RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
28 emellertid blir enklare och snabbare genom att borgenärsskyddsförfarandet i samband med fusionen får inledas redan samma dag som fusionsplanen registreras. Enligt den gällande lagen kan kallelse på borgenärerna utfärdas först efter fusionsbeslutet. Tidigareläggningen av borgenärsskyddsförfarandet innebär att kallelsetiden för detta kan börja löpa samtidigt som för den bolagsstämma som beslutar om fusionen. Det blir sålunda möjligt att genomföra hela fusionsförfarandet på drygt tre månader. En nyhet är bestämmelserna om s.k. trepartsfusion som innebär att en annan part än det övertagande bolaget, i allmänhet dettas moderbolag, ger fusionsvederlag till ett överlåtande bolagets aktieägare. Bestämmelserna föreslås blir tillämpade också i samband med sådana internationella trepartsfusioner där de i fusionen deltagande bolagen är finländska och det bolag som ger fusionsvederlag är utländskt. Den föreslagna lindringen av de formella bestämmelserna om teckning av aktier samt slopandet av underkursförbudet kan å andra sidan underlätta genomförandet av t.ex. sådana trepartsfusioner där endast den part som ger fusionsvederlag är ett finländskt bolag. En omständighet som i praktiken väsentligt försvårar fusioner är den gällande lagens krav att ett mellanbokslut skall upprättas i det fall att den bolagsstämma som beslutar om fusionen hålls över sex månader efter att det föregående bokslutet har upprättats. Förslaget innebär att skyldigheten att upprätta ett mellanbokslut begränsas i enlighet med fusionsdirektivets minimikrav, dvs. till enbart situationer där fusionsplanen har upprättats över sex månader efter räkenskapsperiodens utgång. I lagen föreslås i detta skede inga bestämmelser om gränsöverskridande fusioner, eftersom ett EU-direktiv om saken är under beredning. De i fusionen deltagande bolagen kan under fusionsförfarandet genom olika åtgärder påverka beloppet av sitt eget kapital eller sitt aktieantal. T.ex. en emission som genomförts under fusionsförfarandet kan innebära att bytesförhållandet blir ett annat än enligt fusionsplanen. Också en vinstutdelning som sker under fusionen, förvärv av egna aktier RP 109/2005 rd eller en annan utbetalning av medel kan påverka bytesförhållandet. En utbetalning kan rentav äventyra verkställigheten av fusionen om till följd av utbetalningen de tillgångar som tillfaller det övertagande bolaget inte täcker det belopp som skall tas upp i dess aktiekapital. I förslaget förutsätts därför att i fusionsplanen tas in ett uttryckligt omnämnande om de i fusionen deltagande bolagens rätt att besluta om andra arrangemang än sådana som hör till den sedvanliga affärsverksamheten och som påverkar beloppet av deras eget kapital eller antalet aktier. Bestämmelsen gäller också t.ex. beslut om att sälja en betydande del av bolagets affärsverksamhet. I motiveringen till förslagets 1 kap. behandlas frågan om tillämpning av principer som motsvarar likställighetsprincipen t.ex. på det överlåtande bolagets aktieägare. Delning Vissa ändringar föreslås också i bestämmelserna om delning. Den från lagteknisk synpunkt viktigaste ändringen är att fullständiga bestämmelser om delning tas in i lagen, medan den gällande lagen till denna del i stor utsträckning hänvisar till bestämmelserna om fusion. Delningsbestämmelserna förnyas innehållsmässigt på motsvarande sätt som bestämmelserna om fusion. Förfarandet blir snabbare och enklare bl.a. genom tidigareläggning av borgenärsskyddsförfarandet. I propositionen föreslås att delning genom overlåtelse till ett existerande, dvs. tidigare bildat bolag tillåts. Det är då i sak fråga om en kombination av en delning och en absorptionsfusion. På en sådan delning tillämpas emellertid inte ens i det övertagande bolaget bestämmelserna om fusion, utan den föreslagna delningsregleringen innehåller också bestämmelser som gäller det övertagande bolaget. Den föreslagna regleringen tillåter flera typer av delning än för närvarande, vilket innebär att en delning oftare också kan påverka aktieägarnas ställning. Aktieägarna i det ursprungliga bolaget kan i praktiken inte i samband med en delning genom överlåtelse till ett verksamt bolag få samma ägarandel i det övertagande bolaget som de hade i det ur-
