RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex RP 109/2005 rd I denna proposition föreslås att en ny ak ... - Finlex
200 de hos en majoritetsaktieägare. Enligt 15 kap. 6 § i den gällande lagen har aktieägare med en kvalificerad minoritet av bolagets aktier — i regel en tiondel — rätt att föra talan för bolaget ifall bolagsstämman har beslutat att inte väcka skadeståndstalan eller ifall den inte har fattat ett beslut om saken inom utsatt tid. Motsvarande rätt har för närvarande inte över huvud taget en sådan enskild aktieägare som inte uppfyller de ifrågavarande kraven på kvalificerad minoritet. Enligt vedertagen rättspraxis har däremot en enskild aktieägare med stöd av gällande 15 kap. 1 § rätt att kräva ersättning för indirekt skada direkt för egen del om han har ”ett särskilt behov av rättsskydd” (HD 2000:89). Det nuvarande rättsläget kan på det hela taget anses vara inkonsekvent. Det ovan nämnda kravet på särskilt behov av rättsskydd kan också anses vara diffust. Det är emellertid speciellt problematiskt att då ersättning för samma skada kan krävas dels så att den tillfaller bolaget och under vissa förutsättningar också så att den direkt tillfaller en aktieägare, uppstår vissa svårlösta problem på grund av eventuella dubbla ersättningsanspråk. Åtminstone i det fall att aktieägaren schematiskt tilldöms ersättning som en mot hans eller hennes aktieinnehav svarande andel av bolagets skada, kan detta äventyra också de rättigheter som tillkommer bolagets borgenärer. På grund av de sist nämnda problemen föreslås att en aktieägare inte längre skall ha rätt att själv direkt få ersättning för en indirekt skada. Aktieägarnas rätt att föra skadeståndstalan för bolaget föreslås å andra sidan bli utvidgad. Även om utgångspunkten är den att styrelsen eller bolagsstämman med iakttagande av majoritetsprincipen beslutar om eventuella skadeståndsanspråk, faller det sig naturligt att avvika från detta förfarande i sådana fall då en underlåtelse att framställa skadeståndsanspråk skulle kränka likställighetsprincipen enligt 1 kap. 7 §, som generellt begränsar organens maktutövning. Enligt förslaget kan en enskild aktieägare härvid oberoende av storleken av sitt aktieinnehav ha rätt att i sitt eget namn föra en skadeståndstalan för bolagets räkning. Eftersom en eventuell ersättning kommer bolagets samtliga aktieägare och borgenärer RP 109/2005 rd till godo och eftersom käranden själv svarar för rättegångskostnaderna om käranden förlorar målet, kommer den föreslagna bestämmelsen inte att locka aktieägarna att i onödan driva processer som skadar bolaget. Snarare förhåller det sig så att det med tanke på aktieägarnas rättsskydd de facto inte kommer att vara särskilt intressant att väcka talan enbart till förmån för bolaget. I en typisk situation där majoritetsaktieägarna utövar sin bestämmanderätt på ett sådant sätt att en minoritetsaktieägare i praktiken inte har någon nytta av skadestånd som tilldöms bolaget, har minoritetsaktieägaren emellertid i regel rätt att få sina aktier inlösta med stöd av bestämmelserna i lagförslagets 23 kap. Detta innebär att den indirekta skada som orsakats aktieägaren kan beaktas i lösenbeloppet. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om de allmänna förutsättningarna för aktieägarnas talerätt. Bestämmelserna stämmer i stort sett överens med 15 kap. 6 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen, men förslaget är betydligt enklare utformat än den gällande bestämmelsen. Detta sammanhänger delvis med de förslag om bolagets beslutsfattande som behandlas ovan i motiveringen till 6 §. En förutsättning för aktieägarnas talerätt är enligt momentet för det första sannolikheten för att bolaget inte ser till att skadeståndsanspråket drivs. Denna förutsättning kan i vanliga fall inte anses vara uppfylld förrän bolaget har fått vetskap om att det eventuellt har rätt till skadestånd. Om ärendet på begäran av en aktieägare eller annars har behandlats på bolagsstämman och denna t.ex. har beviljat ansvarsfrihet eller annars beslutat att inte framställa skadeståndsanspråk, är det klart att förutsättningen är uppfylld. Förutsättningen uppfylls likaså i allmänhet i det fall att styrelsen har beslutat att inte vidta åtgärder för att framställa skadeståndsanspråk. I situationer där bolaget åtminstone inte tills vidare har fattat något beslut om saken, skall utifrån omständigheterna i det enskilda fallet bedömas sannolikheten för att bolaget kommer att framställa skadeståndsanspråk. Denna förutsättning kan i undantagsfall uppfyllas trots att bolaget har beslutat framställa skadeståndsanspråk, om beslutet sannolikt endast är skenbart och verkställandet av det sannolikt kommer att urvattnas, eller om det är sanno-
