«LEM_EN» («CAT_EN» / «MV_EN») [«VERB» - «NOUN» - «ADJ»]

Definiciones de términos sueco 1 

abdomen 

buk n. / -ar / -ar 

= mage, abdomen 

bålens nedre mjuka del (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Buken) indelas i den egentliga bukhålan...och bäckenhålan (Bra böcker läkarlexikon del 1) 

~ mage 

◊ bukhinna, bukvägg, bukandning 

abdominal breathing 

buk andning n. / ingen plural / ingen plural [bukandas] 

= abdominal andning 

andning där rörelsen till övervägande del, eller helt, finns i buk och inte i bröstkorg 

(Churchill, egen översättning) 

e.g. Stor enighet råder sålunda om att bukandning...är bättre än en andningstyp som domineras av 

muskler i bröstkorgens övre region… (Lindblad) 

abduction of vocal fold 

abduktion av stämläpp n. / -er,--- / -er,--- [abducera] 

= öppnande av stämläpp 

särande av stämläpp(-ar) (Lindblad) 

e.g. ...abduktion behöver vi både för att andas och för att kunna frambringa tonlösa ljud. (Sundberg) 

~ abducera adduktion av stämläpp 

abductor 

abduktor n. / -er / -er [abducera] 

= öppningsmuskel 

utåtförande muskel (Lindskog, Zetterberg) 

~ adduktor 

abductor spastic dysphonia 

abduktor spastisk dysfoni n. / ---,-a,-erl / ---,-a,-erl 

Lt. dysphonia spastica abductio 

svårighet att tala, orsakad av spasmer i glottis där stämläpparna dras ifrån mitten 

(Curchill, egen översättning) 

aberrant motor function 

avvikande muskelfunktion n. / -er / -er 

= abnorm muskelfunktion 

muskelfunktion som avviker från det normala (Söderpalm, muntlig) 

aberration 

abnormitet n. / -er / -er 

= avvikelse 

avvikelse från det normala (Lindskog, Zetterberg)


ability 

förmåga n. / -or / -or [förmå] 

= skicklighet 

() 

e.g. En del av dessa personer har behov av AKK för sin bristande (förmåga) att kommunicera med 

omgivningen. (Heister Trygg) 

◊ läsförmåga, skrivfrömåga 

achievement 

prestation n. / -er / -er [prestera] 

= insats 

det man (skickligt) har fullgjort. Utfört arbete. (Norstedts uppslagsbok) 

e.g. I stället mäter intelligenstest kunskapsförmåga i stort eller (prestation)er som passar i skolan. 

(Hwang, Nilsson) 

◊ prestationsnivå 

acoustic 

akustisk adj. / / [akustik] 

som avser eller hör samman med hörseln eller med ljud (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Spektrum...detta slags akustiska diagram har en frekvensaxel och en amplitudaxel (Lindblad) 

acoustic filter effect 

akustiskt filter effekt n. / -er / -er 

gynnande och missgynnande av vissa frekvenser i en ljudvåg (Lindblad) 

acoustic filter phenomenon 

akustiskt filter fenomen n. / - / - 

företeelse då energi överförs inom ett visst frekvensband (Lidén) 

acoustic impedance 

akustisk impedans n. / ingen plural / ingen plural 

det komplexa förhållandet mellan den drivande kraften (ljudtrycket) och resulterande 

volymhastighet (Lidén) 

e.g. Begreppet (akustisk impedans) hänför sig till en viss yta i en akustisk ledningsbana (t.ex. den 

akustiska impedansen för mellanörat sett i trumhinneplanet)...För en begränsad yta av ett 

homogent medium är alltså den (akustiska impedansen) lika med mediets ljudfälstsimpedans 

dividerad med ytan. (Lidén) 

acoustic phonetics 

akustisk fonetik n. / 

studiet av språkljud som de uppfattas av lyssnarens öra och av ljudvågorna som 

produceras när språkljuden yttras (Nicolosi, egen översättning) 

~ artikulatorisk fonetik, auditiv fonetik


acoustic reflex 

stigbygelreflex n. / -er / -er 

= stapediusreflexen 

Stigbygelmuskeln kontraherar sig reflektoriskt om örat utsätts för starka ljud. (Lidén) 

e.g. (Stigbygelreflexen) har dock en relativt begränsad skyddande funktion. (Lidén) 

acoustic stimulation 

akustisk stimulering n. / -a--ar / -a--ar [--stimulera] 

processen eller handlingen att framkalla en viss funktionell aktivitet, i det här fallet 

gällande den fysiska aspekten eller karakteristika av ljud (Churchill, egen översättning) 

acquired 

förvärvad adj. / / [förvärva] 

ej genetisk, utan orsakad av influenser utanför organismen (Dorland, egen översättning) 

e.g. dysartri --övergripande term för en kategori talstörningar som beror på medfödda eller förvärvade 

skador i det centrala och /eller perifera nervsystemet (Svensson, Hartelius) 

acquired hearing impairment 

förvärvad hörselskada n. / --e--or / --e--or 

= ---hörselnedsättning 

förhöjd hörseltröskel, över det normala, orsakad av yttre faktorer (Churchill, egen 

översättning) 

e.g. (Hörselskador) kan vara ärftliga, medfödda, (förvärvade) under fosterlivet eller kan uppkomma 

senare i livet. (Lidén) 

adaptation 

adaptation n. / -er / -er 

fysiologisk anpassning eller tillvänjning hos sinnessystemet till en rådande 

stimulussituation (Lidén) 

e.g. Större och snabbare (adaptation) vid hörtröskeln, tröskelvandring, är ett patologiskt fynd. (Lidén) 

adduction of vocal fold 

adduktion av stämläpp n. / ingen plural / ingen plural 

när arytenoidbrosken för ihop stämbanden och stänger glottis (Sundberg) 

e.g. Adduktion och abduktion är det som gör att vi kan skifta mellan tonande och tonlösa ljud. 

(Sundberg) 

~ abduktion av stämläpp, adduktor 

adductor 

adduktor n. / -er / -er [adducera - - adducerande] 

en muskel som för el. vrider en kroppsdel in mot kroppens mittlinje (Lindskog, 

Zetterberg) 

~ abduktor, adduktion av stämläpp


adductor spastic dysphonia 

adduktor spastisk dysfoni n. / ingen plural / ingen plural 

Lt. dysphonia spastica adductio 

talsvårighet till följd av spasmer i glottis som för ihop stämläpparna (Stedman/ Churchill, 

egen översättning) 

~ adduktor, adduktion av stämläpp 

adenoid 

adenoid n. / -er / -er [ adenoid] 

(onormal ökning) av svalglymfvävnaden (den lymfoida vävnaden i näs-svalgrummet) 

(Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Adenoiden) utvecklas i det trånga epifarynxrummet och kan där genom sin storlek ge nästäppa, 

som kan bestå i många år, ända tills normal tillbakabildning av vävnaden sker. (Hallén, Anniko) 

~ munandning 

adult aphasia 

vuxenafasi n. / -er / -er [afatiker - afatisk] 

() 

~ afasi 

the term is not used in Swedish 

aerodynamics 

aerodynamik n. / ingen plural / ingen plural [ aerodynamisk] 

vetenskapen om luftens o a gasers effekt på kroppar i rörelse (Norstedts uppslagsbok) 

e.g. Anordningar av lite olika slag finns för att fånga upp och registrera luftflöde och lufttryck på olika 

ställen i talapparaten samt luftvolymmängden i lungorna. Apparaturen omvandlar de varierande 

storlekarna på dessa (aerodynamiska) variabler till variationer i elektriska signaler. (Lindblad) 

aetiology 

etiologi n / ingen plural / ingen plural 

läran om sjukdomarnas orsaker (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Patologens strävan är att försöka komma till insikt om sjukdomarnas etiologi, patogenes och 

följder. Med etiologi menas orsaken eller orsakerna till en sjukdom och med patogenes menas 

den mekanism med vilken de sjukliga förändringarna åstadkoms i kroppen. (Brehmer-Andersson) 

This must belong to A!?? 

affricate 

affrikata n. / -or / -or 

en klusil som åtföljs av en frikativa med samma artikulationsställe (Lindblad) 

e.g. Affrikator finns i många språk i världen, och de har ofta utvecklats ur en klusil. (Lindblad) 

age of onset 

debutålder n. / -rar / -rar [debutera]


ålder vid insjuknande (Lowit, egen översättning) 

e.g. (Debutåldern) visar en betydande variation men är i snitt högst vid periodisk depression. 

(Ottosson) 

agnosia 

agnosi n. / -er / -er 

Lt. agnosias 

...,förlust av förmågan att direkt känna igen vad man förnimmer. (Borenstein) 

e.g. det finns två kategorier av storhjärnssymtom som har nära anknytning till afasisymtomen 

nämligen agnosi och apraxi (Borenstein) 

~ afasi 

agrammatism 

agrammatism n. / ingen plural / ingen plural 

ogrammatikaliskt språk i tal och skrift, förekomst av språkfel både i tal och skrift 


e.g. Broca-afatikerns spontana talförsök kan karakteriseras som "non-fluent", dvs. är korthugget, 

ordfattigt, ofta grammatiskt bristfälligt (agrammatism) och inte sällan i fåordssatser med 

huvudsakligen nyckelorden kvar… (Borenstein) 

~ afasi 

agraphia 

agrafi n. / -er / -er 

total förlust av skrivförmågan vid i övrigt orubbade själsförmögenheter och bibehållna 

muskelfunktioner (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Därutöver har man att räkna med (agrafi)/dysgrafi som ett sekundärt symtom till alexi/dyslexi, 

eftersom den visuella feedbackkontrollen då är satt ur spel. (Borenstein) 

~ afasi 

air ingestion 

luftintag n. / - / - 

att ta in luft i esofagus via munnen (Churchill, egen översättning) 

e.g. En tredje möjlighet för röstrehabilitering efter laryngektomi har angivits av japanen Asai, som 

utarbetat en operation för att underlättta luftintaget i oesophagus. (Fritzell) 

~ laryngektomi 

air-bone gap 

luft-bengap n. / - / - 

() 

e.g. Ett luft-bengap i tonaudiogrammet måste ha en viss storlek, som benämns av mätnoggrannheten, 

för att man skall våga lita på att det representerar en funktionsrubbning i mellanörat. (Hallén, 

Anniko) 

~ audiogram 

airflow


luftflöde n. / -n / -n 

hur många liter luft per sekund som strömmar genom glottis (Sundberg) 

e.g. Vissa typer av fonation , exempelvis den som vi skall kalla "pressad" eller "spänd", kännetecknas 

av högt subglottiskt tryck och lågt (luftflöde) eller med andra ord en hög glottisresistans. 

(Sundberg) 

~ artikulation 

akinetic mutism 

akinetisk mutism n. / (-er) / (-er) 

sjukdomstillstånd vid grav cerebral skada i djupt belägna regioner. Patienten förefaller 

då vara vaken, ligger med öppna ögon men är tyst och orörlig och reagerar inte på tilltal. 

(Borenstein) 

e.g. Efterhand som sjukdomen fortskrider blir MID-patienterna alltmer apatiska och viljelösa. Mot 

slutet blir många akinetiskt mutistiska, dvs de agerar inte alls och är helt stumma. (Eriksson) 

alexia 

alexi n. / -er / -er 

förlust av förmågan att läsa trots bibehållen synförmåga (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (global afasi) Givetvis föreligger samtidig (alexi), agrafi och akalkuli. (Borenstein) 

~ afasi 

allophone 

allofon n. / -er / -er 

varierande språkljud som representerar ett fonem (Elert) 

e.g. Förutom den tal-och språkförsening som kännetecknas av fonemreduktioner finns en annan där 

uttalsfelen är av allofonisk typ (allofon=fonemvariant). (Söderpalm) 

~ fonologi, fonetik 

alveolar 

alveolar n. / -er / -er 

konsonant som uttalas med tungspetsen eller tungspetsens översida (predorsum) mot 

tandvallen (som vid uttal av t-ljudet i eng. bit) (Elert) 

e.g. För de (alveolara) konsonanterna används samma fonetetiska tecken som för de dentala utom 

för den tonande frikativan. (Elert) 

~ fonetik, artikulation 

◊ alveolar konsonant 

alveolar ridge 

tandvall n. / (-ar) / (-ar) 

= alveolar-kam 

den slemhinneklädda delen av alveolarutskottet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Inom fonetiken används som benämning på tandvallen alveoli---fastän dessa termer egentligen 

avser tandhålorna. (Elert) 

ambidexterity


ambidextri n. / 

förmåga att använda båda händerna lika bra (Lindskog, Zetterberg) 

amplification 

förstärkning n. / / [förstärka - - förstärkt] 

utvidgning, förstoring (Norstedts Stora engelsk-svenska ordboken) 

e.g. Hörapparatens akustiska förstärkning är skillnaden i ljudtrycksnivå angiven i dB mellan från 

hörtelefonen avgivet ljud och mikrofonen tillfört ljud. (Lidén) 

amyotrophic lateral sclerosis 

amyotrofisk lateralskleros n. / no plural / no plural 

= ALS 

ryggmärgslidande med fortskridande muskelförtvining och förlamningar; förhårdning och 

degeneratation---av hela den kortikomuskulära banan---med symtom av spinalparalys--resp. 

spinal progressiv muskelatrofi---resp. bulbärparalys---. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Det betyder att de patienter som har dysartri på grund av hjärnblödningar eller proppar i 

allmänhet blir succesivt bättre vad gäller talet---medan de patienter som har dysartri på grund av 

en fortskridande neurologisk sjukdom-till exempel ---,amyotrofisk lateralskleros (ALS) m fl-tilll följd 

av grundsjukdomens karaktär blir succesivt försämrade med avseende på sin kommunikativa 

förmåga. (Svensson, Hartelius) 

anarthria 

anartri n. / -er / -er 

genom bristande koordination---mellan bokstäver , stavelser och ord orsakad oförmåga 

att frambringa artikulerade ord (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Om talet är mycket svårförståeligt och kraftigt avvikande brukar man tala om anartri ("oförmåga 

att artikulera"). (Svensson, Hartelius) 

~ afasi 

angular gyrus 

gyrus angularis n. / no plural / no plural 

vinkelvindeln, bakre nedre hjässlobsvindeln (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. I själva centrum för PTO-regionen ligger gyrus angularis-en vindling som tillskrivs särskilt 

komplexa och viktiga funktioner. (Eriksson) 

anomia 

anomi n. / -er / -er 

= amnestisk afasi, 

oförmåga att finna ord när man skall tala eller skriva (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Den mest slående yttringen av PTO-skada är anomi: patienterna kan inte mobolisera ord. 

(Eriksson) 

~ afasi 

antagonist 

antagonist n. / -er / -er [ antagonistisk]


något som har motsatt verkan, t.ex. muskler---el. läkemedel--- (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Det är emellertid inte ovanligt att samma muskler är agonister med avseende på en viss rörelse, 

men antagonister i avseende på en annan. (Petréen, Carlsöö) 

anterior seal 

läppslutning n. / -ar / -ar 

Normal tyst respiration sker via den nasala luftvägen. Detta gör det nödvändigt att 

stänga den orala luftvägen, vilket vanligen uppnås med en oral posterior slutning, mjuka 

gommen och tungan rör vid varandra, och en anterior slutning genom läppslutning eller 

att tungan rör vid framtänderna. (Foster, egen översättning) 

~ anterior slutning 

anteroposterior 

anteroposterior adj. / 

framifrån bakåt (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Dessa långsträckta utbuktningar i larynxväggen är symmetriskt belägna till vänster och höger och 

löper horisontellt framifrån och bakåt. (Lindblad) 

anticipatory avoidance reaction 

undvikandebeteende n. / -n / -n 

att medvetet välja annat beteende, avstå från visst beteende (Söderpalm, muntlig) 

e.g. Inom "tala-flytande-terapi" lägger man inte mycket initial anstränging på att reducera talbetingad 

rädsla eller (undvikandebeteenden). (Lundberg) 

anticipatory struggle behaviour 

/ 

() 

anxiety 

ångest n. / ingen plural / ingen plural 

tillstånd som upplevs som rädsla eller trånghet-spänning beroende på om man betonar 

en psylsik eller somatisk aspekt...ångest innefattar inte bara upplevelsen utan 

organismens totala tillstånd. (Ottosson) 

e.g. Beroende på vilka manifestationer som dominerar skiljer man på psykisk och somatisk (ångest). 

Psykisk (ångest) visar sig i upplevelse och beteende, somatisk i motoriska och autonomahormonella 

funktioner. (Ottosson) 

◊ ångestneuros 

aperiodic 

operiodisk adj. / 

oregelbunden (Lindblad) 

e.g. Periodiska(regelbundna) svängningars AT-diagram utmärks nämligen av att samma förlopp 

upprepas gång på gång, medan (operiodiska)(oregelbundna) svängningar har mönster utan 

sådan upprepning. Exempel på operiodiska ljud är frikativor som (f s) och även viskning. 

(Lindblad)


aperture 

öppning n. / -ar / -ar [öppna] 

() 

e.g. Viskning bildas med spända, icke-vibrerande stämläppar och en viss (öppning) i glottis. 

(Lindblad) 

~ röststörning 

aphasia 

afasi n. / -er / -er [ afatisk] 

förlust (helt eller delvis) av förmågan att genom tal el. skrift meddela sig med el. mottaga 

meddelanden från människor vid (vanligen) bibehållen intelligens och oskadade perifera 

syn-, hörsel- och talorgan (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Afasi)/dysfasi tillhör kategorin bortfallssymtom. Det innebär förlust av tidigare förvärvad 

färdighet...(Afasi)/dysfasi betyder att den sjukliga processen har angripit den dominanta 

storhjärnshemisfären, vilket i regel är liktydigt med den vänstra hemisfären , som styr den 

dominerande handens motorik hos högerhänta. (Borenstein) 

aphonia 

afoni n. / -er / -er [ afonisk] 

oförmåga att frambringa ljud, röstförlust, t.ex. vid svår heshet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Då viskstämma förekommer till följd av problem med den normala fonationen kallas den också 

afoni. (Lindblad) 

~ dysfoni 

apical 

apikal adj. / 

som avser el. hör samman med en spets (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Apikal eller predorsal artikulator, dvs. avspärrning eller förträngning med hjälp av tungspetsen 

eller tungbladet (Elert) 

approximant 

approximant n. / -er / -er 

halvvokal (Lindblad) 

e.g. Lateraler, halvvokaler och övriga approximanter bildar gemensamt klassen approximanter. 

(Lindblad) 

~ artikulation fonetik 

approximation 

approximation n. / -er / -er 

= närmande 

1. i artikulation, produktionen av ett felartikulerat fonem som närmar sig 

normalproduktionen av det aktuella fonemet. 2. handling eller process som sammanför, 

t. ex. av stämläpparna 3.iI stamning, ett avsiktligt försök av den stammande att prata på 

ett mindre avvikande sätt, och på så sätt uppnå ett talmönster som mer liknar 

normaltalarens. (Nicolosi, egen översättning)


~ approximant 

apraxia 

apraxi n. / / [ apraktisk] 

handlingsoförmåga, oförmåga el. svårighet att trots normal rörlighet och känsel utföra 

ändamålsenliga rörelser (vanligt motoriskt handlingsmönster), använda verktyg el. förstå 

bruket av vissa saker (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Ett enkelt sätt att pröva (apraxi) i den kliniska situationen är att be patienten att med sax klippa itu 

ett papper eller att tända en tändsticka. (Borenstein) 

~ afasi 

articulation 

artikulation n. / -er / -er [artikulera] 

det sätt på vilket en talande person uttalar (formar) de enskilda språkljuden och binder 

samman dem till ord och fraser (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Artikulation) är beteckningen på alla de manövrer vi utför när vi formar ansatsröret för att styra 

rösten. (Sundberg) 

~ artikulator 

articulators 

artikulator n. / -er / -er 

rörliga organ eller organdelar som genom muskelarbete ändrar på ansatsrörets form 

(Lindblad) 

e.g. Tungan är den viktigaste (artikulatorn). (Lindblad) 

~ artikulation 

Should this term be in plural!? We have used the Swedish singular. 

articulatory difficulty 

artikulatorisk svårighet n. / -a, -er / -a, -er 

= talrubbning, uttalsfel 

fel som uppstår när en talare av någon anledning inte artikulerar (uttalar) riktigt 

(Söderpalm) 

e.g. Det är alltså synnerligen väsentligt att den som skall behandla barn med talsvårigheter verkligen 

kan skilja de fall där talsvårigheterna bottnar i språkliga brister från dem där de beror på 

(artikulatoriska svårigheter). (Söderpalm) 

articulatory disorder 

artikulationsträning n. / 

träning i ett tydligt uttal, bildandet av språkljud… (Van Dale, egen översättning) 

articulatory practice 

artikulatorisk färdighet n. / -er / -er 

= artikulatorisk skicklighet 

()


articulatory skills 

artikulationsrubbning n. / -ar / -ar 

= talrubbning, uttalsfel, artikulationssvårigheter 

avvikande artikulation (Söderpalm, muntlig) 

e.g. Som talrubbningar (artikulationsrubbningar) klasificeras mer eller mindre grava uttalsfel, som kan 

orsakas av organiska fel i mun och näshåla ( t ex nasalering), men ofta förekommer utan att 

någon organisk avvikelse finns. (Söderpalm) 

~ talrubbning 

artificial larynx 

röstvibrator n. / -er / -er 

en av många mekaniska eller elektroniska hjälpmedel som tillverkats för att möjliggöra 

röstproduktion efter total laryngektomi (Brittanica, egen översättning) 

e.g. Den första tiden efter operationen kommunicerar patienten helt genom att skriva. Efter en dryg 

vecka kan han börja tala med en röstvibrator (t ex) Servox på kinden, och när svullnaden och 

ömheten lagt sig kan han i allmänhet med relativt kort träning göra sig förstådd... (Söderpalm) 

~ laryngektomi, esofagustal, larynx 

aryepiglottic fold 

aryepiglottisveck n. / - / - 

Lt. plica aryepiglottica 

Mellan struplockets sidor och kannbrosken sträcker sig på vardera sidor ett veck, 

aryepiglottisvecket. (Lindblad) 

e.g. När man sväljer fälls struplocket bakåt-nedåt och bildar tillsammans med (aryepiglottisvecken) en 

effektiv ventil, som stänger av passagen från svalget till struphuvudets inre. (Lindblad) 

arytenoid cartilage 

arytenoidbrosken n. / - / - 

= kannbrosk 

Lt. cartilago arytenoida 

den del av struphuvudet från vilken stämbanden utgår (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Arytenoidbrosken) kan man röra mycket snabbt. De öppnar och stänger glottis genom en 

åtminstone delvis roterande rörelse, som särar eller för ihop stämbandens bakre ändar. 

(Sundberg) 

aspiration 

aspiration n. / ingen plural / ingen plural [aspirera] 

1. Inandning; in- el. utsugning av gaser el. vätskor 2. Aspirationen utgörs väsentligen av 

ett (h), ett brusljud som främst bildas i röstspringan och som varar mellan 

klusilexplosionen och insättandet av stämbandston i ett följande ljud. (1. Lindskog, 

Zetterberg 2. Lindblad.) 

e.g. 1.Därnäst bedöms struphuvudets viktiga funktioner till skydd mot aspiration och kvävningsrisk. 

2. Aspiration av tonlösa klusiler förekommer i svenskan i regel bara i betonade stavelser. (1. 

Svensson, Hartelius 2. Lindblad) 

assessment


bedömning n. / -ar / -ar 

() 

e.g. Det språkstörda barnet bedöms i första hand av en logoped. Vid (bedömningen) tar logopeden 

upp en noggrann anamnes, gör en observation av barnets beteende och spontantal under lek 

samt gör en testning av språket. (Svensson/Hartelius) 

assimilation 

assimilation n. / -er / -er 

...att omgivningen påverkar valet av allomorfer och allofoner så att dessa får större 

fonetisk likhet med omgivningen. (Elert) 

e.g. Den progressiva assimilationen kan ses som en efterläpning vid ljudbildningen och den 

regressiva assimilationen som ett föregipande. Den större likhet som assimilationen innebär, kan 

gälla olika egenskaper hos de berörda fonerna. (Elert) 

assistive listening device 

/ 

() 

ataxia 

ataxi n. / -er / -er [ ataktisk] 

rubbning i samordningen av muskelrörelser (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Ataxi) kan således uppstå vid en skada i a) proprioceptiva inflödet ( sällsynt i perifera 

nervsystemet, vanligast i ryggmärgens baksträngar); b) cerebellum; c) de afferenta och efferenta 

förbindelsen med kontralaterala storhjärnshemisfären. (Aquilonius, Fagius) 

~ ataktisk dysartri 

shouldn't ataxic dysarthria be in cross referens instead of synonym in the english version? 

ataxic dysarthria 

ataktisk dysartri n. / ingen plural / ingen plural 

= skanderande tal 

() 

e.g. Skanderande tal är en (ataktisk dysatri), betingad av störda cerebellära förbindelser. Termen har 

präglats därför att talet liknar den överdrivna metriska betoning med pauser mellan stavelser som 

karakteriserar skandering av rim. Skanderande tal förekommer främst vid MS. (Aquilonius, 

Fagius) 

~ ataxi 

athetosis 

atetos n. / ingen plural / ingen plural 

ofrivilliga långsamma ofta bisarrt ihållande och rytmiskt återkommande rörelser, spec. i 

fingrar och tår: vid vissa hjärnsjukdomar och vanligen halvsidig (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Atetos är en chorea närstående hyperkinesi, varför begreppet choreoatetos ibland används. 

(Aquilonius, Fagius) 

atonality 

atonal adj. /


utan tonart o. Harmoni (SAOL) 

This term is not used in logopedics in Swedish, but rather in musical contexts. 

atresia 

atresi n. / ingen plural / ingen plural 

frånvaro av naturlig kanal, öppning eller myning (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (atresi), medfödd eller förvärvad tillslutning av en kroppsöppning (ändtarm, slida, örongång) eller 

ett hålrum i ett organ ( matstrupe, tolvfingertarm,gallgång). Defekten kan i de flesta fall opereras. 

(Bra Böcker Läkar Lexikon) 

attention 

uppmärksamhet n. / ingen plural / ingen plural [uppmärksamma] 

förmågan att selektera mellan olika stimuli (Ottosson) 

e.g. (Uppmärksamheten) varierar med avseende på intensitet (koncentrationsförmåga), omfång, 

vigilitet (förmåga att koppla över till nya stimuli) och tenacitet (förmåga att hålla kvar vid ett 

stimulus); de två senare är delvis varandras motsatser. (Ottosson) 

attention deficit disorder 

DAMP n. / ingen plural / ingen plural 

= MBD, ADHD 

Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception. (Kadesjö) 

e.g. Förutom de barn som räknas till gruppen MBD/DAMP, dvs som har en kombination av 

koncentrationssvårigheter och motoriska-perceptuella avvikelser finns det också en stor grupp 

barn som har primära koncentrationssvårigheter men däremot inte några påtagliga motoriska 

eller perceptuella avvikelser. För att beskriva deras problematik, som ju inte omfattas av 

MDB/DAMP-diagnosen, saknas en väl definierad term i Sverige. (Kadesjö) 

~ uppmärksamhet 

attitude 

attityd n. / -er / -er 

= inställning 

() 

e.g. Men det där med "inre stamning" då? Sådant kan ju inte observeras så lätt och det är ju ett 

mycket oklarare begrepp än det som har med talproduktion att göra. Man brukar där evaluera 

genom att använda attitydskalor där olika situationer kopplade till tal beskrivs och respondenten 

skall då ange hur han eller hon vanligen agerar eller känner sig inför dessa talsituationer. 

(Lundberg) 

◊ attitydskala 

audibility 

hörbarhet n. / ingen plural / ingen plural [ hörbar] 

som ligger över hörseltröskeln (Söderpalm, muntlig) 

audiogram 

audiogram n. / - / -


grafisk registrering (i form av en kurva) av variationerna i en persons hörselskärpa 


e.g. Ett ledningshinder ger således upphov till en tydlig skillnad mellan luft- och benledningskurvor i 

audiogrammet. En sensorineural skada påverkar däremot luft- och benledningskurvor lika 

mycket. (Hallén, Anniko) 

~ luft-bengap 

audiology 

audiologi n. / ingen plural / ingen plural [ audiologisk] 

läran om hörseln, spec. upptäckandet , förebyggandet och behandlingen av 

hörselnedsättningar (Zetterberg, Lindskog) 

e.g. En av de främsta grundvalarna för framstegen inom audiologin utgjorde säkrare mätning av 

hörseln som var en nödvändig förutsättning för förbättrad diagnostik och adekvat behandling och 

kontroll av hörselskador. (Lidén) 

audiometer 

audiometer n. / audiometrar / audiometrar 

instrument för hörselmätning (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Tonaudiometern utrustas normalt med hörtelefoner för bestämning av luftledningshörseln och 

med bentelefon för benledningsmätningar. Audiometrar avsedda för diagnostiska undersökningar 

har dessutom ett maskeringsaggregat. (Lidén) 

◊ tonaudiometer 

audiometry 

audiometri n. / ingen plural / ingen plural 

hörselmätning (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Tonaudiometrin utgör den bästa metoden för att klarlägga och lokalisera orsaken till en 

hörselnedsättning. (Lidén) 

~ audiometer 

◊ hjärnstamsaudiometri, talaudiometri, tonaudiometri, lekaudiometri 

auditory 

auditiv adj. / 

som avser eller hör samman med hörseln el. hörselorganet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Inte sällan ser man munmotoriska/artikulatoriska problem i samband med ljudproblemen, men 

detta samband finns långt ifrån alltid. Ljudproblemen beror ibland istället på svårigheter med 

auditiv perception, att höra ut ljudskillnader. (Svensson/Hartelius) 

auditory agnosia 

auditiv agnosi n. / ingen plural / ingen plural 

frånvaro av medvetna sinnesförnimmelser trots normala sinnesfunktioner; oförmåga att 

igenkänna:..med hörseln (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Visuell och auditiv agnosi brukar uppstå först vid bilateral skada i associativa barkområden; det är 

osäkert om de kan uppkomma vid unilateral skada. (Aquilonius, Fagius) 

~ agnosi


auditory aphasia 

/ 

() 

not relevant 

auditory brainstem response 

hjärnstamsaudiometri n. / -er / -er 

= BRA 

registrering av potentialer i EEG, medelvärdesbildande efter 200 snabba klickljud eller 

tonstötar i örat (Aquilonius, Fagius) 

e.g. ERA står för Electric Response Audiometry och utgör en grupp neurofysiologiska metoder, där 

s.k. "evoked potentials" från centrala eller perifera nervsystemet registreras efter auditiv 

stimulering...Den vanligaste formen av ERA är (hjärnstamsaudiometri) (Brainstem Response 

Audiometry), BRA). (Hallén, Anniko) 

auditory comprehension 

auditiv förståelse n. / ingen plural / ingen plural 

förståelse av talat språk (Stach, egen översättning) 

e.g. De mer kvantitativt inriktade testen bygger samtliga på den "klassiska" afasiläran från sekelskiftet 

och knyter samman patientens symtom med skadans lokalisation i hjärnan. Testen innehåller 

uppgifter för kontroll av spontantal, auditiv förståelse, förmåga att benämna föremål och att säga 

efter… (Svensson, Hartelius) 

auditory deficit 

hörselnedsättning n. / -ar / -ar 

= hörselskada 

nedsatt hörselförmåga (Lidén) 

e.g. Föreligger hörselnedsättning endast på ena örat, kallas hörselnedsättningen monaural, och på 

båda öronen binaural. (Lidén) 

auditory discrimination 

auditiv diskrimination n. / ingen plural / ingen plural 

att särskilja ljud- och tonarter (Söderpalm, muntlig) 

auditory disorder 

hörselrubbning n. / hörselskador / hörselskador 

= hörselnedsättning, hörselskada 

() 

~ hörselnedsättning, hörselskada 

auditory impairment 

hörselskada n. / hörselskador / hörselskador 

= hörselnedsättning, hörselrubbning 

alla förändringar å perifera hörselorganet med centrala förbindelser, som leder till 

nedsatt eller helt upphävd hörselförmåga. (Lidén)


e.g. Hörselskadorna indelas med hänsyn till skadelokalisation schematiskt i två huvudtyper, nämligen 

hörselskador av lednings- och av sensorineural typ. (Lidén) 

auditory processing 

ljudledningsprocess n. / -er / -er 

= auditiv process 

se kontext () 

e.g. Ljudstimulation via luft- och benledning når genom hörselbenskedjan respektive skallens ben 

peri- och endolymforna i innerörat samt basilarmembranen med cortiska organet där 

frekvensanalysen äger rum. Hela detta skeende är ett led i ljudledningsprocessen. (Lidén) 

~ hörselskada 

auditory processing skill 

ljudledningsprocessförmåga / ---förmågor / ---förmågor 

den mentala aktivitet som innebär att förstå, överväga, ordna, komma ihåg och 

undersöka ljud, spec. språkljud och överväga dess betydelse i förhållande till tidigare 

erfarenheter och framtida användning (Harris, egen översättning) 

auditory recognition 

auditiv igenkänning n. / no plural / no plural 

igenkänning som uppnås genom hörande (Dorland, egen översättning) 

auditory response 

auditiv respons n. / -er / -er 

förändring av den elektriska aktiviteten i en speciell del av nervsystemet till följd av ett 

inkommande stimuli (Stedman, egen översättning) 

auditory retention span 

auditivt minnesspann n. / no plural / no plural 

ett antal enheter som återkallas, ...efter en enstaka auditiv presentation (Stedman, egen 


auditory sensitivity 

auditiv känslighet n. / no plural / no plural 

förmågan att kunna motta och svara på auditiva stimuli, används ofta om abnorma 

responser på auditiv stimulering eller om att svara snabbt och fyndigt (Dorland, egen 


relevant? 

auditory sequential memory 

auditiv-t sekventiel-t minne n. / -a,-ella,-n / -a,-ella,-n 

lagring och återkallning av information som kräver en bestämd ordning av input och 

återkallning: tex uppräkning av veckodagar (Stedman, egen översättning)


auditory stimulus 

auditiv stimulus n. / stimuli / stimuli 

stimulus via hörseln (Söderpalm, muntlig) 

e.g. Det är på det hela taget mycket lättare att välja och kontrollera verbalt material än att manipulera 

visuella, taktila eller auditiva stimuli. (Baddeley) 

auditory system 

auditiva systemet n. / no plural / no plural 

en primärt sensorisk och perceptuell funktion. Extremt små och snabba variationer i 

lufttryck, som har sitt ursprung i ljudkällan oftast på ett visst avstånd, omvandlas först till 

vibrationer i trumhinnan och hörselbenen, därefter omvandling av lufttryck till variationer i 

vätsketryck i innerörat och initiering av neurologisk aktivitet. (Churchill, egen 


auditory training 

auditiv träning n. / no plural / no plural 

träning i att identifiera och diskriminera mellan olika röster (Aronson, egen översättning) 

autism 

autism n. / no plural / no plural 

= barnautism, infantil autism, autistiskt syndrom 

svåra och speciella störningar i förmågan till reciprok social interaktion, kommunikation, 

kompetens och beteende. (DSM-III-R) 

e.g. Autism, barnautism, infantil autism och autistiskt syndrom är synonyma begrepp, som syftar på 

svåra utvecklingsavvikelser med framför allt allvarliga kontakt-,språk och beteendestörningar och 

med debut under de första levnadsåren...Ordet autism kan också användas för att beskriva ett 

mera isolerat symtom, nämligen känslomässig avskärmning. (Gillberg, Hellgren) 

automatique speech technique 

automatiskt tal n. / no plural / no plural 

1.teknik vi använder spontant när vi talar 2. Automatiskt tal används för att få igång talet 

hos grava afatiker. Man använder sig då av olika ramsor eller uppräkningar, exempelvis 

av veckodagar. (1.Churchill, egen översättning 2. Söderpalm, muntlig) 

autotopagnosia 

autotop agnosi n. / -a, -er / -a, -er 

bristande förmåga att orientera sig i fråga om sin egen kropps olika delar (Lindskog, 

Zetterberg) 

babbling 

joller n. / no plural / no plural 

småbarns försök att tala (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Innan barnet själv övergår från joller till ord, så måste barnet ha gjort en stor och viktig upptäckt, 

nämligen den att det verbala språket, språket i ord, - det språk som vi åstadkommer med vår 

talapparat - inte bara är ett sätt att få och uppehålla kontakt med omgivningen, utan att detta


språk kan användas till att beteckna: att sammanfogningar av språkljud och kombinationer av 

språkljud kan syfta på, stå för, föremål, händelser, skeenden etc. (Söderbergh) 

"joller" is the global term for infant vocalisation and babbling in Swedish 

back assimilation 

velarisering n. / -ar / -ar 

Ersättningen med en velar för en konsonant som inte är en velar. Uttal med bakre delen 

av tungryggen höjd så att den intar ett läge liknande det den intar vid uttalet av [u]. 

