RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex

RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex

30.07.2013 Views

202 Även om det i enskilda fall kan vara svårt att bedöma om den omständigheten att talan inte väckts är ägnad att ge någon en ”otillbörlig fördel”, kan denna förutsättning anses vara exaktare och konsekventare i förhållande till aktiebolagslagens övriga bestämmelser än t.ex. det ovan nämnda, i rättspraxis omfattade kravet på ”särskilt behov av rättsskydd”. Det är emellertid skäl att understryka att alla typer av fördelar inte är otillbörliga. Utifrån en helhetsbedömning kan det i ett enskilt fall vara förenligt med bolagets intresse att ge enrdel, t.ex. genom att avstå från ett ersättningsanspråk. Aktieägarna driver talan enligt denna paragraf i eget namn, vilket innebär att de har självständig talerätt parallellt med bolagets och eventuellt med andra aktieägares talerätt. Flera aktieägare eller grupper av aktieägare eller i vissa fall både bolaget självt och en eller flera aktieägare eller grupper av aktieägare kan parallellt föra talan om samma skadestånd för bolagets räkning. De processuella problem som orsakas av parallella käromål skall avgöras enligt de allmänna reglerna. T.ex. den omständigheten att en talan har väckts utgör inget hinder för en annan person att väcka talan och en dom som innebär att en kärandes talan avvisas är inte heller bindande i förhållande till andra som har rätt att föra talan. En dom som innebär att talan bifalls får däremot rättskraft också gentemot andra som har rätt att föra talan. I enlighet med rättegångsbalkens 18 kap. är det i många fall motiverat att behandla parallella käromål vid samma rättegång. Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om rättegångsförfarandet. För det första skall bolaget i allmänhet beredas tillfälle att bli hört under behandlingen av ärendet. Detta är motiverat med beaktande av de olägenheter som förandet av talan eventuellt innebär för bolaget och med beaktande av ärendets betydelse för bolaget över huvud taget. Det är viktigt att bolaget hörs, bl.a. för avgörande av om en aktieägares talan skall tas upp till prövning på de grunder som behandlas ovan. Bolaget eventuellt både vill och har behov att bli hört också annars. Närmast i sådana fall då det är klart att talan inte tas upp till prövning kan det anses vara uppenbart onödigt att höra bolaget. RP 109/2005 rd Den senare delen av momentet stämmer i sak överens med första och andra meningen i den gällande lagens 15 kap. 6 § 4 mom. De aktieägare som för talan är i bolagets ställe ansvariga för rättegångskostnaderna. De har emellertid rätt att få sina kostnader ersatta av bolaget i den mån som de medel som vunnits till bolaget räcker för ändamålet. Om aktieägarnas talan bifalls har de visserligen vanligen rätt att få sina rättegångskostnader ersatta direkt av den skadeståndsskyldige. I förslaget ingår ingen mot tredje meningen i den gällande lagens 15 kap. 6 § 4 mom. svarande bestämmelse om att domstolen kan förordna att till de aktieägare som har väckt talan skall erläggas den del som faller på deras aktier av de medel som bolaget vunnit. En sådan bestämmelse leder så som konstateras ovan till problem med dubbla ersättningar och borgenärsskyddet. Aktieägarnas rätt att enligt denna paragraf i lagförslaget föra skadeståndstalan för bolagets räkning garanterar inte ett tillräckligt rättsskydd för aktieägarna i en situation där majoriteten fortgående missbrukar sin makt i bolaget och där de medel som vunnits till bolaget sålunda sannolikt inte är till nytta för den enskilde aktieägaren. I sådana situationer skyddas den enskilde aktieägaren emellertid genom den ovan nämnda möjligheten att få sina aktier inlösta i enlighet med vad som föreskrivs i lagförslagets 23 kap. I paragrafens 3 mom. föreskrivs att om en ersättningsskyldig genom bolagsstämmans beslut har beviljats ansvarsfrihet, skall talan väckas inom tre månader från bolagsstämmans beslut. Om vid samma bolagsstämma så som föreskrivs i 7 kap. 7 § har framställts och bifallits ett yrkande på särskild granskning, kan talan emellertid väckas inom tre månader efter att granskningsyttrandet har lagts fram på bolagsstämman eller ansökan om förordnande av en granskare har avslagits. Majoritetsaktieägarna kan inte på bolagets vägnar besluta avstå från rätten till ersättning och bolagets företrädare har inte behörighet att bestämma om ersättningen på ett sätt som begränsar de rättigheter som i paragrafen föreskrivs till skydd för minoritetsaktieägarna. Sålunda kan t.ex. beviljande av ansvarsfrihet eller ett av bolaget ingånget skadeståndsavtal begränsa endast bolagets rätt

