräver åtgä<strong>rd</strong>er.<br />

I konkurslag<strong>en</strong>s (120/2004) 4 kap. 13 § föreskrivs<br />

närmare om tid<strong>en</strong> för begränsning av<br />

<strong>en</strong> konkursgäld<strong>en</strong>ärs behörighet.<br />

Enligt 4 § i lag<strong>en</strong> om näringsförbud<br />

(1059/1985) får d<strong>en</strong> som har meddelats näringsförbud<br />

inte vara styrelsemedlem t.ex. i<br />

ett <strong>ak</strong>tiebolag. Enligt 4 § 3 mom. i lag<strong>en</strong> om<br />

näringsförbud kan <strong>en</strong> domstol av särskilda<br />

skäl bestämma <strong>att</strong> ett förbud inte gäller <strong>en</strong><br />

viss rörelse eller <strong>en</strong> rörelse av visst slag,<br />

uppdrag eller verksamhet i ett visst samfund<br />

eller <strong>en</strong> viss stiftelse.<br />

I d<strong>en</strong> föreslagna paragraf<strong>en</strong> ingår ing<strong>en</strong><br />

särskild bestämmelse om <strong>att</strong> <strong>en</strong> styrelsemedlem<br />

skall vara <strong>en</strong> fysisk person, eftersom detta<br />

anses vara självklart i d<strong>en</strong> inhemska bolagsrättsliga<br />

litteratur<strong>en</strong>.<br />

I paragraf<strong>en</strong>s 2 mom. föreskrivs i över<strong>en</strong>sstämmelse<br />

med d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong> <strong>att</strong> minst<br />

<strong>en</strong> styrelsemedlem skall vara bos<strong>att</strong> inom Europeiska<br />

ekonomiska samarbetsområdet. Registermyndighet<strong>en</strong>,<br />

dvs. Pat<strong>en</strong>t- och registerstyrels<strong>en</strong><br />

kan fortfarande bevilja disp<strong>en</strong>s från<br />

detta krav. Enligt 6 § 3 mom. i lag<strong>en</strong> angå<strong>en</strong>de<br />

rättighet <strong>att</strong> idka näring (122/1919) skall<br />

<strong>en</strong> näringsidkare alltid ha <strong>en</strong> företrädare som<br />

har hemort i Finland och rätt <strong>att</strong> på näringsidkar<strong>en</strong>s<br />

vägnar ta emot stämningar och andra<br />

delgivningar, m<strong>en</strong> som inte i andra avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

jämställs med <strong>en</strong> styrelsemedlem.<br />

11 §. Styrelseledamöternas mand<strong>att</strong>id. I<br />

<strong>d<strong>en</strong>na</strong> paragraf ingår presumtionsbestämmelser<br />

om <strong>en</strong> styrelsemedlems mand<strong>att</strong>id. I bolagso<strong>rd</strong>ning<strong>en</strong><br />

behöver sålunda inte tas in någon<br />

bestämmelse om mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong> om avsikt<strong>en</strong><br />

inte är <strong>att</strong> <strong>d<strong>en</strong>na</strong> skall avvika från vad<br />

som föreskrivs i lag<strong>en</strong>s presumtionsbestämmelser.<br />

I ett privat <strong>ak</strong>tiebolag fortgår mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong><br />

tills vidare medan d<strong>en</strong> i ett publikt <strong>ak</strong>-<br />

<strong>RP</strong> <strong>109</strong>/<strong>2005</strong> <strong>rd</strong><br />

85<br />

tiebolag upphör vid utgång<strong>en</strong> av följande o<strong>rd</strong>inarie<br />

bolagsstämman. I bolagso<strong>rd</strong>ning<strong>en</strong><br />

kan föreskrivas annorlunda om mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong>.<br />