(Nicolosi egen översättning, Elert) 

back sound 

bakre ljud n. / no plural / no plural 

ett ljud där tungan är tillbakadragen till den bakre delen av munnen (Gillaerts, egen 


background noise 

bakgrundsljud n. / no plural / no plural 

från omgivningen kommande ljud (Karlsson) 

backing 

velarisering / 

() 

the same as back assimilation! 

bandwidth 

bandbredd n. / -er / -er 

Måttet på resonatorns selektivitet. Ju smalare resonanskurva, desto mindre bandbredd 

(Lindblad) 

e.g. Måttet på en resonanstopps bandbredd tar man genom att gå ned 3 dB från toppen och där mäta 

frekvensbredden i enheten Hz. (Lindblad) 

behaviour 

beteende n. / -n / -n 

uppförande, handlande (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. När inlärningspsykologer söker förklaringen till ett beteende tittar de främst på de omedelbara 

orsakerna till det, och vilka konsekvenser det medför, samt på vilka faktorer i miljön som fungerar 

förstärkande. (Hwang, Nilsson) 

behaviour modification 

beteendeterapi n. / -er / -er 

= beteendemodifikation 

Terapi som ser symtomet som en inlärd reaktion som går att "lära bort". Det hela går ofta 

ut på att avdramatisera det som utlöser ångesten och på en successiv tillvänjning i små 

steg. (Hwang, Nilsson)


e.g. Beteendeterapi är en form av pedagogisk behandling, där terapeuten fungerar som modell. 

(Ottosson) 

behavioural observation audiometry 

BOEL-test n. / -en / -en 

Blicken Orienterar Efter Ljud. Detta tillgår så att man skapar blickkontakt med barnet och 

samtidigt pinglar med en liten bjällra bakom barnets huvud. Normalt ska barnet vrida 

huvudet och söka lokalisera ljudkällan. (Lidén) 

e.g. BOEL-testet är lämpligt hörselprov på barnavårdscentralerna för ålderspersioden 7-9 månader. 

(Lidén) 

the Swedish correspondant to BOA 

behavioural problem 

beteendeproblem n. / no plural / no plural 

attitydsvårigheter (Karlsson) 

behavioural syndrome 

/ 

() 

not relevant 

behavioural test 

/ 

() 

not relevant 

Bernouilli effect 

Bernouilli effekten n. / no plural / no plural 

sugkraft som drar stämläppskanterna mot varandra, eftersom de har liten massa och 

inte är alltför spända (Lindblad) 

e.g. I alla trånga passager som genomströmmas av luft uppstår Bernouilli-effekten, den kraft som ju 

bidrar till att sätta stämläpparna i vibration när vi fonerar. (Lindblad) 

bilabial 

bilabial n. / -er / -er 

ljud uttalat med underläppen mot överläppen (som vid uttalet av p-ljudet i svenskan) 

(Elert) 

bilateral 

bilateral / 

att ha två sidor, eller att tillhöra två sidor, tvåsidig (Webster, egen översättning) 

bilateral hearing impairment 

binaural hörselnedsättning n. / -a, -ar / -a, -ar


hörselnedsättning på båda öronen (Lidén) 

bilateral representation 

bilateral representation c. / -a, -er / -a, -er 

möjligheten att uppfatta eller återkalla något i båda hemisfärerna, dvs igenkännings- och 

uppfattningsprocessen löper genom båda hemisfärerna (Dedeine, egen översättning) 

bilingualism 

tvåspråkighet n. / -er / -er 

det att behärska två språk; det att två språk talas i ett land (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Den naturliga tvåspråkigheten betyder att man i familjen använder två språk parallellt, vilket gör 

att barnen samtidigt lär sig båda språken. (Hwang, Nilsson) 

binaural hearing aid 

binaural hörapparat c. / 

hörselhjälpmedel avsett för båda öronen, förstärkta ljud skickas samtidigt till båda 

öronen (Larsson) 

biofeedback 

/ 

() 

biofeedback treatment 

behandling med biofeedback c. / 

metod där patienten får direkt visuell eller auditiv återkoppling på sitt beteende (Larsson) 

e.g. Det finns också hjälpmedel mest för feedback och där finner vi både apparater som VisiPitch och 

Sonagraph (som egentligen hör till laboratorieutrustning) samt datormjukvaror både för PC (Dr. 

Fluency är ett helt terapisystem enligt Precision Fluency Shaping Program) och MacIntoshdatorer. 

(Lundberg) 

blocking 

blockering n. / -ar / -ar 

innebär att stämband, tunga eller läppar spänns för hårt och blockerar luftflödet, vilket 

leder till en tyst paus (Alm) 

e.g. Enligt Stromsta är förlängningar, blockeringar och alla övriga stamningssymtom reaktioner på den 

grundläggande kärnstamningen. (Alm) 

bone conduction 

benledning n. / -ar / -ar 

ljudvågornas väg till innerörat genom skallbenen (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Tonaudiometrar finns i olika utföranden, från små portabla med vilka man enbart kan utföra 

luftledningsmätningar i ett begränsat frekvens- och nivåområde till de största kliniska modellerna 

med luft- och benledning, maskering, faciliteter för andra speciella tontest, talaudiometri m.m. 

(Hallén, Anniko) 

~ hörsel audiometri


breathiness 

läckage n. / no plural / no plural 

= läckande röst 

en ofullständig stängning i glottis vid fonationen (Lindblad) 

e.g. Läckande röst utmärks dessutom av att luften inte räcker så länge som annars. Mer luft flödar 

nämligen ut genom glottis varje sekund och lungorna töms snabbare. Vid kraftigt läckage måste 

därför talaren andas in oftare, vilket medför att de fonetiska fraserna blir kortare. (Lindblad) 

breathing 

andning n. / -ar / -ar 

= respiration 

utbyte av syre och koldioxid mellan luften och kroppens celler, spec. det utbyte som sker 

i lungorna (Lindskog, Zetterberg) 

~ röst 

breathing cycle 

andningscykel n. / -ler / -ler 

en regelbunden serie av in- och utandningar (Stedman, egen översättning) 

~ andningsfrekvens 

breathing rate 

andningsfrekvens n. / -er / -er 

ett uttryck för antalet bröstkorgsrörelser, som angiver in- och utandning, per minut 

(Dorland, egen översättning) 

breathing therapy 

andningsterapi n. / -er / -er 

en specifik behandlingsform där syftet är att förbättra andningstekniken (Van Dale, egen 


broad phonetic transcription 

grov fonetisk transkription c. / 

en mindre noggrann transskription (Lindblad) 

~ fonologi fonetik 

broad-band noise 

bredbandsbrus c. / 

= vitt brus 

ljud med en bred bandbredd, innehållande ett kontinuerligt frekvensspektrum med jämnt 

fördelad energi över hela bandet (Stach, egen översättning) 

buccal speech


/ 

() 

not relevant 

burst 

explosionsfas n. / -er / -er 

en term som används inom akustisk fonetik, avser en plötslig kort energitopp som 

förekommer i vissa ljuds produktion (Crystal, egen översättning) 

e.g. I de tonade klusilerna vibrerar ju stämbanden redan före explosionen. (Lindblad) 

cartilage 

brosk n / -en / -en 

Lt. cartilago 

en av kroppens bindsubstansvävnader som på grund av sin fasta elastiska konsistens i 

likhet med benvävnaden är särskilt anpassad att ge kroppen stadga. Cellerna utför bara 

en liten del av den stödjande substansen mellan cellerna. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Det största brosket i larynx är sköldbrosket...Det består av två plattor som möts framtill i en 

spetsig vinkel hos män och i en mera trubbig hos kvinnor. (Hallén, Anniko) 

◊ broskvävnad, ringbrosk, kannbrosk, sköldbrosk 

case management 

patienthantering n / ingen plural / ingen plural 

() 

More used as a verbform, "hanteringen av patienter" 

central auditory disorder 

central hörselskada n / -hörselskador / -hörselskador 

Sensorineural hörselnedsättning kan ytterligare uppdelas i kokleär, retrokolkleär samt 

central skada..anatomiskt kan sistnämda typ av skada återfinnas ifrån hjärnstammen 

upp till hörselbarken i temporalloben. (Lidén) 

e.g. En blödning i ett kärl i hjärnstammen som involverar hörselbanorna orsakar en (central 

hörselskada). (Hallén, Anniko) 

central auditory processing 

central auditiv process n / ---,-er / ---,-er 

funktion i centrala auditiva nervsystemet, som inkluderar, ljudlokalisering, lateralisering, 

binaurala processer, talperception etc (Stach, egen översättning) 

central vowel 

mellanvokal n / -a,-er / -a,-er 

= central vokal 

Tungryggens högsta punkt kan inta ett läge ungefär mitt emellan det som den intar vid 

de främre vokalerna…och de bakre vokalerna…. De vokalljud som bildas med denna 

tungställning kallas mellanvokaler…En alternativ term för mellanvokal är cnetralvokal. 

(Elert)


e.g. Bland de helt öppna vokalerna räknar man icke med någon mellanvokal. Anledningen är att 

vokalfyrsidingens lägsta del är så smal attt en finare uppdelning än i främre och bakre vokaler är 

meningslös. (Elert) 

cerebellum 

cerebellum n / ingen plural / ingen plural [ cerebellär] 

= lillhjärnan 

cerebellum ligger dorsalt om fjärde ventrikeln. Den utgör en stor, tvärställd, elipsoidiskt 

formad hjärndel som utfyller större delen av bakre hjärnskålsgropen. (Petrén, Carlsöö) 

e.g. Det cerebellära systemet medverkar till att göra rörelsemönstret harmoniskt. Detta gäller såväl 

precisionen i extremitetsrörelser (främst cerebellumhemisfärerna) som bålkontrollern, dvs 

balansen (främst centrala delar av (cerebellum)). (Aquilonius, Fagius) 

cerebral 

cerebral adj. / 

avseende hjärnan (Aquilonius, Fagius) 

e.g. Orsaker till cerebral anoxi, som särskilt bör nämnas, är drunkning, narkosoperationer, 

kolmonoxidförgiftning samt olika typer av upphävd eller störd blodcirkulation (t ex hjärtstillestånd). 

(Eriksson) 

cerebral palsy 

cerebral pares n / -a, -er / -a, -er 

= CP 

förlamning, CP-skada, ett resttillstånd efter en spec. under fosterstadiet el. förlossningen 

uppkommenskada på hjärnan som lett till en allvarlig störning av muskelröreöserna, ofta 

även med andra funktionsrubbningar som följd (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. (Cerebral pares) är ett samlingsnamn för en heterogen grupp följdtillstånd efter skador eller 

utvecklingsstörningar i den omogna hjärnan under foster- och spädbarnsstadiet ( upp till 2 års 

ålder). Hjärnskadan är stationär medan den neurologiska symtombilden ändrar karaktär under 

utvecklingen. (Aquilonius, Fagius) 

cerebrovascular lesion 

cerebrovaskulär sjukdom n / -a, -ar / -a, -ar 

= cerebrovaskulär lesion, CVS 

skada/sjukdom i storhjärnans blodkärl (Eriksson) 

e.g. Diagnosgruppen (cerebrovaskulära sjukdomar) (CVS) omfattar tillstånd som ger fokal cerebral 

ischemi, ledande till hjärninfarkt eller till symtom i form av transitoriska isceminka attacker (TIA), 

samt intrakraniella blödningar intracerebralt eller subaraknoidalt...Hjärninfarkt och hjärnblödning 

är de båda huvudtyperna av CVS. (Aquilonius, Fagius) 

cerumen 

cerumen n / no plural / no plural 

= öronvax 

vax i öronen (Bra Böcker Läkar Lexikon, 2) 

e.g. Örats hörselgång har körtlar som bl.a. producerar öronvax (cerumen), som lägger sig som en 

skyddande film över skivepitelet i hörselgångshuden och sedan förflyttar sig ut mot ytterörat. 

(Hallén, Anniko)


cerumen impaction 

vaxpropp n / -ar / -ar 

() 

e.g. Överdriven renlighet genom t.ex. användning av " örontops" raserar detta skydd, stimulerar till 

ökad vaxbildning och packar dessutom in vax mot trumhinnan så att vaxproppar uppstår. (Hallén, 

Anniko) 

~ cerumen 

childhood apraxia 

barnapraxi / 

() 

~ apraxi 

not used 

choral speaking 

unisont tal n / - / - 

enstämmigt, samfällt tal (SAOL) 

e.g. Andra metoder, som använts i syfte att få talet att flyta bättre, har gått ut på att låta patienten 

sjunga eller låta patient och terapeut läsa unisont. (Söderpalm) 

~ stamning 

chorea 

korea n / choreor / choreor [ koreatisk] 

= danssjuka, corea 

ofrivilliga, plötsliga, ryckvisa eller kastande rörelser vilka ses som symtom vid flera 

sällsynta neurologiska sjukdomar... 

Den allvarligaste sjukdomen med dessa symtom är Huntingtons chorea. (Bra Böckers Läkar 

Lexikon) 

e.g. (Huntingtons sjukdom) De klassiska symtomen utgörs av koreatiska hyperkinesier och demens; 

dessutom brukar muskulär hypotoni anses föreligga...Så småningom utvecklas en uttalad 

dysartri. () 

choreic dysphonia 

/ 

() 

there is no swedish term for this 

chronic 

kronisk a / -a / -a 

långvarig, utdragen, långdragen, (vanligen) som varar mer än sex månader (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Kronisk laryngit beror på exogena faktorer, speciellt rökning. 

Kronisk heshet är ett kardinalsymtom och akuta exacerbationer är vanliga. (Hallén, Anniko) 

circumlocution


omskrivning n / -ar / -ar 

tala omkring ett begrepp eller inte ha förmågan att formulera detta uttryckligen (Chapey, 


e.g. (Anomisk afasi)...Patienten kan ha påtagliga svårigheter att benämna föremål och personer och 

använder istället (omskrivningar). (Aquilonius, Fagius) 

clause 

sats n / -er / -er 

ett yttrande som innehåller satsens huvuddelar, subjekt och predikat, eller enbart 

predikat (Söderbergh) 

e.g. I och med att barn börjar tala i två- och så småningom också flerordsyttranden måste de också 

lära sig reglerna för hur ord kombineras i (satsen)-språkets syntax. (Söderbergh) 

clavicular breathing 

högkostal andning n / -ar / -ar 

andning vid vilken axlarna höjs vid inandning, då muskulatur kring nacken används som 

primär inandningsmuskel; karaktäriseras av en betydande höjning av nyckelbenen 

(Nicolosi, egen översättning) 

~ bukandningbröstkorgsandning 

cleft lip 

läppspalt n / -er / -er 

= kluven läpp 

medfödd missbildning i ansiktet som består av en spalt i överläppen… (Bra Böckers 

Läkar Lexikon 4) 

e.g. Den vanliga läppspalten delar läppen nedanför näsöppningen, på den ena eller på båda sidor om 

medellinjen. (Henriksson) 

~ gomspaltkäkspalt 

cleft palate 

gomspalt n / -er / -er 

kluven gom (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. När gommen är kluven kan spalten nå olika långt genom vävnaden. Den lättaste formen av 

(gomspalt) delar endast muskellagret i mjuka gommen medan slemhinnan över detsamma är hel 

(submucös spalt). (Henriksson) 

~ läppspaltkäkspalt 

cleft uvula 

uvula bifida n / no plural / no plural 

= bifid uvula 

delad gomspene (Henriksson) 

e.g. Inte sällan avlutas emellertid den submucösa spalten av en delad gomspene, som då blir en 

tydligare anvisning om att en spaltbildning även av muskellagret kan föreligga. Delad gomspene 

kallas (uvula bifida). (Henriksson) 

~ läppspaltgomspaltkäkspalt


click 

click n / -s / -s 

= smackljud, avulsiver 

ljud som bildas med talorganen genom att man låter de övre luftvägarna tillslutas på två 

ställen så att luften blir instängd i ett litet hålrum. (Elert) 

e.g. I en del afrikanska språk, t.ex. zuluspråket(östra Sydafrika), ingår (clicks) som fonem. () 

client/clinician ratio 

/ 

() 

not relevant 

clinical 

klinisk a / -a / -a [klinik] 

som avser el. hör till en klinik och vården där (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Den (kliniska) talvården började byggas upp på 1920-talet, och sedan 1931 är röst-,tal- och 

språkrubbningar ett speciellt medicinskt ämnesområde(foniatri) med speciellt utbildade läkare 

(foniater). (Svensson, Hartelius) 

clinical counterpart 

kliniskt exempel n / kliniska exempel / kliniska exempel 

= klinisk motsvarighet, fallbeskrivning 

() 

clinical syndrome 

syndrom n / - / - 

flera sammanhörande sjukdomstecken som alla pekar på en viss sjukdom (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Innan vi går närmare in på detta skall vi först säga att i genomsnitt en fjärdedel av alla barn med 

spalter till munhålan dessutom är behäftade med andra , associerade, missbildningar. Ofta är 

dessa av ganska oskyldig natur och uppträdeer till synes slumpvis inom skilda organsystem. 

Andra gånger är de mer omfattande till sin karaktär och följer bestämda mönster. 

Dessa mönster (syndrom) har identifierats och man har namngivit flera av dem efter den eller de 

forskare som beskrivit dem. (Henriksson) 

clonic-type dysfluency 

klonisk stamning n / no plural / no plural 

stamning som kännetecknas av enkla och okomplicerade ord- och stavelseupprepningar 

(Lundberg) 

e.g. Den kloniska stamningen räknas som stamning i sin begynnande form och således som den 

minst komplicerade. (Lundberg) 

closure 

slutning n / -ar / -ar 

= stängning


() 

e.g. En tidig (slutning) av såväl mjuka som hårda gommen, kan anses underlätta barnets 

talutveckling. (Henriksson) 

cluster 

konsonantförbindelse n / -r / -r 

= kluster 

juxtapositionen av två eller flera konsonanter i en stavelse (Lowit, egen översättning) 

e.g. Svenskan är ett språk med relativt många och för barn svårbemästrade (konsonantförbindelser). 

(Linell, Jennische) 

cluster reduction 

kluster reduktion / 

Förenkling av en konsonantförbindlese till enskilda segment. (Ingram, egen översättning) 

~ konsonantförbindelse 

cluttering 

skenande tal n / no plural / no plural 

= battarismus 

beteckning på ett beteende, där talet är mycket snabbt och otydligt. Initiala 

upprepningar, utelämnande av ljud och stavelser, sluddrighet, oregelbunden andning, 

monotoni, dålig rytmkänsla mm hör enligt Weiss (1964) också till bilden och allt detta är 

enligt hans meninig uttryck för en central språklig obalans, som påverkar alla 

kommunikationskanaler och beteendet i största allmänhet. (Fritzell) 

e.g. Vad som förmodligen gör att skenande tal så ofta förväxlas med stamning är att det finns ganska 

många repetitioner med i många av dessa människors tal. Och just stavelserepetitioner är det 

som oftast finns med i lekmäns beskrivning av stamning. (Lundberg) 

coarticulation 

koartikulation n / no plural / no plural 

= samartikulation 

() 

e.g. Talorganen rörs kontinuerligt från den ena ställningen till den andra vid övergången från ett 

språkljud till ett annat...Dessa glidningar från ett ljud till ett annat medför att att det också i det 

akustiska förloppet i talet blir övergångsföreteelser mellan de olika ljuden...Dessa ständigt 

förekommande assimilationer brukar kallas (koartikulation). (Elert) 

~ assimilation 

cochlea 

cochlea n / no plural / no plural 

= öronsnäckan 

en snäckformig kanal i främre delen av öronlabyrinten, den del av innerörat där 

ljudvågorna omvandlas till elektriska nervinpulser (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Fullständig dövhet kan bero på långsam eller plötsligt totalt bortfall av hårcellerna i cochlea. 

(Hallén, Anniko)


cognitive 

kognitiv a / -a / -a 

= intellektuell 

som har med tänkande, tankeverksamhet att göra (tex varseblivning, inlärning, 

problemlösning, minne , språk) (Eriksson) 

e.g. Vid omfatttande psykisk nivåsänkning med svåra kognitiva och personlighetsmässiga 

(emotionella och konativa)störningar talar man om demens. (Aquilonius, Fagius) 

cognitive construct 

/ 

() 

no swedish term 

cognitive development 

kognitiv utveckling n / 

utveckling av de kognitiva funktionerna (Johannisson) 

~ kognitiv 

communication 

kommunikation n / -er / -er 

överföring av information (Rudberg) 

e.g. "Språk" kan alltså i en betydelse avse den abstrakta förmåga som möjliggör verbal 

kommunikation. Men "språk" kan också avse det som blir det faktiska resultatet när 

språkförmågan används för kommunikation. (Borenstein) 

compensatory articulation 

kompensatorisk artikulation n / -er / -er 

användandet av ett annat artikulationsställe än det vanliga vid produktion av ett ljud 

(Johannisson) 

e.g. De vanligaste talavvikelserna hos barn med läpp-käk-gomspalt är hypernasalering som uppstår 

när talet passerar ut genom näsan och (kompensatorisk artikulation), som oftats innebär att 

barnet ersätter ett artikulationsställe med ett annat. (Svensson, Hartelius) 

comprehension 

förståelse n / no plural / no plural 

() 

e.g. En traditionell indelningsgrund för afasisymtom är förmågan till produktion respektive förståelse 

av språket. Här avses då såväl talat som skrivet språk. Vid afasitillstånd kan således förmågan att 

uttrycka sig i tal eller skrift eller förmågan att förså tal eller skrift bli nedsatt. (Borenstein) 

◊ läsförståelse 

comprehension deficit 

nedsatt förståelse n / no plural / no plural 

Bristande förmåga att förstå och tolka (språk) (Lowit, egen översättning)


e.g. (Broca`s afasi) Språkliga förståelsen är avsevärt bättre bevarad än patientens förmåga att 

uttrycka sig. En del patienter har en helt normal, andra en lätt nedsatt förståelse. (Borenstein) 

In swedish this term can be used to indicate a deficit in comprehension in a broader sense then only 

comprehension of language. 

comprehension strategy 

förståelse strategi n / -er / -er 

Strategier vi använder för att förstå och tolka (Johannisson) 

compulsive nasal breather 

tvångsmässig nasal andning n / no plural / no plural 

() 

not relevant 

concept 

begrepp n / no plural / no plural 

föreställning, uppfattning; genom definition bestämd föreställning (Malmström, Györki, 

Sjögren) 

e.g. stå i begrepp att ha för avsikt att just.. (Malmström, Györki, Sjögren) 

◊ begreppsförvirring, begreppsinnehåll 

concordance 

konkordans n / -er / -er 

= överensstämmelse 

likhet i fråga om viktiga ärftliga kännetecken el. arvsanlag, t.ex. hos tvillingar (Lindskog, 

Zetterberg) 

conductive hearing impairment 

hörselskada av ledningstyp n / -or / -or 

en störning i örats ljudledande funktion...Bland orsakerna till ledningshinder märks 

medfödd avsaknad av hörselgång (kongenital atresi), främmande kroppar i 

hörselgången.. (Lidén) 

e.g. Även om hörselskador beroende på ledningshinder inte kan sägas utgöra den allvarligaste av de 

båda huvudtyperna, är dock tämligen svåra hörselskador inte ovanliga vid ledningshinder. (Lidén) 

~ sensorineural hörselnedsättning 

confused language 

/ 

omedvetet pladder från idé till idé;svårigheter att behålla fokus i verbal interaktion 


~ afasi 

Not relevant 

congenital 

kongenital adj /


= medfödd 

medfödd, som finns vid födseln (och som kan ha utvecklat sig under fosterlivet); 

ofta=hereditär, ärftlig (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Hörselskadan eller dövheten kan vara kongenital, men den kan också utvecklas senare. (Lidén) 

congenital aphasia 

/ 

() 

Not relevant 

congenital hearing impairment 

kongenital hörselskada n / -or / -or 

hörselnedsättning; en vid födseln existerande nedsatt förmåga att uppfatta ljud 

(Stedman, egen översättning) 

e.g. Hörselskadan eller dövheten kan vara kongenital, men den kan också utvecklas senare. (Lidén) 

congenital laryngeal stridor 

kongenital laryngeal stridor c. / 

= kongenital stridor, laryngeal stridor 

hörbar rosslande inandning som förekommer vid födelsen eller inom de första 

levnadsmånaderna (Stedman, egen översättning) 

~ inspiratorisk stridor, expiratorisk stridor 

congenital laryngeal web 

kongenital laryngeal web / 

= web-membran 

en membranös förbindelse(..)mellan stämbanden. (Hallén, Anniko) 

consonant 

konsonant n / -er / -er 

de konsonantiskt bildade ljuden är språkljud som bildas genom att luftströmmens väg 

genom de övre luftvägarna avsevärt förträngs eller för ett ögonblick spärras (Elert) 

e.g. Den viktigaste indelningen av språkljuden är den i vokaler och konsonanter. (Elert) 

~ vokal 

consonant deletion 

konsonantdeletion c / -er / -er 

uteslutning av en konsonant i en stavelse eller ett ord (Lowit, egen översättning) 

~ artikulation, fonologi 

consonant harmony 

konsonantharmoni n / -er / -er 

= konsonantassimilationer 

när konsonanterna i ett ords stavelser är helt eller delvis identiska.. (Linell, Jennische)


e.g. Medan konsonantharmonin vanligen är bakåtverkande (regressiv), verkar den typiska 

reduplikationen framåt (progressivt). (Linell, Jennische) 

consonant imprecision 

oprecisa konsonanter c. / 

oprecis artikulation av konsonanter, ofta p g a muskelsvaghet (Lowit, egen översättning) 

e.g. Den mest genomgående och utmärkande talsymtomet vid dysartri är enligt Darley m fl (1969a 

och b) oprecisa konsonanter. (Hartelius, Svensson) 

~ artikulation,dysartri 

constriction 

konstriktion n / -er / -er 

sammansnörning, tillsnörning, hopdragning (Lindskog, Zetterberg) 

constrictor 

konstriktor n / -er / -er 

sammandragande muskel, t.ex. musculi constrictores pharyngis, svalgets 

sammandragande muskler. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Den övre av svalg-konstriktorerna saknar betydelse för sväljningen, och det är bara den mellersta 

och den undre konstriktormuskeln som driver tuggan ner i matstrupen. (Hallén, Anniko) 

contact ulcer 

kontaktulcus n / no plural / no plural 

sår på stämbandens slemhinna. 

kontaktulcus..är lokaliserade till aryregionen, oftast vid processus vocalis, ibland längre bakåt 

och uppåt. Ulcus förekommer ibland isolerade men oftare i kombination med granulom. 

Det är också vanligt att förändringarna är dubbelsidiga. Kontaktulcus med eller utan 

granulom ses nästan bara hos män. (Söderpalm,Hallén, Anniko) 

e.g. Polyper och kontaktulcus anses uppstå till följd av röstmissbruk, medan den bakomliggande 

orsaken till papillom tros vara en virusinfektion. (Söderpalm) 

~ stämband 

context-sensitive voicing 

stämtonsassimilation n / -er / -er 

tonlösa obstruenter blir tonande när de följs av tonande obstruent. Oftast förekommer 

samtidigt avsaknad av aspiration och avsaknad av avtoning efter aspirerad klusil. 

Exempel: fotboll blir fodboll. (Bannert) 

e.g. Långtgående konsekvenser för brytningen i svenskan har en fonologisk regel i språk med helt 

tonande klusiler i de fall då två klusiler (eller frikativor) ur vardera serien träffar samman i ord eller 

i ordfogar. Då blir nämligen de föregående, fonematiskt tonlösa klusilerna ( och frikativorna) 

också tonande. Denna förändring kallas stämtonsassimilation. (Bannert) 

contingent 

/ 

()


contingent time-out procedure 

/ 

() 

not relevant 

continuant 

kontinuerlig konsonant/vokal n / -er / -er 

ett fonologiskt särdrag som delas av en grupp ljud som produceras med ofullständig 

slutning av talröret och en kontinuerlig produktion av ljud. (Kavanagh,egen översättning) 

~ fonetik fonologi 

continuity hypothesis 

/ 

() 

not relevant 

convergent thinking 

konvergent tänkande c / 

() 

conversion aphonia 

/ 

() 

not relevant 

conversion voice disorder 

/ 

() 

not relevant 

convulsion 

konvulsion n / -er / -er 

ytbredd och häftig klonisk (kortvarig) kramp, omfattande och hastigt på varandra följande 

muskelryckningar (Lindskog, Zetterberg) 

cooing sound 

cooing / 

gurglande läten (Hjelmquist, Strömqvist) 

e.g. Till barnets tidigaste ljudrepertoar hör därgör, förutom skrik, gurglande läten (sk. Cooing) som 

åstadkoms just genom rörelser av de bakre talorganen. (Hjelmquist, Strömqvist) 

coprolalia 

koprolali n / no plural / no plural


"fula", socialt oacceptabla ord eller fraser, vanligen sexualglosor, som utstöts med hög 

röst. (Ottosson) 

e.g. Det finns även vokala tics som består av ljud eller ord som snabbt och ofrivilligt upprepas. Orden 

är ibland obscena och fenomenet benämns då koprolali. (Gillberg, Hellgren) 

cordectomy 

kordektomi n / -er / -er 

excision av en del av eller hela stämbandet. (Stedman, egen översättning) 

~ laryngektomi 

coronal 

koronal adj / 

ett fonologiskt särdrag där artikulatorn är tungspetsen eller tungbladet (Larsson) 

~ artikulationfonetik 

covert assessment 

/ 

() 

not relevant 

cranial 

kranial adj / 

avser el. hör till skallen; belägen åt huvudet till (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. De övre utskottens ytor vetter dorso-kranialt. (Petrén, Carlsöö) 

◊ kranialnerv 

cranial nerve 

kranialnerv n / -er / -er 

de tolv hjärnnervsparen (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Kranialnerverna är tolv par, som med undantag för de två första går från eller till kärnor i 

hjärnstammen. De tio nedre kranialnerverna kan i princip betraktas som analoga med 

spinalnerverna, men med en individuell och mera komplicerad anatomi än dessa. (Aquilonius, 

Fagius) 

craniofacial 

kraniofacial adj / 

avser både ansiktet och kraniet (Stedman, egen översättning) 

cricoid cartilage 

krikoidalbrosk n / no plural / no plural 

ringbrosket, omedelbart nedanför struphuvudet (Lindskog, Zetterskog) 

e.g. Struphuvudets stomme är som nämnts uppbyggd av ett antal brosk: sköldbrosket, ringbrosket, 

kannbrosken samt struplocket. .. Vardera plattan är baktill försedd med utskott både upptill och 

nedtill, de sk övre och nedre hornen. De nedre ledar på sin insida mot ett annat brosk, 

ringbrosket (cricoid-brosket) (Lindblad)


crossbite 

korsbett n / no plural / no plural 

inbett, tandställning där överkäken är smalare el. mindre än underkäken och där 

kindtändernas upphöjningar (cuspides) i överkäken går ner mot fördjupningarna (fossae) 

i underkäkens kindtänder. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Kollaps av sidosegmenten, varigenom överkäken biter innanför underkäken och korsbett erhålles. 

(Henriksson) 

~ öppet bett 

cross-sectional analysis 

tvärsnittsundersökning c. / -er / -er 

Undersökning av ett antal typiska eller representativa stickprov (övers av eng) 

e.g. I en tvärsnittsundersökning kan man t.ex. välja ut ett antal 1-åringar, 2-åringar, 3-åringar osv. för 

att studera hur stort ordförråd barnen i de olika grupperna har. (Hwang, Nilsson) 

cue 

ledtråd n / -ar / -ar 

en hjälp (t ex visuell, auditiv) som framkallar ett korrekt svar (Nicolosi, egen översättning) 

cul-de-sac resonation 

cul-de-sac-resonans c. / 

röstkvalitet som är ett resultat av en inre nasal obstruktion och en bakre öppning, eller av 

att tungan förs för långt bak i munnen; vanligtvis beskrivs den som ihålig (Nicolosi, egen 


e.g. Cul-de-sac-resonans är en kombination av hypernasalitet och hyponasalitet. Denna typ av 

resonans kan vara ett resultat av en blockering i den nasala passagen. (Newman, egen 


~ hypernasalitet hyponasalitet 

CVC-syllable 

CVC-stavelse c / 

stavelse innehållande konsonant-vokal-konsonant (Larsson) 

CV-syllable 

CV-stavelse c / 

en stavelse innehållande en konsonant-vokalsekvens (Nicolosi, egen översättning) 

cyst 

cysta n / -or / -or 

blåsa, sjukligt (patologiskt) hålrum med särskild vägg och flytande el. grötigt innehåll 


e.g. Sekretion från en fistelmynning eller svullnad till följd av en infektion i cystan brukar leda 

patienten till läkare. (Hallén, Anniko)


DAF 

DAF c / no plural / no plural 

= delayed auditory feedback 

fördröjd hörselåterkoppling (Alm) 

e.g. På 1950-talet i USA började man undersöka vilken roll återkopplingen spelade för stamning. Man 

gjorde experiment med s.k. DAF (..). DAF innebär att personen får höra sin röst egen röst i 

hörlurar med en fördröjning på ca 0.05-0.25 sekunder. () 

dB 

dB n / -s / -s 

= decibel 

förkortning av decibel (tiondels bel) som används vid mätning av ljud- el. bullerstyrka i 

logaritmisk skala (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. ..det normala örats dynamik- styrkemässiga arbetsområde, avstånd mellan undre och övre 

hörgräns- är omkring 120 dB i området ca 500-5000 Hz. (Lidén) 

dB HL 

hörselnivå (dB HL) c / 

ljudnivå i förhållande till genomsnittlig normal hörtröskel för aktuellt ljud och 

lyssningssätt. (Hallén, Anniko) 

e.g. En ton från en audiometer kan exempelvis presenteras på hörselnivån 40 dB, vilket innebär 40 

dB över normal hörtröskel för denna ton. (Lidén) 

deaffrication 

/ 

() 

not relevant 

declarative clause 

deklarativ n. / -er / -er 

påståenden, uttalande om sakförhållande (Linell) 

e.g. Den femte och sista kategorin av talakter kallas för deklarativer.(..). Ett exempel på en deklarativ 

är ett uttryck som "jag avgår"(..). (Hjelmquist, Strömqvist) 

~ kommunikation 

decoding-encoding dichotomy 

avkodning-inkodning c / 

process där information tas emot och snabbt registreras genom det auditiva systemet 

(Stach,egen översättning) 

deep articulation test 

/ 

() 

not relevant


delay 

fördröjd respons / 

() 

denasalization 

denasalering / 

ersättningen av en nasal konsonant med en oral konsonant. (Nicolosi, egen 


dental 

dental n / -er / -er 

språkljud som bildas med tungspetsen mot övertänderna (t ex t och d) (Rudberg) 

e.g. Det finns två slag av dentala frikativor, läsp-ljud och s-ljud. Bildningssättet för dessa ljud skiljer sig 

åt genom formen på den förträngning genom vilken luftströmmen passerar. (Elert) 

~ artikulationfonetik 

dental arch 

tandbåge c / -ar / -ar 

I ett normalt, eller kanske rättare idealiskt bett formar tänderna inom vardera käken en 

jämn, kontinuerlig båge. (Petrén, Carlsöö) 

e.g. Betraktar man tandbågarna från sidan ser man att överkäkens tandrad är lätt nedåtbuktande, 

medan underkäkens uppvisar en motsvarande konkavitet. Eftersom den övre bågen har en något 

större diameter än den nedre föreligger ett maxillart överbett. (Petrén, Carlsöö) 

desensitisation therapy 

härdning n / -ar / -ar 

att minska på den rädsla och/eller ångest som kopplats till stamning och få den till en 

acceptabel nivå, en nivå, som gör att patienten ksn handla i situationer utan att 

fullkomligt överväldigas av sina reaktioner (Lundberg) 

e.g. Det är nog "härdningsdelen" som är mest bekant inom non-avoidanceinriktad terapi (..). 

(Lundberg) 

development 

utveckling n / / [utveckla] 

det att utveckla, utvecklas el. utveckla sig; utvecklingen (spec.) livsformernas, kulturens 

o. teknikens u., evolutionen. (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. Den samtalande medmänniskans betydelse för de olika stadierna i barnets språkliga utveckling 

är något som man ständigt påminns om (..). (Söderbergh) 

◊ talutveckling, språkutveckling, 

developmental disability 

utvecklingsstörning c / -ar / -ar 

utvecklingsstörningar (tidigare benämnda oligofrenier) har låg kognitiv (intellektuell) 

funktion som gemensamt drag. De avgränsas från demenser genom att den låga nivån


har uppstått under utvecklingsperioden, dvs. tiden från äggets befruktning till den ålder 

då den kognitiva utvecklingen normalt är avslutad, vanligen vid ca 16 års ålder. 