sprungliga bolaget. Med tanke på dessa situationer innehåller förslaget bestämmelser om inlösenrätt för aktieägarna samt för innehavarna av optionsrätter och andra särskilda rättigheter, på motsvarande sätt som i fråga om fusion. Däremot föreslås inte att inlösenförfarandet skall tillämpas på en delning genom överlåtelse till ett nybildat bolag, där aktieägarna i regel får samma ägarandel och samma rättigheter i det övertagande bolaget som de haft i det ursprungliga bolaget. Andra typer av delningar genom överlåtelse till ett nybildat bolag förutsätter i allmänhet samtliga aktieägares samtycke. Ändring av företagsformen I den gällande lagen ingår bestämmelser om ombildande av ett privat aktiebolag till ett publikt och tvärtom. I den nya lagen föreslås också bestämmelser om ombildande av ett aktiebolag till ett andelslag, till ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt om fortsättande av verksamheten som enskild näringsidkare. En förutsättning för att ett aktiebolag skall kunna ombildas till en annan företagsform är att aktieägarna är eniga samt att borgenärsskyddsförfarandet tillämpas. Behovet av de föreslagna bestämmelserna har framhållits från flera håll, i synnerhet av små bolag. Enligt den gällande lagen är det möjligt att ombilda ett andelslag eller ett personbolag till ett aktiebolag, men inte tvärtom. Den skattemässiga behandlingen av en ändring av företagsformen bestäms enligt skattelagstiftningen. Beskattningen kan de facto begränsa antalet ändringar av företagsformen. De viktigaste skillnaderna jämfört med arbetsgruppens betänkande. Med avvikelse från betänkandet av arbetsgruppen för revision av lagen om aktiebolag innebär en ändring av företagsformen enligt förslaget inte att bolaget upplöses. 2.2.11. Upplösning av bolag Bestämmelserna om upplösning av aktiebolag förnyades genom lagen 1094/2000. I denna proposition föreslås därför inte någon omfattande revision av bestämmelserna om RP 109/2005 rd 29 upplösning. Ändringar föreslås emellertid i bestämmelserna om tvångslikvidation till följd av sådan minskning av kapitalet som avses i den gällande lagens 13 kap. 2 §. Bolaget skall enligt den gällande lagen vidta saneringsåtgärder om bolagets eget kapital utgör mindre än hälften av aktiekapitalet. En försummelse av denna skyldighet har framförallt i tidigare rättspraxis inneburit att bolagsledningen ställts inför ett skadeståndsansvar som i det närmaste varit lika strängt som ett direkt ansvar för bolagets skulder. På senare tid har rättspraxis åter närmat sig de allmänna skadeståndsprinciperna. Den gällande lagens bestämmelser om tvångslikvidation avviker från den allmänna insolvensrättliga linjen, eftersom skyldigheten att försätta ett bolag i likvidation baseras på en schematisk bedömning av bolagets ställning enligt balansräkningen och inte på insolvens. De gällande bestämmelserna har i praktiken inte motsvarat de behov som ställts på dem. Bestämmelserna är baserade på presumtionen att aktiekapitalet fungerar som en effektiv buffert som skyddar borgenärernas fordringar. I praktiken har bolag som försatts i likvidation på grund av kapitalbrist i regel också försatts i konkurs där borgenärernas skiftesandelar blivit obefintliga. Bestämmelserna har också i vissa fall åsidosatts genom avtal mellan borgenärerna och bolaget. Skadeståndspåföljderna för brott mot bestämmelserna har emellertid varit stränga från bolagsledningens synpunkt. Internationellt sett är det sällsynt med bestämmelser om tvångslikvidation. Av EUländerna har Sverige samt i viss mån Frankrike motsvarande bestämmelser. Enligt kapitaldirektivets artikel 17 skall vid betydande förlust av det tecknade kapitalet bolagsstämman sammankallas för att ta ställning till de åtgärder som situationen ger anledning till. I direktivet förutsätts inte att några särskilda obligatoriska åtgärder vidtas. Bestämmelserna om tvångslikvidation föreslås bli ersatta med en tvåstegsreglering. Enligt förslaget skall en bolagsstämma för det första hållas om över hälften av aktiekapitalet har gått förlorat, men inga tvingade åtgärdsalternativ föreslås. Om bolagets hela aktiekapital har gått förlorat skall bolaget omedelbart göra en registeranmälan om det-
- Page 1 and 2: 292719 RP 109/2005 rd Regeringens p
- Page 3 and 4: RP 109/2005 rd Delning.............