likt att bolaget och svaranden genom att samarbeta under rättegången försöker undvika ersättningsansvar. För jämförelsens skull kan det nämnas att en aktieägare i avgörandet HD 1995:213 i en situation som denna beviljades rätt att intervenera i en rättegång som gällde bolaget. Förutsättningen skall bedömas utgående från situationen vid den tidpunkt då talan väcks. Om det då anses osannolikt att bolaget vidtar åtgärder för att framställa skadeståndsanspråk, förlorar aktieägaren inte sin talerätt på grund av att också bolaget senare väcker talan. Det kan ibland vara svårt för en aktieägare att ta reda på hur bolaget förhåller sig i ett skadeståndsärende, även om aktieägaren frågar styrelsen om dess ståndpunkt i ärendet. Om aktieägaren då väcker en talan som emellertid inte tas upp till prövning, kan det i fråga om skyldigheten att ersätta rättegångskostnaderna vara skäl att tillämpa t.ex. rättegångsbalkens 21 kap. 4 § 2 mom. enligt vilken domstolen kan bestämma att parterna själva skall bära sina rättegångskostnader. I momentet föreskrivs, vid sidan av den nämnda sannolikhetsförutsättningen, om alternativa tilläggsförutsättningar för förande av talan. Enligt momentets 1 punkt är en förutsättning att kärandena innehar minst en tiondel av samtliga aktier. I förslaget ingår inte den gällande lagens invecklade bestämmelser om beräknande av kvalificerad minoritet vid den bolagsstämma som behandlar ersättningsärendet. Också när det gäller beräknandet av den kvalificerade minoriteten är tidpunkten då talan väcks avgörande. Om en aktieägare t.ex. avstår från talan kan de övriga aktieägare som väckt talan, liksom för närvarande, fortfarande driva minoritetstalan. De förlorar inte heller sin talerätt på grund av t.ex. den omständigheten att en del av kärandens aktier säljs under behandlingen av ärendet. Enligt momentets 2 punkt har en aktieägare talerätt — förutom i det fall att kravet på kvalificerad minoritet är uppfyllt enligt 1 punkten — också om det visas att underlåtelse att driva ett skadeståndsanspråk skulle strida mot likställighetsprincipen enligt 1 kap. 7 §. Talerätten är då inte på det sätt som avses ovan beroende av aktieinnehavets RP 109/2005 rd 201 storlek. Käranden är emellertid skyldig att visa att bolagets förfarande i ersättningsärendet, t.ex. bolagets beslut att inte väcka talan eller dess uppenbara passivitet, på det sätt som avses i 1 kap. 7 § strider mot likställighetsprincipen. Detta behöver inte särskilt påvisas om kravet på kvalificerad minoritet enligt 1 punkten är uppfyllt. Utgångspunkten är den att bolagets organ inom ramen för sin normala prövningsrätt får besluta om det är förenligt med bolagets intresse att framställa skadeståndsanspråk. Styrelsen eller bolagsstämman kan t.ex. göra den bedömningen att det inte lönar sig att föra talan, på grund av osäkerheten om utgången och kostnadsrisken. Styrelsen eller bolagsstämman kan också göra den bedömningen att det inte lönar sig att driva ens en klart berättigad talan, med beaktande av kostnadsrisken och sannolikheten för att skadeståndet kan drivas in hos den ersättningsskyldige. Vidare kan beaktas sådana från bolagets synpunkt relevanta omständigheter som den negativa publicitet som eventuellt sammanhänger med ett skadeståndsärende. Bolagets organ är emellertid skyldiga att utöva sin makt inom de gränser som 1 kap. 7 § anger. Om orsaken till att ett skadeståndsanspråk inte framställs inte är att tillgodose bolagets intressen utan förfarandet snarare är ägnat att ge någon, i främsta rummet naturligtvis en ersättningsskyldig, sådan otillbörlig fördel som avses i 1 kap. 7 § på bolagets eller en aktieägares bekostnad, är det motiverat att ge en aktieägare självständig talerätt. Det bör observeras att en kränkning av likställighetsprincipen, sådan den framgår av 1 kap. 7 §, inte förutsätter att det visas att en aktieägare eller en grupp av aktieägare får otillbörlig fördel på en annan aktieägares eller aktieägargrupps bekostnad. En otillbörlig fördel som har beviljats t.ex. en annan person på bolagets bekostnad hör också till bestämmelsens tillämpningsområde. Det är motiverat att likställighetsprincipen utsträcks till att omfatta också dessa situationer, eftersom en bakomliggande orsak också till denna typ av otillbörliga förfaranden i allmänhet är intressekonflikter mellan aktieägarna. Sådana intressekonflikter behöver emellertid inte särskilt påvisas för att bestämmelsen skall kunna tillämpas i en situation som denna.