(Ottosson) 

e.g. De hjärnskador som ger utvecklingsstörning är i likhet med dem som ger demens i huvudsak av 

global (diffus) karaktär. Fokala lesioner under utvecklingsfasen ger mer begränsade 

funktionshinder, såsom cerebral pares (CP), synsvårigheter, hörsel- och talfel och epilepsi. 

(Ottosson) 

~ mental retardation 

developmental language delay 

försenad språkutveckling c / 

om ett barn vid 2 1/2 års ålder inte har några begripliga flerordssatser, och talet alltså 

avviker så mycket från det normala, att omgivningen inte förstår vad som sägs 

(Söderpalm) 

e.g. Försenad eller avvikande språkutveckling förekommer isolerat hos en del barn, men försvinner 

mot förskoleperiodens slut. Många gånger har den heriditär bakgrund och hänger samman med 

sen mognad inom ett eller flera områden. (Hallén, Anniko) 

developmental language disorder 

avvikande språkutveckling c. / 

störning eller försening i/av tillägnandet av språket som inte kan förklaras av en allmän 

utvecklingsstörning, hörselnedsättning, neurologiska skador eller fysiska abnormaliteter. 

(Cantwell, egen översättning) 

deviation 

avvikelse n. / -er / -er [avvika - - avvikande] 

det att vara avvikande (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. Dock uppträder åtminstone hos somliga barn sällsynta mönster som inte brukar förekomma i den 

vanliga uttalsutvecklingen. Frågan är om dessa mer uttalade avvikelser är tillräckligt distinkta för 

att man ska kunna tala om en genuint avvikande utveckling och inte bara om en försenad 

utveckling. (Linell, Jennische) 

devoicing 

avtoning n. / -ar / -ar 

ett ljud som normalt är tonande, men som i en speciell fonetisk kontext produceras med 

mindre stämton än vanligt eller helt tonlöst, sägs vara avtonat (Crystal, egen 


diacritic 

diakritiskt tecken c. / 

punkter, accenttecken m.m som ger bokstäver särskilt ljudvärde (Bonniers svenska 

ordbok) 

e.g. Varje symbol representerar ett område inom vokalrymden. Inom varje sådant område kan man 

höra ut finare nyanser. Oftast bryr man sig inte om att beteckna dessa. (..), ger IPA möjlighet att 

representera diverse finare nyanser. Detta sker genom att man fogar ett av flera hjälptecken 

(diakritiska tecken), till ett vokaltecken. (Lindblad)


diadochokinesia 

diadochokinesi / 

förmågan att med kroppens lemmar el. delar därav utföra hastigt på varandra följande 

motsatta rörelser. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Normal diadochokinesi är för yngre vuxna 6-7 stavelser/sekund, för äldre vuxna 5-6 

stavelser/sekund, men varierar med artikulationsställe på så sätt att ju längre bak i munnen 

artikulationen sker, desto långsammare diadochokinesi. (Hartelius, Svensson) 

diagnosis 

diagnos n. / -er / -er [diagnostisera] 

bestämning el. konstaterande av att sjukdom föreligger samt fastställande av 

sjukdomens art och natur ( och ev. namn) t. Ex. genom undersökning av dess historia 

och symptom (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Diagnosen otosalpingit ställs genom trumhinneinspektion med prövning av trumhinnans rörlighet, 

eventuellt kompletterad med tympanometri och hörselprov. (Kuylenstierna, Hemlin) 

diaphragmatic breathing 

bukandning n. / -ar / -ar 

Andningstyp som domineras av muskler i buken (Söderpalm) 

e.g. Stor enighet råder sålunda om att bukandning (buk-flank-andning) är bättre än en andningstyp 

som domineras av muskler i bröstkorgens övre region - närmre struphuvudet. (Lindblad) 

diaphragmatic-intercostal breathing 

buk-flankandning / 

Andningstyp som domineras av muskler i buken/flanken (Söderpalm) 

e.g. Den praktiska träningen gäller andningssättet - man strävar efter en medveten kontroll av bukflankandningen. 

Det rör sig ofta om olika avspänningsövningar där man försöker eliminera 

spänningar i andningsmuskulatur, käkar och svalg. (Hallén, Anniko) 

differential diagnosis 

differentialdiagnos n. / -er / -er [ differentialdiagnostiskt] 

identifiering el. särskiljande av sjukdomar som liknar varandra men dock var och en kan 

igenkännas på vissa s.k. diakritiska tecken (särskiljande tecken). (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Främmande kroppar i andningsvägarna eller i hypofarynx är en annan differentialdiagnos, liksom 

obstruktiv bronkit, som dock åtföljs av exspiratorisk och inte inspiratorisk stridor. Den obstruktiva 

bronkiten saknar dessutom pseudokruppens skällande hosta. (Hallén, Anniko) 

diphtong 

diftong n. / -er / -er [diftongera] 

ett ljud som definieras som en följd av två vokalljud och som ingår i en och samma 

stavelse, alltså inte åtskiljs av en stavelsegräns (Elert) 

e.g. Till sin allmänna karaktär är diftongeringen likartad över hela det sydsvenska området. 

Utgångsläget för diftongen och storleken på diftongeringsrörelsen kan emellertid växla dels på 

olika platser dels med hänsyn till den talandes tillnärmning till den centralsvenska uttalet. (Elert) 

diphtongization


diftongering n. / -ar / -ar [diftongera - diftong] 

att förena två vokalljud i en stavelse (Larsson) 

e.g. Starkast är diftongeringen i nordöstra Skåne och angränsande trakter. Spår av den finns så långt 

norrut på västkusten som till Göteborg. (Elert) 

diplophonia 

diplofoni n. / -er / -er 

stämläpparna svänger med var sin egen frekvens som båda tydligt kan urskiljas (Hallén, 

Anniko) 

e.g. Vid påtaglig insufficiens i slutningen förekommer ofta registerbrott och diplofoni, dvs det låter som 

om rösten hade två grundtoner. (Fritzell) 

diplopia 

diplopi n. / -er / -er 

dubbelseende (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Ögonaxlarna kan då inte längre stå parallella, och dubbelseende, diplopi, uppstår. (Aquilonius, 

Fagius) 

direct laryngoscopy 

direkt laryngoskopi c. / 

undersökning av struphuvudet med instrumentet laryngoskop. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. En annan tilläpning av direktlaryngoskopin via mikroskop är laserkirurgiska ingrepp på 

struphuvud och stämband. (Gramming, Kuylenstierna) 

direct observation 

direkt observation n / -a, -er / -a, -er 

observation som görs av terapeuten själv och inte baseras på omsorgsgivarnas 

iaktagelser (Lowit, egen översättning) 

disorientation 

desorientering n / 

bristande medvetenhet om situationen (Aquilonius, Fagius) 

e.g. Bristande orientering kan snabbt bli uttalad vid ett akut konfusionstillstånd. Vid långsam 

demensutveckling däremot brukar utvecklingen vara successiv, och de upstår först en 

desorientering till tid, därefter till rum och till sist, vid avancerad demens, till person. (Aquilonius, 

Fagius) 

disrhythmic phonation 

oregelbunden fonation n / 

förlängningar, hårda ansatser, ordavbrott (Bloodstein, egen översättning) 

~ stamning 

dissociation 

dissociation n / -er / -er


åtskiljande, sönderdelning, upplösning: 1. Psykisk upplösning, personlighetsklyvning; 2. 

upplösning av en kemisk förening i enklare beståndsdelar… (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Dissociation och konversion står varandra nära, och dissociativa syndrom och 

konversionssyndrom sammanförs ibland under hysteriska neuroser. (Ottosson) 

dissolution 

upplösning n / -ar / -ar 

() 

distinctive-feature system 

särdragssystem n / -en / -en 

ett system för att beskriva och gruppera ljud efter särdrag som är relaterade till fonetiska 

egenskaper (artikulationsställe, artikulationssätt ... etc) (Lowit, egen översättning) 

~ artikulation, fonologi 

distortion 

distorsion n / -er / -er 

förvridning el. förvrängning av bild el. ljud mm ; vrickning av led (SAOL) 

e.g. Även mätningar som datorprogram utför på sådana inspelade signaler blir behäftade med 

felaktigheter. En överstyrd (dvs alltför stark) ingångssignal blir färvrängd (eng:distorted), dvs 

utsatt för (distorsion). (Lindblad) 

divergent semantic thinking 

/ 

() 

dorsum 

dorsum n / / [ dorsal] 

rygg (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. I fonetiken används följande benämningar på tungans delar: tungspetsen (apex..adj 

apikal)...tungryggen(dorsum,adj.(dorsal), tungans översida i munhålan… (Elert) 

dorsum of the tongue 

tungrygg n / -ar / -ar 

= dorsum 

tungans översida i munhålan (Elert) 

e.g. Det vanliga sättet att inom fonetiken beskriva tungans ställning vid uttalet av vokaler bygger på att 

man anger (tungryggens) högsta punkt i munhålan. (Elert) 

Down Syndrome 

Downs syndrom n / no plural / no plural 

svår utvecklingsstörning, orsakad av en övertalig kromosom (Bra Böcker Läkar Lexikon) 

e.g. Lindriga fall av Downs syndrom utan komplicerade missbildningar behöver inte i ett accepterande 

samhälle innebära ett lidande för de drabbade. (Gillberg, Hellgren)


dysarthria 

dysartri n / -er / -er 

bristfälligt uttal, talrubbning orsakad av central el. perifer nervskada med följd att 

artikulationsorganen (läppar, tunga, munhåla, gomsegel, svalg) delvis förlamas 


e.g. (Dysartri) är en störning av talet, och inte av själva språkförmågan (som vid afasi). Den som inte 

har någon annan funktionsnedsättning än (dysartri) har alltså en intakt förmåga att tänka, höra, 

förstå, formulera sig, läsa, skriva men har svårigheter att göra talet tydligt. (Hartelius, Svensson) 

dysfluency 

icke-flyt n / / [ icke-flytande tal] 

tal som innehåller repetitioner, förlängningar och tvekan;avbrott i flödet av 

talspråksljud… (Nicolosi,, egen översättning) 

e.g. Detta normala icke-flyt kallas ofta fysiologisk stamning eller iterering. (Lundberg) 

~ stamning 

dysfunction 

dysfunktion n / -er / -er 

störd funktion, spec. i avseende på dess kvalitet. (Lindskog, Zetterberg) 

dyskinesia 

dyskinesi n / -er / -er 

rörelsesvårigheter; smärtsamma rörelser (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Störd bakgrundsmotorik består av (dyskinesi), dvs dystoni och hyperkinesier, samt ataxi och 

beror på skador i basala ganglier och cerebellum och deras förbindelser. (Aquilonius, Fagius) 

dysphagia 

dysfagi n / -er / -er 

sväljningssvårigheter (Aquilonius, Fagius) 

e.g. Vid bilateral nedsättning av samtliga vagusfunktioner dominerar i stället uttalade 

sväljningssvårigheter (dysfagi) och artikulationsrubbning. (Aquilonius, Fagius) 

dysphasia 

dysfasi n / -er / -er 

talrubbningar av olika slag, spec. lindrigare form av afasi (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Afasi betyder egentligen total förlust, medan (dysfasi) betyder nedsättning av den språkliga 

förmågan. Man använder dock i Sverige oftast betecknignen afasi för alla former och grader av 

afasi. (Svensson, Hartelius) 

dysphonia 

dysfoni n / -er / -er 

röst som avviker från det normala (Fritzell)


e.g. Den största gruppen av patienter är de som har funktionellt betingade besvär utan synliga 

förändringar på stämbanden. Dessa besvär kan dels vara hörbara röstavvikelser (dysfoni), dels 

rösttrötthet (fonasteni). (Svensson, Hartelius) 

dysplasia 

dysplasi u / -er / -er 

missbildning, rubbning i utvecklingen (Lindskog, Zetterberg) 

dyspnea 

dyspné n / -er / -er 

ansträngd andhämtning, andnöd (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Dyspné är ett framträdande symtom vid många kroniska lungsjukdomar, bla lungfibros och 

emfysem, men orsaken kan också vara vissa hjärtsjukdomar som försvårar gasutbyte i lungorna. 

(Bra Böckers Läkar Lexikon) 

dysprosody 

dysprosodi n. / -er / -er 

avvikande prosodi (Hartelius, Svensson) 

e.g. Monrad-Krohn (1947) introducerade termen dysprosodi som beteckning på ett av symtomen hos 

en skalltraumapatient. Patienten hade drabbats av en vänstersidig cerebral lesion, med afasi och 

"främmande språks-accent". (Hartelius, Svensson) 

~ röst prosodi 

dysrhythmia 

dysrytmi n. / -er / -er 

avvikande talrytm som karaktäriseras av defekt betoning, frasering och böjning (Travis, 


e.g. I en av de få studier där man har försökt mäta oregelbunden, dysrytmisk diadochokinesi (Portnoy 

& Aronson, 1982) har man studerat normaltalare, personer med ataktisk dysartri och personer 

med spastisk/pseudobulbär dysartri. (Hartelius, Svensson) 

dystonia 

dystoni n. / -er / -er 

Lt. dystonia 

onormal muskeltonus (muskelspänning) el. kärltonus (blodtryck). (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Dystoni förekommer som dominerande symtom vid torsionsdystoni och vid segmentella och 

fokala dystonier, men dystoni kan även förekomma vid ett flertal andra tillstånd såsom Wilsons 

sjukdom, anoxisk hjärnskada, avancerad Huntingtons sjukdom, vid Parkinsons sjukdom samt 

inducerat av neuroleptika som sk akut dystoni. (Aquilonius, Fagius) 

dystonic dysphonia 

dystonisk dysfoni c / -a -er / -a -er 

röstproblem orsakade av onormal muskelspänning i larynx (Larsson) 

ear canal


hörselgång n. / -ar / -ar 

yttre hörselgången från ytterörat till trumhinnan (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. En plötslig ökning av lufttrycket i hörselgången, orsakad t.ex. av en örfil, kan ge upphov till 

trumhinneperforation. (Hallén, Anniko) 

ear wax impaction 

vaxpropp n. / -ar / -ar 

tilltäppande öronvax, vaxpropp i hörselgången (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Den hörselnedsättning som uppstår vid stora vaxproppar uppträder ofta akut, gärna i samband 

med bad eller dusch. Detta eftersom man kan höra utmärkt väl även om man har en mycket stor 

vaxpropp, bara den lämnar en smal luftspalt. (Hallén, Anniko) 

early stuttering 

tidig stamning c. / no plural / no plural 

= begynnande stamning, primär stamning 

stamning i sin begynnade form och således...den minst komplicerade. Den 

kännetecknas av spänning (tonus), krampartade utdragningar eller upprepningar, 

fonatoriska och /eller artikulatoriska låsningar och ibland medrörelser. (Lundberg) 

earphone 

hörlur n. / -ar / -ar 

= hörtelefon, öronmussla, hörpropp 

vanl. plur. hörlurar två små högtalare som placeras en vid vardera örat o. vanl. 

sammanbinds med en bygel över huvudet (Bonniers svenska ordbok) 

echolalia 

ekolali n. / -er / -er 

mekanisk efterhärmning (tvångsupprepning) av ord (hos psykiskt sjuka) (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Som ytterligare verbala tics förekommer ekolali (upprepar vad andra sagt) och palilali (upprepar 

sitt eget tal). (Ottosson) 

electrolaryngography 

elektroglottografi n. / -er / -er 

= elektrolaryngografi 

mätning av hur det elektriska motståndet horisontellt tvärs över larynx varierar under 

fonationen (Lindblad, Larsson) 

e.g. En fördel med elektroglottografi är att metoden inte stör talproduktionen. (Lindblad) 

~ glottogram fonation glottis 

electronic mouth resonator 

elektroniskt munrör c / -a, - / -a, - 

plaströr monterat på röstgenerator; används av laryngektomerade som artikulerar med 

röret infört i munnen (Söderpalm)


electropalatography 

elektropalatografi n. / -er / -er 

mätning med hjälp av en konstgjord gom med rader av elektroniska sensorer. När 

tungan rör en sensor registreras kontakten (Lass, egen översättning) 

elide 

elidera v. / 

bortfalla (Stora engelsk-svenska ordboken) 

embedding 

inbäddning n / -ar / -ar 

Sats i en annan sats som t.ex. bisats (Söderpalm) 

e.g. Lägg märke till att när man genererar inbäddningar måste man tillämpa reglerna i grammatiken 

två gånger... (Dahl) 

encode 

koda v. / 

att omvandla meddelanden till signaler som kan överföras via en kommunikativ kanal 

(Wolman, egen översättning) 

endocrine voice disorder 

endokrin röststörning / 

röststörning betingad av hormonella förändringar/störningar (Larsson) 

endolymphatic hydrop 

endolymfatisk hydrops c. / 

ändrad jon- och vätskebalans i innerörat, resulterande i en ökning av mängden 

endolymfa (Hallén, Anniko) 

e.g. Orsaken till Ménières sjukdom är okänd. Studier av tinningben från drabbade patienter som avlidit 

har dock visat att en s.k. Endolymfatisk hydrops föreligger. (Hallén, Anniko) 

endotracheal intubation 

intubation n. / -er / -er 

införande av ett rör, en tub el. en kanyl i en kroppskanal, t.ex. i luftstrupen för att få fri 

luftväg (vanligen i samband med narkos) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Intubation sker antingen genom munnen (oralt) eller näsan (nasalt). Oral intubation används vid 

bl.a. operationer och akut återupplivning. (Bra Böcker LäkarLexikon) 

endotracheal tube 

trakealkanyl n / -er / -er 

= trakealtub 

ett böjt (metall-)rör som sticks in i luftstrupen efter tracheotomi (Lindskog Zetterberg)


enunciate 

uttala v. / 

= artikulera 

frambringa språkljud (korrekt) (Bonniers svenska ordbok) 

environmental deprivation 

/ 

() 

not relevant 

epiglottic overhang 

överhängande epiglottis n. / no plural / no plural 

epiglottis hänger över larynxingången av betydelse framförallt vid indirekt laryngoskopi 

och undersökning med stelt endoskop (Almquist) 

Please check English definition. Cannot be correct 

epiglottis 

epiglottis n. / 

struplocket alldeles ovanför struphuvudet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Strax ovanför fästet för vokalligamentet i sköldbrosket finns stjälken (petiolus) till struplocket 

(epiglottis), vars laterala kanter är förbundna med kannbrosken genom plicae aryepiglotticae. 


epilepsy 

epilepsi n. / 

en grupp kroniska sjukdomstillstånd (symptom) kännetecknade av krampanfall och 

ibland medvetslöshet till följd av störda funktioner i hjärnan. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Incidensen av epilepsi är påtagligt åldersberoende och signifikant högre för män. (Aquilonius, 

Fagius) 

epithelium 

epitel n. / 

de celler el. det ytliga cellskikt som täcker hud och slemhinnor och som uppbygger de 

parenkymatösa organen. Med hänsyn till epitelcellernas beskaffenhet el. funktion skiljer 

man mellan skiv- el. plattepitel, cylinderepitel och flimmerepitel. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Epitelet, som bildar det yttersta lagret av hud och slemhinnor, skyddar de underliggande 

vävnaderna mot bakterier, solstrålning, uttorkning, kemisk påverkan o.s.v och bildar hår och 

naglar, vilka också har en skyddande funktion. (Bra Böcker LäkarLexikon) 

Eustachian tube 

eustachiska röret c. / 

= tuba auditiva,tuba Eustachii 

örontrumpeten (mellan trumhålan i mellanörat och svalget) (Lindskog, Zetterberg) 

evoked-response audiometry


ERA c. / 

evoked response audiometry, hörseltest med hjälp av EEG hos barn utan 

samarbetsförmåga (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Den vanligaste formen av ERA är hjärnstamsaudiometri (Brainstem Response Audiometry, BRA). 


expressive aphasia 

expressiv afasi c. / 

= motorisk afasi 

oförmågan att finna ord, varvid förlusten beror på skada i talcentrum;den sjuke förstår tal 

och skrift men kan ej tala (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Broca's afasi motsvaras ungefär av termerna motorisk eller expressiv afasi. (Borenstein, 

Hjelmquist) 

expressive language deficit 

expressiv språkstörning c. / 

svårigheter verbala uttryck (sätta samman ord för att formulera tankar) 

(http://www.kidspeech.com/signs.html#expressive, egen översättning) 

exteriorized stutterer 

öppen stamning n. / no plural / no plural 

En stammande person som utan större hinder visar sin stamning öppet (Larsson) 

facial paralysis 

facialispares n. / 

Lt. facioplegia 

förlamning av ansiktsmuskulaturen, blockering av de elektriska impulserna i 

facialisnerven genom skada i nerven el. dess hjärnkärna (perifer skada) resp. i 

hjärnvävnaden ovanför kärnan (central skada) (Lindskog, Zetterberg) 

false vocal fold 

fickband n. / no plural / no plural 

= falska stämläppar, falska stämband 

slemhinneklädda veck i larynxväggen (Lindblad) 

e.g. Taket i larynxventriklarna bildas av slappt nedhängande slemhinneveck, fickbanden (plicae 

ventriculares), som ibland också kallas för falska stämband. (Hallén, Anniko) 

falsetto 

falsett n. / no plural / no plural 

= huvudregister, randregister, lätt register 

utmärks av långa, tunna och spända stämläppar, vilka för varje individ vibrerar med 

avsevärt högre frekvens än normalvärdena i bröstregister. (Lindblad, Larsson) 

e.g. Typiskt för falsett är dessutom att glottis inte slutes helt i membrandelen utan att en glipa 

föreligger där. Detta ger ett ständigt läckage. (Lindblad) 

~ röst


fasciculation 

fascikulationer n. / 

små okontrollerbara sammandragningar i enstaka muskelknippen som upplevs såsom 

"pillrande" småryckningar under huden och som beror på sönderfall av motoriska 

nervceller i ryggmärgens framhorn. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Då patienten gapar inspekteras tungan, först liggande mot munbotten, varvid eventuella 

fascikulationer syns bäst. (Aquilonius, Fagius) 

feature 

särdrag n. / no plural / no plural 

en term som används i lingvistik och fonetik för att referera till en typisk eller märkbar 

egenskap i talat eller skrivet språk. (Crystal, egen översättning) 

e.g. I modern fonologi har man byggt vidare på denna iakttagelse och vill analysera språkens 

fonemförråd som uppbyggda av ett antal egenskaper, av fonologiska särdrag (..). (Elert) 

feature matrix 

särdragsmatris n. / -er / -er 

schema som visar ett fonems olika egenskaper (Oxford, egen översättning) 

festination 

festination n / -er / -er 

tendens att ofrivilligt öka hastigheten vid gång, symptom på nervsjukdom, t ex paralysis 

agitans (Parkinsons sjukdom) (Lindskog Zetterberg) 

final consonant deletion 

final konsonantdeletion c. / 

uteslutning av en ordfinal konsonant (Grundy, egen översättning) 

flaccid dysphonia 

slapp dysfoni n. / -a, -er / -a, -er 

Skador på de cervikala, thorakala och lumbala spinalnerverna resulterar i svaghet i och 

atrofi av talmuskulaturen och därmed slapp dysfoni. De huvudsakliga röstrelaterade 

symptomen inkluderar läckage pga svaga stämbandsadduktorer, minskad röststyrka 

samt minimal intonation, betoning och ljudstyrkevariation (Andrews, egen översättning, 

Larsson) 

~ slapp dysartri 

flaccid-spastic dysphonia 

slapp-spastisk dysfoni n. / -a,-a,-er / -a,-a,-er 

en neurologisk röststörning. Avvikelser i röstkvaliteten, röststyrkan eller tonhöjden är 

relativt kontstanta under flytande tal och förlängda vokaler. Fluktuationer kan förekomma 

men är sällsynta. (Aronson, egen översättning)


flat hearing loss 

flat loss n. / no plural / no plural 

en sensorineural hörselnedsättning som är likadan över hela frekvensregistret (Hallén, 

Anniko) 

fluctuating hearing impairment 

fluktuerande hörselnedsättning n. / -ar / -ar 

hörselnedsättning som förändras i grad, men är inte någon regelbunden succesiv 

förändring (Churchill, egen översättning) 

fluency 

flytande tal / 

smidighet i tal där ljud, stavelser, ord och fraser är sammanlänkade; avsaknad av 

tvekanden eller repetitioner under tal (Nicolosi, egen översättning) 

~ stamma 

formant frequency 

formantfrekvens n. / -er / -er 

en av formantens mätbara egenskaper. Avläses på frekvensskalan mitt under 

envelopptoppen. Den har samma värde som motsvarande resonansfrekvens. (Lindblad, 

Larsson) 

e.g. Mestadels sammanfaller inte formantfrekvenserna med någon enskild delton. (Detta beror på att 

deltonsfrekvensernas värden bestäms av stämläppsspänningen och formantfrekvenserna av 

resonansen, vilken i sin tur betingas av ansatsrörets form. Man ställer in stämläppsspänningen 

och ansatsrörets form oberoende av varandra.) (Lindblad) 

free morpheme 

fria morfem n. / 

del av språket som är meningsbärande även när det står ensamt. (Survey of 

Commmunication Disorders, egen översättning) 

~ fonologi 

frequency 

frekvens n. / -er / -er 

antal perioder per tidsenhet kallas svängningens frekvens. Frekvens mäts oftast i måttet 

perioder per sekund eller det synonyma Hertz. (Lindblad) 

e.g. Den mindre stämgaffeln med tätare periodupprepning har uppenbarligen högre frekvens. 

(Lindblad) 

fricative 

frikativa n. / -or / -or 

ett språkljud som bildas genom att luftströmmen passerar en förträngning i munhålan 

eller svalget. (Elert, Larsson) 

e.g. Frikativa konsonanter utmärks akustiskt av ett kontinuerligt operiodiskt ljud (brus), vilket i de 

tonande frikativorna är överlagt med ett periodiskt ljud från stämbandsljudkällan. (Elert)


front sound 

främre ljud / 

språkljud som produceras i den främre delen av munhålan (Larsson) 

fronting 

framflyttning n. / -ar / -ar 

= fronting, dentalisering 

ljud som vanligtvis produceras i bakre delen av munnen flyttas fram till den främre delen 

av munnen, antingen pga fonologiska eller artikulatoriska svårigheter (Larsson) 

~ backing 

function word 

funktionsord n / no plural / no plural 

ord i språket som är helt eller delvis av grammatisk betydelse (Karlsson) 

e.g. Telegramstilsafatikern använder mest innehållsord och sällan grammatiska funktionsord (småord 

som att, av, med etc). (Eriksson) 

functional articulation disorder 

/ 

() 

not relevant 

functional dysphonia 

funktionell dysfoni c / -a, -er / -a, -er 

störd fonation utan organisk orsak, rösttekniken räcker inte till för de röstkrav som ställs 

(Karlsson) 

functional mutism 

mutism n / no plural / no plural 

en typ av stumhet, långvarigt tigande helt el. delvis (elektiv mutism) hos en person som 

kan tala, vanligen av psykiska orsaker (Lindskog, Zetterberg) 

gag reflex 

kräkreflex n / -er / -er 

den nervretning som påverkar kräkcentrum att utlösa kräkning (Lindskog, Zetterberg) 

gestalt therapy 

gestaltterapi n / -er / -er 

en sorts psykoterapi, använd med individer eller grupper, som betonar behandlingen av 

en person som en helhet; den använder rollspel och andra tekniker för att befrämja 

patientens utvecklingsprocess och utveckla hans fulla potential (Stedman, egen 

översättning)


gestural cue 

ickeverbal ledtråd c / -a, -ar / -a, -ar 

rörelse av någon kroppsdel som befrämjar ett korrekt svar (Morris, egen översättning) 

gesture 

gest n / -er / -er 

åtbörd, (hand)rörelse (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. På detta sätt tilldelar den vuxne barnets rörelser, blickar, gester en betydelse och handlar själv i 

enlighet med sin egen tolkning, varigenom barnet får möjlighet att medvetet använda sitt 

kroppsspråk i det kommunikativa samspelet som svar på den vuxnes kombination av 

kroppsspråk och verbalt språk. (Söderbergh) 

Gilles de la Tourette's syndrome 

Tourette's syndrom c / no plural / no plural 

Debuterar mellan 2-15 års ålder och symtomen består av en kombination av svåra 

muskulära och vocala tics. Koprolali förekommer i 60 procent. Ekopraxi och ekolali ses 

hos omkring en tredjedel av fallen (Berg 1984) (Gillberg, Hellgren) 

e.g. Även vid Tourettes syndrom är det möjligt att korta stunder (minuter till några timmar) kontrollera 

rörelserna och ljuden/orden. (Gillberg, Hellgren) 

glide 

glidljud n / no plural / no plural 

språkljud som primärt består av en artikulators rörelse, i kontrast till ljud som produceras 

med artikulatorerna i en relativt statisk position: /r/, /w/, /j/ (Nicolosi, egen översättning) 

gliding 

glidning n / -ar / -ar 

ersättningen av ett glidljud /w/ eller /j/ med en likvida (Nicolosi, egen översättning) 

global aphasia 

global afasi c / -a, -er / -a, -er 

patienten förefaller sakna varje form av förståelse för vad man säger till honom och 

förmår inte heller självuttrycka något. Samtidigt föreligger alexi, agrafi och alkalkuli 

(Borenstein, Hjelmquist, Karlsson) 

e.g. Skadans lokalisation vid global afasi torde i princip vara densamma som vid blandade 

sensoriska-motoriska afasiformer. Global afasi är antagligen också ett uttryck för en sådan 

blandform av svåraste grad. (Borenstein, Hjelmquist) 

glossopharyngeal 

glossofaryngeal adj / 

avser tungan och farynx (Lowit, egen översättning) 

glottal attack


/ 

() 

no swedish word 

glottal channel 

glottisstängning n / -ar / -ar 

förträngning eller avspärrning i luftströmmens väg med hjälp av stämläpparna (Karlsson) 

glottal closure 

/ 

() 

see glottal attack! 

glottal coup 

knarr n / no plural / no plural 

orsakas av kraftiga oregelbundna, relativt låga stämbandspulser (Elert) 

e.g. Eftersom knarr kan förekomma vid en mängd olika frekvenser är det rimligt att anta att sätten att 

åstadkomma denna rösttyp kan vara olika. (Lindblad) 

glottal fry 

glottal klusil c / -a, -er / -a, -er 

= laryngal klusil, glottisstöt, hård ansats, glottal stop 

Stämläpparna läggs intill varandra och avstänger luftströmmens väg. När stämläpparna 

plötsligt skiljs åt, bildas ljudet. (Elert) 

e.g. Det bildas genom att stämläpparna närmas ofullständigt till varandra, vilket medför en 

oregelbundenhet i stämbandsvibrationerna. Endast sällan blir det en fullständig laryngal klusil. 

(Elert) 

glottal plosive 

glottisstriktur n / -er / -er 

förträngning av glottis (Almquist) 

glottal stricture 

hård ansats n / -a, -er / -a, -er 

= laryngal klusil, glottisstöt, glottal klusil, glottal stop 

Stämläpparna läggs intill varandra och avstänger luftströmmens väg. När stämläpparna 

plötsligt skiljs åt, bildas ljudet. (Elert) 

"hård ansats" is the namn for both glottal attack and glottal coup 

glottic efficiency 

stämbandsfunktion n / -er / -er 

stämbandens kapacitet (Karlsson) 

glottic space


röstspringa n / -or / -or 

formen och storleken på området mellan stämläpparna kallas röstspringan (Luther, egen 


e.g. stämläpparnas svängningsrörelser ger upphov till variationer i röstspringans vidd eller 

glottisarean (Hallén, Anniko) 

glottis 

glottis n / no plural / no plural 

struphuvudets ljudapparat (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. frågan hur glottis fungerar i detalj vid fonation är långt ifrån klarlagd och engagerar en viktig del 

av den aktuella larynxfysiologiska forskningen (Hallén, Anniko) 

glottogram 

glottogram n / no plural / no plural 

röstkällans vågform (Sundberg) 

e.g. vid sidan av flödesglottogram finns även andra slags kurvor som representerar aspekter av 

fonationen och kallas glottogram, nämligen främst fotoglottogram och elektroglottogram 

(Lindblad) 

Goo stage 

joller n / no plural / no plural 




talapparat - inte bara är ett sätt att få och uppehålla kontakt med omgivningen, utan att detta 



"joller" is the global term for infant vocalisation, Goo stage and babbling in Swedish 

grammar 

grammatik n / -er / -er 

språklära; språkets byggnad (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. det här är just vad grammatiken handlar om: hur vi kan kombinera ord till språkliga yttranden och 

vilka medel vi använder för att visa yttrandenas uppbyggnad eller struktur (Dahl) 

grommet 

plaströr n / no plural / no plural 

litet plaströr som sätts i trumhinnan då mellanörat är vätskefyllt, i syfte att lätta på det 

därför förhöjda trycket (Karlsson) 

e.g. Huvudindikationen för insättning av plaströr i trumhinnan på barn är långdragen otosalpingit. 


hard palate 

hårda gommen c / -a, -arna / -a, -arna 

de främre två trejedelarna av munhålans tak (Hallén, Anniko)


e.g. den hårda gommen är uppbyggd av överkäksbenets processus palatini och gombenens lamina 

horisontalis (Hallén, Anniko) 

headphone 

hörlur n / -ar / -ar 

två små högtalare som placeras en vid vartdera örat och vanligen sammanbinds med en 

bygel över huvudet (Bonniers Svenska Ordbok) 

hearing aid 

hörapparat n / -er / -er 

liten apparat som placeras vid örat för att förbättra hörandet hos hörselskadade 

(Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. de nyligen introducerade multiprogrammerade hörapparaterna ger dessutom möjlighet att välja 

mellan olika slag av förstärkningar, som anpassats för olika ljudmiljöer (Hallén, Anniko) 

hearing impairment 

hörselnedsättning n / -ar / -ar 

svårighet att uppfatta ljud via hörseln (Karlsson) 

e.g. Arten och graden av en hörselnedsättning påverkas av var skadan är lokaliserad. De två 

huvudgrupperna av hörselskada på basis av lokalisation är ledningshinder och sensorineural 

hörselskada. (Hallén, Anniko) 

hearing screening 

hörselscreening n / -ar / -ar 

hörselprövning av nyfödda för att man tidigt skall kunna upptäcka de barn som är födda 

med grava hörselskador (Lidén) 

e.g. Frekvensen av gravt hörselskadade är ungefär 7 på 10000 nyfödda. Det har därför ifrågasatts om 

gallringsundersökning (screening) av alla nyfödda är den lämpligaste metoden eller om någon 

annan metod är bättre. (Lidén) 

hearing sensitivity 

hörtröskel n / -ar / -ar 

= under hörgräns 

den lägsta ljudtrycksnivå hos en sinusformig ljudvåg som vid en viss frekvens och givna 

betingelser i övrigt framkallar en hörselförnimmelse (Lidén) 

e.g. vid bestämning av hörtröskel i fritt fält mäts ljudtrycksnivån i den punkt lyssnarens huvud befann 

sig efter det att lyssnaren avlägsnats (Lidén) 

hearing test 

hörselprov n / -ar / -ar 

hörselmätning, kontroll av hörseln, som kan utföras av en audiometrist och registreras i 

ett audiogram (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Efter denna orienterande första läkarundersökning utföres rutinmässigt ton- och talaudiometri. 

Dessa båda prov bör göras på alla patienter som söker för hörselnedsättning. Inom parantes kan 

nämnas att vid hög patientbelastning är det fördelaktigt om de audiometriska hörselproven kan 

utföras före själva läkarbesöket. (Lidén)


hemianopia 

hemianopsi n / -er / -er 

halvblindhet, avsaknad eller förlust av halva synfältet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. halvsidigt synfältsbortfall föreligger tämligen ofta vid hemiplegi. Höger synfält för båda ögonen 

drabbas vid vänstersidig hemisfärsskada (homonym hemianopsi) - (...) (Borenstein, Hjelmquist) 

hemiparesis 

hemipares n / -er / -er 

halvsidig muskelsvaghet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Nedsatt muskelkraft - förlamning - benämns vanligen pares, men ibland används begreppet 

paralys, som då bör avse totalt bortfall av viljemässig aktiveringsförmåga. Monopares betecknar 

isolerad förlamning i en extremitet, hermipares förlamning i ena kroppshalvan, parapares 

förlamning i båda benen och tetrapares eller quadripares kraftnedsättning i såväl armar som ben. 


hemiplegia 

hemiplegi n / -er / -er 

förlamning av ena kroppshalvan, nästan alltid orsakad av härdsjukdomar i hjärnan 

(hjärnblödning) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. vid tillstånd med säker afasi och vänstersidig hemiplegi bör man dock i praktiken alltid först räkna 

med möjligheten av att patienten har fått två lesioner samtidigt, innan man accepterar att höger 

hemisfär är dominant (Borenstein, Hjelmquist) 

hemisphere 

hemisfär n / -er / -er 

halvklot, vanligen i betydelsen hjärnhalva (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Vid skador i den dominanta hemisfären förekommer afasi av olika typer, ofta läs- och 

skrivsvårigheter, samt apraxi. (Aquilonius, Fagius) 

Hertz 

Hertz n / no plural / no plural 

enhet för frekvens (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. frekvens mäts oftast i måttet perioder per sekund eller det synonyma Hertz (Lindblad) 

high back vowel 

hög bakre vokal n / -a, -, -er / -a, -, -er 

"Hög" avser tungryggens läge [...] [u] är hög [...] De vokaler som uttalas med 

tungryggens högsta punkt i den bakre delen av munhålan, [...], kallas bakre vokaler. 