att själv kräva ersättning. Efter att bolaget beviljat en eventuell ersättningsskyldig ansvarsfrihet är det emellertid motiverat att snabbt få så fullständig klarhet som möjligt om huruvida en skadeståndstalan kommer att väckas, för att bolaget i enlighet med syftet med beslutet om ansvarsfrihet skall kunna undvika den osäkra situationen att talan någon eventuellt väcker talan. Därför föreslås att för aktieägarnas talerätt i en sådan situation föreskrivs en kort tidsfrist som motsvarar tidsfristen enligt gällande 15 kap. 6 § 3 mom. och i regel också klandertiden för bolagsstämmans beslut. Momentet gäller endast situationer där den ersättningsskyldige på ett för bolaget bindande sätt har beviljats ansvarsfrihet av bolaget. Av kapitlets 6 § 2 mom. följer att tidsfristen inte gäller situationer där bolagsstämman inte har givits väsentligen riktiga och tillräckliga uppgifter om ett beslut eller en åtgärd som ligger till grund för skadeståndsskyldigheten. Tidsfristen gäller naturligtvis inte heller situationer där ett beslut om ansvarsfrihet är en nullitet eller ogiltigförklaras till följd av en klandertalan. I paragrafens 4 mom. föreskrivs att en aktieägare inte har rätt till ersättning för skada som orsakats bolaget. Bestämmelsen innebär att en aktieägare inte på det sätt som konstateras ovan själv har direkt rätt till ersättning för s.k. indirekt skada (jfr HD 2000:89). Bestämmelsen hindrar å andra sidan inte en aktieägare att med stöd av kapitlets 1 § 2 mom., 2 eller 3 § eller med stöd av revisionslagens 44 § för egen räkning driva talan för att få ersättning för skada som inte har orsakats bolaget utan som direkt har orsakats aktieägaren. Som exempel kan nämnas den situationen att aktieägaren till följd av ett fel som bolagsledningen har begått förlorar sin möjlighet att utnyttja på bolagsordningen baserad inlösenrätt. Om bolaget ger missvisande bokslutsinformation kan denna orsaka direkt skada t.ex. för personer som förvärvar aktier i bolaget. Gränsdragningen mellan direkt och indirekt skada, som ofta är klar men i vissa fall tolkbar, skall liksom enligt gällande rätt i sista hand göras i det enskilda fallet, utifrån vilka grunder som åberopas i skadeståndstalan. Den föreslagna paragrafen gäller endast en RP 109/2005 rd 203 aktieägares rätt att kräva ersättning för indirekt skada. T.ex. en borgenär kan orsakas indirekt skada till följd av att bolaget har orsakats skada, om borgenären av den anledning inte får betalning för sin fordran. I så fall kan borgenären i princip med stöd av bestämmelserna i det föreslagna kapitlet eller i revisionslagens 44 § ha rätt att föra skadeståndstalan direkt för egen räkning. Bolagets borgenärer orsakas emellertid i praktiken skada närmast om bolaget blir insolvent, då konkursboet ser till att bolagets skadeståndanspråk drivs. Problemet med dubbel ersättning aktualiseras när det gäller borgenärer inte på samma sätt som när det gäller aktieägare, eftersom en borgenär som får ersättning för en obetald fordran på ett eller annat sätt skall räkna ersättningen som betalning för skulden. I insolvenslagstiftningen föreskrivs om jämlikheten mellan borgenärer. 8 §. Preskription av talerätt. I den gällande lagens 15 kap. 7 § föreskrivs om de tidsfrister inom vilka ersättningstalan skall väckas för bolagets räkning. Tidsfristerna, dvs. för personer i ledande ställning och för revisorer tre år samt för aktieägare två år från den i paragrafen angivna tidpunkterna, har i praktiken visat sig vara alltför korta och kunnat leda till slumpmässiga resultat. Från eventuella ersättningsskyldigas synpunkt har tidsfristerna inte heller effektivt undanröjt den osäkerhet som orsakas av risken för att någon väcker skadeståndstalan, eftersom endast den allmänna preskriptionstiden har gällt för andra käromål än sådana som drivs för bolaget — t.ex. käromål som aktieägare och borgenärer driver för sin egen räkning. På denna grund kan preskriptionstiden för en ersättningsfordran också efter förnyandet av preskriptionslagstiftningen vara påfallande lång, eftersom den allmänna preskriptionstiden kan avbrytas formfritt och i fråga om icke-avtalsbaserat skadestånd räknas börja först då den skadelidande har fått eller borde ha fått vetskap om skadan och den ansvarige. Av nämnda orsaker föreslås att för alla käromål som avses i detta kapitel skall gälla en gemensam fem års tid för väckande av talan. De skäl som anförs ovan i samband med behandlingen av aktieägares oaktsamhet i 3 § talar för en femårs preskriptionstid när det gäller aktieägare liksom när det gäller övriga