- Page 5 and 6: RP 109/2005 rd Definitioner samt ge
- Page 7 and 8: RP 109/2005 rd om ändring av lagen
- Page 9 and 10: tradition. Sedan 1970-talet har öv
- Page 11 and 12: het samt för revisionsbolags förv
- Page 13 and 14: ökas utan nyemission. I samband me
- Page 15 and 16: I fråga om påföljdssystemet uppm
- Page 17 and 18: slopats. Flera bestämmelser föres
- Page 19 and 20: omfattande bestämmelser om bolaget
- Page 21 and 22: stort sett densamma i Kanada. Ett e
- Page 23 and 24: det innebär ingen ändring i sak j
- Page 25 and 26: lansräkningen utvisar med vissa un
- Page 27: ka problem som nämns ovan föresl
- Page 31 and 32: na om talerätt. Rätten att klandr
- Page 33 and 34: anförs i samband med behandlingen
- Page 35 and 36: tingsrätter kommer dessas arbetsm
- Page 37 and 38: 1. Lagförslag 1.1. Aktiebolagslag
- Page 39 and 40: 3 §. Kapitalet och dess beständig
- Page 41 and 42: ställighetsprincipen. Enligt best
- Page 43 and 44: som gäller endast publika aktiebol
- Page 45 and 46: let aktier samt aktiekapitalet. Bol
- Page 47 and 48: domen. En konsekvent och tillräckl
- Page 49 and 50: anmäls till registret skall vara t
- Page 51 and 52: ning av aktiekapital varken i ett p
- Page 53 and 54: visst ärende som behandlas på bol
- Page 55 and 56: ar en fondemission enligt den gäll
- Page 57 and 58: med stöd av ett inlösningsvillkor
- Page 59 and 60: på aktiebrev och andra bevis. I de
- Page 61 and 62: ett finländskt aktiebolag vars emi
- Page 63 and 64: utöva sina aktierelaterade rättig
- Page 65 and 66: systemet samtidigt ange det datum d
- Page 67 and 68: 2 §. Bolagsledningen får inte hel
- Page 69 and 70: ådet skall både ett till styrelse
- Page 71 and 72: tier. Bestämmelsen motsvaras av 9
- Page 73 and 74: många år i anspråk skulle i prak
- Page 75 and 76: kan emellertid åsidosätta dessa b
- Page 77 and 78: Ordföranden har enligt förslaget
28<br />
emellertid blir <strong>en</strong>klare och snabbare g<strong>en</strong>om<br />
<strong>att</strong> borg<strong>en</strong>ärsskyddsförfarandet i samband<br />
med fusion<strong>en</strong> får inledas redan samma dag<br />
som fusionsplan<strong>en</strong> registreras. Enligt d<strong>en</strong><br />
gällande lag<strong>en</strong> kan kallelse på borg<strong>en</strong>ärerna<br />
utfä<strong>rd</strong>as först efter fusionsbeslutet. Tidigareläggning<strong>en</strong><br />
av borg<strong>en</strong>ärsskyddsförfarandet<br />
innebär <strong>att</strong> kallelsetid<strong>en</strong> för detta kan börja<br />
löpa samtidigt som för d<strong>en</strong> bolagsstämma<br />
som beslutar om fusion<strong>en</strong>. Det blir sålunda<br />
möjligt <strong>att</strong> g<strong>en</strong>omföra hela fusionsförfarandet<br />
på drygt tre månader.<br />
En <strong>ny</strong>het är bestämmelserna om s.k. trepartsfusion<br />
som innebär <strong>att</strong> <strong>en</strong> annan part än<br />
det övertagande bolaget, i allmänhet dettas<br />
moderbolag, ger fusionsvederlag till ett överlåtande<br />
bolagets <strong>ak</strong>tieägare. Bestämmelserna<br />
<strong>föreslås</strong> blir tillämpade också i samband med<br />
sådana internationella trepartsfusioner där de<br />
i fusion<strong>en</strong> deltagande bolag<strong>en</strong> är finländska<br />
och det bolag som ger fusionsvederlag är utländskt.<br />
D<strong>en</strong> föreslagna lindring<strong>en</strong> av de<br />
formella bestämmelserna om teckning av <strong>ak</strong>tier<br />
samt slopandet av underkursförbudet kan<br />
å andra sidan underlätta g<strong>en</strong>omförandet av<br />
t.ex. sådana trepartsfusioner där <strong>en</strong>dast d<strong>en</strong><br />
part som ger fusionsvederlag är ett finländskt<br />
bolag.<br />
En omständighet som i pr<strong>ak</strong>tik<strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tligt<br />
försvårar fusioner är d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong>s<br />
krav <strong>att</strong> ett mellanbokslut skall upprättas i det<br />
fall <strong>att</strong> d<strong>en</strong> bolagsstämma som beslutar om<br />
fusion<strong>en</strong> hålls över sex månader efter <strong>att</strong> det<br />
föregå<strong>en</strong>de bokslutet har upprättats. Förslaget<br />
innebär <strong>att</strong> skyldighet<strong>en</strong> <strong>att</strong> upprätta ett<br />
mellanbokslut begränsas i <strong>en</strong>lighet med fusionsdirektivets<br />