(Elert) 

high frequency word 

högfrekvent ord n / -a, - / -a, - 

ett i språket vanligt förekommande ord (Karlsson)


high front vowel 

hög främre vokal c / -a, -, -er / -a, -, -er 

"Hög" avser tungryggens läge [...] [i] är hög [...] De vokaler som uttalas med tungryggens 

högsta punkt i den främre delen av munhålan, alltså de som i vokalfyrsidingen är 

belägna på eller i närheten av linjen [i]-[a], kallas främre vokaler. (Elert) 

high-tone deafness 

diskantnedsättning n / -ar / -ar 

personen som lider av denna typ av hörselnedsättning är oförmögen att uppfatta höga 

frekvenser (Dorland, egen översättning) 

hoarse 

hes adj / 

klanglös, skrovlig (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Vardagsspråket har flera olika termer för att beskriva hörda röstavvikelser och röststörningar. Hes 

är utan tvivel vanligast, men även beteckningar som beslöjad, grov, klangfattig, knarrig, monoton, 

skrovlig och väsande förekommer, liksom ytterligare en del. Röstterapeuters samlade ordförråd 

vid diagnosticeringen av röstrubbningar inkluderar alla termerna ovan utom hes. (Lindblad) 

homorganic 

homorgana adj. / 

olika konsonanter, som bildas med samma artikulationsställning, sägs vara homorgana 

(Elert) 

hyperactivity 

hyperaktivitet n / -er / -er 

överaktivitet, rastlöshet (Karlsson) 

e.g. Av stort såväl praktiskt som teoretiskt intresse är att tillståndet ofta är förenat med infantil autism 

eller åtminstone förekomst av autistiska drag. Hyperaktivitet anses också vara särskilt vanligt hos 

barn med detta tillstånd. (Gillberg, Hellgren) 

hyperadduction 

hyperadduktion n / -er / -er 

förhöjd adduktionskraft i larynx (Karlsson) 

hyperfunctional tension voice disorder 

hyperfunktionell röststörning / 

= hyperkinetisk dysfoni 

pressad röst orsakad av för stor kraft i adduceringen av stämläpparna (Karlsson) 

hyperkinetic dysphonia 

hyperkinetisk dysfoni c / -a, -er / -a, -er 

= hyperfunktionell röststörning


se "hyperfunktionell röststörning" () 

see "hyperfunktionell röststörning" 

hyperlexia 

hyperlexi n / -er / -er 

långt framskriden läsförmåga hos utvecklingsstörda barn (Collins, egen översättning) 

hypernasality 

hypernasalitet n / -er / -er 

= öppen nasalering 

Lt. rhinolalia aperta 

Beror på bristfällig slutning mellan munhåla och nässvalg vid tal. Nässvalget och 

näskaviteterna kopplas då till den orala transmissionsvägen och ger en påverkan av 

röstklangen, som upplevs som avvikande för lyssnaren, även om denna inte är van att 

bedöma tal. (Hallén, Anniko) 

e.g. Vanligaste orsaken till velofaryngeal insufficiens och därmed öppen nasalering är medfödda 

gomdefekter. Av dessa finns två huvudtyper, genomgående läpp-, käk- och gomspalt och enbart 

gomspalt. (Hallén, Anniko) 

hypertrophy 

hypertrofi n / -er / -er 

cell-, vävnads- eller organförstoring utan nybildning av celler; ofta svår att skilja från 

hyperplasi (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Utöver sekretion uppvisar dessa patienter nästäppa som orsakas av hypertrofisk slemhinna i 

näsan, i vilken gråröda konkor ses. På grund av försvårad näsandning ses ofta faryngiter och 

laryngiter hos dessa patienter. (Hallén, Anniko) 

hypofunctional tension voice disorder 

hypofunktionell röststörning c / -a, -ar / -a, -ar 

= läckande röst orsakad av för liten kraft i adduceringen av stämläpparna 

läckande röst orsakad av för liten kraft i adduceringen av stämläpparna (Karlsson) 

hypokinetic dysphonia 

hypokinetisk dysfoni / 

= hypofunktionell röststörning 

se "hypofunktionell röststörning" () 

see "hypofunktionell röststörning" 

hyponasality 

hyponasalitet n / -er / -er 

= sluten nasalering 

Lt. rhinolalia clausa 

de ljud som normalt skall ha nasal klang, dvs. i svenskan (m), (n) och (ng) får minskad 

eller upphävd nasalklang och istället mer liknar motsvarande orala ljud (b), (d) och (g) 

(Hallén, Anniko)


e.g. även septumdeviation, liksom adenoid hos barn, kan ge försvårad näspassage och därigenom 

sluten nasalering (Hallén, Anniko) 

hypopharynx 

hypofarynx n / no plural / no plural 

nedre delen av svalget från munhålehöjd ned till struphuvudet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Hypofarynx ligger dorsalt om larynx och omfattar larynx lateralt. På ömse sidor om larynx bildas 

en trattformad ficka (sinus piriformis). Hypofarynx bakvägg utgörs av m. constrictor pharyngis 

inferior, som dorsalt gränsar till den prevertebrala fascian för C3-C6. (Hallén, Anniko) 

hypotonia 

hypotoni n / -er / -er 

"underspänning", (onormalt) minskad eller nedsatt spänning, speciellt i muskler eller 

artärer vilket ger lågt blodtryck, men även t.ex. i ögat (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. om man hastigt reser sig från liggande kan en snabbt övergående hypotoni ge symtom som yrsel, 

eller upplevs som att "det svartnar för ögonen" (Bra Böcker Läkarlexikon vol 3) 

idiopathic 

idiopatisk adj / 

av okänt ursprung, som verkar ha uppstått av sig själv (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Orsaken till idiopatisk parkinsonism är en förtvining i vissa små cellkärnor i övre hjärnstammen. 

Denna förändring leder till en störning i produktionen av en signalsubstans, dopamin. (Eriksson) 

illocutionary 

illokut adj / 

den vanliga, konventionella innebörden i ett språkligt yttrande (Hjelmquist, Strömqvist) 

e.g. Vi kan klargöra innebörden i Austins begrepp med ett av hans egna exempel. Om någon säger till 

mig "skjut henne", så är själva yttrandet "skjut henne", den lokuta handlingen, med 'skjut' menas 

skjut och 'henne' refererar till henne. Den illokuta handlingen är att personen uppmanat mig att 

skjuta någon. (Hjelmquist, Strömqvist) 

impairment 

försämring n / -ar / -ar 

det att göra något sämre; det att något blir sämre (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. MS debuterar vanligen i 20- till 40-årsåldern. Sjukdomen präglas av ett mycket skiftande, utdraget 

förlopp. Episoder av plötsliga försämringar uppträder med varierande, ofta långa mellanrum. 

(Eriksson) 

impedance 

impedans n / -er / -er 

det motstånd som örats ljudledande apparat (trumhinna och hörselben) bjuder mot 

ljudvågornas påverkan, vilket definieras som kvoten mellan det tryck och den 

strömningshastighet som ett ljud framkallar (mäts i akustiska ohm) (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. skillnad i lufttryck mellan hörselgång och mellanöra ökar impedansen, som således har ett 

minimum när de två trycken på ömse sidor om trumhinnan är lika (Hallén, Anniko)


impedance audiometry 

impedansaudiometri c / -, -er / -, -er 

metod att testa mellanörats funktion, varvid trumhinnans rörlighet och impedans 

(motstånd) mäts och registreras på en kurva (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. impedansaudiometri är, till skillnad från föregående metoder, en akustisk metod, som innebär 

mätning av ljudöverföring från hörselgång till mellanöra (Hallén, Anniko) 

impulsivity 

impulsivitet n / -er / -er 

det att vara impulsiv (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. Alla sociala behov och ambitioner är borta. Vanliga sociala förstärkningar såsom beröm och 

uppmuntran saknar effekt. Patienten agerar impulsivt och oansvarigt och kan inte förutse 

konsekvenserna av sina handlingar. (Eriksson) 

incipient stuttering 

begynnande stamning / 

= tidig stamning 

se tidig stamning () 

infant vocalization 

joller n / no plural / no plural 




talapparat - inte bara är ett sätt att få och uppehålla kontakt med omgivningen, utan att detta 



"joller" is the global term for infant vocalisation and babbling in Swedish 

infection 

infektion n / -er / -er 

smitta, införandet i kroppen av ett levande smittämne (patogena mikrober, 

sjukdomsalstrandemikroorganismer) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. glykoproteiner i saliv kan förhindra vidhäftningen av patogena bakterier, och på detta sätt 

förhindra eller försvåra infektion (Hallén, Anniko) 

inflammation 

inflammation n / -er / -er 

retningstillstånd i en vävnad efter en lokal vävnadsskada, varvid kappilärerna vidgas 

(hyperemi) och får ökad genomsläpplighet i väggen så att serum och vita blodkroppar 

når det skadade stället (inflammatoriskt ödem) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. bilateral nässekretion talar för generellt engagemang av slemhinnorna som t.ex. vid infektioner, 

inflammationer, allergier och vasomotoriska reaktioner (Hallén, Anniko) 

inflection


böjning n / -ar / -ar 

möjligheten att med hjälp av ändelser el. andra förändringar av ett ord uttrycka olika 

grammatiska förhållanden (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. den grundläggande skillnaden mellan böjning och avledning är att man genom böjning får fram 

olika ordformer av samma lexem medan avledning ger upphov till nya lexem (Dahl) 

infraglottal 

subglottal adj / 

belägen under struphuvudets ljudapparat, under röst- eller ljudpsringan (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. näsdroppar förbättrar luftpassagen genom näsan, underlättar inandningen och minskar det 

subglottiska undertrycket och därmed ödemtendensen (Hallén, Anniko) 

inhalatory stridor 

inspiratorisk stridor c / -a, - / -a, - 

väsande ljud vid inandning, förekommer vid bl.a. främmande kropp i svalg el. luftstrupe 

och vid pseudokrupp (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. främmande kroppar i andningsvägarna eller i hypofarynx är en annan differentialdiagnos, lliksom 

obstruktiv bronkit, som dock åtföljs av expiratorisk och inte inspiratorisk stridor (Hallén, Anniko) 

inner ear 

inneröra n / -on / -on 

ben- och hinnlabyrinten med hörselorganet, snäckan (cochlea), balansorganet med 

båggångarna (canales semicircularis) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. i inneröratfinns två skilda sinnesfunktioner, balans och hörsel, samt ductus och saccus 

endolymphaticus, som svarar för endolymfans homeostas (Hallén, Anniko) 

inner language 

inre tal c / no plural / no plural 

en inre, tyst monolog - tänkande (Karlsson) 

e.g. när de blir äldre utvecklas detta till en inre, tyst monolog, men medan detta sker kan man se att 

de rör på läpparna; för övrigt pratar även vuxna för sig själva i problemsituationer (Hwang, 

Nilsson) 

inspiration 

inandning n / -ar / -ar 

= inspiration 

indragning av luft i lungorna, orsakat av ökad lungvolym och därvid minskat lufttryck i 

lungorna (Karlsson) 

e.g. till följd av helt omedvetna reflexer abducerar man i viloandning dessutom stämbanden under 

inandning och i utandningens början adducerar man dem lika omedvetet (Sundberg) 

intelligibility 

förståelighet n / 

begriplighet, tydlighet (Stora engelsk svenska ordboken)


e.g. undersökningar av förståelighetens kontextberoende har bl a visat att de svåraste dysartrikerna 

var mest förståeliga i enstaka ord, medan personer med lätt dysartri dysartri var mest förståeliga i 

meningar (Beukelman & Yorkston 1979) (Hartelius, Svensson) 

interdisciplinary consultation 

interdisciplinär konsultation n / -a, -er / -a, -er 

konsultation där minst två företrädare för olika professioner ingår (Söderpalm) 

interiorized stutterer 

dold stammare c / -a, - / -a, - 

personer som sällan hörs stamma men som själva upplever sig som stammare (Alm) 

e.g. dolda stammare har en tendens till onormala avbrott i talet, men på olika sätt lyckas de hantera 

dem så att de inte märks (Alm) 

intermittent aphonia 

intermittent afoni c / -a, -er / -a, -er 

regelbundet återkommande oförmåga att frambringa ljud (Lindskog, Zetterberg) 

intervention 

behandling n / -ar / -ar 

skötsel, vård, handledning m.m. (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Eftersom behandlingenav dessa patienter givetvis har mycket gemensamt med traditionell 

logopedisk röstterapi och därför är väl känd av varje logoped, som arbetar med röstpatienter, ges 

endast i vissa fall exempel på direkta övningar. (Söderpalm) 

intervention goal 

behandlingsmål n / no plural / no plural 

avsikten med en behandling (Karlsson) 

e.g. Man kan alltså ha många olika slags målsättningar: att må bättre, att våga mer, att tala bättre. 

Alla dessa målsättningar är viktiga, men när man diskuterar behandling av stamning är ändå talet 

det centrala. (Alm) 

intonation 

intonation n / -er / -er 

talets växlande tonhöjd, satsmelodi (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Normalt växlar vi under en sekunds tal eller sång flera gånger mellan dessa inställningar - 

tonande och tonlösa ljud varvas om varandra. Även stämläppsspänningen varierar ständigt i tal 

och sång. Denna variation orsakar intonationen eller melodin. (Lindblad) 

intonation pattern 

intonationsmönster n / no plural / no plural 

en sekvens av tonhöjder eller 'toner' (Crystal, egen översättning) 

e.g. ändå brukar det inte vara svårt att höra ut intonationsmönstren i t ex de svenska ordparen Polenpålen, 

eller i hela satser med t ex fråge- och påståendeintonation, när någon viskar dem 

(Lindblad)


intraoral air pressure 

intraoralt tryck c / -a, - / -a, - 

= supraglottalt tryck 

uppbyggt lufttryck i munhålan (Karlsson) 

e.g. Härigenom får man samtidiga mätvärden på sub- och supraglottalt (oralt) tryck. Signalerna från 

de två mätarna leds i separata ledningar och registreras som två olika kurvor. (Lindbladn) 

intubation 

intubation n / -er / -er 

införande av ett rör, en tub eller en kanyl i en kroppskanal, t.ex. i luftstrupen för att få fri 

luftväg (vanligen i samband med narkos) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. andningsvägarna måste säkras genom antingen intubation eller trakeotomi (Hallén, Anniko) 

jargon 

jargong n. / no plural / no plural 

() 

not relevant 

jargon aphasia 

jargongafasi c. / -er / -er 

= Wernicke's afasi 

störning då fonem produceras på ett obegripligt sätt; felaktiga sekvenser utan mening, 

individen förefaller ha ett fonetiskt system som är begripligt bara för honom själv 


e.g. Patienter som producerar ett okritiserat, flytande nonsenstal brukar sägas lida av (jargongafasi). 

(Borenstein) 

kinesics 

/ 

() 

no swedish term 

labial 

labial adj. / -a / -a 

som avser eller hör till en läpp (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Labial artikulator, dvs. avspärrning eller förträngning med hjälp av underläppen, används vid 

uttalet av 1. labiala och 2. labiodentala konsonanter. (Elert) 

labial assimilation 

labial assimilation c. / -a,-er / -a,-er 

utbyte av en icke-labial konsonant mot en labial konsonant för att göra produktionen 

liknande en annan labial konsonant i ett ord ex. top=bop (Nicolosi, egen översättning) 

~ artikulationfonetik


labiodental 

labiodental n. / -er / -er [ labiodental] 

Ljud som produceras med underläppen mot övre framtändernas nederkant (som vid 

uttalet av v-ljudet i svenskan) (Elert) 

e.g. Labiala och labiodentala konsonanter är grava, dvs. de starkaste komponeneterna befinner sig 

lågt på frekvensskalan. (Elert) 

~ labialbilabialdentalartikulationfonetik 

Landau Kleffner syndrome 

Landau Kleffner syndrom c. / - / - 

en särskild form av akut uppträdande afasi med debut av EEG-förändringar(ofta 

bilaterala epileptogena/paroxysmala med vänstersidig övervikt) och/eller epilepsi i 

anslutning till afasidebuten (Gillberg, Hellgren) 

language 

språk n. / - / - [ språklig] 

ett system för att uttrycka tankar, känslor etc genom att använda talade ljud eller 

konventionella symboler (Collins, egen översättning) 

e.g. Om vi är intresserade av att beskriva språket, blir vår uppgift att komma fram till de regler och 

principer som styr denna aktivitet. (Strömqvist) 

◊ språkförståelse, språkförsening 

language acquisition 

språktillägnande n. / -n / -n 

inlärning/utveckling av språket (Johannisson) 

e.g. För att avgöra om hypotesen om en kritisk period för språktillägnandet är riktig, måste vi studera 

en vuxen som ännu inte fått tillfälle att lära sig sitt första språk. (Strömqvist) 

~ språkspråkutveckling 

language assessment 

språkbedömning n. / -ar / -ar 

den process som innebär att man bedömmer/utreder den språkliga 

förmågan/kapaciteten hos en person (Johannisson) 

language development 

språkutveckling n. / -ar / -ar 

sättet på vilket ett barns språk utvecklas (Yule, egen översättning) 

e.g. Från 1939 till 1949 publicerade Leopold fyra digra volymer om sin dotters språkutveckling - hon 

var tvåspråkig, talade tyska och engelska. Han behandlar hennes ljudutveckling, grammatik, 

ordförråd och semantik. (Söderbergh) 

language impairment 

språkstörning n. / -ar / -ar


någon sorts svårighet med produktionen och/eller uppfattningen av språkliga enheter, 

oavsett miljö, som kan omfatta allt från total frånvaro av språk till mindre variationer av 

syntax; meningsfullt språk kan produceras, men med begränsat innehåll; t.ex. begränsat 

ordförråd; begränsade verbala formuleringar; utelämnande av artiklar, prepositioner, 

tempus- och pluralmarkörer, och brist på bestämningsord (Nicolosi, egen översättning) 

e.g. Det är alltid angeläget att ta reda på om en språkstörning hos ett barn är avgränsad eller en del i 

en för övrigt avvikande utveckling. (Kadesjö) 

language intent 

/ 

() 

language therapy 

språkterapi s / -er / -er 

medicinsk vetenskap och specialitet som rör sjukdomars karaktär och de strukturella och 

funktionella förändringar som orsakas av sjukdomsprocesser och som försöker 

rehabilitera språk (Nicolosi, egen översättning) 

e.g. Även om de inte är tillräckligt mogna eller motiverade för språkterapi är det likväl viktigt att 

komma i kontakt med dessa barn så tidigt som möjligt för att de via råd och upplysningar till 

föräldrarna eller andra i sin omgivning skall få så bra språklig stimulans som möjligt i den miljö de 

vistas i på dagarna. (Rudberg) 

LARSP 

c. / 

() 

laryngeal airway 

laryngal luftväg c. / -a, -ar / -a, -ar 

luftvägen från näsan och munnen till larynx (Dickson, egen översättning) 

e.g. Under andning är den laryngala luftvägen öppen. Människor måste stänga av den laryngala 

luftvägen under sväljning för att förhindra att mat hamnar i trachea och lungor. (Dickson, egen 


laryngeal carcinoma 

larynxcancer c / no plural / no plural 

Elakartade förändringar i struphuvudet. (Söderpalm) 

e.g. Larynxcancer är, liksom lungcancer, vanligast hos stads-, speciellt storstadsbefolkning än hos 

landsbygdsbefolkning, vilket tyder på att även andra luftföroreningar har betydelse. (Hallén, 

Anniko) 

laryngeal mirror 

larynxspegel c. / speglar / speglar 

liten spegel avsedd att föras bak i munnen för att spegla svalget vid indirekt laryngoskopi 


e.g. För att mera ingående kunna bedöma laryngologiska fynd krävs det att man använder optiska 

hjälpmedel av något slag. Helt överlägset härvid är att förstora bilden i en konventionell 

larynxspegel med ett mikroskop, indirekt larynxmikroskopi. (Hallén, Anniko)


laryngeal muscle cramping 

/ 

() 

laryngeal muscle tension 

/ 

() 

laryngeal spasm 

laryngospasm c. / -er / -er 

= larynxkramp 

Tillslutning av ljudspringan mellan stämbanden genom kramp i vissa av struphuvudets 

muskler så att luften ej kan passera (Lindskog, Zetterberg) 

laryngeal web 

/ 

() 

laryngectomee 

laryngektomerad s / -e / -e 

en person som fått struphuvudet bortopererat (Karlsson) 

e.g. Logopedens uppgift vid rehabiliteringen av en laryngektomerad patient består i att lära denne ta 

in luft i esofagus, rapa upp luften och artikulera på den. (Söderpalm) 

laryngectomy 

laryngektomi n. / -er / -er 

operativt avlägsnande av struphuvudet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Vid fullständig laryngektomi görs ett snitt mitt fram på halsen, larynx avlägsnas och en kanyl förs 

in och förbinds med trachea (=luftstrupe), som får mynna mitt fram på halsen. (Söderpalm) 

laryngitis 

laryngit n. / -er / -er 

= strupkatarr 

inflammation i struphuvudet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Akut laryngit med heshet och sårighetskänsla i halsen är relativt vanligt och orsakas oftast av en 

virusinfektion. (Hallén, Anniko) 

laryngomalacia 

laryngomalaci c. / -er / -er 

en funktionell förträngning i larynxingången (Kuylenstierna, Hemlin) 

e.g. Laryngomalaci är den vanligaste orsaken till inspiratorisk stridor hos spädbarn och beror på ökad 

mjukhet i larynxbrosken med ett ofta (...)-format epiglottis. (Hallén, Anniko)


laryngopharyngectomy 

/ 

() 

not relevant 

laryngopharynx 

laryngofarynx n. / 

= hypofarynx 

den del av svalget som ligger i höjd med struphuvudet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Hypofarynx (laryngofarynx) gränsar upptill mot mesofarynx (orofarynx) och sträcker sig från 

kanten av epiglottis ned till krikoidbroskets undre kant. (Hallén, Anniko) 

laryngoscopy 

laryngoskopi n. / -er / -er 

undersökning av struphuvudet med en spegel eller med ett instrument (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. vid direkt laryngoskopi bereder man direkt sikt på larynx genom att böja patientens huvud 

maximalt bakåt och genom att använda ett rörformat instrument, laryngoskopet (Hallén, Anniko) 

larynx 

larynx n. / no plural / no plural 

struphuvud (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. såsom vaktpost vid mynningen till luftstrupen har struphuvudet larynx i princip en ventilfunktion, 

där förmågan att hålla mynningen öppen är lika angelägen som att snabbt kunna stänga den 


lateral 

lateral adj. / 

belägen åt eller vid sidan, ej i mitten, bort från (kroppens) mittlinje (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. strax ovanför fästet för vokalligamentet i sköldbrosket finns stjälken (petiolus) till struplocket 

(epiglottis), vars laterala kanter är förbundna med kannbrosken genom plicae aryepiglotticae 


lateral plane 

lateralplan / 

sidoperspektiv, röntgen (Söderpalm) 

lateral seal 

/ 

() 

not relevant 

learning disability 

inlärningssvårighet n. / -er / -er


en allvarlig störning i läs- och skrivförmågor som inte är relaterade till allvarliga 

sensoriska eller neurologiska brister, inadekvat intelligens baserad på till exempel dåliga 

sociala förhållanden (Mensink-Ypma, egen översättning) 

e.g. De flesta barn lär sig läsa oavsett vilken läsinlärningsmetod som används i klassen. Men några - 

och dessvärre alltför många - lyckas inte med detta. Dessa elever måste få läsundervisning av 

något annat slag. Beroende på arten och graden av elevens svårigheter väljs alternativa metoder 

och arbetssätt. (Larson, Nauclér, Rudberg) 

legato speech 

legatotal n. / no plural / no plural 

tal där ljud, stavelser och ord är mjukt förenade genom oavbruten fonation och luftflöde 

(Bloodstein, egen översättning) 

e.g. Man lägger därvid särskild vikt vid samordningen mellan andning och fonation, ett adekvat 

röstläge och en klangfull röstkvalitet. I det andra steget tillämpar man denna röstteknik i verbala 

övningar, både i form av textläsning och dialoger. (Lindblad) 

lesion 

lesion n. / -er / -er 

skada eller sjuklig förändring i funktion eller organstruktur (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Dessutom kan en lesion inom ett visst område resultera i ett funktionellt bortfall av intakta men 

under normala förhållanden kommunicerande strukturer (Hallén, Anniko) 

lethargy 

letargi n. / -er / -er 

sjukligt sömntillstånd, dvala; håglöshet, slöhet (Östergren, Dahlstedt) 

e.g. ihållande medvetslöshet eller dvala ur vilken den sjuke kan väckas men som han genast sjunker 

in i igen, t.ex. hysterisk el. hypnotisk letargi (Lindskog, Zetterberg) 

leukoplakia 

leukoplaki n. / -er / -er 

kroniska vita slemhinnefläckar (speciellt i munnen) av okänd orsak (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. vid lindriga grader av leukoplaki ses större eller mindre gråvita, ibland pärlemorskimrande 

slemhinneförtjockningar vilkas yta kan vara glatt eller skrovlig (Hallén, Anniko) 

lexical accessing problem 

benämningssvårighet n. / -er / -er 

= ordmobiliseringssvårigheter 

svårighet att benämna förevisade eller beskrivna föremål (Borenstein, Hjelmquist) 

e.g. de flesta Wernicke-afasipatienter har antingen svårt att benämna föremål, eller så resulterar 

svaren i parafasier eller neologismer (Borenstein, Hjelmquist) 

lexical acquisition 

lexikalt tillägnande c. / -a, -n / -a, -n 

avser tidpunkten då barn börjar använda ord; före deras användande av riktiga ord, 

producerar de ordlika former (Speech and Language (Lass N.J.), egen översättning)


e.g. strax före ett års ålder brukar många barn visa de första tendenserna att "tala" i egentlig mening, 

dvs använda ord eller ordliknande ljudsammanställningar i kommunikativt syfte (Söderbergh) 

lexical development 

lexikal utveckling c. / -a, -ar / -a, -ar 

avser utvecklingen av barns första ord och storleken av deras ordförråd (Speech and 

Language (Lass N.J.), egen översättning) 

e.g. Vid vilken ålder detta steg tas tycks hänga samman med storleken hos barnets ordförråd. 

Tvåordsstadiet föregås i regel av en kraftig tillväxt i ordförrådet. (Söderbergh) 

lexical processing 

lexikalt processande c. / -a, -n / -a, -n 

genererande av en idé, förvandling av semantisk information till språkliga symboler, och 

förståelsen av talat språk (Linguistic Analysis of Aphasic Language (Dressler & Stark), 


e.g. i sin karakteristiska form innebär det att man inte själv kan komma på ordet i fråga, men man 

väljer utan minsta tvekan rätt ord bland framsagda alternativa förslag (Borenstein, Hjelmquist) 

lingual fraenum 

tungband n. / no plural / no plural 

slemhinnevecket på tungans undre främre yta ner till munhålans botten (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. ett kort tungband kan förorsaka svårigheter att forma r-ljudet (Hallén, Anniko) 

lingual-alveolar 

linguo-alveolar adj. / 

ljud som artikuleras med tungan mot tandvallen (Karlsson) 

e.g. Sätt tungspetsen vid övre framtändernas nederkant. Låt den sedan röra sig uppåt-inåt munhålan. 

Känn först tandköttets kant och därefter den konvexa tandvallen. (Elert) 

linguistic component 

språklig komponent c. / -a, -er / -a, -er 

en av aspekterna i grammatik, dvs fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och 

pragmatisk (Nicolosi, egen översättning) 

e.g. Det är som regel så, att det inte räcker med att ta hänsyn till enbart det lexikala innehållet och 

den grammatiska formen hos ett yttrande, för att man ska kunna sluta sig till vilken handling 

yttrandet ska räknas som. Ett yttrande som "Är pappa hemma?" brukar t.ex. med avseende på 

sin syntaktiska form räknas som en fråga, men yttrat i inledningsskedet av ett telefonsamtal av 

den som ringer upp, brukar det räknas som en uppmaning (hämta pappa så får jag tala med 

honom). (Strömqvist) 

linguistic impairment 

språkstörning n. / -ar / -ar 

försämring av de språkliga funktionerna orsakad av en sjukdom eller en hjärnskada 


e.g. med afasi menar man förlust av den språkliga förmågan till följd av hjärnskada (Söderpalm)


lip configuration 

läppinställning n. / -ar / -ar 

läpparnas form och arrangemang (Churchill, egen översättning) 

e.g. läpparna kan bl a skjutas fram och snörpas ihop (rundas), så att ett litet resonansrum bildas 

framför tänderna (Lindblad) 

lip rounding 

läpprundning n. / -ar / -ar 

sammandragna läppar, så att det blir kort avstånd mellan mungiporna och 

munöppningen blir liten, hela läppartiet skjuts i allmänhet fram så att munnen "trutar ut" 

(Elert) 

e.g. den särskilda klang som åstadkoms med rundade läppar används på många håll för att uttrycka 

ömhet mot spädbarn och djur (Lindblad) 

lip spreading 

läppspridning n. / -ar / -ar 

= orundade läppar 

uttal med stort avstånd mellan mungiporna, som vid ett leende (Elert) 

e.g. andra talare tenderar istället att tala med mer spridda (orundade) läppar än normalt, vilket ger 

generellt högre formantfrekvenser och ljusare klangfärg (Lindblad) 

liquid gliding 

likvid glidning c. / -a, -ar / -a, -ar 

en fonologisk process där /l/ och /r/ ersätts av /w/ och /j/ (Coussement, egen 


e.g. olika barn tycks alltså uppmärksamma olika drag i r-ljudens fonetiska struktur och använda dem 

som grund för sin egen artiulation; frikativa drag kan uppmärksammas och ge [j] som 

ersättningsljud, de klusila egenskaperna gynnar [d], och de likvida dragen, dvs den kontinuerliga, 

vokalliknande karaktären, ger [l] (Linell, Jennische) 

liquids 

likvida n. / -or / -or 

gemensam beteckning för lateraler och tremulanter (Elert) 

e.g. en gemensam beteckning för lateraler och tremulanter som används när det är tal om klassiska 

språk, är likvida (Elert) 

lisp 

läspning n. / -ar / -ar 

funktionellt feluttal av s-ljudet; i vidare bemärkelse även dylikt feluttal av det därmed 

besläktade sje-ljudet (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. s- och r-ljuden är som redan nämnts svåra ljud, och det är också dessa som oftast uttalas del - 

sigmatism = läspning, s-fel och rhotacism = r-fel (Rudberg) 

listening skill


förmåga att lyssna c. / no plural / no plural 

förmågan att förstå vad som sägs (GVD, egen översättning) 

e.g. Vilka är dina förslag till att hjälpa barnet att utveckla eller förbättra förmågan att lyssna? (Flexer, 


locutionary 

lokut (talhandling) adj. / 

den "totala" talhandlingen, dvs att man yttrar vissa ljud, att det i denna ljudmassa finns 

vissa ord, som ingår i en viss syntaktisk konstruktion och att yttrandet har en viss mening 

(Hjelmquist, Strömqvist) 

e.g. Vi kan klargöra innebörden i Austins begrepp med ett av hans egna exempel. Om någon säger till 

mig "skjut henne", så är själva yttrandet "skjut henne", den lokuta handlingen, med "skjut" menas 

skjut, och "henne" refererar till henne. (Hjelmquist, Strömqvist) 

long-term memory 

långtidsminne n. / -n / -n 

den delen av minnessystemet som ansvarar för att hålla kvar information längre än 

några sekunder eller minuter (Aschcraft, egen översättning) 

e.g. långtidsminnet är alltså den slutliga destinationen för information som vi vill lära oss eller komma 

ihåg (Aschcraft, egen översättning) 

loud speaker 

högtalare n. / no plural / no plural 

anordning som omvandlar elektriska signaler till ljud (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. i kontrast till detta gäller att alla mikrofoner, högtalare, förstärkare och andra komponenter i 

högklassiga system för inspelning, lagring, förstärkning och avspelning av ljud utmärks av att 

deras överföringskurva väsentligen är vågrät (Lindblad) 

loudness 

ljudstyrka n. / -or / -or 

= hörstyrka 

definieras i fackspråket som "upplevd styrka hos ljud", men ordet används också i 

bemärkelsen "akustisk styrka" (Lindblad) 

e.g. på liknande vis är termen röststyrka mer inskränkt än de i stort sett synonyma orden hörstyrka 

och ljudstyrka (Lindblad) 

low frequency 

låg frekvens c. / -a, -er / -a, -er 

obestämd term som refererar till en frekvens på 1000 Hz och mindre (Nicolosi, egen 


e.g. detta innebär att 200 Hz-tonen och andra lågfrekventa toner vid denna intensitetssänkning 

förlorar avsevärt mer i hörstyrka än 1000 Hz-tonen (Lindblad) 

maladaptive response 

maladaptiv respons c. / -a, -er / -a, -er


respons gjord med stor energiåtgång, eller t.o.m. även skadlig för organismen, för 

förstärkning av tveksamt eller inget värde (Nicolosi, egen översättning) 

maladjustment 

missanpassning n. / -ar / -ar 

en oförmåga att klara av problemen och utmaningarna i vardagslivet (Stedman, egen 


e.g. I litteraturen förekommer dessutom en rad andra mer eller mindre synonyma termer som 

"maladjustment" - missanpassning, "antosocial behaviour" - asocialt beteende. Flertalet av dessa 

beteckningar är att betrakta som deskriptiva samlingsnamn och de säger inte något om 

beteendestörningens svårighetsgrad eller orsak. (Gillberg, Hellgren) 

malformation 

missbildning n. / -ar / -ar 

felaktig bildning, disformitet () 

e.g. Mindre missbildningar av mellanörat är inte ovanliga, t.ex. sabelformat hammarskaft eller 

avsaknad av stapediusmuskelns sena. (Hallén, Anniko) 

malignant 

malign adj. / 

elakartad (om sjukdomar med ett sådant förlopp att de utan behandling säkert leder till 

döden el. om svulster som växer infiltrativt och metastaserar, d.v.s. bildar dottersvulster) 


e.g. Malign extern otit är en mycket allvarlig men sällsynt infektion som förekommer hos t.ex. 

insulinbehandlade diabetiker. (Hallén, Anniko) 

malocclusion 

malocklusion n. / -er / -er 

dålig tillslutning av bettet, en typ av felaktig tandställning (ocklusionsanomali) där 

tändernas tuggytor inte kan utveckla sin fulla kraft vid tuggningen. (Lindskog, Zetterberg) 

mandible 

mandibel n. / -ar / -ar 

Lt. inferior maxilla, submaxilla 

underkäke (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Underkäken, mandibeln, består av corpus mandibulae och ramus mandibulae med de två 

utskotten processus coronoideus och processus condylaris. (Hallén, Anniko) 

mandibular retrognathia 

mandibulär retrognati n. / -a, -er / -a, -er 

tillbakadragen underkäke, käkläge bakom pannivån. (Lindskog, Zetterberg) 

markedness theory 

markeringsteori n. / -er / -er


teori som skiljer mellan markerade (specifika) och omarkerade (generella) egenskaper 

hos en språklig företeelse. (Söderpalm) 

masking 

maskering n. / -ar / -ar 

en metod att undvika felaktiga resultat vid hörseltest, där ljud kan överföras via skallens 

ben (benledning) från ena örat till det andra; ett lämpligt brusljud inledes då i det öra som 

inte skall testas. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Maskering är som regel ett osymmetriskt fenomen såtillvida att ett visst ljud maskerar mera uppåt 

i frekvens än nedåt. Detta innebär att basljud tenderar att ge upphov till mera maskering av t.ex. 

tal än diskantljud. (Hallén, Anniko) 

masking noise 

maskerande brus c. / no plural / no plural 

brus i hörlurar som gör att man inte kan höra sin egen röst (Alm) 

e.g. Vid maskerande brus och DAF tvingas man lita mer till känseln i talorganen än till hörselintrycken. 