- Page 149 and 150: tillämpas. Den andra parten kan f
- Page 151 and 152: aktieslag. I planen skall också an
- Page 153 and 154: etalningen av det övertagande bola
- Page 155 and 156: En godkänd revisors yttrande kan h
- Page 157 and 158: slås en bestämmelse om hur en fus
- Page 159 and 160: tryckligen bokslut som har upprätt
- Page 161 and 162: pet. Om det emellertid konstateras
- Page 163 and 164: 16 §. Fusionens rättsverkningar.
- Page 165 and 166: in på motsvarande bestämmelser om
- Page 167 and 168: gen nämnas syftet med minskningen,
- Page 169 and 170: gäller en fusion. Vid en partiell
- Page 171 and 172: Enligt förslaget föregås skiljef
- Page 173 and 174: De föreslagna bestämmelserna om d
- Page 175 and 176: utgångspunkten för värderingen k
- Page 177 and 178: mälan ställs också i detta fall
- Page 179 and 180: Enligt gällande 17 kap. 2 § 4 mom
- Page 181 and 182: olaget. Enligt 1 kap. 1 § i lagen
- Page 183 and 184: termyndigheten emellertid försätt
- Page 185 and 186: t.ex. om adressuppgifterna stämmer
- Page 187 and 188: teras att bolaget inte kan dela ut
- Page 189 and 190: nar. Ett upplöst bolag har emeller
- Page 191 and 192: olagets tillgångar har minskat på
- Page 193 and 194: eslut och dels också aktieägarens
- Page 195 and 196: a sidan omständigheter som påverk
- Page 197 and 198: emellertid inte situationer där en
- Page 199: alltid skall fattas av bolagsstämm
- Page 203 and 204: att själv kräva ersättning. Efte
- Page 205 and 206: viktig kompletterande betydelse fö
- Page 207 and 208: ningarna för tillämpning av best
- Page 209 and 210: av aktiebolagslagen däremot drivs
- Page 211 and 212: lir skyldig att till fullo ersätta
- Page 213 and 214: sikten är att den nya lagen skall
- Page 215 and 216: som likställighetsprincipen förut
- Page 217 and 218: ligt paragrafens 1 mom. skall dessa
- Page 219 and 220: Beslutet om att avsluta likvidation
- Page 221 and 222: lagslagens 2 kap. 6 § 2 mom. 1.6.