202<br />

Äv<strong>en</strong> om det i <strong>en</strong>skilda fall kan vara svårt<br />

<strong>att</strong> bedöma om d<strong>en</strong> omständighet<strong>en</strong> <strong>att</strong> talan<br />

inte väckts är ägnad <strong>att</strong> ge någon <strong>en</strong> ”otillbörlig<br />

fö<strong>rd</strong>el”, kan <strong>d<strong>en</strong>na</strong> förutsättning anses<br />

vara ex<strong>ak</strong>tare och konsekv<strong>en</strong>tare i förhållande<br />

till <strong>ak</strong>tiebolagslag<strong>en</strong>s övriga bestämmelser<br />

än t.ex. det ovan nämnda, i rättspraxis omf<strong>att</strong>ade<br />

kravet på ”särskilt behov av rättsskydd”.<br />

Det är emellertid skäl <strong>att</strong> understryka <strong>att</strong> alla<br />

typer av fö<strong>rd</strong>elar inte är otillbörliga. Utifrån<br />

<strong>en</strong> helhetsbedömning kan det i ett <strong>en</strong>skilt fall<br />

vara för<strong>en</strong>ligt med bolagets intresse <strong>att</strong> ge <strong>en</strong><br />

fö<strong>rd</strong>el, t.ex. g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> avstå från ett ersättningsanspråk.<br />

Aktieägarna driver talan <strong>en</strong>ligt <strong>d<strong>en</strong>na</strong> paragraf<br />

i eget namn, vilket innebär <strong>att</strong> de har<br />

självständig talerätt parallellt med bolagets<br />

och ev<strong>en</strong>tuellt med andra <strong>ak</strong>tieägares talerätt.<br />

Flera <strong>ak</strong>tieägare eller grupper av <strong>ak</strong>tieägare<br />

eller i vissa fall både bolaget självt och <strong>en</strong> eller<br />

flera <strong>ak</strong>tieägare eller grupper av <strong>ak</strong>tieägare<br />

kan parallellt föra talan om samma skadestånd<br />

för bolagets räkning. De processuella<br />

problem som ors<strong>ak</strong>as av parallella käromål<br />

skall avgöras <strong>en</strong>ligt de allmänna reglerna.<br />

T.ex. d<strong>en</strong> omständighet<strong>en</strong> <strong>att</strong> <strong>en</strong> talan har<br />

väckts utgör inget hinder för <strong>en</strong> annan person<br />

<strong>att</strong> väcka talan och <strong>en</strong> dom som innebär <strong>att</strong><br />

<strong>en</strong> kärandes talan avvisas är inte heller bindande<br />

i förhållande till andra som har rätt <strong>att</strong><br />

föra talan. En dom som innebär <strong>att</strong> talan bifalls<br />

får däremot rättskraft också g<strong>en</strong>temot<br />

andra som har rätt <strong>att</strong> föra talan. I <strong>en</strong>lighet<br />

med rättegångsbalk<strong>en</strong>s 18 kap. är det i många<br />

fall motiverat <strong>att</strong> behandla parallella käromål<br />

vid samma rättegång.<br />

Paragraf<strong>en</strong>s 2 mom. innehåller bestämmelser<br />

om rättegångsförfarandet. För det första<br />

skall bolaget i allmänhet beredas tillfälle <strong>att</strong><br />

bli hört under behandling<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>det. Detta<br />

är motiverat med be<strong>ak</strong>tande av de oläg<strong>en</strong>heter<br />

som förandet av talan ev<strong>en</strong>tuellt innebär<br />

för bolaget och med be<strong>ak</strong>tande av är<strong>en</strong>dets<br />

betydelse för bolaget över huvud taget. Det<br />

är viktigt <strong>att</strong> bolaget hörs, bl.a. för avgörande<br />

av om <strong>en</strong> <strong>ak</strong>tieägares talan skall tas upp till<br />

prövning på de grunder som behandlas ovan.<br />

Bolaget ev<strong>en</strong>tuellt både vill och har behov <strong>att</strong><br />

bli hört också annars. Närmast i sådana fall<br />

då det är klart <strong>att</strong> talan inte tas upp till prövning<br />

kan det anses vara upp<strong>en</strong>bart onödigt <strong>att</strong><br />

höra bolaget.<br />

<strong>RP</strong> <strong>109</strong>/<strong>2005</strong> <strong>rd</strong><br />