Styrningen av talrörelserna blir därför mjukare. (Alm) 

master schedule 

/ 

() 

not relevant 

maxilla 

maxill n. / -er / -er 

Lt. supramaxilla 

överkäke (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Överkäksbenet, maxillan, består av corpus maxillae, från vilket fyra utskott utgår: processus 

alveolaris, processus frontalis, processus palatinus och processus zygomaticus. Hela corpus 

maxillae utgör den främre och laterala begränsningen av sinus maxillaris, käkhålan. (Hallén, 

Anniko) 

mean length of utterance 

MLU c. / no plural / no plural 

= mean length of utterance 

den genomsnittliga längden av yttranden, erhålls genom att räkna antalet morfem per 

yttrande och dividera dessa med antalet yttranden. (Nicolosi, Larsson) 

e.g. För att på ett meningsfullt sätt kunna jämföra olika barns språk har man därför bestämt sig för att 

jämföra språket hos barn med samma satslängd. Satslängden mäter man i MLU (Söderbergh) 

~ språkutveckling 

medial 

medial adj. / 

som ligger åt kroppens mittlinje till; motsats lateral (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Stämbandsadduktion sker således genom en nedfällning av processus vocalis medialt framåtnedåt 

i larynxlumen och abduktion genom en lyftning uppåt-bakåt lateralt. (Hallén, Anniko)


medulla 

medulla n. / 

= märg 

den inre centrala delen i vissa organ med speciell struktur (benmärg, binjuremärg, 

ryggmärg etc.) (Lindskog, Zetterberg) 

~ medulla oblongata 

melodic intonation therapy 

melodisk intonationsterapi c. / -er / -er 

= MIT 

bygger på det välkända förhållandet att afasipatienter som inte kan tala ofta ändå kan 

sjunga (Dalin 1745). Vid MIT låter man patienten intonera ord och satser till ordens 

normala musikaliska mönster (prosodi). I stigande svårighetsgrad får patienten under 

loppet av flera månaders daglig träning öva sig att sjungande uttala ord och meningar, 

till en början tillsammans med terapeuten, senare allt mer självständigt, intonerande 

uttala ord och meningar. Så småningom kan patienten övergå till normalt talat språk, om 

än i begränsad omfattning. (Borenstein) 

e.g. För patienter med särskilt stora svårigheter att uttrycka sig i tal samt svårigheter att efterhärma 

(repetera) ord, men vars auditiva förståelse är relativt välbevarad, finns sedan början av 1970talet 

en särskild behandlingsmetod- Melodic Intonation Therapy (MIT). (Borenstein) 

~ afasi 

membrane 

membran n. / no plural / no plural 

Lt. membrana 

tunn hinna; vanlig benämning på hinnformade anatomiska bildningar (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. En noggrann anamnes ger ofta klarhet i om membranet skall betraktas som kongenitalt eller 

förvärvat. (Hallén, Anniko) 

memory storage 

minnesbank n. / -er / -er 

lagring av minnesintryck (Karlsson) 

meningitis 

meningit n. / -er / -er 

= hjärnhinneinflammation 

hjärnhinneinflammation, ryggmärgsinflammation el. båda i förening. (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Infektionen kan överföras på tre sätt, antingen direkt från mellanörat i samband med manifest 

otitis media, från meningerna i samband med meningit eller via hematogen spridning. (Hallén, 

Anniko) 

mental retardation 

psykisk utvecklingsstörning c. /


= mental retardation 

en medfödd eller i tidigaste barndomen förvärvad intellektuell utvecklingshämning som 

är bestående och så höggradig, att den gör individen oförmögen att reda sig i livet utan 

särskilda hjälpåtgärder. (Anell) 

e.g. Namnet (psykisk) utvecklingsstörning har ersatt sinnesslöhet och efterblivenhet, som efter hand 

fått en negativ värdeladdning och nu i sin tur är på väg att bytas ut mot begåvningshandikapp. 

(Ottosson) 

~ inlärningssvårigheter 

metabolism 

ämnesomsättning n. / -ar / -ar 

= metabolism 

den för levande organismer utmärkande process varigenom födan upptas och 

förbrännes (i kroppen) (Lindskog, Zetterberg) 

metastasis 

metastas n. / -er / -er 

dottersvulst vid tumörsjukdom (cancer), sekundärtumör, el. dotterhärd vid infektion, 

spridning av sjukliga processer från en primärhärd till andra ställen genom att 

tumörceller resp. bakterier frigör sig och vandrar iväg från det först angripna stället i 

organismen (Lindskog, Zetterberg) 

metronomes 

metronom n. / -er / -er 

(i musiken) taktmätare i form av en pendel som knäpper takten för den spelande 

(Bonniers Svenska Ordbok) 

~ rytm prosodi 

microcephaly 

mikrocefali n. / -er / -er 

Lt. microcephalia 

abnormt litet huvud, huvudskål på mindre än 1350 cc. (Lindskog, Zetterberg) 

micrognathia 

mikrognati n. / -er / -er 

abnormt små käkar, spec. Underkäke. (Lindskog, Zetterberg) 

middle ear 

mellanörat n. / -on / -on 

Lt. auris media, cavitas tympanica, cavum tympani 

den den av hörselapparaten som sträcker sig från trumhinnan till labyrinten (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Vid otosalpingit med nedsatt tryck i mellanörat försvåras även trumhinnans rörelser, speciellt vid 

låga frekvenser som har stor amplitud, och resultatet blir en hörselnedsättning vid låga frekvenser 

- ledningshinder (Hallén, Anniko)


~ hörselnedsättninginneröra 

middle ear muscle reflex 

stapediusreflex n. / -er / -er 

Två muskler i mellanörat: trumhinnespännaren (musculus tensor tympani) och 

stigbygelmuskeln (m. stapedius) bidrar till att upprätthålla stabiliteten i hörselbenskedjan. 

Vid starka ljudexpositioner samt kraftiga lufttrycksändringar sammandrager sig 

muskelrna och skyddar härigenom innerörat till en viss grad mot överbelastning. 

Stigbygelmuskeln har den största ljudskyddande effekten medan trumhinnespännaren 

genom att dra trumhinnan inåt minskar effekten av starka lågfrekventa vibrationer på 

innerörat. (Lidén) 

e.g. De mest använda funktionsstudierna är att mäta ögats tårsekretion (n. petrosus superficialis 

major), stapediusreflexen (n. stapedius), smaken på tungans främre två tredjedelar samt 

salivsekretionen från glandula submandibularis (chorda tympani). (Hallén, Anniko) 

middle ear ossicle 

hörselben n. / no plural / no plural 

= ossicula auditus 

Lt. ossicula auditus 

hammaren (malleus), städet (incus) och stigbygeln (stapes), de små mor varandra 

ledande ben i mellanörat som förmedlar trumhinnans vibrationer till hörsellabyrinten () 

e.g. I mellanörat bildar de tre hörselbenen hammare, städ och stigbygel, malleus, incus och stapes, 

en sammanhängande kedja som står för den mekaniska överföringen av ljud från trumhinna till 

inneröra. (Hallén, Anniko) 

midline of the tongue 

tungans medellinje c. / no plural / no plural 

fåran som longitudinellt delar in tungan i två delar. (Karlsson) 

mild hearing impairment 

lätt hörselnedsättning c. / -a, -ar / -a, -ar 

Med lätt hörselnedsättning menas medelhörtrösklar i området ca 20-40 dB. (Hallén, 

Anniko) 

e.g. Med hänsyn till hörselskadans svårighetsgrad användes kliniskt ofta beteckningarna lätt, måttlig, 

svår, höggradig (från praktisk synpunkt döv) samt totaldöv. (Lidén) 

minimal pair 

minimalt par c. / -a, - / -a, - 

= minimal kontrast 

Minimalt kontrasterande ordpar skiljer sig åt endast med avseende på ett språkljud, t.ex. 

pil och bil. (Karlsson) 

e.g. När vi exempelvis påstår att /v/ inte har något med /f/ att göra utvecklingsmässigt, så gäller detta 

bara i starkposition (jfr minimala par som fall-vall, fis-vis). I kombination med tonlös obstruent, t ex 

i kväll, svära, förekommer däremot oftast en [f]-liknande variant i stället för [v]. (Linell, Jennische) 

~ fonologi


Minimum Response Level 

lägsta responsnivå n. / -, -er / -, -er 

den ljudnivå som resulterar i någon form av reaktion hos barn (Larsson) 

mixed dysarthria 

blandad dysartri c. / -e, -er / -e, -er 

blandade dysartriformer som resultat av diffusa hjärnskador (Söderpalm) 

moderate hearing impairment 

måttlig hörselnedsättning c. / -a, -ar / -a, -ar 

Med måttlig hörselnedsättning menas medelhörtrösklar i området ca 40-60 à 70 dB. 


e.g. Med hänsyn till hörselskadans svårighetsgrad användes kliniskt ofta beteckningarna lätt, måttlig, 

svår, höggradig (från praktisk synpunkt döv) samt totaldöv. (Lidén) 

moderately severe hearing impairment 

/ 

() 

~ måttlig hörselnedsättning 

corresponds to moderate hearing impairment 

modification 

modifikation n. / -er / -er 

lätt ändring (Bonniers Svenska Ordbok) 

monitoring ability 

/ 

() 

not relevant 

monoloudness 

/ 

() 

see monotony 

monopitch 

/ 

() 

see monotony 

monosyllabic 

enstavig adj. / 

med bara en stavelse (Bonniers Svenska Ordbok)


monotony 

monotoni n. / -er / -er 

enformighet, entonighet vad gäller taltonläge och röststyrka (Bonniers Svenska Ordbok, 

Karlsson) 

e.g. Tal utan prosodi skulle låta helt monotont, beträffande både melodi och rytm. Inga pauser, längd-, 

melodi- eller styrkevariationer skulle signalera vad som hör ihop i talet och var gränserna går 

mellan olika fraser och andra längre ljudsekvenser. (Lindblad) 

morpheme 

morfem n. / no plural / no plural 

de minsta betydelsebärande delarna i språket (Elert) 

e.g. Det finns tusentals morfem i ett språk. Somliga är själva ett ord, andra sammanställs till böjda, 

avledda eller sammansatta ord. (Elert) 

morphological marker 

morfologisk markering c. / -a, -ar / -a, -ar 

markör som visar på vilket sätt ord konstrueras och hur de böjs i ett speciellt språk 

(GVD, egen översättning) 

morphonemic rule 

morfofonemisk regel c. / -a, -er / -a, -er 

Regler som beskriver hur uttalet av morfem varierar beroende på kontext (Larsson) 

morphophonology 

morfofonologi n. / -er / -er 

läran om morfemuttal (Karlsson) 

motokinaesthetic 

/ 

() 

not relevant 

motokinesthetic approach 

/ 

() 

not relevant 

motor aphasia 

motorisk afasi n. / -er / -er 

= Broca's afasi, expressiv afasi 

förlust av talförmågan på grund av skada på talcentrums motoriska nervförbindelser 

(Lindskog, Zetterberg)


e.g. När de afatiska störningarna finns på produktionssidan (utsignal), talar man om expressiva 

svårigheter, medan störningar på perceptionssidan (insignal) benämns impressiva. (Vid sidan av 

dessa termer finns även executiv contra receptiv och "motorisk" contra sensorisk. (Söderpalm) 

motor dysfunction 

motorisk störning c. / -a, -ar / -a, -ar 

störning som påverkar rörelse och manifesteras i svårigheter med eller oförmåga att 

utföra vissa grovmotoriska och/eller finmotoriska funktioner och aktiviteter (Turner, egen 


e.g. Skador i den premotoriska (sekundära) motorbarken i vänster hemisfär ger upphov till [motoriska 

störningar] av icke-språkligt slag. (Eriksson) 

motor inco-ordination 

motorisk okoordination c. / no plural / no plural 

oförmåga att utföra jämna, samstämmiga muskelrörelser (Churchill, egen översättning) 

motor neuron disease 

motorneuronssjukdom n. / -ar / -ar 

störning i en nervtråd eller -cell som leder impulserna ut från ryggmärgen till de 

motoriska ändplattorna i musklerna (Lindskog, Zetterberg, Karlsson) 

e.g. I detta avseende föreligger således en likhet mellan ALS och hereditära [motorneuronsjukdomar]. 


motor neuron lesion 

motorneuronskada n. / -or / -or 

skada i en nervtråd eller -cell som leder impulserna ut från ryggmärgen till de motoriska 

ändplattorna i musklerna (Lindskog, Zetterberg, Karlsson) 

e.g. Vid övre [motorneuronskada] förändras denna reglering så att hyperaktivitet inträder i de 

segmentella sträckreflerxerna. (Aquilonius, Fagius) 

motor paralysis 

paralys n. / -er / -er 

fullständigt upphävande av (de motoriska) nervernas verkan, fullständig motorisk 

förlamning (rörelseförlamning) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Tungmuskulaturens funktion undersöks genom att patienten får sträcka ut tungan. Vid ensidig 

hypoglossusparalys devierar tungan mot den förlamade sidan. Vid dubbelsidig paralys kan 

patienten inte sträcka fram tungan. Då har patienten även svårt att tala och svälja. (Hallén, 

Anniko) 

mouth 

munhåla n. / -or / -or 

begränsas framåt av läpparna, labia oris, och åt sidorna av kinderna, buccae. Taket, 

som skiljer cavum oris från näshålan, utgörs av gommen, palatum. Botten bildas av mm. 

Mylohyoidei vilka utspänner sig mellan underkäkskroppens båda hälfter. Från bottens 

bakre sel höjer sig tungan, lingua, som vid sluten mun nästan helt fyller munkaviteten.


Bakåt förbinds munhålan med svalgets melersta del genom svalgpasset, isthmus 

faucium, som lateralt begränsas av gombågarna, arcus palatini. (Petrén, Carlsöö) 

e.g. Svamp förekommer normalt i munhålan. Hos individer med nedsatt allmäntillstånd kan svampen 

Candida albicans dominera och ge stomatit, som visar sig som vita membran på slemhinnan som 

för övrigt är rodnad. (Hallén, Anniko) 

mucosa 

mucosa n. / -or / -or [ mukös] 

Lt. mucosa 

slemhinna (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Födan utsätter ofta munhåleslemhinnan för stora mekaniska påfrestningar. Mukosans ytskikt 

bildar också ett synnerligen resistent flerskiktat skivepitel. Sekretet från talrika submukösa 

småkörtlar förhindrar epitelets intorkning och håller ytan slemmigt glatt och hal. (Petrén, Carlsöö) 

mucous membrane 

mucosa n. / -or / -or 

see mucosa () 

multiphonemic approach 

flerfonemsinlärning c. / - / - 

träning av flera fonem samtidigt (Larsson) 

multiple sclerosis 

multipel skleros c. / 

= MS 

en nervsjukdom med förhårdnader i hjärnan och ryggmärgen och anfallsvis förstörelse 

av nervvävnaden, en kronisk sjukdom med härdformig undergång av nervskidornas 

myelin (en fettsubstans i nervtrådarnas skidor) och med en inflammation som läker ut 

med glios (ärrig gliavävnad); sjukdomen går i skov (etapper, skeden) med olika långa 

mellanrum el. pauser; den ger bl.a. förlamningar och leder oftast till invaliditet; dess 

orsak är okänd (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. MS drabbar främst unga och medelålders personer, kvinnor nästan dubbelt så ofta som män. 

Debuten inträffar hos flertalet mellan 10 och 50 års ålder med ett incidensmaximum mellan 20 

och 40 år. (Aquilonius, Fagius) 

multiple sensory deficit 

multipla sensoriska störningar c. / - / - 

syftar på ett antal störningar som förekommer hos en individ t ex hörselnedsättning och 

synnedsättning (Trinity College Dublin, egen översättning) 

muscle 

/ 

() 

muscle tone


muskeltonus n. / no plural / no plural 

en vilande muskels normala spänningstillstånd åstadkommet genom nervinflytande 


e.g. Muskeltonus undersöks som motståndet mot passiva rörelser, då patienten uppmanas att 

slappna av. I regel prövar man detta över armbågsled och knäled. (Aquilonius, Fagius) 

muscular dystrophy 

muskeldystrofi n. / -er / -er 

dystrophia muscularis progressiva, en grupp sjukdomar med fortskridande 

muskelförtvining (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. De vanligaste och mest välkända sjukdomarna inom gruppen av genetiska myopatier är de s k 

muskeldystrofierna. (...) Duchennes sjukdom är vanligast bland muskeldystrofier under 

barnaåren. (Aquilonius, Fagius) 

musculature 

muskulatur n. / -er / -er 

sammanfattande benämning på kroppens muskler (Lindskog, Zetterberg) 

musculoskeletal tension 

muskelspänning n. / -ar / -ar 

spänningar i musklerna (Larsson) 

e.g. Den praktiska träningen gäller andningssättet-man strävar efter en medveten kontroll av bukflankandningen. 

Det rör sig ofta om olika avspänningsövningar där man försöker eliminera 

spänningar i andningsmuskulatur, käkar och svalg. (Hallén, Anniko) 

~ stämband röst 

mutational falsetto 

målbrottsstörning n. / -ar / -ar 

en inte ovanlig funktionell röstrubbning (...). Den vanligaste målbrottsstörningen är 

målbrottsfalsetten som innebär att ynglingen håller kvar sitt ljusa röstläge trots att 

struphuvud och stämband utvecklats som hos en vuxen individ. Visst psykiskt inslag kan 

föreligga. (Jacobsson, Jeppsson, Lindeman) 

~ stämband röst 

mutism 

mutism n. / no plural / no plural 

en typ av stumhet, långvarigt tigande helt el. Delvis (elektiv mutism) hos en person som 

kan tala, vanligen av psykiska orsaker (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Vid afoni kan patienten bara viska och vid mutism inte tala alls. I sömnen och vid plötslig affekt 

kan blockeringen hävas och patienten kan svära då han råkar göra sig illa. (Ottosson) 

myasthenia gravis 

myasthenia gravis c. / no plural / no plural 

en kronisk sjukdom som ofta drabbar unga kvinnor: musklerna blir uttalat uttröttbara, 

spec. i ansikte och extremiteter (armar och ben); sjukdomen blir speciellt farlig om


andningsmusklerna angrips; orsaken är okänd men thymuskörteln (brässen) tycks spela 

en viss roll (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Det finns starkt stöd för att myasthenia gravis är en autoimmun sjukdom, vars symtom kan 

förklaras av att det bildats antikroppar riktade mot postsynaptiska acetylkolinreceptorer (AChR) i 

de motoriska ändplattorna. (Aquilonius, Fagius) 

myelination 

myelinisering n. / -ar / -ar 

nervbanorna får ett skyddande hölje som bland annat gör att nervimpulserna förmedlas 

snabbare (Hwang, Nilsson) 

e.g. Denna myelinisering fortsätter upp till tonåren och hjälper barnet att få en allt bättre kontroll över 

rörelser och varseblivning (Hwang, Nilsson) 

myocarditis 

myokardit n. / -er / -er 

hjärtmuskelinflammation, inflammation i hjärtmuskulaturen (Lindskog, Zetterberg) 

myoclonic epilepsy 

myoklonisk epilepsi c. / no plural / no plural 

Lt. myoclonica epileptica 

anfall som karaktäriseras av sporadiska eller kontinuerliga kramper i muskelgrupper; är 

av hereditärt ursprung och associeras med progressiv mental försämring (Stedman, 


e.g. Vid petit mal, juvenil myoklonisk epilepsi och Lennox- Gastaut-syndromet förekommer 

anfallstyper som absenser, myokloniska anfall, atypiska absenser, toniska anfal och atoniska 

anfall, ofta i kombination med grand mal-anfall. (Aquilonius, Fagius) 

myoelastic-aerodynamic theory 

aerodynamisk-myoelastiska fonationsteorin c. / -er / -er 

Den aerodynamisk-myoelastiska fonationsteorin beskriver kraftsamspelet i samband 

med stämläppsvibrationen vid fonation (...). Enligt den aerodynamiskt-myoelastiska 

fonationsteorin varierar fortlöpande styrkan hos det subglottala trycket, 

stämläppsvävnadens elasticitetskrafter och Bernoulli-effekten i ett väl balanserat 

samspelsmönster. Detta upprepas varje svängningsperiod och åstadkommer 

fonationens stämläppsvibrationer. (Lindblad) 

~ röst 

myoneural junction 

neuromuskulär synaps n. / -er / -er 

"nervkontakt", omkopplingsställe i en nervbana, den plats där en nervimpuls går över 

från ett (sk. presynaptiskt) neuron (...) till det organ (här: muskel) som skall påverkas 

(Lindskog, Zetterberg, Larsson) 

e.g. Muskelsvagheten vid myasthenia gravis är ett exempel på funktionsstörning i den 

neuromuskulära synapsen, och förändringar i muskelfibrerna ger upphov till myogen pares. 


myopathy


myopati n. / -er / -er 

= myogen myopati 

muskelsjukdom (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Vid myogen myopati kan enskilda muskler vara atrofiska, normala eller hypertrofiska. (Aquilonius, 

Fagius) 

~ muskeldystrofi 

myotonic dystrophy 

dystrophia myotonica n. / 

muskelförtvining med svårighet att slappa av skelettmuskulaturen, en ärftlig sjukdom 

vars mest karakteristiska drag är myotoni och som fortskrider med muskelförtvining, en 

speciell typ av skallighet, starr, skador på äggstockar och personlighetsförändringar. 


e.g. Dystrophia myotonica är en av de vanligaste ärftliga myopatier som diagnostiseras i vuxen ålder. 

Incidensen torde vara minst 5 per 100000. Den är autosomalt dominant med varierande 

expressivitet och debutålder. (Aquilonius, Fagius) 

myringotomy 

myringotomi n. / -er / -er 

= tympanotomi, paracentes 

operativt snitt genom trumhinnan, t.ex. för att tömma var från trumhålan (Lindskog, 

Zetterberg) 

narrow-band noise 

smalbandsbrus n. / no plural / no plural 

bandpassfiltrerat brus som är centrerat på en av de audiometriska frekvenserna, 

används för maskering i tonaudiometri (Stach, egen översättning) 

nasal 

nasal adj. / 

luftströmmens passage genom munnen är tillsluten, och luften passerar helt genom 

näsan (Elert) 

e.g. Mycket återstår att utforska om denna rösttyp. Utan tvivel är den nasala sidogrenen den 

vanligaste orsaken till öppet [nasal] röst, men av allt att döma alltså inte den enda. (Lindblad) 

nasal anemometry 

nasal anemometri c. / -a, -er / -a, -er 

mätning av nasalt flöde (Karlsson) 

nasal assimilation 

nasal assimilation c. / -a, -er / -a, -er 

att nasalisera ett ljud genom att anpassa det till andra ljud som följer eller föregår det 

(Karlsson)


nasal cavity 

näshåla n. / -or / -or 

Lt. cavitas nasi 

det hålrum som sträcker sig från nares (de främre näsöppningarna) till farynx 

(övergången mellan mun-näshåla och mat-luftstrupe), spec. cavum nasi osseum, 

"bennäshålan", det hålrum i kraniet som befinner sig mellan hjärnskålens botten och 

munhålans tak. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. överkäksbenet, maxilla, som är ansiktsskelettets centrala ben och som uppbär överkäkständerna, 

bildar en del av ögonhålans botten, en stor del av [näshålans] laterala vägg samt främre och 

större delen av gommens skelett (Petrén, Carlsöö) 

nasal emission 

nasalt genomslag n. / -a, - / -a, - 

ett fysande ljud förorsakat av luftpassage genom näsan (Hallén, Anniko) 

e.g. Samtidigt ser man ibland medrörelser kring näsvingarna, vilket anses vara ett försök att minska 

det [nasala genomslaget]. (Hallén, Anniko) 

nasal flaring 

nasal medrörelse c. / -a, -r / -a, -r 

näsvingeaktivitet under artikulation och produktion av tryckstarka konsonanter hos 

personer med bristfällig gomfunktion (Karlsson) 

nasal regurgitation 

nasalt läckage c. / -a, - / -a, - 

Nasalt läckage är vätska eller fast föda som rör sig upp i näshålan snarare än ner till 

esofagus (Miller in Groher, egen översättning) 

e.g. Ibland förekommer även sväljningsbesvär i form av läckage genom näsan av flytande föda. 


nasal resonation 

nasal resonans c. / -a, -er / -a, -er 

luftpassagen ut genom näsan är öppen under produktionen av nasala ljud (Karlsson) 

e.g. Mätning av nasalt flöde, intraoralt tryck samt relationen [nasal resonans]/oral resonans har även 

använts som objektiva mått på nasalering. (Hallén, Anniko) 

nasal snort 

nasalt friktionsljud c. / -a, - / -a, - 

Hörbart nasalt genomslag kan variera från medvetenhet om det nasala luftflödet under 

tal till ersättningen med nasala friktionsljud eller nasala frikativor för frikativor eller 

affrikator (Bzoch, egen översättning) 

nasalisation 

nasalering n. / -ar / -ar 

= nasalitet


varje egendomlighet el. defekt i en människas tal som ger intrycket av att hon "talar i 

näsan" (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Sluten och öppen nasalering kan mycket väl föreligga samtidigt. Den som t ex både har en 

blockering i främre delen av näshålan och en öppning mellan svalg och näshåla får denna 

kombination av nasalkvaliteter. (Lindblad) 

nasality 

nasalitet n. / -er / -er 

= nasalering 

se nasalering. () 

e.g. I icke-patologiska fall beror nasaliteten oftast på ofullständig slutning av passagen mellan 

gomseglet och bakre svalgväggen. Denna stängning åstadkoms i regel genom att man både 

höjer velum uppåt-bakåt och samtidigt drar ihop åtsnörpningsmuskler (constrictor-m), som går 

runt svalget. (Lindblad) 

nasogastric tube 

nasogastrisk tub c. / -a, -er / -a, -er 

tub genom näsan ner i magen för intagande av föda. (Karlsson) 

nasopharyngoscopy 

nasofaryngoskopi n. / -er / -er 

undersökning av nasofarynx med hjälp av endoskop (Karlsson) 

nasopharynx 

nasofarynx n. / no plural / no plural 

näs-svalgrummet, den övre delen av svalget, vilken ligger bakom näshåligheterna 


e.g. Nedåt övergår mesofarynx direkt i hypofarynx. Den övre begränsningen finns endast när 

gomseglet dras bakåt-uppåt och därmed avgränsar mesofarynx från nasofarynx. (Hallén, Anniko) 

naso-tracheal intubation 

nasotrakeal intubering c. / -a, -ar / -a, -ar 

tub genom näsan ner i luftvägarna för att underlätta andningen (Karlsson) 

natural constraint 

/ 

() 

not relevant 

natural phonology theory 

naturlig fonologi c. / no plural / no plural 

fonologisk teori enligt Stampe (Söderpalm) 

neologism


neologism n. / -er / -er 

1. språklig nybildning, nybildat ord el. uttryck (en normal och vanlig företeelse i alla 

språk); 2. meningslös ljudsammanställning, "låtsasord", hos t.ex. omtöcknade el. 

psykiskt sjuka personer. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Själva ordbetydelsen har gått fölorad. Det blir gärna en blandning av litterala och verbala 

parafasier i samma ord. Ibland kan det bli helt nykonstruerade ord, s.k. neologismer. (Borenstein, 

Hjelmquist) 

neonatal period 

neonatalperiod n. / -a, -er / -a, -er 

tiden från födelsen till utgången av första levnadsmånaden (Lindskog, Zetterberg) 

nerve 

nerv n. / -er / -er 

sträng- el. trådformigt organ som med hjälp av mycket svaga elektriska strömmar 

förmedlar impulser mellan det centrala nervsystemet, CNS (hjärnan, förlängda märgen 

och ryggmärgen) och kroppens (perifera) delar. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Nerver indelas dels i de två huvudgrupperna centrifugala som leder impulser från centrala 

nervsystemet ut till kroppens delar = de motoriska, vasomotoriska, trofiska och sekretoriska 

nerverna, och centripetala som leder impulser från kroppens delar till centrala nervsystemet = de 

sensoriska nerverna; dels i undergrupperna motoriska som förmedlar rörelse, sensoriska som 

förmedlar känsel el. sinnesintryck, trofiska som reglerar vävnadernas ämnesomsättning, 

sekretoriska som styr körtlarna och därmed även slemhinnornas utsöndring, och vasomotoriska 

som reglerar blodkärlens utvidgning och sammandragning. (Lindskog, Zetterberg) 

nerve lesion 

nervskada n. / -or / -or 

skada eller sjukdom som orsakar en onormal förändring i nervernas struktur (Dorian, 


e.g. Den allvarligaste typen av nervskada utgörs av ett fullständigt kontinuitetsavbrott för samtliga i 

den perifera nerven ingående strukturer; beteckningen neurotmesis används ibland för denna 

skadetyp. (Aquilonius, Fagius) 

nerve nucleus 

nucleus n. / -ei / -ei 

= kärna 

en anhopning i hjärnan av ganglieceller (grå celler, grå substans) som dels har namn 

efter sin anatomiska belägenhet (lokalisation) och/el. de nerver de betjänar, t.ex. nuclei 

pontis, hjärnbryggans kärnor (framför förlängda märgen), och nucleus nervi facialis, 

ansiktsnervens kärna (i hjärnbryggan), dels efter sitt utseende, t.ex. nucleus lentiformis, 

storhjärnans linskärna (Lindskog, Zetterberg) 

nervous system 

nervsystem n. / no plural / no plural 

kroppens nervvävnad som består av 1. det centrala nervsystemet (CNS, systema 

nervosum centrale, hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen), 2. det perifera 

nervsystemet (systema nervosum periphericum, nervbanor och ganglier utanför hjärnan,


förlängda märgen och ryggmärgen), 3. det autonoma nervsystemet (systema nervosum 

autonomicum, det sympatiska och parasympatiska nervsystemet) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Vid skada i centrala nervsystemet talar man om neurologiska fokalsymtom (därför att en 

lokaliserad hjärnskada ibland kallas fokus). Likaså ger en skada på det centrala nervsystemet en 

viss karaktär och en skada på det perifera nervsystemet en annan karaktär på 

funktionsstörningen. (Aquilonius, Fagius) 

neural 

neural adj. / 

som avser, hör till el. beror av nerverna (Lindskog, Zetterberg) 

neuroanatomical 

neuroanatomisk adj. / 

som gäller läran om nervsystemets uppbyggnad (Eriksson, Karlsson) 

neurobehavioral 

/ 

() 

not relevant 

neurochronaxic theory 

neurokronaktisk teori c. / no plural / no plural 

den teori som säger att fonation uppstår genom att stämbandsvibrationerna orsakas av 

rytmiska sammandragningar och avslappning av muskulaturen (Söderpalm) 

neurodegenerative 

neurologisk degeneration c. / -a, -er / -a, -er 

omvandling av celler, vävnader el. organ till något sämre och mer el. mindre 

funktionsodugligt som i detta fallet drabbar nervsystemet (Lindskog, Zetterberg, 

Karlsson) 

neuroleptic 

neuroleptikum n. / -a / -a 

"nervhämmare", antipsykosmedel, medel mot psykoser och andra psykiska 

sjukdomstillstånd, kemiska fentiazin-, tioxanten- el. butyrofenonderivat som har en 

antipsykotisk samt specifik och ospecifik dämpande el. lugnande effekt (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Neuroleptikainducerad parkinsonism inträder i allmänhet successivt under doshöjning av 

neuroleptika. Symtomen kan te sig identiska med sådana som förekommer vid Parkinsons 

sjukdom, men tremorkomponenten är ofta mindre uttalad och ibland kvalitativt annorlunda med 

högre frekvens. (Aquilonius, Fagius) 

neurolinguistics 

neurolingvistik n. / -er / -er 

behandlar speciellt relationen språk-hjärna (Holmberg, Sahlén)


e.g. Neurolingvistik behandlar speciellt relationen språk-hjärna och får betraktas som en deldisciplin 

till det mera övergripande ämnet neuropsykologi. (Holmberg, Sahlén) 

neurologic 

neurologisk adj. / 

som rör läran om nervsystemet och dess sjukdomar (Bonniers Svenska Ordbok, 

Karlsson) 

e.g. Episoder av plötsliga försämringar uppträder med varierande, ofta långa mellanrum. De abrupt 

insättande neurologiska symptomen går helt eller delvis tillbaka. Patienten kan må relativt bra 

mellan attackerna. Vissa MS-patienter har endast enstaka skov och försämras inte påtagligt alls 

av sjukdomen. (Eriksson) 

neurologic voice disorder 

neurologisk röststörning n. / -a, -ar / -a, -ar 

neurologiskt betingad röststörning (Söderpalm) 

neurological dysfunction 

neurologisk dysfunktion / 

neurologiskt betingad störning (Söderpalm) 

neurological status 

neurologiskt status n. / -a, - / -a, - 

det neurologiska tillståndet just vid tillfället när en patient undersöks (Karlsson) 

e.g. Neurologiskt status med angivande av vakenhetsnivå, grad av orientering samt tecken till 

depression måste anges. (Borenstein) 

neurology 

neurologi n. / no plural / no plural 

vetenskapen och läran om nervsystemet i friskt och sjukt tillstånd, läran om de organiska 

nervsjukdomar vars symptom kan hänföras till objektivt iakttagbara förändringar i 

centrala, perifera el. autonoma nervsystemet; till den kliniska disciplinen neurologi hör 

även muskelsjukdomar (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Bland de medicinska specialiteterna intar neurologin en särställning såtillvida att man genom en 

analys av symtom och kliniska undersökningsfynd ofta kan nå fram till precisa slutsatser om en 

lesions lokalisation och karaktär. (Aquilonius, Fagius) 

neuromotor impairment 

neuromotorisk skada c. / -a, -or / -a, -or 

försvagning av eller skada på nerven eller neuronet som leder impulserna som får 

musklerna kontraheras (Collins, egen översättning) 

neuromuscular 

neuromuskulär adj. /


avser eller tillhör både nerver och muskler: har egenskaper av både nerv- och 

muskelvävnad; är eller tillhör en förening av en nervfiber och en muskelfiber (Oxford, 


e.g. Bortsett från den kontrollerade störning av neuromuskulär transmission som åstadkoms 

terapeutiskt med muskelrelaxerande medel inom anestesi/kirurgi är allvarliga 

transmissionsstörningar ovanliga. Den vanligaste och viktigaste av dessa är myasthenia gravis. 


neuromuscular transmission 

neuromuskulär transmission c. / -a, -er / -a, -er 

de komplexa mekaniskmer som reglerar impulsöverföringen från de motoriska nervernas 

terminaler till skelettmuskelfibrerna (Aquilonius, Fagius) 

e.g. Bortsett från den kontrollerade störning av neuromuskulär transmission som åstadkoms 

terapeutiskt med muskelrelaxerande medel inom anestesi/kirurgi är allvarliga 

transmissionsstörningar ovanliga. Den vanligaste och viktigaste av dessa är myasthenia gravis. 


neuron 

neuron n. / no plural / no plural 

nervcell eller nervenhet som består av en cellkropp (perikaryon) med ett el. flera 

cytoplasmautskott (axon el. dendrit) och vars form och storlek varierar efter belägenhet 

och uppgift inom det centrala nervsystemet (CNS); man skiljer på neuron av första och 

andra ordningen. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Framför allt vid sjukdomar som drabbar den motoriska nervcellen i framhornet uppstår en ökad 

excitabilitet i enskilda neuron, och den motoriska enhetens muskelfibrer kan uppvisa 

kontraktioner som kan iakttas som ett vågspel under huden- fascikulationer. (Aquilonius, Fagius) 

neurosis 

neuros n. / -er / -er 

"nervsjukdom", nervös sjukdom; psykoneuros, emotionell (känslomässig) störning till 

följd av bl.a. olösta konflikter och spänningar med ångest som främsta symptom; till 

skillnad från psykoser medför neuroser inte allvarliga störningar i uppfattningen av den 

omgivande verkligheten el. I den egna personligheten; utöver ångest kan symptomen 

utgöras av t.ex. fobier, tvångstankar, tvångshandlingar och olika kroppsliga besvär. 


e.g. Psykogena reaktioner är uppenbara och lättförståeliga svar på livshändelser, medan neuroserna 

ytligt sett är oförståeliga till sin styrka eller kvalitet i förhållande till den yttre situationen.(...) 