minimikrav, dvs. till <strong>en</strong>bart<br />
situationer där fusionsplan<strong>en</strong> har upprättats<br />
över sex månader efter räk<strong>en</strong>skapsperiod<strong>en</strong>s<br />
utgång.<br />
I lag<strong>en</strong> <strong>föreslås</strong> i detta skede inga bestämmelser<br />
om gränsöverskridande fusioner, eftersom<br />
ett EU-direktiv om s<strong>ak</strong><strong>en</strong> är under beredning.<br />
De i fusion<strong>en</strong> deltagande bolag<strong>en</strong> kan under<br />
fusionsförfarandet g<strong>en</strong>om olika åtgä<strong>rd</strong>er<br />
påverka beloppet av sitt eget kapital eller sitt<br />
<strong>ak</strong>tieantal. T.ex. <strong>en</strong> emission som g<strong>en</strong>omförts<br />
under fusionsförfarandet kan innebära <strong>att</strong> bytesförhållandet<br />
blir ett annat än <strong>en</strong>ligt fusionsplan<strong>en</strong>.<br />
Också <strong>en</strong> vinstutdelning som<br />
sker under fusion<strong>en</strong>, förvärv av egna <strong>ak</strong>tier<br />
<strong>RP</strong> <strong>109</strong>/<strong>2005</strong> <strong>rd</strong><br />
eller <strong>en</strong> annan utbetalning av medel kan påverka<br />
bytesförhållandet. En utbetalning kan<br />
r<strong>en</strong>tav äv<strong>en</strong>tyra verkställighet<strong>en</strong> av fusion<strong>en</strong><br />
om till följd av utbetalning<strong>en</strong> de tillgångar<br />
som tillfaller det övertagande bolaget inte<br />
täcker det belopp som skall tas upp i dess <strong>ak</strong>tiekapital.<br />
I förslaget förutsätts därför <strong>att</strong> i fusionsplan<strong>en</strong><br />
tas in ett uttryckligt omnämnande<br />
om de i fusion<strong>en</strong> deltagande bolag<strong>en</strong>s rätt<br />
<strong>att</strong> besluta om andra arrangemang än sådana<br />
som hör till d<strong>en</strong> sedvanliga affärsverksamhet<strong>en</strong><br />
och som påverkar beloppet av deras eget<br />
kapital eller antalet <strong>ak</strong>tier. Bestämmels<strong>en</strong><br />
gäller också t.ex. beslut om <strong>att</strong> sälja <strong>en</strong> betydande<br />
del av bolagets affärsverksamhet. I<br />
motivering<strong>en</strong> till förslagets 1 kap. behandlas<br />
frågan om tillämpning av principer som motsvarar<br />
likställighetsprincip<strong>en</strong> t.ex. på det<br />
överlåtande bolagets <strong>ak</strong>tieägare.<br />
Delning<br />
Vissa ändringar <strong>föreslås</strong> också i bestämmelserna<br />
om delning. D<strong>en</strong> från lagteknisk<br />
synpunkt viktigaste ändring<strong>en</strong> är <strong>att</strong> fullständiga<br />
bestämmelser om delning tas in i lag<strong>en</strong>,<br />
medan d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong> till <strong>d<strong>en</strong>na</strong> del i stor<br />
utsträckning hänvisar till bestämmelserna om<br />
fusion.<br />
Delningsbestämmelserna för<strong>ny</strong>as innehållsmässigt<br />
på motsvarande sätt som bestämmelserna<br />
om fusion. Förfarandet blir snabbare<br />
och <strong>en</strong>klare bl.a. g<strong>en</strong>om tidigareläggning av<br />
borg<strong>en</strong>ärsskyddsförfarandet.<br />
I <strong>proposition</strong><strong>en</strong> <strong>föreslås</strong> <strong>att</strong> delning g<strong>en</strong>om<br />
overlåtelse till ett existerande, dvs. tidigare<br />
bildat bolag tillåts. Det är då i s<strong>ak</strong> fråga om<br />
<strong>en</strong> kombination av <strong>en</strong> delning och <strong>en</strong> absorptionsfusion.<br />
På <strong>en</strong> sådan delning tillämpas<br />
emellertid inte <strong>en</strong>s i det övertagande bolaget<br />
bestämmelserna om fusion, utan d<strong>en</strong> föreslagna<br />
delningsreglering<strong>en</strong> innehåller också<br />
bestämmelser som gäller det övertagande bolaget.<br />
D<strong>en</strong> föreslagna reglering<strong>en</strong> tillåter flera typer<br />
av delning än för närvarande, vilket innebär<br />
<strong>att</strong> <strong>en</strong> delning oftare också kan påverka<br />
<strong>ak</strong>tieägarnas ställning. Aktieägarna i det ursprungliga<br />
bolaget kan i pr<strong>ak</strong>tik<strong>en</strong> inte i<br />
samband med <strong>en</strong> delning g<strong>en</strong>om överlåtelse<br />
till ett verksamt bolag få samma ägarandel i<br />
det övertagande bolaget som de hade i det ur-
Change language