D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are del<strong>en</strong> av mom<strong>en</strong>tet stämmer i<br />

s<strong>ak</strong> över<strong>en</strong>s med första och andra m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i<br />

d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong>s 15 kap. 6 § 4 mom. De<br />

<strong>ak</strong>tieägare som för talan är i bolagets ställe<br />

ansvariga för rättegångskostnaderna. De har<br />

emellertid rätt <strong>att</strong> få sina kostnader ers<strong>att</strong>a av<br />

bolaget i d<strong>en</strong> mån som de medel som vunnits<br />

till bolaget räcker för ändamålet. Om <strong>ak</strong>tieägarnas<br />

talan bifalls har de visserlig<strong>en</strong> vanlig<strong>en</strong><br />

rätt <strong>att</strong> få sina rättegångskostnader ers<strong>att</strong>a<br />

direkt av d<strong>en</strong> skadeståndsskyldige.<br />

I förslaget ingår ing<strong>en</strong> mot tredje m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

i d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong>s 15 kap. 6 § 4 mom.<br />

svarande bestämmelse om <strong>att</strong> domstol<strong>en</strong> kan<br />

föro<strong>rd</strong>na <strong>att</strong> till de <strong>ak</strong>tieägare som har väckt<br />

talan skall erläggas d<strong>en</strong> del som faller på deras<br />

<strong>ak</strong>tier av de medel som bolaget vunnit.<br />

En sådan bestämmelse leder så som konstateras<br />

ovan till problem med dubbla ersättningar<br />

och borg<strong>en</strong>ärsskyddet. Aktieägarnas rätt <strong>att</strong><br />

<strong>en</strong>ligt <strong>d<strong>en</strong>na</strong> paragraf i lagförslaget föra skadeståndstalan<br />

för bolagets räkning garanterar<br />

inte ett tillräckligt rättsskydd för <strong>ak</strong>tieägarna<br />

i <strong>en</strong> situation där majoritet<strong>en</strong> fortgå<strong>en</strong>de<br />

missbrukar sin m<strong>ak</strong>t i bolaget och där de medel<br />

som vunnits till bolaget sålunda sannolikt<br />

inte är till <strong>ny</strong>tta för d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde <strong>ak</strong>tieägar<strong>en</strong>.<br />

I sådana situationer skyddas d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde <strong>ak</strong>tieägar<strong>en</strong><br />

emellertid g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> ovan nämnda<br />

möjlighet<strong>en</strong> <strong>att</strong> få sina <strong>ak</strong>tier inlösta i <strong>en</strong>lighet<br />

med vad som föreskrivs i lagförslagets<br />

23 kap.<br />

I paragraf<strong>en</strong>s 3 mom. föreskrivs <strong>att</strong> om <strong>en</strong><br />

ersättningsskyldig g<strong>en</strong>om bolagsstämmans<br />

beslut har beviljats ansvarsfrihet, skall talan<br />

väckas inom tre månader från bolagsstämmans<br />

beslut. Om vid samma bolagsstämma<br />

så som föreskrivs i 7 kap. 7 § har framställts<br />

och bifallits ett yrkande på särskild granskning,<br />

kan talan emellertid väckas inom tre<br />

månader efter <strong>att</strong> granskningsyttrandet har<br />

lagts fram på bolagsstämman eller ansökan<br />

om föro<strong>rd</strong>nande av <strong>en</strong> granskare har avslagits.<br />

Majoritets<strong>ak</strong>tieägarna kan inte på bolagets<br />

vägnar besluta avstå från rätt<strong>en</strong> till ersättning<br />

och bolagets företrädare har inte behörighet<br />

<strong>att</strong> bestämma om ersättning<strong>en</strong> på ett<br />

sätt som begränsar de rättigheter som i paragraf<strong>en</strong><br />

föreskrivs till skydd för minoritets<strong>ak</strong>tieägarna.<br />

Sålunda kan t.ex. beviljande av ansvarsfrihet<br />

eller ett av bolaget ingånget skadeståndsavtal<br />

begränsa <strong>en</strong>dast bolagets rätt

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!