Neuroser är irrationella eftersom man visserligen har insikt i att man reagerar avvikande eller 

överdrivet men inte förstår varför. (Ottosson) 

neutralisation 


..omgivningen påverkar valet av allomorfer och allofoner så att dessa får större fonetisk 

likhet med omgivningen. (Elert) 

e.g. Det är sannolikt att olika typer av konsonanter skiljer sig vad gäller tendensen att assimilera 

andra konsonanter resp att själva assimileras. Beträffande konsonanter med olika 

artikulationsställen har Cruttenden (1978) på grundval av engelska barnspråksdata hävdat att 

labialer har den största och dentaler den minsta inneboende assimilationskraften, medan velarer 

ligger någonstans mittemellan. (Linell, Jennische)


noise-induced hearing impairment 

bullerskada n. / -or / -or 

hörselskada som orsakats momentant av ett kraftigt impulsljud. (...) Den skadliga 

effekten drabbar hårcellerna i innerörat. (Hallén, Anniko) 

e.g. Näst efter åldersnedsättning är bullerskada den vanligaste orsaken till hörselnedsättning. (Hallén, 

Anniko) 

noisy voice 

röst med bullerinslag n. / -er,- / -er,- 

röst med oregelbundna svängningsförlopp eventuellt längs hela frekvensskalan 

(Larsson) 

nominal 

nominalfras / 

en påståendesats innehåller uttryck som anger vem eller vad- vilka saker eller individervi 

talar om i påståendet. Dessa uttryck är nominalfraser. (Dahl) 

e.g. De nominalfraser som innehåller minst information är (personliga) pronomen (...). (Dahl) 

non-contiguous assimilation 


(..)när omgivningen påverkar valet av allomorfer och allofoner så att dessa får större 

fonetisk likhet med omgivningen. (Elert, Larsson) 

e.g. En påverkan från ett föregående språkljud kallas progressiv assimilation. Ett språkljud kan 

påverkas också av ett efterföljande ljud. (..) En så riktad påverkan kallas regressiv assimilation. 

(Elert) 

nondirective therapy 

indirekt terapi / 

(..)ett samlingsnamn för åtgärder riktade mot patientens omvärld snarare än mot 

patienten själv (..) (Lundberg, Larsson) 

e.g. I den indirekta terapin koncentrerar man sig alltså på barnets mänskliga omgivning, som genom 

sitt sätt att vara mot barnet kan hjälpa eller stjälpa på vägen mot ett normalt tal. (Lundberg) 

non-speech 

icketal adj. / -a / -a 

frånvaro av tal (Larsson) 

nonspeech sound 

ickeverbala ljud c. / no plural / no plural 

ljud utan lingvistisk relevans (Larsson) 

non-speech vocalisation 

/


() 

corresponds to non speech sound 

nontest ear 

/ 

() 

not relevant 

non-verbal 

icke-verbal adj. / -a / -a 

som ej rör de muntliga språkliga uttrycken (Larsson) 

non-verbal communicative skill 

icke-verbal kommunikation c. / 

förmåga hos både djur och människor att använda ickespråkliga kommunikativa uttryck 

som ansiktsuttryck, gester etc (Crystal, egen översättning) 

e.g. Människor kan kommunicera med varandra med olika medel. Man brukar skilja mellan verbal och 

icke-verbal kommunikation, och den senare kategorin kan ytterligare indelas i paralingvistisk och 

extralingvistisk kommunikation. (Linell) 

normal dysfluency 

ojämt tal n. / no plural / no plural 

bristande flyt i talet hos normaltalande (Larsson) 

nuclear magnetic resonance 

magnetisk resonanstomografi c. / 

= MRT 

En metod att avbilda hjärnan. MRT är den metod som för närvarande medger de 

skarpaste bilderna av hjärnans anatomi. Hjärnan kan avbildas i snitt i valda plan. (...) 

Bilderna ser i princip ut som vanliga datortomogram, men gråskalan har en annan 

innebörd och, framför allt, MRT:n ger skarpare bilder (Eriksson) 

e.g. En MRT-undersökning kräver att patienten ligger stilla länge (upp till en timme) med hela kroppen 

inne i ett smalt rör. Metoden är således problematisk för individer som lider av cellskräck. 

(Eriksson) 

nystagmographic record 

nystagmografi n. / -er / -er 

apparat för grafisk registrering av nystagmus-rörelser (Lindskog, Zetterberg) 

observation 

observation n. / -er / -er 

iakttagelse; uppsikt (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Eve Clark gick igenom ett stort antal observationer av barns överextensioner och fann att barnen 

ofta grundade sina generaliseringar på kategorierna form (som i fallet med "stick"), rörelse (t ex


"sch" används först om ett visst tåg och sedan om alla slags maskiner i rörelse), storlek, ljud 

(läte), eller material (se Clark 1975). (Strömqvist) 

obstruction 

obstruktion n. / -er / -er 

hinder, stopp, tillstoppning, tillsnörning (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Snarkning definieras som ett inspiratoriskt oljud förorsakat av partiell obstruktion av de övre 

luftvägarna. (Hallén, Anniko) 

obstruent 

obstruent n. / -er / -er 

ljud som bildas med en ljudkälla vid en förträngning i ansatsröret (Elert) 

e.g. Man skiljer också mellan sådana som bildas utan ljudkälla vid en förträngning i ansatsröret, 

sonoranter, och sådana som bildas med en sådan, obstruenter. Sonoranter blir då 

approximanter, lateraler, nasaler och givetvis vokaler. Obstruenter är klusiler, affrikator och 

frikativor. (Elert) 

occipital 

occipital adj. / 

som avser el. hör samman med bakhuvudet el. nacken (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Om symtomet är isolerat, betyder det att skadan drabbat "läscentrum" i occipitalloben. 

(Borenstein, Hjelmquist) 

occlusion 

ocklusion n. / -er / -er 

tillslutning, stängning; sammanbitning, t.ex. occlusio dentium, tändernas sammanbitning, 

det kamlika inpassandet av över- och underkäkens tänder i varandra vid sammanbitning 


oculomotor control 

okulomotorisk kontroll c. / -a, -er / -a, -er 

en funktion som kontrollerar ögats rörelse (Nicolosi, egen översättning) 

oedema 

ödem n. / no plural / no plural 

svullnad genom sjuklig ansamling av vätska i vävnaderna, vätskeansamling i vävnader 

utanför cellerna med svullnad, kraftigt ökad interstitiell vätskemängd (utanför och mellan 

cellerna); man skiljer mellan flera olika ödem beroende dels på deras orsak, dels på 

deras lokalisation (plats) (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Terapin är dels en ordination att sluta röka, vilket kan ge en viss tillbakagång av ödemen, dels en 

mikrolaryngoskopisk excision. (Hallén, Anniko) 

oesophageal flap 

esofageal lambå c. / -a, -er / -a, -er


vävnad för transponat (...) enbart delvis avskild från en del av kroppen så att det behåller 

egen blodförsörjning under överförningen till ny plats (Dorland, egen översättning) 

oesophageal spasm 

esofagospasm n. / -er / -er 

kramptillstånd i matstrupen (Lindskog, Zetterberg) 

oesophageal speech 

esofagustal n. / no plural / no plural 

tal som bildas med hjälp av en luftström från matstrupen (esofagus) i stället för från 

lungorna (Söderpalm) 

e.g. Termen esofagustal användes första gången av Seeman 1919, efter att han med röntgen kunnat 

påvisa att det fräsmt är övre tredjedelen av esofagus som fylls med luft. (Söderpalm) 

oesophagus 

esofagus n. / no plural / no plural 

matstrupe (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. En ny luftström kan erhållas genom att luft förs ned i esofagus och därefter stöts upp. 

Svårigheten ligger i att behärska luftströmmen (Söderpalm) 

omission 

utelämnande n. / -n / -n 

utelämnande innebär att man utesluter ett speciellt ljud i ett ord, en stavelse eller en 

ljudkombination (Sommers, egen översättning) 

omohyoid 

omohyoideus n. / no plural / no plural 

som hör till både skuldran och tungbenet, t.ex. musculus omohyoideus, den muskel som 

drar tungbenet nedåt (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. M. omohyoideus ligger laeralt om m. sternohyoideus. Den har två bukar; venter inferior och 

ventor superior. (Petrén, Carlsöö) 

onset of phonation 

fonationsstart n. / -er / -er 

påbörjad fonation (Söderpalm) 

e.g. Både när man startar fonationen i början av en fonetisk fras och avslutar den mot slutet av frasen 

föreligger särskilda kontrollproblem. (Lindblad) 

ontogenic 

ontogenetisk adj. / 

som avser el. hör samman med ontogenesen; dvs den individuella utvecklingen till 

skillnad från fylogenes (Lindskog, Zetterberg) 

open bite


öppet bett c. / -na, - / -na, - 

felaktig tandställning där framtänderna inte går samman mot varandra när käkarna 

slutes. (Lindskog, Zetterberg) 

open glottal airway 

öppen röstspringa c. / -na, -or / -na, -or 

abducerade stämläppar (Larsson) 

e.g. Mellanrummet mellan stämläpparna kallas röstspringan (glottis). I viloläget är denna öppen.... 

(Lindblad) 

operant behaviour 

/ 

() 

opthalmologist 

/ 

() 

optimum pitch 

/ 

() 

oral 

oral adj. / -a / -a 

som avser el. hör samman med munnen. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Svårigheter med oral motorik och artikulation utgör kardinalsymtomen vid dysartri, då dessa 

symtom utmärker alla typer av dysartrier i olika kombinationer och i varierande grad. (Hartelius, 

Svensson) 

oral apraxia 

oralapraxi c. / -er / -er 

oförmåga att aktivera icke-språkliga rörelser inom artikulationsorganen (Hallén, Anniko) 

e.g. Ett viktigt kännetecken på talapraxi är att automatiskt tal (t.ex. Spontana rop, ramsor etc.) kan 

klaras utan fel, medan avsiktligt eller viljemässigt tal visar störningar. På liknande sätt 

manifesteras oralapraxi; patienten kan t. ex. le spontant men inte på uppmaning. (Hallén, Anniko) 

~ talapraxi 

oral cavity 

/ 

() 

oral transit time 

/ 

()


organ of Corti 

/ 

() 

orofacial dyskinesia 

/ 

() 

oromotor 

/ 

() 

oronasopharyngeal 

/ 

() 

oropharynx 

/ 

() 

orosensory 

/ 

() 

oscillation 

/ 

() 

oscillator 

/ 

() 

otitis externa 

/ 

() 

otitis media 

otitis media n. / no plural / no plural 

= akut otit 

inflammation i mellanörat, örsprång (Lindskog, Zetterberg)


e.g. Akut otit (akut otits media, AOM) innebär rodnad, buktande, ibland förtjockad trumhinna med 

pnemo-otoskopiska tecken på vätska i mellanörat eller med spontanperforation och öronflytning 

(otorré). (Hallén, Anniko) 

otolaryngologist 

otolaryngolog n. / -er / -er 

specialist på öron- och halssjukdomar (Lindskog, Zetterberg) 

otorhinolaryngology 

otorinolaryngologi n. / -er / -er 

vetenskapen el. läran om öron-näsa-halssjukdomar (Lindskog, Zetterberg) 

ototoxicity 

/ 

() 

overadduction 

/ 

() 

overextension 

/ 

() 

overlap 

/ 

() 

overt assessment 

/ 

() 

paediatrician 

pediat-er n. / -rar / -rar 

= barnläkare 

läkare med barnsjukdomar som specialitet (Söderpalm) 

paired stimuli approach 

/ 

() 

nonrelevant 

palatal


palatal adj. / 

som har med (hårda) gomen att göra (Söderpalm) 

e.g. (Gommens) främre del, som är en slemhinneklädd benplatta, kallas hårda gommem (palatum,--adj. 

palatal). (Elert) 

palatal reflex 

gomreflex n. / -a -er / -a -er 

sammandragning av mjuka gommens muskler vid beröring, t ex. med en spatel 

(Medicinsk terminologi) 

palatal arch 

gombåg-e n. / -ar / -ar 

muskulöst slemhinneveck i bakre delen av munnen. Mellan gombågarna ligger .... 

Gomtonsillen. (Medicinsk terminologi) 

e.g. Lateralt med utgångspunkt från gomspenen utgår de s.k.gombågarna. (Hallén Anniko) 

palatal fronting 

framflyttning n. / -ar / -ar 

fonologisk process som flyttar fram palatala konsonanter till dentalt eller alveolart 

artikulationsställe (Söderpalm) 

palatal repair 

gomoperation n. / -er / -er 

operation i gommen för att 1) sluta en gomspalt 2) underlätta avstängningen mot 

näshålan (Söderpalm) 

e.g. Framstegen inom plastikkirurgin till trots räknar man vid genomgång av operationsresultat världen 

över med att i genomsnitt 25% av personer med medfödd gomdefekt behöver ytterligare 

gomoperation för att undvika öppen nasalering i talet. (Hallén Anniko) 

palatal shortness 

kort gom n. / -a - mar / -a - mar 

Disproportion mellan gommens längd och svalgets djup. (Hallén Anniko) 

e.g. Kraftigt hypernasalt tal p g a bristande velofarynxfunktion åtgärdas vanligtvis kirurgiskt genom en 

svalglambåoperation, varvid mjuka gommen förlängs bakåt mot bakre svalgväggen. (Svensson 

Hartelius Lohmander) 

palatal sound 

palatalt ljud c. / -a, - / -a, - 

språkljud som bildas mot hårda gommen (Bonniers svenska ordbok) 

e.g. Bakre palatala konsonanter bildas med tungryggen mot bakre delen av hårda gommen, som vid 

uttalet av k-ljudet i sv. Kula. (Elert, Larsson) 

palatal-lift prosthesis 

palatal lift c. / -a,-ar / -a,-ar


hjälpmedel som lyfter mjuka gommen mot svalgväggen (Larsson) 

palate 

hårda gom-men n. / -mar / -mar 

gommens främre del kallas hårda gommen (Elert) 

e.g. Om barnet har en kvarstående öppen restspalt i hårda gommen rekommenderas ofta att denna 

täcks med en gomplatta. (Svensson hartelius Lohmander) 

palato-alveolar 

palatoalveolar adj. / -a / -a 

1. som avser el. hör till både gommen och tandvallen. 

2. språkljud bildade mot hårda gommen och tandvallen. (Larsson) 

e.g. Palatoalveolara konsonanter. Främre delen av tungryggen mot tandvallen och hårda gommen. 

Ex. olika slag av sj-ljud (..) (Elert) 

palliation 

palliativ behandling c. / 

lindrande åtgärder som främst syftar till att lindra sjukdomsbesvären och ej att avhjälpa 

deras orsak. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Behandlingsuppläggningens syfte är att endera bota patienten om så är möjligt (kurativ 

behandling) eller lindra definierade besvär (palliativ behandling). (Hallén, Anniko) 

palpebral fissure 

rima palpebrarum c. / 

ögon(locks)springan (Lindskog, Zetterberg) 

papilloma 

papillom n. / no plural / no plural 

vårtlik svulst på hud el. slemhinna, stjälkad hud- el. slemhinnesvulst med vårtlik yta. 


e.g. Papillom uppträder vanligen som en diskret stjälkad tumör i munhåla, gom, gombågar eller 

tonsiller. Endast i sällsynta fall förekommer utbredda papillomatösa områden. Förändringarna är 

lätta att avlägsna kirurgiskt (Hallén, Anniko) 

paralinguistic 

paralingvistisk adj. / -a / -a 

Med paralingvistisk funktion för en viss ljudskillnad i talet menas att den används i ett 

eller flera språk för att signalera andra saker än språkliga betydelser i vanlig bemärkelse, 

som t ex känslor, attityder, ålder, kön samt dialekttal och social tillhörighet. (Lindblad) 

parallel talk 

parallelltal n. / - / -


en teknik som innebär att terapeuten klär i ord vad ett barn gör, uppfattar eller känner (övers 

fr eng) 

paralysis 

paralys n. / -er / -er 

fullständig rörelseförlamning (Medicinsk terminologi) 

e.g. Demensen vid paralysis agitans kan återföras på en typisk degeneration med eosinofila 

bildningar, sk Lewykroppar i kortikala neuron..... (Hallén Anniko) 

see motor paralysis, "paralys" 

paramedian 

paramedian adj. / 

belägen nära el. intill mitten, mittlinjen el. mittplanet (medianlinjen el. -planet) (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Paramedian ställning, ett läge som stämbandet kan inta vid förlamning (övriga är median och 

intemediär ställning). (Lindskog, Zetterberg) 

paraphasia 

parafasi n. / -er / -er 

förväxling av enskilda ljud (litteral parafasi) el. hela ord (verbal parafasi) vid afasi; i 

svårare fall yttrar den sjuke helt orförståeliga ljudkombinationer el. ord. (Lindskog, 

Zetterberg) 

parasympathetic 

parasympatiska nervsystemet c. / 

den del av det autonoma nervsystemet som verkar i motsättning mot (nervus) 

sympathicus och icke står under viljans kontroll (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. det parasympatiska systemets effekter begränsas till det enskilda organet i motsats till det 

sympatiska; det sänker hastigheten i hjärtats rytm, ökar mag-tarmkanalens aktivitet, drar samman 

urinblåsa, tarm och pupill etc. (Lindskog, Zetterberg) 

paresis 

pares n. / -er / -er 

ofullständig (partiell) förlamning el. försvagning, lägre grad av förlamning. (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. En pares kan uppkomma till följd av funktionsstörning på olika nivåer i de neuronala 

förbindelserna mellan cortex cerebri och skelettmuskulaturen. En pares vid skada på 

kortikospinala bansystem har helt andra kliniska kännetecken än en pares som betingas av 

skada på förbindelsen mellan ryggmärgens motorneuron och skelettmuskeln. Dessa skillnader 

mellan en central och en perifer pares är fundamentala vid neurologisk diagnostik. (Aquilonius, 

Fagius) 

Parkinson's disease 

Parkinsons sjukdom c. / no plural / no plural 

= rigor tremens, paralysis agitans


förlamning med darrning och skakning samt typisk muskelstelhet med förändrade 

rörelser och hållning. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Parkinsons sjukdom hör till de vanligaste hjärnsjukdomarna.(..) Sjukdomens mest typiska och 

kända yttringar är tremor (skakningar), muskelstyvhet, förminskade rörelser, orörlighet och 

hopsjunken kroppshållning. Symptom av dessa slag beror på dysfunktion i de basala ganglierna. 

(Eriksson) 

paroxysm 

paroxysm n. / -er / -er 

anfallsvis uppträdande av sjukdomssymptom, häftigt anfall. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Paroxysmal EEG-aktivitet innebär aktivitet med plötslig början, snabbt maximum och plötsligt slut, 

skild från grundaktiviteten. (Aquilonius, Fagius) 

partial seizure 

partiellt anfall n. / -a, - / -a, - 

..den kliniska manifestationen av lokaliserade epileptiska urladdningar inom ett 

begränsat område av storhjärnans bark.Som en konsekvens av den funktionella 

specialiseringen inom cortex cerebri blir de initiala symtomen helt beroende av vilken del 

av cortex som utgör utgångspunkten för urladdningarna. (Aquilonius, Fagius) 

e.g. En äldre benämning på partiella anfall är fokala anfall. (Aquilonius, Fagius) 

part-word repetition 

delordsrepetition n. / -er / -er 

repetitioner (upprepningar) av ett eller flera ljud eller stavelser i ett ord (Larsson) 

pathogenesis 

patogenes n. / -er / -er 

uppkomst och utveckling av en sjukdom, förhållandet mellan sjukdomsorsak och -verkan 


e.g. Ibland använder man också uttrycket "salutogenes". Det är ett uttryck som myntats av den 

israeliske sociologen Aaron Antonovsky för att skapa en skillnad gentemot "patogenes", dvs. 

friskhetsutveckling kontra sjukdomsutveckling. (Hwang, Nilsson) 

pathologist 

patolog n. / -er / -er 

läkare som är specialiserad på patologi (Bonniers svenska ordbok) 

pathology 

patologi n. / -er / -er 

sjukdomslära, vetenskapen el. läran om de sjukliga förändringarna i kroppen. (Lindskog, 

Zetterberg) 

pathophysiology 

patofysiologi n. / -er / -er


läran om livsfunktionerna under sjukdom. (Lindskog, Zetterberg) 

perception 

perception n. / -er / -er 

iakttagelse, förnimmelse, varseblivning, den mentala process som innebär att individen 

uppfattar stimulus och ger den mening el. innebörd. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Hos ovana rökare kan ruset initialt ge ängslan och ångest, som därefter följs av eufori och lugn. 

Perceptionsförändringar är vanliga, varvid färger kan bli lysande eller föremål öka eller minska i 

storlek. Perceptioner av den egna kroppen kan ändras så att man t ex kan uppleva tyngdlöshet. 

(Gillberg, Hellgren) 

perceptual 

perceptuell adj. / -a / -a 

relaterar eller hör samman med förmågan att förnimma eller varsebli något (Larsson) 

e.g. Den kognitiva och perceptuella utvecklingen innefattar alla mentala processer vi använder för att 

få information om omgivningen, ta fram kunskaper ur minnet, bli medvetna om oss själva och 

andra. (Hwang, Nilsson) 

perceptual psychology 

perceptionspsykologi n. / - / - 

den del av psykologin som handlar om beteende hos människa och djur (övers fr eng) 

perforation 

perforation n. / -er / -er 

= hål, penetration 

hål ( i trumhinnan ofta pga öroninflammation (Söderpalm) 

e.g. Trumhinnans utseende vid akut otit kan variera inom vida gränser på grund av graden av 

inflammation, buktning, mängden pus i mellanörat, spontanperfornation och pus i hörselgången. 

(Hallén Anniko) 

perinatal 

perinatal adj. / 

som hör samman med tiden närmast före och efter födelsen el. Nedkomsten. (Medicinsk 

terminologi) 

e.g. Vid svåra perinatala komplikationer (prematuritet, svår Rh- och ABO-immunisering, 

placentaavlossning, komplicerad bjudning m fl) ökar starkt risken för hjärnskada. (Gillberg 

Hellgren) 

peripheral 

perifer adj. / 

avlägsen från medelpunkten, belägen långt ut, yttre, ytterst (Medicinsk terminologi) 

e.g. Skolios kommer ofta före skolåren och en perifer neuropati leder till att händer och fötter blir små 

och kalla och att perifer motorik försämras kraftigt. (Gillberg Hellgren) 

perlocutionary


perlokut adj. / 

syftar på konsekvensen av något man säger och dess påverkan på en persons känslor, 

tankar och handlingar (Hjelmquist Strömqvist) 

e.g. Austin diskuterade olika delhandlingar hos en och samma talhandling och de kallades lokut, 

illokut ocg perlokut handling. (Hjelmquist Strömqvist) 

personal FM unit 

/ 

() 

not relevant 

pharyngeal 

faryngeal adj. / 

som berör svalget (Medicinsk terminologi) 

e.g. Partiet närmast ovanför röstspringan är svalget (pharynx.... adj. faryngal) (Elert) 

pharyngeal cavity 

farynxkavitet n. / -er / -er 

= svalg(-kavitet) 

ett något tillplattat muskulöst rör som börjar vid skallbasen bakom näshålan och sträcker 

sig ned framför ryggraden för att vid struphuvudets nedre rand övergå i matstrupen. 

(Petrén Carlsöö) 

e.g. Pharynxkaviteten uppdelas i tre etager: pars nasalis .... pars oralis .....pars laryngea.... (Petrén 

Carlsöö) 

pharyngeal consonant 

faryngeal konsonant n. / -a -er / -a -er 

ett språljud som produceras i farynx, svalget (Söderpalm) 

pharyngeal flap 

svalglambå n. / -er / -er 

kirurgisk förlängning av mjuka gommen bakåt mot svalgväggen (Svensson Hartelius 

Lohmander) 


s k svalglambåoperation..... (Svensson Hartelius Lohmander) 

pharyngeal fricative 

faryngeal frikativ-a / -or / -or 

språkljud som produceras med förträngning i svalget (Söderpalm) 

pharyngeal plosive 

faryngeal klusil n. / -er / -er 

språkljud som produceras som explosionsljud i svalget (Söderpalm)


pharyngeal speech 

faryngealt tal n. / - / - 

tal som som produceras i svalget - alaryngealt - utan larynx som röstkälla (Söderpalm) 

pharyngeal wall 

svalgvägg n. / -ar / -ar 

() 

e.g. Rörelser i svalgväggarna är svåra att tydligt känna, men även denna artikulator är högst variabel. 

(Lindblad) 

pharyngoplasty 

svalgplastik n. / -er / -er 

se svalglambå () 

pharynx 

svalg n. / - / - 

muskulöst, närmast rörformigt organ som omfattar både delar av de övre luftvägarna och 

matsmältningskanalen. (Bra böcker läkarlexikon) 

e.g. Mellan svalgväggens inre och yttre fascia finns svalgmusklerna. (Hallén Anniko) 

phonation 

fonation n. / -er / -er 

Bildande av röstens regelbundna ljud (Lindblad) 

e.g. Även vid tonande ljudbildning (fonation) stängs glottis, men inte alls lika fast (som vid hostning). 

(Lindblad) 

phonatory stoppage 

fonationsstopp n. / - / - 

avbruten fonation (Söderpalm) 

phoneme 

fonem n. / - / - 

minsta betydelseskiljande enhet (Linell) 

e.g. det rör sig i allmänhet om mellan 20 och 50 fonem per språk...l (Linell) 

phonemic paraphasia 

litteralparafasi n. / -er / -er 

substitution av enstaka fonem hos afatiker (Söderpalm) 

e.g. Ord som han spontant kan uttala, förvanskas vid repetionsuppgifter av litterala parafasier. 

(Borenstein Hjelmquist) 

phonetic


fonetisk adj. / 

som har med språkljudens bildande i talorganen att göra (Medicinsk terminologi) 

e.g. I en fonetisk transkription ....söker man återge varje fons uttal så noggrant som behövligt med 

fonatiska tecken. (Elert) 

phonetic implementation 

fonetisk implementering n. / -ar / -ar 

förhållandet mellan språkljuden och hur och var de produceras (övers fr eng) 

not found in Swedish 

phonetic variabilty 

fonetisk variabilitet n. / - / - 

variationer hos ett språkljud inom fonemgränser (Söderpalm) 

phonetics 

fonetik / 

Studiet av ljuds bildning och akustiska egenskaper (Elert) 

e.g. Liksom inom akustiken är det ljud som behandlas inom fonetiken, och för att förklara hur de 

produceras och uppfattas, hänvisar man i fonetiken till fakta från bl. a. anatomi, fysiologi och 

psykologi. (Elert) 

phonological 

fonologisk adj. / 

adj till fonologi lingvistisk analys av talets struktur. (Linell) 

e.g. Fonetiska och fonologiska perspektiv. Man kan studera talets ljudstruktur, de språkliga uttryckens 

uttal, på olika sätt. (Linell) 

phonological acquisition 

fonemförvärv n. / - / - 

= foneminlärning 

tillägnandet av ljudkategorier, fonem (Söderpalm) 

e.g. Fonemförvärvet varierar i tiden högst väsentligt hos olika barn..... (Söderpalm) 

phonological representation 

fonologisk representation n. / -er / -er 

() 

e.g. Två representationsnivåer förekommer, en systematisk fonetisk och en fonologisk 

represenatation (övers fr eng) 

phonological syntactic disorder 

fonologisk-syntaktisk störning n. / -ar / -ar 

kännetecknas av svårigheter med språkets formsida, barnet har svårigheter med ordens 

fonologiska form och med hur ordet ordnas i en mening (övers fr eng)


phonological-process approach 

fonologisk processinriktad terapi n. / -er / -er 

terapi som inriktar sig på att bryta fonologiska processer hos barnet t ex dentalisering 

tata i st f kaka; dubbe i st f gubbe (Söderpalm) 

phonology 

fonologi / 

se fonologisk () 

physical disability 

fysisk oförmåg-a / -or / -or 

nedsatt förmåga eller oförmåga att fungera fysiskt (övers fr eng) 

physical therapist 

sjukgymnast n. / -er / -er 

= fysioterapeut 

som utför systematisk rörelseterapi för att förebygga och förbättra vissa 

sjukdomstillstånd (Bra Böcker Läkarlexikon) 

e.g. Sjukgymnastens behandlingsmetoder inriktas på övningar som bidrar till att normalisera 

grundtonus i bål, ben och armar..... (Aquilonius Fagius) 

physiology 

fysiologi n. / - / - 

läran om organismens normala funktioner (Bra Böckek Läkarlexikon) 

e.g. Först beskrivs själva landskapet, så att säga, och sedan det sätt på vilket maskineriet bakom 

röstljuden fungerar, dvs dess anatomi resp fysiologi. (Sundberg) 

pinna 

/ 

() 

e.g. ej på svenska () 

pitch 

tonhöjd n. / -er / -er 

= taltonläge 

perceptorisk motsvarighet med grundtonsfrekvens som akustisk motsvarighet (Lindblad) 

e.g. ...den lägsta eller första deltonen kallas grundtonen; dess frekvens är det som normalt motsvarar 

den tonhöjd vi upfattar (Sundberg) 

pitch shift 

tonhöjdsförändring n. / -ar / -ar 

ändringar i tonhöjden ()


pitch variation 

tonhöjdsvariation n. / -er / -er 

tonhöjdsförändringar under tal (övers fr eng) 

Play Audiometry 

lekaudiometri / - / - 

man gör ett vanligt audiogram under lekfulla former (Lidén) 

e.g. Vid lekaudiometri får barnet utföra en lustbetonad handling som belöning om han hör toner. 

(Lidén) 

plosive 

klusil / 

ljud som produceras med luftströmmens passage ut genom de övre lufvägarna 

spärradElert () 

e.g. Om man kvarhåller den förträngning som följer omedelbart efter det slutna stadiet av en klusil, blir 

resultatet att klusilen övergår i och efterföljs av en frikativa...... (Elert) 

plosive injection 

klusilinjektion n. / -er / -er 

static air within the oral and pharyngeal cavities can be forced into the upper esophagus 

by compression of the lips or by posterior movement of the tongue 

luft i mun- och svalgkaviteterna kan pressas ned i övre esofagus genom sammanpressning 

av läpparna och bakåtriktade tungrörelser (övers fr eng) 

pneumatic otoscopy 

pneumatisk otoskopi n. / -er / -er 

teknik där otoskopet försett med slang och blåsa används för att blåsa små luftpuffar 

genom hörselgången för att kontrollera trumhinnans rörlighet (övers fr eng) 

e.g. Prövning av trumhinnornas rörlighet med pneumatisk tillsats till tratten eller otoskopet ger 

värdefull information och bör ingå i rutinundersökningen. (Hallén Anniko) 

pneumotachography 

pneumotakografi n. / -er / -er 

registrering av utandningsluftens hastighet (övers fr eng) 

poloypoid degeneration 

polypoid degeneration n. / -er / -er 

polypoid omvandling av organ (Medicinsk terminologi) 

e.g. Stämbandskanterna är predilektionsställe för uppdrivningar av olika slag. De varierar till form, färg 

och innehållc från genomskinliga ödematösa polyper till fasta fibrom. (Fritzell) 

polyp 

polyp n. / -er / -er


svulst som utgår från slemhinnevävnad (Bra böcker Läkarlexikon) 

e.g. Polyper på stämbanden är också lokaliserade till den membranösa delen och kan ha olika form, 

utseende och placering utmed stämbandet. (Hallén Anniko) 

polysyllabic 

flerstavig adj. / 

ord som består av mer än en stavelse (Söderpalm) 

e.g. Arbete är ett flerstavigt ord medan jobb är enstavigt (Söderpalm) 

post-alveolar 

postalveolar adj. / 

artikulerad strax bakom tandvallen (Söderpalm) 

postdental 

postdental adj. / 

artikulerad strax bakom framtänderna () 

post-dorsal 

postdorsal adj. / 

artikulation med bakre delen av tungryggen mot gommen (Söderpalm) 

posterior pharyngeal wall 

bakre svalgvägg-en nr / -ar / -ar 

() 


s k svalglambåoperation, varvid mjuka gommen förlängs bakåt mot bakre svalgväggen. 

(Svensson Hartelius Lohmander) 

posterior seal 

/ 

() 

postonset 

postonset / 

period sen debut av sjukdom, stroke eller dylikt (Söderpalm) 

postvocalic devoicing 

postvokalisk avtoning / 

avtoning av tonande konsonant efter vokal (Söderpalm) 

pragmatic disorder 

pragmatisk störning c. / -a, -ar / -a, -ar


avvikelse i förmågan att använda regler som styr den situationsanpassade 

användningen av språkliga yttranden (Linell) 

praxis 

praxis n. / no plural / no plural 

vedertaget bruk, sedvänja; sedvanerätt, "oskriven lag" (Bonniers Svenska Ordbok) 

prefix 

prefix n. / no plural / no plural 

ordbildningsled som sätts före, förstavelse (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Affixen kan, efter var de står i förhållande till stammen, delas in i PREFIX (före stammen), 

SUFFIX eller ändelser (efter stammen) och INFIX (någonstans i själva stammen. (Dahl) 

prelinguistic communication 

förspråklig kommunikation n. / -er / -er 

kommunikation som tänks föregå verkligt språktillägnande (övers fr eng) 

prenatal 

prenatal adj. / 

som inträffar el. gör sig gällande före födelsen (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. I en långtidsstudie av MBD i hela Göteborgs barnbefolkning (Gillberg och Rasmussen 1982a) 

fann man att hälften av alla barn med sådan diagnos hade utpräglade prenatala, neonatala eller 

postnatala bakgrundsfaktorer som kunde medföra allvarlig risk för hjärnskada (underburenhet, 

litenhet för gestationsåldern, asfyxi, hypoglykemi i nyföddhetsperioden, hyperbilirubinemi m m). 

(Gillberg, Hellgren) 

presbyacusis 

presbyacusis n. / no plural / no plural 

den typ av hörselnedsättning som har samband med åldrandet (Hallén, Anniko) 

e.g. En gammal person som har presbyacusis men som i övrigt är vid god hälsa får problem med att 

kommunicera med andra människor. (Hallén, Anniko) 

pre-speech vocalisation 

förspråklig vokalisation / 

vokalisationer som barnet producerar under sin förspråkliga period upp till ungefär 1 års 

ålder () 

e.g. System av förspråkliga signaler.... Barnets kommunikation är fortfarande icke-verbal;....... 

Somliga barn kan utveckla en ganska omfattande repertoar av ljudsignaler. (Linell) 

pressure consonant 

tryckkonsonant n. / -er / -er 

konsonant som produceras med avspärrning av den utåtgående luftströmmen 

(Söderpalm)


presymbolic communication 

presymbolisk kommunikation c. / -a, -er / -a, -er 

Kommunikation som föregår den symboliska kommunikationen och som förekommer 

hos spädbarn. Oftast hjälper den presymboliska kommunikationen till vid den mjuka 

övergången till språktillägnande. (Yule, egen översättning) 

preverbal period 

preverbal period c. / -a, -er / -a, -er 

period innan barnet har lärt sig tala (Longman, egen översättning) 

prevocalic 

prevokalisk adj. / 

gäller en position där en konsonant föregår en vokal och vanligtvis initierar stavelsen 


prevocalic voicing 

prevokalisk toning n. / - / - 

konsonant före tonande ljud blir själv tonande (Söderpalm) 

profound hearing impairment 

dövhet n. / no plural / no plural 

hörtröskelmedelvärden större än 90 à 95 dB HL (Hallén, Anniko) 

e.g. Med lätt hörselnedsättning menas medelhörtrösklar i området ca 20-40 dB, med måttlig 

medelvärden i området ca 40-60 à 70 dB, med svår medelvärden i området ca 70-90 à 95 dB och 

med dövhet hörtröskelmedelvärden större än 90 à 95 dB HL. (Hallén, Anniko) 

prognosis 

prognos n. / -er / -er 

förutsägelse av en sjukdoms förlopp (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Prognosen beror på tumörens storlek, lokalisation och eventuella spridning till halsens lymfkörtlar. 

Tidig diagnos ger således störst chans till läkning med bibehållen andningsväg och röstfunktion 

och med en 90-procentig utläkning för små tumörer med enbart strålterapi. (Hallén, Anniko) 

programmed instruction 

programmerad instruktion n. / -er / -er 

 

träningsmetod i vilken materialet brutits ned i lätt begripliga delar på vilka eleven kan testa si 

själv (övers fr eng) 

progressive 

progressiv adj. / 

1 som ökar jämnt 2 framstegsvänlig (Bonniers Svenska Ordbok) 

e.g. Den progressiva assimilationen kan ses som en eftersläpning vid ljudbildningen och den 

regressiva assimilationen som ett föregripande. (Elert)


videofluoroscopy 

videofluoroskopi n. / -er / -er 

videofilmad röntgengenomlysning, varvid bildas en synlig bild på en fluorescensskärm. 