- Page 223 and 224: som tillämpas också på kreditins
- Page 225 and 226: 7 § Likställighet Alla aktier med
- Page 227 and 228: streringen på bolaget. Efter regis
- Page 229 and 230: 5 § Bokföringsmässigt motvärde
- Page 231 and 232: ev. Aktieemission eller utbetalning
- Page 233 and 234: uppgift som enligt värdepapperscen
- Page 235 and 236: DEL II Förvaltning och bokslut 5 k
- Page 237 and 238: 13 § Likställighetsprincipen Bola
- Page 239 and 240: 22 § Undantag från skyldigheten a
- Page 241 and 242: Övriga bestämmelser 30 § Ändrin
- Page 243 and 244: inom Europeiska ekonomiska samarbet
- Page 245 and 246: möter. Verkställande direktören
- Page 247 and 248: manslutning. Den särskilda granska
- Page 249 and 250: skrivs annanstans, upprättas i enl
200<br />
de hos <strong>en</strong> majoritets<strong>ak</strong>tieägare.<br />
Enligt 15 kap. 6 § i d<strong>en</strong> gällande lag<strong>en</strong> har<br />
<strong>ak</strong>tieägare med <strong>en</strong> kvalificerad minoritet av<br />
bolagets <strong>ak</strong>tier — i regel <strong>en</strong> tiondel — rätt <strong>att</strong><br />
föra talan för bolaget ifall bolagsstämman har<br />
beslutat <strong>att</strong> inte väcka skadeståndstalan eller<br />
ifall d<strong>en</strong> inte har f<strong>att</strong>at ett beslut om s<strong>ak</strong><strong>en</strong><br />
inom uts<strong>att</strong> tid. Motsvarande rätt har för närvarande<br />
inte över huvud taget <strong>en</strong> sådan <strong>en</strong>skild<br />
<strong>ak</strong>tieägare som inte uppfyller de ifrågavarande<br />
krav<strong>en</strong> på kvalificerad minoritet. Enligt<br />
vedertag<strong>en</strong> rättspraxis har däremot <strong>en</strong> <strong>en</strong>skild<br />
<strong>ak</strong>tieägare med stöd av gällande 15 kap.<br />
1 § rätt <strong>att</strong> kräva ersättning för indirekt skada<br />
direkt för eg<strong>en</strong> del om han har ”ett särskilt<br />
behov av rättsskydd” (HD 2000:89).<br />
Det nuvarande rättsläget kan på det hela taget<br />
anses vara inkonsekv<strong>en</strong>t. Det ovan<br />
nämnda kravet på särskilt behov av rättsskydd<br />
kan också anses vara diffust. Det är<br />
emellertid speciellt problematiskt <strong>att</strong> då ersättning<br />
för samma skada kan krävas dels så<br />
<strong>att</strong> d<strong>en</strong> tillfaller bolaget och under vissa förutsättningar<br />
också så <strong>att</strong> d<strong>en</strong> direkt tillfaller<br />
<strong>en</strong> <strong>ak</strong>tieägare, uppstår vissa svårlösta problem<br />
på grund av ev<strong>en</strong>tuella dubbla ersättningsanspråk.<br />
Åtminstone i det fall <strong>att</strong> <strong>ak</strong>tieägar<strong>en</strong><br />
schematiskt tilldöms ersättning som<br />
<strong>en</strong> mot hans eller h<strong>en</strong>nes <strong>ak</strong>tieinnehav svarande<br />
andel av bolagets skada, kan detta<br />
äv<strong>en</strong>tyra också de rättigheter som tillkommer<br />
bolagets borg<strong>en</strong>ärer.<br />
På grund av de sist nämnda problem<strong>en</strong> <strong>föreslås</strong><br />
<strong>att</strong> <strong>en</strong> <strong>ak</strong>tieägare inte längre skall ha<br />
rätt <strong>att</strong> själv direkt få ersättning för <strong>en</strong> indirekt<br />
skada. Aktieägarnas rätt <strong>att</strong> föra skadeståndstalan<br />
för bolaget <strong>föreslås</strong> å andra sidan<br />
bli utvidgad. Äv<strong>en</strong> om utgångspunkt<strong>en</strong><br />
är d<strong>en</strong> <strong>att</strong> styrels<strong>en</strong> eller bolagsstämman med<br />
i<strong>ak</strong>ttagande av majoritetsprincip<strong>en</strong> beslutar<br />
om ev<strong>en</strong>tuella skadeståndsanspråk, faller det<br />
sig naturligt <strong>att</strong> avvika från detta förfarande i<br />
sådana fall då <strong>en</strong> underlåtelse <strong>att</strong> framställa<br />
skadeståndsanspråk skulle kränka likställighetsprincip<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ligt 1 kap. 7 §, som g<strong>en</strong>erellt<br />
begränsar organ<strong>en</strong>s m<strong>ak</strong>tutövning. Enligt<br />
förslaget kan <strong>en</strong> <strong>en</strong>skild <strong>ak</strong>tieägare härvid<br />
obero<strong>en</strong>de av storlek<strong>en</strong> av sitt <strong>ak</strong>tieinnehav<br />