En från lag<strong>en</strong>s presumtionsbestämmelse avvikande<br />

bestämmelse kan gälla både mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong>s<br />

längd och d<strong>en</strong> bolagsstämma som förrättar<br />

valet. Personval kan sålunda fortsättningsvis<br />

förrättas på <strong>en</strong> annan än o<strong>rd</strong>inarie<br />

bolagsstämma. Mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong> kan också i ett<br />

publikt <strong>ak</strong>tiebolag fortgå tills vidare, så som<br />

föreskrivs i 8 kap. 1 § 3 mom. i d<strong>en</strong> gällande<br />

lag<strong>en</strong>.<br />

Enligt d<strong>en</strong> föreslagna bestämmels<strong>en</strong> upphör<br />

mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong> och mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong> för <strong>en</strong> <strong>ny</strong><br />

medlem börjar vid utgång<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> bolagsstämma<br />

som har beslutat välja d<strong>en</strong> <strong>ny</strong>a medlemm<strong>en</strong>,<br />

om inte något annat föreskrivs i bolagso<strong>rd</strong>ning<strong>en</strong><br />

eller något annat beslutas när<br />

d<strong>en</strong> <strong>ny</strong>a medlemm<strong>en</strong> väljs. Bolagsstämman<br />

kan sålunda inte besluta om mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong> på<br />

ett sätt som strider mot bolagso<strong>rd</strong>ning<strong>en</strong>,<br />

m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> kan f<strong>att</strong>a ett beslut som preciserar<br />

tidpunkt<strong>en</strong> då mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong> upphör.<br />

12 §. En styrelseledamots avgång. I paragraf<strong>en</strong>s<br />

1 mom. föreskrivs om <strong>en</strong> styrelsemedlems<br />

rätt <strong>att</strong> avgå från sitt uppdrag före<br />

mand<strong>att</strong>id<strong>en</strong>s utgång. D<strong>en</strong>na rätt kan inte begränsas<br />

i bolagso<strong>rd</strong>ning<strong>en</strong> eller i beslutet om<br />

<strong>att</strong> välja styrelsemedlemm<strong>en</strong>. Ev<strong>en</strong>tuella i ett<br />

tjänstgöringsavtal fastställda begränsningar<br />

av avgångsrätt<strong>en</strong> kan leda till avtalsbaserat<br />

ersättningsansvar mot bolaget, m<strong>en</strong> hindrar<br />

inte medlemm<strong>en</strong> <strong>att</strong> avgå från uppdraget.<br />

Enligt paragraf<strong>en</strong>s 2 mom. skall styrels<strong>en</strong><br />

underrättas om avgång<strong>en</strong> och om medlemm<strong>en</strong><br />

inte har valts av bolagsstämman skall<br />

också d<strong>en</strong> som har valt medlemm<strong>en</strong> underrättas.<br />

Avgång<strong>en</strong>s rättsverkningar ansluter sig<br />

emellertid alltid till <strong>att</strong> styrels<strong>en</strong> underrättas.<br />

Som anmälan till styrels<strong>en</strong> räcker det med <strong>en</strong><br />

anmälan till någon annan styrelsemedlem.<br />

Enligt förslaget förutsätts inte längre någon<br />

skriftlig avgångsanmälan, så som <strong>en</strong>ligt<br />

8 kap. 2 § 1 mom. i d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong>. I litteratur<strong>en</strong><br />

har det ansetts <strong>att</strong> <strong>en</strong> avgångsanmälan<br />

också <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong> har kunnat<br />

göras på annat sätt än skriftlig<strong>en</strong>. Kravet<br />

på skriftlig form hindrar inte heller <strong>att</strong> avgångsanmälan<br />

antedateras. Det kan emellertid<br />

ligga i d<strong>en</strong> avgå<strong>en</strong>de styrelsemedlemm<strong>en</strong>s<br />

intresse <strong>att</strong> avgång<strong>en</strong> sker bevislig<strong>en</strong>. Om <strong>en</strong><br />

styrelsemedlem anmäler sin avgång <strong>en</strong>dast

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!