(Bra böcker) 

e.g. Vävnaderna i velofarynx genomlyses och informationen tas upp på video tillsammans med 

speciellt talmaterial. (Söderpalm) 

visual 

visuell adj. / 

som rör synen (Medicinsk terminologi) 

e.g. ...patienten har skattat sin smärtintensitet till 50% på visuell analogskala ( VAS). (Aquilonius 

Fagius) 

visual cue 

visuell ledning n. / -a, -ar / -a, -ar 

underlättande av tex artikulation genom att läsa av hur samtalspartnern artikulerar 

(Söderpalm) 

visual field 

synfält n. / - / - 

det fält el. område från vilket ett öga vid oförändrad ställning kan mottaga synintryck 

(Med terminologiskt lexikon) 

e.g. Homonyma synfältsdefekter kan ibland vara förbluffande stora utan att patienten upptäcker dem; 

detta kan även gälla totala hemianopsier (Aquilonius Fagius) 

visual motor problem 

visuell-t motorisk-t problem n. / -a -a - / -a -a - 

problem med förmågan att synkronisera synen med kroppsrörelser (övers fr eng) 

Visual Reinforcement Audiometry 

visuell förstärkningsaudiometri n. / -er / -er 

Baserat på antagandet att urskiljandet av en förändring i barnets auditiva omgivning 

resulterar i visuell förstärkning (övers fr eng) 

visuo-spatial disturbance 

visuo-spatial störning n. / -a -ar / -a -ar 

En störning av visuella och spatiella förmågor (övers fr eng) 

vocabulary 

vokabulär n. / -er / -er 

= lexikon, ordförråd


En persons vokabulär är hela den mängd av ord som han kan använda i tal och/eller 

skrift (Söderberg) 

e.g. Det som icke-fackmannen speciellt kommer att tänka på....är kanske den specifika 

barnspråksvokabulär som brukar användas till småbarn-..... (Söderberg) 

vocal abuse disorder 

missbruk av rösten n. / - / - 

= röstmissbruk 

Ofysiologisk, hyperfunktionell användning av röstorganet (Söderpalm) 

e.g. Men utan tvekan bidrar också missbruk av rösten. Den som ständigt skriker och gapar i bullrande 

miljö råkar lättare ut för kroniska stämbandsförändringar. (Fritzell) 

vocal constriction 

konstriktion i svalg-et n. / -er -en / -er -en 

sammandragning i struphuvudet (Söderpalm) 

vocal fold 

stämläpp n. / -ar / -ar 

= stämband 

två små slemhinneklädda veck inne i struphuvudet (Lindblad) 

e.g. StMellanrummet mellan stämläpparna kallas röstspringan (glottis). (Lindblad 1992 sid 25) 

röstspringan glottis kursiv 

vocal fold cancer 

stämbandscanc-er n. / -rar / -rar 

= stämläppscancer, glottisk cancer 

cancertumör lokaliserad till stämbanden (Söderpalm) 

e.g. Heshetär ett kardinalsymtom och ett tidigt symtom vid stämbandscancer. (Hallén/Anniko 1991 sid 

290) 

vocal fold lesion 

Förändring på stämband-et n. / -ar - / -ar - 

= Skada 

Ett sår, skada eller annan patologisk förändring av stämläppen/stämbandet (övers fr 

eng) 

e.g. Vid kronisk laryngit föreligger förändringar av mer eller mindre bestående natur i 

larynxslemhinnan. (Fritzell) 

vocal fold paralysis 

stämbandsförlamning n. / ar / ar 

= recurrenspares 

Förlamning av nedre delen av nervus recurrens. (Medicinsk terminologi) 

e.g. Vid skada på nerven med funktionsbortfall blir stämbandet förlamat och kan ej abduceras eller 

adduceras. (Fritzell)


vocal fold polyp 

stämbandspolyp n. / -er / -er 

= stämläppspolyp 

Ödematös uppdrivning på stämbandskanten (Fritzell) 

e.g. Stämbandspolyper kan uppkomma genom tillfälligt röstmissbruk vid t ex en fotbollsmatch som en 

följd av hematom i slemhinnan. (Hallén/Anniko 1991 sid 305) 

vocal fold sulcus 

stämbandsfår-a n. / -or / -or 

= stämbandssulkus 

en fåra i staämläppens slemhinna (övers fr eng) 

vocal fold vibration 

stämläppssvängning n. / -ar / -ar 

= Vibration 

De adducerade stämläpparna sätts i svängning av utandningsluften (Söderpalm) 

e.g. När dessa villkor är uppfyllda, uppstår stämläppssvängningar och fluktuationer i luften i och nära 

glottis. (Lindblad) 

vocal hyperfunction 

hyperfunktion n. / -er / -er 

Alltför stor spänning i röstmuskulaturen (Fritzell) 

e.g. De flesta patienter med kronisk laryngit har en hyperfunktion i röstorganen. (Fritzell) 

vocal hypofunction 

hypofunktion n. / -er / -er 

alltför låg spänning i röstmuskulaturen (Fritzell) 

e.g. Med hyperfunktion betecknar man alltför stor kraft och spänning i röstmuskulaturen och med 

hypofunktion motsatsen. (Fritzell) 

vocal ligament 

vokalligament n. / - / - 

bindväv i form av elastiska band i struphuvudet (Sundberg) 

e.g. Epitelet och det ytliga lagret bildar nära stämläppskanten tillsammans höljet, medan det 

mellanliggande och djupliggande lagret tillsammans utgör övergångslagret eller vokalligamentet 

(Sundberg) 

vocal nodule 

knottra n. / -or / -or 

= stämbandsknuta, 

Uppdrivningar av stämbandskanterna (Fritzell 1973) 

e.g. De distinkt avgränsade knottrorna kallas noduli plicarum vocalium. (Fritzell 1973) 

~ polyp


vocal process 

vokalutskott n. / - / - 

= processus vocalis 

bakre fästen för stämbanden på kannbrosken (Söderpalm) 

e.g. Därvid närmas först och främst kannbroskens bakre delar, men även vocal(_is)utskotten kommer 

varandra närmare. (Lindblad 1992 sid 33) 

vocal rehabilitation 

röstrehabilitering n. / -ar / -ar 

återställande av normal form och funktion hos stämläpparna efter sjukdom eller skada 

(övers fr eng) 

vocal tract 

ansatsrör n. / - / - 

de håligheter som bildas av svalg och mun (Sundberg) 

e.g. Röstorganet utgörs av tre olika system: andningsapparaten,stämbanden och de håligheter som 

bildas av svalg och mun, och som kallas ansatsrör, plus näshåla. (Sundberg) 

vocalisation unit 

vokalisationsenhet n. / -er / -er 

sekvens med ihållande vokalisation under minst 250 msek (övers fr eng) 

non relevant 

vocalising 

ljudande n. / -n / -n 

att åstadkomma ljud med hjälp av stämläpparna (Söderpalm) 

voice 

röst n. / -er / -er 

Rösten uppstår när luft från lungora på sin väg ut genom struphuvudet sätter 

stämläpparna i rörelse. (Lindblad) 

e.g. Stämbandslängdens betydelse för rösten undersöktes nyligen av Sawashima & al (1983). 

(Sundberg) 

voice disorder 

röststörning n. / -ar / -ar 

= röstrubbning 

avvikande röstbeteende (Söderpalm) 

e.g. Ibland händer det som bekant att tal och/eller sång vållar röststörningar (Sundberg) 

progressive assimilation 

progressiv assimilation c. / -a, -er / -a, -er 

en påverkan från ett föregående språkljud (Elert)


e.g. Den progressiva assimilationen kan ses som en eftersläpning vid ljudbildningen och den 

regressiva assimilationen som ett föregripande. (Elert) 

prolongation 

förlängning n. / -ar / -ar 

Att förlänga ljud, särskilt vokaler, kan ge ett mjukare flyt i talet. Att förlänga vissa ljud 

extra mycket blir detsamma som att variera hastigheten - att ibland gå ner väldigt 

långsamt. (Alm) 

prolonged speech 

förlängt tal c. / no plural / no plural 

förlängt syftar på att ljuden i talet ska förlängas; man ska alltså sänka taltempot (Alm) 

e.g. Ett typexempel på flyt-träning är metoden prolonged speech - "förlängt tal". (Alm) 

prompt 

prompta v. / 

en sätt att ge ledtrådar i tal (Nicolosi, egen översättning) 

pronunciation 

uttal n. / no plural / no plural 

sätt att uttala (språkljud) (Bonniers Svenska Ordbok) 

prophylactic 

profylaktisk adj. / 

som avser eller har samband med profylax, dvs förhindrande el. förebyggande av 

sjukdom (Lindskog, Zetterberg) 

prosody 

prosodi n. / -er / -er 

(läran om) talets o. talljudens längd, hastighet, styrka (betoning) o. tonhöjd (Bonniers 

Svenska Ordbok) 

e.g. Prosodi är sådana ljudföreteelser som intonation, rytm och betoning, vilka är utbredda över flera 

ljudsegment. För talets överförande av meddelanden spelar språkljuden större roll än prosodin. 

(Lindblad) 

prosody impairment 

avvikande prosodi c. / -, -er / -, -er 

kvantitets- och accentförhållandena avviker från det normala (Söderpalm) 

prothesis 

protes n. / -er / -er 

konstgjord ersättning av en förlorad kroppsdel (Lindskog, Zetterberg)


e.g. Tand- och fyllningsfragment eller bitar av proteser kan döljas i omgivande mjukvävnad. (Hallén, 

Anniko) 

protoconversation 

protokonversation n. / -er / -er 

Det karakteristiska för en konversation är att deltagarna tar ordet i tur och ordning och 

inte pratar parallellt. Redan vid 3 månaders ålder är det normalt att ett barn lärt sig detta 

konversationens rollspel. (Söderbergh) 

e.g. Bateson kunde på filmer tagna av barn och vuxen ansikte mot ansikte följa ett sådant 

konversationsbeteende, som han kallar protokonversation. (Söderbergh) 

protodeclarative 

/ 

() 

ej på svenska 

protoimperative 

/ 

() 


protoword 

proto-ord c. / - / - 

ett övergående fenomen som har observerats mellan joller och riktiga ord (övers fr eng) 

e.g. ....den vuxne och barnet talar respektive jollrar växelvis. Bateson har observerat detta samspel 

och .....kallar det också för protokonversation. (Strömqvist) 

protrusion 

protrusion n. / -er / -er 

framskjutning, framdrivning, t.ex. protrusio bulbi, exoftalmi, glosögdhet, glosögon, 

utstående öga; protrusio mandibulae, framskjutande underkäke; motsats retrusio 


e.g. Bland de synliga symtomen av medrörelseart finner vi t ex att den stammande snabbt öppnar 

munnen på vid gavel (kallas ofta "jaw yerk" i engelskspråkig beskrivning), att den stammande 

drar underkäken åt ena sidan (käkdeviation), kraftigt biter ihop käkarna, trutar med läpparna 

(protrusion), rynkar pannan, vrider huvudet åt sidan eller böjer det uppåt eller nedåt eller 

engagerar olika delar av kroppen i arbetet med att få ut orden. (Lundberg) 

pseudobulbar 

pseudobulbär adj. / 

De motoriska kranialnerverna regleras liksom spinalnerverna av cortex nedåtgående 

kortikonukleära bansystem (dvs övre motorneuron, analoga med de kortikospinala), som 

ofta också benämns kortikobulbära, suprabulbära eller supranukleära. Skador på dessa 

ger pareser med övre motorneuronskadans karaktär, varvid symtomen ibland kallas 

pseudobulbära. (Aquilonius, Fagius)


e.g. Tillståndet, som ses efter utbredda vaskulära lesioner i hjärnstammen och vid degenerativa 

tillstånd som amyotrofisk lateralskleros, innefattar pseudobulbärt tal, sväljningssvårigheter och 

spastisk tungpares. (Aquilonius, Fagius) 

pseudobulbar dysarthria 

pseudobulbär dysartri c. / -a, -er / -a, -er 

med pseudobulbärt tal avses spastisk artikulationsrubbning vid supranukleära skador 

(analog till skada på kortikospinala förbindelser) (Aquilonius, Fagius) 

pseudobulbar palsy 

pseudobulbärpares c. / -a, -er / -a, -er 

Detta begrepp används ibland för de symtom som uppkommer vid spasticitet i muskler 

som innerveras av de nedre kranialnerverna (varvid krävs en bilateral supranukleär 

skada på grund av utbredd dubbelinnervation). Tillståndet, som ses efter utbredda 

vaskulära lesioner i hjärnstammen och vid degenerativa tillstånd som amyotrofisk 

lateralskleros, innefattar pseudobulbärt tal, sväljningssvårigheter och spastisk tungpares. 


e.g. Symtomen kan initialt också betingas av pseudobulbärpares till följd av bilateral affektion av 

tractus corticonuclearis. Kliniska karakteristika är spastisk dysartri, sväljningssvårigheter, 

mimikfattigdom, attacker av omotiverad gråt och skratt (s k tvångsgråt och tvångsskratt). 


pseudoglottis 

pseudoglottis n. / - / - 

vibrerande område i övre esofagus som fungerar som röstkälla hos laryngektomerade 

(Söderpalm) 

pseudospeech 

pseudotal n. / - / - 

pseudoröst; uppstår i övre delen av esofagus hos laryngektomerade (Söderpalm) 

pseudostuttering 

frivillig stamning c. / no plural / no plural 

frivillig upprepning av ett ljud eller ord (Alm) 

e.g. Även Van Riper använde frivillig stamning, främst i "mentalhygieniskt syfte" för att minska rädsla 

och undvikande. Han märkte dock att det fanns vissa problem med frivillig stamning: ibland, 

särskilt i stressfyllda situationer, tenderar den mjuka frivilliga stamningen att bli spänd och 

ofrivillig. (Alm) 

psychogenic mutism 

psykogen mutism n. / - / - 

stumhet av psykiska orsaker (Söderpalm) 

psychogenic voice disorder 

psykogen röststörning n. / -a, -ar / -a, -ar


en psykiskt betingad röststörning, tex psykogen afoni (Karlsson) 

psychomotor 

psykomotorisk adj. / 

som avser psykisk påverkan av muskelrörelser (ofta utan viljekontroll) (Lindskog, 

Zetterberg) 

e.g. Med hänsyn till att motoriska symtom endast ingår i en del av anfallen har också benämningen 

psykomotoriska anfall numera övergivits. (Ottosson) 

psychopathology 

psykopatologi n. / -er / -er 

läran och vetenskapen om sjukliga psykiska tillstånd (psykiska sjukdomar, 

sinnessjukdomar), deras uppkomst, utveckling och ev. behandling (Lindskog, Zetterberg) 

psychosis 

psykos n. / -er / -er 

psykisk sjukdom med allvarliga störningar i uppfattningen av den omgivande 

verkligheten el. den egna personligheten, sinnessjukdom (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Centralstimulantia ger ofta paranoid psykos efter längre tids missbruk. (Gillberg, Hellgren) 

psychotherapy 

psykoterapi n. / -er / -er 

Psykoterapi är behandling med psykologiska metoder eller mer utförligt: 

1 Systematiska, målinriktade åtgärder. 

2 Baserade på psykologisk teori och metod. 

3 Avsedda att påverka psykiska symtom och personlighetsstörningar. 

4 Utförda av för ändamålet utbildade personer (Ottosson) 

e.g. Definitionen innebär att psykoterapi har samma ställning som somatisk terapi när det gäller krav 

på indikationer, genomförande och kritisk värdering av positiva och negativa effekter på kortare 

och längre sikt. Effektvärderingen gäller inte bara de psykiska symtomen utan hela livshållningen 

och sättet att fungera i olika medmänskliga och sociala sammanhang. (Ottosson) 

puberphonia 

målbrottsfalsett n. / -er / -er 

= mutationsfalsett 

() 

e.g. Målbrottsfalsett. En del pojkar håller kvar barndomens ljusa röstklang och höga taltonläge, trots 

att struphuvud och stämband blivit fullvuxna. (Fritzell) 

see mutational falsetto! 

pull-out 

upplösning n. / -ar / -ar 

Denna teknik innebär att man söker modifiera stamningen så snart den stammande 

märker att han stammar. (...) Målet är att den stammande direkt skall kunna stoppa upp 

kampen i en blockering, röra sig ur den, sakta ner tremor eller på annat sätt förflytta sig


till nästa ljud; att kunna göra något positivt talmässigt med det man annars känner sig 

som ett offer för. (Lundberg) 

e.g. Upplösningen blir ofta en direkt konsekvens av stamningsbytet och kommer som ett resultat av 

att den stammande upptäcker att han inte behöver "stamma färdigt" för att bli medveten om vad 

han behöver göra. (Lundberg) 

pure tone 

ren ton c. / -a, -er / -a, -er 

ett ljud bestående av en enda frekvens (Karlsson) 

e.g. Genomsnittliga normalvärden för hörtröskeln för rena toner finns standardiserade genom den 

internationella organisationen ISO för binaural lyssning i fritt ljudfält i ett dokument och för 

mononaural lyssning via audiometerhörtelefoner i ett annat dokument. (Hallén, Anniko) 

pure-tone audiometry 

tonaudiometri n. / -er / -er 

hörselfunktionstest (audiometri) med hjälp av toner (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Tonaudiometri innebär bestämmning av hörtrösklar, dvs. nätt och jämnt hörbar ljudstyrka för rena 

toner av olika frekvens. Av störst kliniskt praktiskt intresse är inte hörtrösklarnas värde i absoluta 

tal, i ljudtrycksnivå, utan avvikelsen från genomsnittliga, normala hörtrösklar. (Hallén, Anniko) 

pure-tone stimulus 

/ 

() 

not relevant 

pure-tone threshold 

hörtröskel för rena toner c. / -lar, - - - / -lar, - - - 

den lägsta hörbara ljudstyrkan för en ton av viss frekvens (Hallén, Anniko) 

e.g. Genomsnittliga normalvärden för hörtröskeln för rena toner finns standardiserade genom den 

internationella organisationen ISO för binaural lyssning i fritt ljudfält i ett dokument och för 

mononaural lyssning via audiometerhörtelefoner i ett annat dokument. (Hallén, Anniko) 

pyramidal system 

pyramidbana n. / -or / -or 

de motoriska hjärncentras banor som leder viljemässiga impulser till skelettmusklerna i 

en hel (obruten) bansträckning från hjärnbarken genom pyramiderna i förlängda märgen 

(därav namnet) till främre hornet i ryggmärgen. (Lindskog, Zetterberg) 

e.g. Pyramidbanan utgör inte ett enhetligt neuronsystem, och ca 30% av dess neuron utgår från 

motorisk cortex, 30% från premotorisk cortex och resterande delar från parietalloben. (Aquilonius, 

Fagius) 

radiotherapy 

radioterapi n. / -er / -er 

= strålbehandling 

Sammanfattande benämning på strålbehandling av sjukdomar, behandling (av tumörer ) 

med radioaktiv el. joniserande strålning. (Medicinsk terminologi)


e.g. Joniserande strålning, den typ av strålning som används vid radioterpi, påverkar alla celler den 

passerar, såväl normala som tumörceller. (Hallén Anniko) 

rate 

hastighet n. / -er / -er 

fart, takt () 

e.g. Det är uppenbart att sänkt talhastighet förenklar styrningen av talet..... (Alm) 

rational-emotional therapy 

rational-emotional terapi n. / -er / -er 

 

kognitiv beteendeterapi med syfte att analysera individens störda uppfattning av 

livshändelser inte händelserna i sig (övers fr eng) 

reading disability 

lässvårighet n. / -er / -er 

oförmåga att läsa, stava och skriva ord (Söderpalm) 

e.g. Likväl är det långt ifrån ovanligt att barn med normal intelligens och normal syn och hörsel (samt 

en normal språkförmåga) får läs- och skrivsvårigheter. (Rudberg Nauclér Rudberg) 

recall 

minnas v. / 

= komma ihåg 

återkalla i minnet (Söderpalm) 

e.g. Vi har alltså anledning anta att situationella och emotiva faktorer spelar en viktig roll för hur barn 

använder ord och hur de kodar in, lagrar och plockar fram ord ur minnet. (Hjelmquist Strömqvist) 

receptive language 

impressivt språk n. / - / - 

= receptivt språk 

hur vi tar emot och tolkar inkommande språkliga signaler (Söderpalm) 

e.g. ...andra patienter har svårt att förstå tilltal, de skulle därför kunna sägas ha "impressiv" afasi. 

(Borenstein) 

recessive 

/ 

() 

recovery 

återhämtning n. / -ar / -ar 

tillfrisknande (Stora engelsk-svenska ordboken) 

reduplicated babbling


jollerreduplikation n. / -er / -er 

struktur med två lika eller snarlika stavelser i barnets joller (Linell Jennische) 

e.g. Man talar i sådana fall om reduplikationer; den första stavelsen dubbleras ("redupliceras"). (Linell 

Jennische) 

reduplication 

reduplikation n. / -er / -er 

fdubblering av den första stavelsen (Linell Jennische) 

e.g. Reduplikationer är ett vanligt fenomen i tidigt barnuttal och förekommer också hos en del barn 

som inte är begränsade till några få fonetiska gestalttyper enligt ovan. (Linell Jennische) 

referent 

referent / 

Vi refererar, syftar på, pekar ut vissa personer, föremål, vi beskriver dem på ett visst sätt. 

De utpekade föremålen, personerna är referenter. (Linell) 

e.g. När vi talar om utomspråkliga situationer, brukar vi urskilja ett antal olika referenter (personer, ting 

etc och även platser, tidpunkter mm) som vi ser som inblndade i vissa handlingar, händelser , 

skeenden. (Linell) 

referential ability 

förmåga använda referenter / 

referential abilities are seen to emerge from an understanding of the social rules for 

engaging in dialogue, together with the realisation of the rules existing between sign and 

significate.förmågan att använda referenter utvecklas i och med förståelsen av sociala 

regler för dialog och förståelse för reglerna mellan tecknet och det betecknade. (övers fr 

eng) 

reflexive sound 

reflexljud n / - / - 

ej viljemässigt producerat ljud (Söderpalm) 

regressive assimilation 

regressiv asimilation n. / -er / -er 

Språkljud påverkas till större eller total likhet med ljud som förekommer senare i 

ljudkedjan t ex docka blir gocka. (Söderpalm) 

e.g. assimilationerna är betydligt oftare bakåtverkande (regressiva) än framåtverkande (progressiva). 

(Linell Jennische) 

regurgitation 

regurgitation n. / -er / -er 

när maginnehållet går åt fel håll utan regelrätt kräkning. (Medicinsk terminologi) 

e.g. Kan du vakna på natten med maginnehåll i munnen eller på kudden (regurgitation)? (Hallén 

Anniko) 

rehabilitation


rehabilitering n. / -ar / -ar 

återanpassning till bästa fysiska, psykiska, sociala och yrkestekniska situation 

(Medicinsk terminologi) 

e.g. Rehabiliteringen innebär en återinlärning och nyinlärning av färdigheter, vilkas sensomotoriska 

styrning därför delvis torde ske via andra förbindelser än dem som gått förlorade på grund av 

skadan. (Aquilonius Fagius) 

rehabilitation programme 

rehabiliteringsprogram n. / - / - 

plan för rehabilitering se rehabilitering (Söderpalm) 

reinforcement 

förstärkning n. / -ar / -ar 

() 

relaxation 

avspänning n. / -ar / -ar 

se context () 

e.g. Många övningar syftar till en minskning av hyperfunktionen, en avspänning av den engagerade 

muskulaturen. (Fritzell) 

remedial 

botande adj. / 

som är botande, stödjande i rehabiliteringsprocessen (Söderpalm) 

remedial procedure 

stödjande aktivitet n. / -er / -er 

se remedial () 

remediation 

stödterapi n. / -er / -er 

att ge stöttande terapi, hjälp (Söderpalm) 

residual 

rest- n. / -er / -er 

= kvarstående 

som finns kvar, återstår (Söderpalm) 

e.g. Den defekt som kvarstår längst fram i gommen, restspalten, lämnas till nästa operationstillfälle. 

(Henriksson) 

residual air 

restmängd n. / -er / -er


= residualvolym 

den restmängd som återstår i lungorna när man andats ut maximalt (Lindblad) 

e.g. Skillnaden mellan maximal volym och restvolym kallas vitalkapaciteten. (Lindblad) 

residual hearing 

hörselrest n. / -er / -er 

kvarvarande, återstående hörsel (Söderpalm) 

e.g. Man har numera stora möjligheter att redan vid 1-årsåldernbedöma i vilken utsträckning som 

barnet har förstärkningsbara hörselrester. (Lidén) 

resonance 

resonans n. / -er / -er 

omvandling av röstråmaterialet i luftfyllda kaviteter ovanför stämläpparna (Lindblad) 

e.g. Om resonatorn är ansatsröret talar man istället om formantfrekvenser, och en formant är alltså en 

resonans i ansatsröret. (Sundberg) 

resonance chamber 

resonansrum n. / - / - 

glottis, superglottala området, oral och nasala hålrummen (övers fr eng) 

e.g. 

Denna (klangfärgen) varierar också då en given talare varierar resonansrummens form och storlek 

genom att t ex koppla till eller från näshålan och vidga eller snörpa ihop svalget. (Lindblad) 

respiration 

andning n. / -ar / -ar 

Insugning resp utpressning av luft i lungorna för syrsättning av blodet och avlägsnande 

av koldioxid. (Lindblad) 

e.g. Olika mönster av muskelsamarbete förekommer vid talandning. (Lindblad) 

Respirometer 

spiromet-er n. / -rar / -rar 

andningsmätare (Medicinsk terminologi) 

e.g. Med en s.k. Bernstein-spirometer mäts lungvolymer och ventilationsförmåga. (Hallén Anniko) 

response-contingent stimulation 

/ 

() 


retardation 

försening n. / -ar / -ar 

långsammare utveckling i förhållande till jämnårigas (Söderpalm) 

e.g. Förseningen kan ligga i det fonologiska systemet och visa sig på så sätt, att det tar mycket längre 

tid för barnet att lära sig skilja ljudkontraster åt (Rudberg Gahne Nauclér)


retention 

retention n. / -er / -er 

kvarhållande i kroppen (Medicinsk terminologi) 

e.g. Benigna spottkörteltumörer och retentionscystor är vanliga. (Hallén Anniko) 

retroflex 

retroflex adj. / 

bakåtböjd (Elert) 

e.g. Andra termer för retroflexa konsonanter är supradentala ....och postalveolara konsonanter. (Elert) 

retrograde degeneration 

retrograd degeneration n. / -er / -er 

nedbrytning, försämring som går bakåt 

t ex infektion mot blodströmmen (Medicinsk terminologi) 

Reynell Developmental Language Scales 

Reynells språktest n. / - / - 

Engelskt test som mäter språkförståelse och tal; standardiserat för nordiska förhållanden 

(Föhrer Ancker) 

e.g. Barnens språkförståelse bedömdes inför placering på språkförskola med Reynells språktest. 

(Föhrer Ancker) 

rhotacization 

rhotacism n. / - / - 

svårigheter att uttala r-ljudet (Söderpalm) 

e.g. R-fel (rhotacism). R-ljudet är svårt att uttala. Störst svårigheter tycks de barn ha som lär sig 

tungspets-r...... (Söderpalm) 

rhythm 

rytm n. / -er / -er 

Rytm basera på upprepade tidsmönster uppbyggda av segment med kontrasterande 

upplevd styrka. (Lindblad) 

e.g. se definition () 

right hemiplegia 

högersidig hemiplegi n. / -er / -er 

= högersidig halvsidig förlamning, hemipares 

förlamning i höger kroppshalva () 

e.g. I de flesta fall av afasi finns samtidigt en högersidig hemiplegi som uttryck för att skadan i den 

dominanta hemisfären också drabbat motoriska centra eller bansystem. (Borenstein) 

rigidity


rigiditet n. / -er / -er 

Tonusökning vid motorikstörningar ned lesioner inom basala ganglierna. (Aquilonius 

Fagius) 

e.g. Rigiditeten är väsentligen opåverkad av hastigheten i den passiva rörelsen till skillnad från den 

spastiska tonusökningen som omedelbart accentueras vid en snabb passiv rörelse. (Aquilonius 

Fagius) 

role 

roll n. / -er / -er 

uppgift, funktion () 

e.g. Genom teckningar och rollspel kan känslor och problem bearbetas. (Alm) 

rounded 

rundad adj. / 

uttalad med rundade läppar (Söderpalm) 

e.g. För varje tungläge med vilket det är möjligt att uttala vokalljud, finns det en orundad och en 

rundad variant. (Elert) 

rule 

reg-el n. / -ler / -ler 

konventioner för hur exv ord i ett lexikon ska hanteras (Linell) 

e.g. Dessa (normer) har med tiden utkristalliserats som regler (eller vanor) för hur man skall utföra de 

olika handlingarna. (Linell) 

saliva 

saliv n. / - / - 

 

spott, vattning, slemmig avsöndring från spottkörtlarn (Medicinsk terminologi) 

e.g. Vid neutralt pH deltar saliven i den ständiga nybildningen av tandytornas skyddsfilm. (Hallén 

Anniko) 

schizophrenia 

schizofreni n. / -er / -er 

en grupp av endogena psykiska sjukdomar som uppträder redan hos unga människor, 

kan kännetecknas av bl a autism, hallucinationer (Medicinsk terminologi) 

e.g. Risken att få schizofreni är ökad bland män som uppgivit ett kraftigt cannabismissbruk i samband 

med värnpliktsinskrivningen. (Ottosson) 

screening 

screening n. / -ar / -ar 

sållning, undersökningsmetoder som ger breda och ibland ospecifika svar vilka kräver 

fortsatt utredning (Medicinsk terminologi) 

e.g. En screeningundersökning kan antingen vara selektiv och rikta sig till speciella riskgrupper eller 

generell och då omfatta alla i t ex. en viss åldersgrupp. (Westerlund)


secondary palate 

sekundära gomm-en n. / -ar / -ar 

hårda och mjuka gommen (Söderpalm) 

e.g. Sekundära gommen är området bakom foramen incisivum. (Christina Persson) 

secretory otitis media 

akut otit-is media n. / -er / -er 

= öroninfektion 

Rodnad buktande ibland förtjockad trumhinna ----med tecken på vätska i mellanörat. 


e.g. Akut otit är ofta en bakteriell komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna. (Hallén 

Anniko) 

segment 

segment n. / - / - 

= fonem 

avgränsade enheter i talet, t ex språkljud (Rudberg) 

e.g. Talet består då av ord och fraser, och orden kan göra intryck av att bestå av diskreta "segment" 

(vokaler och konsonanter), och dessa segment uppfattar vi som tillhörande ett begränsat antal 

typer. (Linell) 

segmental phonology 

segmentell fonologi / 

analys av talet i segmentella enheter, fonem (Söderpalm) 

e.g. I allmänhet brukar man skilja de segmentella aspekterna från de prosodiska. (Linell/Jennische) 

selective mutism 

elektiv mutism n. / - / - 

en typ av stumhet, långvarigt tigande helt el delvis (elektiv mutism) hos en person som 

kan tala, vanligen av psykiska orsaker. (Medicinsk terminologi) 

e.g. Vid elektiv mutism föreligger stumhet under en lång tid (flera månader) utanför en mycket 

begränsad krets av välkända personer. (Gilberg Hellgren) 

self-correction 

självkorrektion n. / -er / -er 

att själv korrigera exempelvis uttalsfel (Söderpalm) 

semantic 

semantisk adj. / 

som har att göra med läran om språkets betydelse (Söderbergh) 

e.g. De semantiska näten som bildar språkbrukarens ordförråd inom en viss betydelsesfär reflekterar 

naturligtvis de sätt varpå språkbrukare beskriver eller talar om de referenter som svarar mot 

begreppen inom denna betydelsesfär (semantiska fält). (Linell)


semantic association 

semantisk associering n. / -ar / -ar 

produktion av ett eller flera ord som hör samman semantiskt (övers fr eng) 

semantic confusion 

semantisk konfusion n. / -er / -er 

produktion av ord som hör till samma sematiska fält som det avsedda (Söderpalm) 

semantic memory 

sematiskt minne n. / -n / -n 

del av långtidsminnet i vilket fakta om omvärldskunskap lagras (övers fr eng) 

senility 

senilitet n. / - / - 

ålderdomssvaghet, spec i psykiskt avseende (Medicinsk terminologi) 

e.g. Totaleffekten blir avståndstagande och fördomsfulla beteckningar som senilitet, åderförkalkning 

eller "gaggighet"....... (Ottosson) 

sensorimotor 

sensomotorisk adj. / 

= sensorimotorisk 

som hör samman med de normala rörelsernas beroende av sensibla eller sensoriska 

retningar, beröringsförnimmelser, muskelsinne etc. (Medicinsk terminologi) 

e.g. För att understryka detta samarbete mellan den parietala sensoriska och den frontala motoriska 

barken använde Luria (1980) termen den sensorimotoriska regionen. (Eriksson) 

sensorineural deafness 

sensorineural hörselnedsättning/dövhet n. / -ar, - / -ar, - 

hörselnedsättning, dövhet av kokleär, retrokokleär, eller central typ. (Lidén) 

e.g. Misstanke på att en ensidig hörselskada kan utgöras av sensori-neural hörselnedsättning bör 

uppkomma, om benledningskurvan på sjuka örat ligger ungefär mitt emellan sjuka örats 

luftledningskurva och friska örats benledningskurva. (Lidén) 

sensory 

sensorisk adj. / 

som har med sinnena eller varseblivningen att göra (Eriksson) 

e.g. Den sensoriska deprivationens betydelse visas också av att konfusion av olika genes förvärvas i 

mörker och av att personer med syn- och hörselsvårigheter har förhöjd risk. (Ottosson) 

sensory deprivation 

sensorisk deprivation n. / -er / -er 

avsaknad, förlust av sinnesintryck (Medicinsk terminologi)


e.g. I kliniskt arbete förekommer sensorisk deprovation eller stimulusmonotoni vid åtgärder och 

sjukdomar som nödvändiggör en längre tids sängläge och immobilisering. (Ottosson) 

sensory disability 

sensorisk störning n. / -ar / -ar 

oförmåga eller sinnesstörning ofta i förbindelse med syn eller hörsel (övers fr eng) 

sensory stimulus 

sensoriskt stimul-us n. / -i / -i 

impuls som ger en reaktion, sinnesintryck (Medicinsk terminologi) 

sequential memory 

sekventiellt minne n. / -n / -n 

lagring och mobilisering av information som kräver en speciell ordningsföljd, tex räkning, 

veckodagar, månader, ord i en mening (övers fr eng) 

severe-to-profound hearing loss 

svår- höggradig hörselnedsättning, dövhet n. / -ar - / -ar - 

svår- höggradig hörselnedsättning med hörförlust 61-75 dB 

höggradig hörselnedsättning - dövhet med hörförlust 76dB- >90 dB (Lidén) 

e.g. Vid höggradigare hörselnedsättning ökar svårigheterna att delta i det offentliga livet och föra 

vanliga samtal. (Lidén) 

severity 

svårighetsgrad n. / -er / -er 

grad av allvar, svårighet för visst tillstånd (övers fr eng) 

e.g. Dessutom kan dysartrins svårighetsgrad variera, från en knappt uppfattbar avvikelse i talet till 

fullständigt oförståeligt tal. (Svensson Hartelius) 

short-term memory 

korttidsminne n. / -n / -n 

se context () 

e.g. Även om korttidsminnets förmåga är en omtvistad fråga inom psykologien kan man säga att man 

kan hålla cirka sju saker aktuella samtidigt för sig, utan att det är risk att de försvinner ur 

medvetandet, åtminstone inte förrän efter några sekunder. (Hjelmquist Strömqvist) 

sibilant 

sibilant n. / -er / -er 

väsande språkljud ( frikativor) bildat med ränna i tungan tex s-, sje-ljuden men inte f-,v- jljuden 

(Söderpalm) 

e.g. S-ljudet påverkas ofta av omgivande ljuds artikulation. En följande rundad vokal får s-et att låta 

mörkare, nästan som sje-ljud, tex hos hollandare.... (Bannert) 

single-phoneme approach


terapi inriktad mot enstaka fonem / 

terapeutisk metod inriktad mot att träna ett ljud eller fonem i taget (Söderpalm) 

skill 

förmåg-a n. / -or / -or 

något man kan, behärskar () 

e.g. Likväl är det långt ifrån ovanligt att barn med normal intelligens och normal syn och hörsel (samt 

en normal språkförmåga) får läs- och skrivsvårigheter. (Rudberg Naucler Rudberg) 

slow speech 

långsamt tal n. / - / - 

se context () 

e.g. istället för att säga "tala långsammare" kan Du börja tala långsammare och ge barnet en förebild 

på det också. (Lundberg) 

slurring 

sluddrande n. / -n / -n 

tal producerat med imprecis artikulation, otydligt tal (Söderpalm) 

e.g. En facialispares ger i sig själv viss sluddrighet i talet (Aquilonius Fagius) 

smooth speech 

jämnt tal / 

 

jämnt tal kännetecknas av lätta artikulatoriska kontakter, så att klusiler och affrikator 

modifieras för att likna frikativa ljud (övers fr eng) 

social interaction 

kommunikativt samspel n. / -er / -er 

= social interaktion 

människans kommunikativa beteende (övers fr eng) 

e.g. Förvånansvärt tidigt lär sig barnet också utnyttja jollret i det kommunikativa samspelet. 

