RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8<br />
1. Nuläge<br />
1.1. Lagstiftning<br />
För beredning av d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong> om<br />
<strong>ak</strong>tiebolag (734/1978) tills<strong>att</strong>es år 1960<br />
kommittén för revision av lagstiftning<strong>en</strong> om<br />
<strong>ak</strong>tiebolag. Kommittén gavs i uppdrag <strong>att</strong> bereda<br />
<strong>en</strong> lagstiftning som i så stor utsträckning<br />
som möjligt stämmer över<strong>en</strong>s med de övriga<br />
no<strong>rd</strong>iska ländernas lagstiftning om <strong>ak</strong>tiebolag.<br />
Kommitténs förslag (KB 1969:A 20) var<br />
resultatet av ett långtgå<strong>en</strong>de no<strong>rd</strong>iskt samarbete.<br />
Beredning<strong>en</strong> baserades i pr<strong>ak</strong>tik<strong>en</strong> på<br />
Sveriges <strong>ak</strong>tiebolagslag från år 1944. D<strong>en</strong><br />
<strong>proposition</strong> som regering<strong>en</strong> avlät 1977<br />
(<strong>RP</strong> 27/1977 <strong>rd</strong>) stämde huvuds<strong>ak</strong>lig<strong>en</strong> över<strong>en</strong>s<br />
med 1969 års samno<strong>rd</strong>iska förslag. Lag<strong>en</strong><br />
trädde i kraft d<strong>en</strong> 1 januari 1980.<br />
Flera ändringar har gjorts i lag<strong>en</strong> under<br />
dess giltighetstid. År 1997 gjo<strong>rd</strong>es <strong>en</strong> omf<strong>att</strong>ande<br />
delrevision (145/1997) som innebar <strong>att</strong><br />
lag<strong>en</strong> harmoniserades med Europeiska gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>s<br />
lagstiftning. Ändringarna behandlas<br />
i betänkandet av arbetsgrupp<strong>en</strong> för<br />
revision av lag<strong>en</strong> om <strong>ak</strong>tiebolag (justitieministeriets<br />
arbetsgruppsbetänkande 2003:4).<br />
De s<strong>en</strong>aste ändringarna i lag<strong>en</strong> om <strong>ak</strong>tiebolag<br />
gjo<strong>rd</strong>es i samband med d<strong>en</strong> s.k. IFRS-revision<strong>en</strong><br />
av bokföringslagstiftning<strong>en</strong><br />
(1306/2004).<br />
1.2. Praxis<br />
Enligt pat<strong>en</strong>t- och registerstyrels<strong>en</strong>s statistik<br />
fanns det i Finland i mitt<strong>en</strong> av år 2004 ca<br />
220 000 registrerade <strong>ak</strong>tiebolag. Av statistik<strong>en</strong><br />
framgår <strong>att</strong> <strong>ak</strong>tiebolagsform<strong>en</strong> är d<strong>en</strong><br />
klart populäraste företagsform<strong>en</strong>. Därefter<br />
följer företagsform<strong>en</strong> <strong>en</strong>skild näringsidkare<br />
(143 000), kommanditbolag (49 000), öppet<br />
bolag (16 000) och andelslag (3 200). Aktiebolagsform<strong>en</strong><br />
har under de s<strong>en</strong>aste tio vunnit<br />
terräng framför allt av företagsformerna öppet<br />
bolag och kommanditbolag.<br />
Statistik<strong>en</strong> över registrerade företag ger<br />
ing<strong>en</strong> fullständig bild av de olika företagsformernas<br />
pr<strong>ak</strong>tiska betydelse. Antalet verk-<br />
<strong>RP</strong> <strong>109</strong>/<strong>2005</strong> <strong>rd</strong><br />
ALLMÄN MOTIVERING<br />
samma <strong>ak</strong>tiebolag är betydligt mindre än det<br />
sammanlagda antalet registrerade <strong>ak</strong>tiebolag.<br />
Enligt Statistikc<strong>en</strong>tral<strong>en</strong>s uppgifter bedriver<br />
ca hälft<strong>en</strong> av de registrerade bolag<strong>en</strong> verksamhet.<br />
D<strong>en</strong>na fråga har s<strong>en</strong>ast behandlats av<br />
arbetsgrupp<strong>en</strong> för retro<strong>ak</strong>tiv ökning av <strong>ak</strong>tiekapital<br />
(justitieministeriets arbetsgruppsbetänkande<br />
2003:12).<br />
Om man ser till omsättnings- och sysselsättningskriterierna<br />
är <strong>ak</strong>tiebolagsform<strong>en</strong> d<strong>en</strong><br />
överlägset viktigaste företagsform<strong>en</strong>. År<br />
2002 var <strong>ak</strong>tiebolag<strong>en</strong>s andel 89 proc<strong>en</strong>t av<br />
samtliga företags omsättning och 83 proc<strong>en</strong>t<br />
av samtliga företags anställda. I justitieministeriets<br />
promemoria d<strong>en</strong> 7 juli 2000 ”En revision<br />
av <strong>ak</strong>tiebolagslag<strong>en</strong> — målet <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>skraftigare<br />
bolagsrätt” beskrivs d<strong>en</strong> betydelse<br />
som affärsverksamhet i <strong>ak</strong>tiebolagsform<br />
har i Finland.<br />
Det har blivit populärare <strong>att</strong> driva små företag<br />
i form av <strong>ak</strong>tiebolag. Småbolag<strong>en</strong> utgör<br />
<strong>en</strong> majoritet av det finländska företagsbeståndet.<br />
93 proc<strong>en</strong>t av samtliga företag sysselsätter<br />
färre än 10 arbetstagare medan det<br />
år 2002 i vårt land fanns <strong>en</strong>dast 570 företag<br />
m<strong>en</strong> som hade över 250 arbetstagare.<br />
1.3. D<strong>en</strong> internationella utveckling<strong>en</strong><br />
samt lagstiftning<strong>en</strong> i andra länder<br />
och EU<br />
1.3.1. Allmänt<br />
Alltsedan 1980-talet har stor uppmärksamhet<br />
ägnats jämförelser mellan olika bolagsrättsliga<br />
system. Sådana jämförelser är emellertid<br />
i allmänhet ytliga och resultat<strong>en</strong> diskutabla.<br />
D<strong>en</strong> allmänna åsikt<strong>en</strong> är <strong>att</strong> varje land<br />
har ett bolagsrättsligt system som är anpassat<br />
till dess rättsliga och ekonomiska struktur<br />
och <strong>att</strong> det sålunda inte är någon idé <strong>att</strong> rango<strong>rd</strong>na<br />
system<strong>en</strong>.<br />
De <strong>ak</strong>tiebolagsrättsliga system<strong>en</strong> kan indelas<br />
t.ex. i ett kontin<strong>en</strong>taleuropeiskt, ett no<strong>rd</strong>iskt<br />
och ett angloamerikanskt system. Av<br />
dessa är det no<strong>rd</strong>iska systemet d<strong>en</strong> mest <strong>en</strong>hetliga<br />
eftersom det bygger på samno<strong>rd</strong>isk<br />
lagberedning och <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam civilrättslig
Change language