ha rätt <strong>att</strong> i sitt eget namn föra <strong>en</strong> skadeståndstalan<br />
för bolagets räkning.<br />
Eftersom <strong>en</strong> ev<strong>en</strong>tuell ersättning kommer<br />
bolagets samtliga <strong>ak</strong>tieägare och borg<strong>en</strong>ärer<br />
<strong>RP</strong> <strong>109</strong>/<strong>2005</strong> <strong>rd</strong><br />
till godo och eftersom kärand<strong>en</strong> själv svarar<br />
för rättegångskostnaderna om kärand<strong>en</strong> förlorar<br />
målet, kommer d<strong>en</strong> föreslagna bestämmels<strong>en</strong><br />
inte <strong>att</strong> locka <strong>ak</strong>tieägarna <strong>att</strong> i onödan<br />
driva processer som skadar bolaget. Snarare<br />
förhåller det sig så <strong>att</strong> det med tanke på <strong>ak</strong>tieägarnas<br />
rättsskydd de facto inte kommer<br />
<strong>att</strong> vara särskilt intressant <strong>att</strong> väcka talan <strong>en</strong>bart<br />
till förmån för bolaget. I <strong>en</strong> typisk situation<br />
där majoritets<strong>ak</strong>tieägarna utövar sin bestämmanderätt<br />
på ett sådant sätt <strong>att</strong> <strong>en</strong> minoritets<strong>ak</strong>tieägare<br />
i pr<strong>ak</strong>tik<strong>en</strong> inte har någon<br />
<strong>ny</strong>tta av skadestånd som tilldöms bolaget, har<br />
minoritets<strong>ak</strong>tieägar<strong>en</strong> emellertid i regel rätt<br />
<strong>att</strong> få sina <strong>ak</strong>tier inlösta med stöd av bestämmelserna<br />
i lagförslagets 23 kap. Detta innebär<br />
<strong>att</strong> d<strong>en</strong> indirekta skada som ors<strong>ak</strong>ats <strong>ak</strong>tieägar<strong>en</strong><br />
kan be<strong>ak</strong>tas i lös<strong>en</strong>beloppet.<br />
I paragraf<strong>en</strong>s 1 mom. föreskrivs om de allmänna<br />
förutsättningarna för <strong>ak</strong>tieägarnas talerätt.<br />
Bestämmelserna stämmer i stort sett<br />
över<strong>en</strong>s med 15 kap. 6 § 1 och 2 mom. i d<strong>en</strong><br />
gällande lag<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> förslaget är betydligt<br />
<strong>en</strong>klare utformat än d<strong>en</strong> gällande bestämmels<strong>en</strong>.<br />
Detta sammanhänger delvis med de förslag<br />
om bolagets beslutsf<strong>att</strong>ande som behandlas<br />
ovan i motivering<strong>en</strong> till 6 §.<br />
En förutsättning för <strong>ak</strong>tieägarnas talerätt är<br />
<strong>en</strong>ligt mom<strong>en</strong>tet för det första sannolikhet<strong>en</strong><br />
för <strong>att</strong> bolaget inte ser till <strong>att</strong> skadeståndsanspråket<br />
drivs. D<strong>en</strong>na förutsättning kan i vanliga<br />
fall inte anses vara uppfylld förrän bolaget<br />
har fått vetskap om <strong>att</strong> det ev<strong>en</strong>tuellt har<br />
rätt till skadestånd. Om är<strong>en</strong>det på begäran<br />
av <strong>en</strong> <strong>ak</strong>tieägare eller annars har behandlats<br />
på bolagsstämman och <strong>d<strong>en</strong>na</strong> t.ex. har beviljat<br />
ansvarsfrihet eller annars beslutat <strong>att</strong> inte<br />
framställa skadeståndsanspråk, är det klart <strong>att</strong><br />
förutsättning<strong>en</strong> är uppfylld. Förutsättning<strong>en</strong><br />
uppfylls likaså i allmänhet i det fall <strong>att</strong> styrels<strong>en</strong><br />
har beslutat <strong>att</strong> inte vidta åtgä<strong>rd</strong>er för <strong>att</strong><br />
framställa skadeståndsanspråk. I situationer<br />
där bolaget åtminstone inte tills vidare har<br />
f<strong>att</strong>at något beslut om s<strong>ak</strong><strong>en</strong>, skall utifrån<br />
omständigheterna i det <strong>en</strong>skilda fallet bedömas<br />
sannolikhet<strong>en</strong> för <strong>att</strong> bolaget kommer <strong>att</strong><br />
framställa skadeståndsanspråk. D<strong>en</strong>na förutsättning<br />
kan i undantagsfall uppfyllas trots <strong>att</strong><br />
bolaget har beslutat framställa skadeståndsanspråk,<br />
om beslutet sannolikt <strong>en</strong>dast är<br />
sk<strong>en</strong>bart och verkställandet av det sannolikt<br />
kommer <strong>att</strong> urv<strong>att</strong>nas, eller om det är sanno-
Change language