(Söderbergh) 

socialization 

socialisering n. / -ar / -ar 

= socialisation 

infogande i samhället; utveckling som gör att man blir en fungerande varelse i den miljö 

man lever i och tillsammans med människorna där (Söderbergh) 

e.g. Barnet genomgår en mognadsberoende utveckling från egocentrering till socialisering. 

(Hjelmquist Strömqvist) 

soft palate 

mjuka gomm-en n. / -ar / -ar


bakre delen av gommen () 

e.g. Vanligen passerar den (spalten) både hårda (främre) och mjuka (bakre) gommen. (Henriksson) 

somatic 

somatisk adj. / 

= kroppslig 

som avser kroppslig i motsats till psykisk (Söderpalm) 

e.g. En olycka kan vara både ett psykiskt och ett somatiskt trauma. (Ottosson) 

sonogram 

sonogram n. / - / - 

registrering vid undersökningsmetod där en pulsernade ultraljudsstråle riktas mot det 

organ i kroppen... som ska undersökas. Det eko som uppstår när ljudvågorna studsar 

mot organet ifråga registreras som ett sonogram. (Medicinsk terminologi) 


sonorant 

sonorant n. / -er / -er 

mest hörbara ljuden (Malmberg) 

e.g. 

Kategorin sonoranta konsonanter omfattar nasaler, likvidor (l- och r-ljud) och halvvokaler (Linell 

Jennische) 

sound 

ljud n. / - / - 

vibration i luft eller annat medium som uppfattas av örat (övers fr eng) 

e.g. Man talar rimligen om röst bara i samband med tonande ljud. (Sundberg) 

sound field 

ljudfält n. / - / - 

området inom vilket stimuli upfattas som ljud (övers fr eng) 

e.g. Vid beskrivning av ett ljudledande mediums ( t. Ex. luft, vatten etc.) egenskaper talar man om 

ljudfältsimpedans. (Lidén) 

sound prolongation 

ljudförlängning n. / -ar / -ar 

att förlänga ljud spec vokaler för att få ett mjukare flyt i talet (Alm) 

e.g. Denna enklare form av N.N.T. ( nedsaktade normala talrörelser) kan ses som en variant av 

"pprolonged speech" . (Alm) 

sound repetition 

ljudrepetition n. / -er / -er 

omtagning, upprepning av ljud (Söderpalm)


e.g. De utmärkande talkarakteristikerna för stamning är repetitioner (dvs upprepningar av delar av 

ord) och förlängning av ljud. (Lundberg) 

sound-field threshold 

ljudfältströsk-el n. / -lar / -lar 

intensiteten hos ett nätt och jämnt hörbart ljud (övers fr eng) 

sound-isolated 

ljudisolerad adj. / 

som inte låter ljud gå igenom (övers fr eng) 

e.g. Inom byggnadsakustiken är ljudtransmissionen, eller snarare ljudisoleringen, till angränsande rum 

väsentlig. (Lidén) 

sound-isolated room 

ljudisolerat rum n. / - / - 

rum med väggar av ljudisolerande material, används för hörseltesning och 

ljudinspelningar, som kräver hög kvalitet för exv akustisk analys () 


spasm 

spasm n. / -er / -er 

Lt. spasmus 

plötslig ofrivillig sammandragning av muskel(-grupp) (övers fr eng) 

spastic 

spastisk adj. / 

ryckigt krampartad (Medicinsk terminologi) 

e.g. En svårbehandlad men dessnättre mycket ovanlig röstrubbnming är spastisk dysfoni. (Fritzell) 

spastic dysphonia 

spastisk dysfoni n. / -er / -er 

Röststörning med pressad och ansträngd fonation, normalt stämbandsfynd 

"vokalstamning" (Fritzell) 

e.g. En svårbehandlad men dessbättre mycket ovanlig röstrubbning är spastisk dysfoni. (Fritzell) 

spasticity 

spasticitet n. / -er / -er 

ryckigt eller krampartat tillstånd hos en eller flera muskelgrupper (Medicinsk terminologi) 

e.g. Spasticiteten kan förklaras som en följd av ökad impulstrafik i den monosynaptiska reflexbanan. 

(Aquilonius Fagius) 

specific developmental disorder 

specifik utvecklingsstörning n. / -ar / -ar


Försening eller störning i utvecklingen av speciell förmåga eller funktion, som tal, 

läsning, matematisk förmåga etc. (övers fr eng) 

spectograph 

spektrograf / -er / -er 

Instrument som grafiskt visar vilka deltoner ljudet är sammansatt av, dvs ljudets 

spektrala sammansättning. (Elert) 

e.g. Ljudspektrogram som framställer tiden i den vågräta axeln och deltonernas frekvens i den lodräta 

axeln, kan numera framställas automatiskt i särskilda apparater, ljudspektrografer (Elert) 

spectrogram 

spektrogram n. / - / - 

= sonagram 

diagram av vilka deltoner ljudet är sammansatt av, dvs ljudets spektrala 

sammansättning. (Elert) 

e.g. Man visar i vågräta axeln tiden och i den lodräta axeln deltonernas frekvens. Ett sådant diagram 

kalla ljudspektrogram. (Elert) 

speech 

tal n. / - / - 

överföring av ett språkligt meddelande från en talare till en lyssnare i en talsituation 

(Söderpalm) 

e.g. Replikerna är stycken av tal, yttranden, som befordrar tankar från en person till en annan (Elert) 

speech and language therapy 

tal- och språkterapi n. / -er / -er 

behandling av personer med tal- och språksvårigheter (Söderpalm) 

e.g. Behovet av röst-, tal- och språkterapi åt elever på skolans högstadium och i gymnasieskolan är 

stort. (Söderpalm) 

speech avoidance 

(tal-)undvikande n. / -n / -n 

att undvika att tala på grund av rädsla för att börja stamma (Söderpalm) 

e.g. Man vill arbeta direkt med att minska undvikandet och rädslan för stamning..... (Alm) 

speech behaviour 

talbeteende n. / -n / -n 

varje talaktivitet en person är involverad i, spec såådan som kan observeras utifrån 


speech breathing 

talandning n. / -ar / -ar 

se kontext ()


e.g. Vid talandning görs inandningsfasen mycket kortare och utandningsfasen förlängs och styrs av 

ett komplicerat muskelarbete, i kontrast till viloandning. (Lindblad) 

speech disorder 

talrubbning n. / -ar / -ar 

= talstörning 

ofta samlingsbeteckning för störningar av röst- tal- språkfunktion; ibland mer specifikt 

artikulatoriska störningar (Söderpalm) 

e.g. Störningar i talproduktionen som kan betingas av artikulationsapparaten kallas ..... Talrubbningar. 

(Lindblad) 

speech fluency 

flyt n. / - / - 

stamningsfritt, flytande tal (Alm) 

e.g. Perkins menar att stammare har en medfödd begränsning i förmågan att tala flytande, och därför 

behöver lära sig en kompensaerande teknik för att förbättra flytet. (Alm) 

speech hesitancy 

taltvekan n. / - / - 

 

betecknar åtskilliga avbrott i talproduktionen, som felaktig start, ovanliga pauser, utfyllnad etc 


e.g. Så gott som alla personer med normalt tasl tvekar ibland, men det är inte stamning och vi kallar 

det inte så heller. (Lundberg) 

speech mechanism 

talmekanism n. / -er / -er 

sättet att kombinera delar, processer etc vilka tjänar syftet att åstadkomma tal (övers fr 

eng) 

speech musculature 

talmuskulatur / -er / -er 

muskler som används för talproduktion (övers fr eng) 

e.g. Dysartri uppstår om den dåliga muskelfunktionen drabara någon eller några av de muskelgrupper 

som är ansvariga för andning, foantion (röstbildning>), gomrörlighet eller annan artikulation. 

(Svensson Hartelius) 

speech pathology 

talpatologi n. / -er / -er 

läran om diagnostik och behandling av röst-, tal- och språkrubbningar (Söderpalm) 

speech perception 

talperception n. / -er / -er 

uppfattning av ljud och tal ()


e.g. I takt med att barnet artikulerar och på så sätt förverkligar yttrandet får barnet genom 

perceptionen en delvis annan upplevelse av yttrandet än vad barnet hade under yttrandets 

planeringsfas. (Hjelmquist Strömqvist) 

speech signal 

talsignal n. / -er / -er 

ljudet som produceras av talapparaten (övers fr eng) 

e.g. En första förutsättning för förståelsen är givetvis att man överhuvudtaget uppfattar de 

inkommande ljudsignalerna som tal. (Linell) 

speech-to-noise ratio 

tal-störning n. / -ar / -ar 

= signal-störning 

förhållandet mellan intensiteten av signalen i decibel, vanligen talet l och varje ljud i 

decibel som personen inte vill höra (övers fr eng) 

e.g. S/N=odB anger att signal och störning har samma styrka.. (Lidén) 

spinal 

spinal adj. / 

som avser eller hör samman med ryggraden eller ryggmärgen (Medicinsk terminologi) 

e.g. Hereditär spinal muskelatrofi. Denna grupp av sjukdomar med degeneration av motoriska 

framhornsceller i ryggmärg och eventuellt även i hjärnstam indelas på basis av skillnader i 

insjuknandeålder och svårighetsgrad. (Aquilonius Fagius) 

spoken language 

talat språk n. / - / - 

språk som uttrycks i tal i motsats till skrift (Söderpalm) 

e.g. Språk kan uttryckas på olika sätt, som talat, skrivet och som tecknat språk. (övers fr eng) 

staccato 

stackato n. / - / - 

tala stötvis hackigt (SAOL) 

status epilepticus 

status epilepticus n. / - / - 

se kontext () 

e.g. Status epilepticus är ett kliniskt begrepp som avser att minst ett generaliserat anfall observerats 

hos en patient med nedsatt vakenhet och med anamnes på flera anfall utan fullt uppvaknande. 

(Aquilonius Fagius) 

stenosis 

stenos n. / -er / -er 

förträngning av alla slags hålrum och kärl (Medicinsk terminologi) 

e.g. Subglottisk stenos kan förekomma hos barn och vuxna efter intubering. (Hallén Anniko)


stimulability 

stimulerbarhet n. / -er / -er 

grad av stimulerbarhet avser hur möjligt det är att få fram ett korrekt uttal av ljud efter 

imitation (Söderpalm) 

stimulus 

stimul-us n. / -i / -i 

impuls som ger en retning i t ex en nervtråd (Medicinsk terminologi) 

stimulus generalization 

stimulus generalisering n. / -ar / -ar 

process vid vilken en respons som vanligen betingats att förekomma tillsammans med 

specifikt stimulus också uppträder i närvaro av liknande stimulus (som inte fanns med 

under betingningen) (övers fr eng) 

stoma 

stoma n. / - / - 

öppning; t ex tracheostoma - luftstrupen mynnar fram på halsen och utgör den 

permanenta andningsvägen för den laryngektomerade patienten (Söderpalm) 

e.g. Man tvingas då utföra laryngectomi, varvid ett permanent tracheostoma anläggs. (Fritzell) 

stop consonant 

klusil n. / -er / -er 

Konsonant vid vars uttal luftströmmens passage ut genom de övre luftvägarna spärras. 

(Elert) 

e.g. I tonande klusiler hörs i det spärrade skedet ett brumljud med låga komponenter. (Elert) 

stop-initial cluster 

stavelseinitial klusil n. / -er / -er 

klusil som inleder stavelse (Söderpalm) 

stopping 

klusilering n. / -ar / -ar 

fonologisk process som omvandlar oftast ett frikativt ljud till klusil (Söderpalm) 

e.g. Ordet " säng" uttalas "täng" under språkutvecklingen, eftersom barnet inte behärskar det 

frikativaspråkljudet som klusileras (Söderpalm) 

storage 

lagring n. / - / - 

att bevara enheter av olika slag i minnet (Söderpalm) 

strained-strangled


pressad-strypt adj. / 

röstkvalitet som kännetecknas av mycket pressad och ansträngd fonation (Fritzell) 

e.g. .....spastisk dysfoni. ...........ytterst pressad och ansträngd fonation, där patienten spänner sig så 

kraftigt att rösten försivinner av och till. (Fritzell) 

strident 

/ 

() 

◊ ej relevant 

stridor 

stridor n. / - / - 

visslande, pipande andningsljud vid förträngning i övre luftvägarna (Medicinsk 

terminologi) 

e.g. Barnet sätter sig upp i sängen och har inandningssvårigheter (inspiratorisk stridor). (Hallén 

Anniko) 

structural 

strukturell adj. / 

som har en struktur () 

e.g. Studiet av hur den strukturella betydelsen tillsammans med olika kontextuella och situationella 

faktorer bestämmer den situationella tolkningen av enskilda yttranden skulle alltså falla inom 

pragmatiken. (Linell) 

stutter 

stamma v. / 

att producera icke-flytande tal med upprepningar av delar av ord och förlängning av ljud 

(Lundberg) 

e.g. Barnet tycks inte heller vara bekymrat över att det stammar. Detta kännetecknar den första tiden i 

många stammande barns liv och för de flesta blir det aldrig något mer stammande heller. 

(Lundberg) 

stuttering 

stamning n. / -ar / -ar 

Tal utan flyt med upprepningar, upphakningar och förlängningar (Söderpalm) 

e.g. Stamning kan uppträda plötsligt, också efter puberteten, hos en individ som tidigare talat flytande 

(Lundberg) 

stuttering block 

blockering n. / -ar / -ar 

En blockering innebär att luftflödet stoppas helt, stammaren är oförmögen att starta 

ljudet. (Alm) 

e.g. Blockeringar ger upplevelsen av att man tappat kontrollen över talet...... (Alm) 

stuttering pattern


stamningsmönster n. / - / - 

speciella beteenden hos en stammare, blir ofta förutsägbara och återkommande (övers 

fr eng) 

subglottal stenosis 

subglottisk stenos n. / -er / -er 

förträngning under röstspringan (Söderpalm) 

e.g. De flesta subglottiska stenoser är iatrogena och har inte sällan uppkommit i samband med en 

längre tids intubering under neonatalperioden. (Hallén Anniko) 

subglottic 

subglottisk adj. / 

belägen under röstspringan (Söderpalm) 

e.g. Falsk krupp eller subglottisk laryngit är en subglottisk svullnad. (Hallén Anniko) 

subglottic air pressure 

subglottalt tryck u / - / - 

övertryck i andningsapparaten (under röstspringan) för att åstadkomma talstyrka 

(Söderpalm) 

e.g. I st f subglottalt övertryck säger man mestadels bara subglottalt tryck. (Lindblad) 

subject-auxiliary inversion 

omvänd ordföljd n. / -er / -er 

hjälpverbet sätts för subjektet som i frågesatser (Söderpalm) 

e.g. Kan jag hjälpa Dej? är ett exempel på hur satsen Jag kan hjälpa Dej blir en frågesats genom att 

ordföljden ändras (Söderpalm) 

sucking 

sugande n. / -n / -n 

att dra in luft eller vätska i munnen med hjälp av läppmuskulaturen (övers fr eng) 

supraglottic cavity 

supraglottisk kavitet n. / -a -er / -a -er 

utrymmet (rummet) ovanför röstspringan (Söderpalm) 

suprasegmental phonology 

suprasegmentell fonologi n. / -er / -er 

= prosodi 

den delen av fonologin som studerar prosodin, intonation, betoning mm (Söderpalm) 

swallowing reflex trigger 

sväljreflextriggare n. / - / -


gränsen mellan oral och faryngal sväljningsfas inträder när sväljningsreflexen startas. 

Påbörjandet av en sväljning är beroende av sensorisk återkoppling från ett antal 

områden, främst från gombågarna men också från uvula, mjuka gommen och tungans 

bakre del (övers fr eng) 

syllable 

stavelse n. / -r / -r 

gruppering av språljud i talet till större enheter- stavelser (Malmberg) 

e.g. Vid all fonetisk analys av ett språks ljudsystem intar stavelsen en central plats. (Malmberg) 

syllable reduction 

stavelsereduktion n. / -er / -er 

förenkling av ett ords stavelseantal, t ex banan blir nan under barnets språkutveckling 

(Söderpalm) 

symptom 

symptom n. / - / - 

sjukdomstecken, tecken på att sjukdom finns eller håller på att bryta ut (Medicinsk 

terminologi) 

e.g. Sym(p)tomen på diffus extern otit är smärta, eventuellt sekretion ur hörselgången och ibland 

måttlig hörselnedsättning. (Hallén Anniko) 

synapse 

synaps n. / -er / -er 

plats där en nervimpuls går från en nervcell till en annan; nervkontakt (Eriksson) 

e.g. Den elektriska signalen omvandlas vid synapsen till en kemisk signal. (Bra Böcker Läkarlexikon) 

syndrome 

syndrom n. / - / - 

Flera missbildningar inom skilda organsystem som uppträder samtidigt (Henriksson) 

e.g. Vid Retts syndrom tycks den drabbade flickan ha en normal utveckling under de 6-18 första 

månaderna, varefter tillbakagång och stagnation i utvecklingen tillstöter. (Gillberg Hellgren) 

synergistic 

synergistisk adj. / 

samverkande t ex läkemedel; motsats till antagonistisk (Medicinsk terminologi) 

e.g. De muskler vilka kan medverka till en viss rörelse sägs verka som agoniaster eller synergister i 

avseende på rörelsen i fråga. (Petrén Carlsöö) 

syntactic aphasia 

syntaktisk afasi n. / -er / -er 

störning av framför allt den grammatiska förmågan hos afatiker (Söderpalm) 

term not used in Swedish


syntactic complexity 

syntaktisk komplexitet n. / -er / -er 

satsbildningens svårihetsgrad (Söderpalm) 

e.g. Jag kan inte nu redogöra för denna komplexitet i ord- och satsbildning(......) utan skall bara peka 

på ett enda särskilt intressant faktum, nämligen att en sats kan innehålla en annan sats som del. 

(Linell) 

syntactic impairment 

syntaktisk avvikelse n. / -r / -r 

svårigheter på den grammatiska nivån (Söderpalm) 

e.g. Resultatet visar att många stammande barn också hade fonologiska avvikleser samt att även 

grammatiska svårigheter oftast uppträdde i kombination med fonologiska. (Westerlund) 

syntax 

syntax n. / -er / -er 

läran om satsens byggnad (Rudberg) 

e.g. Syntaxen överensstämmer i stort sett med vuxengrammatikens vid skolstarten i fråga om 

pluralbildning, genus, kongruens, komparation mm, men det är inte ovanligt att vissa ordformer, t 

ex oregelbunda verb, inte behärskas vid den tidpunkten. (Rudberg Gahne Nauclér) 

systematic desensitisation 

systematisk desensibilisering n. / -ar / -ar 

att under avslappning föreställa sig det man är rädd för och vänja sig vid det som känns 

skrämmande (Alm) 

e.g. Personer som har irrationell ångest och rädsla, t ex. för spindlar eller hissar, behandlas genom 

s.k. Systematisk desensibilisering (fobiträning). (Alm) 

tactile cue 

taktil-t stöd n. / -a, - / -a, - 

hjälp att producera och tolka tal genom att utnyttja taktil information (Söderpalm) 

tactile stimulation 

taktil stimulering n / -a, -ar / -a, -ar 

att använda känseln som sensorisk input (övers fr eng) 

Tangible Reinforcement Operant Conditioning Audiometry 

/ 

() 

not relevant i Sweden 

team 

team n. / - / - 

= lag


en grupp personer som arbetar tillsammans i exempelvis en behandlingssituation 

(Söderpalm) 

Teflon injection 

tefloninjektion n. / -er / -er 

injektion av teflon i ett stämband för att föra det närmare medellinjen (Fritzell) 

e.g. I fall där stämbandet förblir förlamat i intermediärställning och en kraftig excavation föreligger, kan 

man genom implantation föra stämbandet mot medellinjen. Därvid har olika metoder kommit till 

användning dels....... dels injektion av artfrämmande material såsom teflon...... (Fritzell) 

telegraphic language 

telegramspråk n. / - / - 

= telegramstil 

språk med huvudsakligen innehållsord och utan funktionsord (Söderpalm) 

e.g. Barnets tidiga yttranden består nästan uteslutande av innehållsord och utmärks av en avsaknad 

av systematisk användning av grammatiska morfem. Dessa egenskaper har föranlett 

barnspråksforskare att karaktärisera tidigt barnspråk som telegramstil (eng telegraphic speech). 

(Strömqvist) 

therapeutic process 

terapeutisk process n. / -a -er / -a -er 

en serie handlingar som är relaterade till behandling av ett tillstånd (övers fr eng) 

therapy 

terapi n. / -er / -er 

sjukdomsbehandling (Medicinsk terminologi) 

e.g. Eftersom fonasteni innebär en rubbning i röstens funktion, är målsättningen för terapin att lära ut 

en skonsammare röstteknik. (Söderpalm) 

thoracic breathing 

bröstkorgsandning n. / -ar / -ar 

Rörelser hos revben och diafragma vilket ökar och minskar volymen av bröstkorg och 

lungor under andning. (övers fr eng) 

thoracic contraction 

sammandragning av bröstkorg-en n. / -ar -ar / -ar -ar 

reduktion av bröstkorgen för utandning (Söderpalm) 

thorax 

thorax, bröstkorg n. / -ar / -ar 

bröstkorg (Medicinsk terminologi) 

e.g. En annan elastisk struktur i andningsapparaten är bröstkorgen. (Sundberg) 

threshold


trösk-el n. / l-ar / l-ar 

en punkt när sensationen först uppträder; lägsta intensitet för att åstadkomma 

förnimmelse av stimulering (övers fr eng) 

e.g. ...kan man vid tröskelvandring konstatera att tröskeln för stimulationstonen gradvis höjes. (Lidén) 

throat 

svalg n. / - / - 

= hals 

() 

e.g. Ett par av håligheterna kan varieras avsevärt med hjälp av rörliga organ nära dem, nämligen 

munhålan och svalget (tillsammans betecknade ansatsröret). (Lindblad) 

~ strupe 

throat clearing 

harkling n. / -ar / -ar 

att klara strupen (Stora engelsk-svenska ordboken) 

e.g. Författaren har varit med om att låta ....lyssna på en inspelning från en patient med svår dysfoni, 

och efter en kort stund upplevt hur halva auditoriet försökt harkla bort det talaren hade i halsen. 

(>Fritzell) 

thyroarytenoid 

thyroarytenoid adj. / 

som hör samman med sköldbrosk och kannbrosk (Medicinsk terminologi) 

e.g. Vocalis-muskeln (mediala eller inre delen av sköldbrosk-kannbrosk-m eller thyroarytenoidm.....Denna 

muskel utgör en del av själva stämläppen och löper parallellt med stämläppskanten. 

(Lindblad) 

thyrohyoid muscle 

thyrohyoideusmusk-el n. / -l-er / -l-er 

sköldbrosk-tungbensmuskeln, en muskel som drar sköldbrosket (struphuvudet) uppåt 

och tungbenet nedåt. (Medicinsk terminologi) 

e.g. see definition () 

thyroid cartilage 

sköldbrosk n. / - / - 

see context () 

e.g. Det största brosket i struphuvudet är sköldbrosket (cartilago thyreoidea). (Hallén Anniko) 

tinnitus 

tinnitus n. / - / - 

subjektivt hörbart ljud, oftast av pipande, tonal karaktär och mindre ofta av bruskaraktär. 


e.g. Tinnitus är vanligare hos män från 50 års ålder och hos kvinnor från 60 års ålder (Hallén Anniko) 

~ öronsus, öronringning


tonal pattern 

tonalt mönster n. / -a - / -a - 

ett yttrandes tonhöjdsvariation (övers fr eng) 

tone 

ton n. / -er / -er 

() 

e.g. Om de två tonerna ligger längre bort från varandra i frekvens uppträder svävningarna i så snabb 

följd att örat inte kan uppfatta dem utan de kommer att höras som två toner. (Lidén) 

~ tonfall, klang, ljudsignal 

tongue protrusion 

framskjutning av tung-an n. / -ar -or / -ar -or 

kraftig framskjutning av tungan mot övre framtänderna kan påverka bettet negativt 

(Söderpalm) 

tonsil 

tonsill n. / -er / -er 

= halsmandel 

vävnad mellan gombågarna på vardera sidan i svalget (Söderpalm) 

e.g. Ytan på tonsillen,.........är täckta av skivepitel, som med varierande djup sträcker sig ner i 

vävnaden. () 

trachea 

luftstrup-e n. / -ar / -ar 

= trakea 

ett rörformigt organ som ligger i halsen framför matstrupen och förbinder struphivudet 

med lungorna (Bra Böcker Läkarlexikon) 

e.g. Struphuvudet bildar ingången till luftstrupen och förhindrar bl a att födan under sväljningen 

kommer i "vrångstrupen". (Bra Böcker Läkarlexikon) 

tracheal stoma 

trakeal-t stoma n. / -a - / -a - 

permanent andningshål mitt på halsen (Söderpalm) 

e.g. Patientens luftstrupe mynnar efter operationen mitt fram på halsen i ett permanent andningshål, 

ett s k stoma. (Svensson Hartelius Söderpalm) 

tracheoesophageal shunt 

röstventil n. / -er / -er 

envägsventil mellan trakea (uftstrupe ) och esofagus (matstrupe) som leder 

utandningsluften in i matstrupen via nya röstkällan och vidare upp i 

artikulationsapparaten (Söderpalm)


e.g. I dag finns emellertid väl fungerande envägsventiler, som placeras i TE-fisteln och tillåter att 

luften leds upp i matstrupen, när stomat täcks, men som inte tillåter läckage i andra riktningen. 

(Svensson hartelius Söderpalm) 

The English translation must be wrong has nothing to do with the stoma 

transformation 

transformation n. / -er / -er 

en regel som beskriver hur man genom vissa förändringar kan komma från en syntaktisk 

struktur till en annan. (Linell) 

e.g. En vanlkig typ av transformationer är de som gör om satser till s k satsförkortningar. (Linell) 

transient aphasia 

övergående afasi adj n / - -er / - -er 

tillfällig förlust av tidigare förvärvat språk (Söderpalm) 

transient deafness 

övergående dövhet adj n / -er / -er 

övergående eller återkommande dövhet; hos barn speciellt i samband med 

öroninfektion/inflammation (övers fr eng) 

trauma 

trauma n. / - / - 

= trauma 

skada genom yttre våld (Eriksson) 

e.g. Alkohol- och/eller drogmissmruk är vanligt i samband med trauma, vilket är ett observandum vid 

bedömning av patientens vakenhetsgrad. (Hallén Anniko) 

traumatic aphasia 

traumatisk afasi adj n / -a -er / -a -er 

afasi uppkommen till följd av traumatisk hjärnskada (Söderpalm) 

e.g. I vårt afasiklientel.....betingas ca 90% av cerebrovaskulära insulter (slaganfall).........De ca 10% 

som inte betingas av cerebrovaskulär insult fördelar sig på tre ungefär lika stora diagnosgrupper: 

traumatiska hjärnskador, hjärntumörer och "övriga". (Borenstein) 

traumatic mutism 

traumatisk mutism adj n / - / - 

stumhet, (tvångs)tigande till följd av skada (Medicinsk terminologi) 

tremor 

tremor n. / - / - 

darrning, skälvning (Medicinsk terminologi) 

e.g. Tremor är den i särklass vanligaste typen av ofrivillig rörelse, som i princip kan yttra sig på tre 

olika sätt: vilotremor, postural tremor och intentionstremor. (Aquilonius Fagius)


triplegia 

triplegi / 

förlamning av den ena armen och båda benen (Medicinsk terminologi) 

true vocal fold 

stämläpp n. / -ar / -ar 

= stämband 

Två slemhinneklädda veck inne i struphuvudet (Lindblad) 

e.g. Strax ovanför stämläpparna och parallellt med dessa sträcker sig fickbanden (de falska 

stämläpparna.... (Lindblad) 

tumor 

tumör n. / -er / -er 

svullnad eller välavgränsad solid vävnadsnybilldning (Hallén Anniko) 

e.g. Tumörer i larynx utgår i regel från slemhinnan, men de kan även utgå från strukturer som 

brosk.....ben....bindväv....kärl....och spottkörtlar..... (Hallén Anniko) 

turn-taking 

turtagning n. / -ar / -ar 

hur deltagarna i ett samtal fördelar rätten till ordet (den sk "turen") mellan sig 

(Strömqvist) 

e.g. Om vi jämförndessa data om hur mammorna och barnen fördelade ordet mellan sig med hur 

turtagningen mellan lärare och elever i klassrummet är organiserad, finner vi betydande likheter. 

(Strömqvist) 

tympanic membrane 

trumhinn-a n. / -or / -or 

Hörselgången avslutas innåt av trumhinnan (Lidén) 

e.g. Trumhinnan är klädd med samma tunna hud, ett keratiniserande skivepitel, liksom den beniga 

delen av hörselången (Hallén Anniko) 

tympanic membrane perforation 

trumhinneperforation / -er / -er 

hål på trumhinnan (Hallén Anniko) 

e.g. En trumhinneperforation bör åtgärdas, framför allt för att förbättra hörseln men också för att 

undvika reinfektion av mellanörat via hörselgången. (Hallén Anniko) 

tympanogram 

tympanogram n. / - / - 

Grafisk framställning av resultat av undersökning med tympanometri (Söderpalm) 

e.g. Olika frekvens på mättonen påverkar tympanogrammets konfigurationn så att en lägre frekvens 

medför ett något flackare tympanogram. (Lidén) 

tympanometry


tympanometri n. / -er / -er 

Audiologisk mätmetod som baseras på impedansprinciper. (Lidén) 

e.g. Tympanometrin utföres genom att ge en mätton i hörselgången och registrra ändringen i tonens 

ljudtryck under det man ändrar lufttrycket i hörselgången. () 

unilateral 

ensidig adj. / 

= unilateral 

ensidig, på ena sidan (Stora engelsk-svenska ordboken) 

e.g. Det kan noteras att det mot slutet av 1960-talet uppträdde ett ansenligt antal fall av såväl en- som 

dubbelsidig recurrenspares i flera europeiska länder i anslutning till en influensaepidemi. (Fritzell) 

unilateral hearing impairment 

ensidig hörselnedsättning n. / -ar / -ar 

= monaural 

hörselnedsättning på en örat (Lidén) 

e.g. Föreligger hörselnedsättning endast på ena örat, kallas hörselnedsättningen monaural (ensidig), 

och på båda öronen binaural. (Lidén) 

unvoiced 

tonlös adj. / -a / -a 

= avtonad 

ljud producerat utan stämbandston (Söderpalm) 

e.g. Andra ljud bildas med röstspringan i en öppnare ställning utan stämbandsvibration. De kallas 

tonlösa ljud (Elert) 

upper oesophagus 

övre esofagus n. / - / - 

övre delen av matstrupen (Söderpalm) 

e.g. Platsen för pseudoglottis varierar något, men vanligen bildas den smalaste öppningnen som kan 

vibrera, i esofagus' övre del(musculus cricofaryngeus). (Söderpalm) 

upper respiratory tract 

övre luftväg n. / -ar / -ar 

se context () 

e.g. Luftvägarna utgörs av näshålan, cavum nasi, svalget, pharynx struphuvudet, larynx, luftstrupen, 

trachea, och de båda luftrören, bronchi principales. De två förstnämnda delarna brukar benämnas 

de övre luftvägarna och de tre återstående de nedre luftvägarna. (Petrén Carlsöö) 

utterance 

yttrande n. / -n / -n 

Räckor av morfer (Elert) 

e.g. Replikerna är stycken av tal, yttranden, som befordrar tankar från en person till en annan. (Elert) 

uvula


uvul-a / -or / -or 

= tungspen 

Avslutningen av gomseglet (Elert) 

e.g. Gomseglet avslutas av den droppformade tungspenen (uvula.......). (Elert) 

uvular 

uvular adj. / -a / -a 

adjektiv till uvula () 

e.g. Uvulara (eller bakre velara) konsonanter (Elert) 

vegetative 

vegetativ adj. / / [ x] 

omedveten rent kroppslig (funktion) (Medicinsk terminologi) 

e.g. beteckningar som vegetativt tillstånd och apalliskt syndrom har myntats för detta tillstånd, som 

kan kvardröja i flera år innan döden följer. (Aquilonius och Fagius sid 53) 

velar 

velar / / [ x] 

bakre gom- (SAOL) 

e.g. ... artikuleras med tungryggen bakom restspalten så att de låter som k och g (velara klusiler). 

(Svensson & Hartelius sid 59) 

~ velum 

velar fricative 

velar frikativ-a n. / -or / -or 

= bakre frikativa, bakre spirant 

Ljud som bildas vid förträngning mellan tungrygg och mjuka gommen (Söderpalm) 

e.g. Tecknet för en tonande velar frikativa (...) liknar ganska mycket tecknet för en orundad halvsluten 

vokal. (Elert sid 51) 

velar fronting 

framflyttning av bakre konsonant / 

= dentalisering 

Artikulation av bakre konsonant vid tänderna (Söderpalm) 

e.g. Ordet "kaka" återges av det lilla barnet som "tata" innan det fonologiska systemet har velara 

konsonanter. Det sker en framflyttning, dentalisering. (Söderpalm) 

velopharyngeal 

velofaryngeal / / [ x] 

Avser velum och farynx (Söderpalm) 

e.g. I de fall då den velo-faryngeala tillslutningen inte fungerar tillfredsställande. 

talar vi om nasalering, rhinolalia. (Söderpalm 1976 sid 19) 

velopharyngeal insufficiency


velofarynxinsufficiens / 

= velofaryngeal insufficiens 

otillräcklig gomslutningsfunktion (Söderpalm) 

velopharyngeal valve 

velofaryngxsfinkt-er n. / -rar / -rar 

= velofaryngeal sfinkter 

tillsnörare; som stänger öppningen i velofarynx (Söderpalm) 

ej klart 

ventricle 

ventrik-el n. / -lar / -lar 

= kammare 

liten buk-eller säckformad bildning (Lindskog/Zetterberg) 

e.g. Taket i larynxventriklarna bildas av slappt nedhängande slemhinneveck, fickbanden....som ibland 

också kallas för falska stämband. (Hallén/ Anniko sid 256) 

ventricular fold 

falsk stämläpp n. / -ar / -ar 

= fickband, falskt stämband 

() 

e.g. Strax ovanför stämläpparna och parallellt med dessa sträcker sig fickbanden (de falska 

stämläpparna) (Lindblad 1992 sid 26) 

ventricular phonation 

fickbandsfonation n. / -er / -er 

= fickbandsröst 

rösten produceras med hjälp av fickbanden/falska stämbanden (Söderpalm) 

e.g. ...kan fickbanden bringas att adducera tillräckligt för att börja vibrera vid utandning. Detta kallas 

för patologisk fickbandsfonation och kan vara mycket störande. (Hallén/Anniko 1991 sid 256) 

verb inflection 

verbböjning n. / -ar / -ar 

ändring av tempus genom tillägg av affix (Söderpalm) 

e.g. den grundläggande skillnaden mellan böjning och avledning är att man genom böjning får fram 

olika ordformer....... (Dahl 1982 sid 19) 

verb phrase 

verbfras n. / -er / -er 

en grupp verb som har samma syntaktiska funktion som enskilda verbet; 

predikatsfrasen i generativ grammatik (översättninng av Crystal) 

verbal behaviour


talbeteende n. / -n / -n 

att producera tal (Söderpalm) 

verbal communication 

verbal kommunikation n. / - / - 

= språklig kommunikation 

Att med språkets hjälp förmedla ett budskap (Söderpalm) 

e.g. Språk är .... en för måga att förstå och att använda symboler, framför allt verbala symboler eller 

ord för tänkande och som ett sätt att kommunicera. (Ancher Föhrer) 

verbal dyspraxia 

oral dyspraxi / 

delvis förlust av förmågan att utföra koordinerade rörelser ( med munnen) (Medicinsk 

terminologi) 

verbal output 

tal n. / - / - 

se kontext () 

e.g. Eftersom talet bara är ett av många sätt som språket kan uttryckas i och språket alltså är 

överordnat talet vore det egentligen mera korrekt att tala om språk- och talavvikelser. 

(Westerlund) 

verbal paraphasia 

verbal parafasi n. / -a, -er / -a, -er 

= d 

ord byts mot i sammanhanget irrelevanta innehållsord (Borenstein) 

e.g. Språkfunktionen drabbas (initialt ofta i form av anomi, senare i sjukdomsförloppet inslag av 

verbala parafasier och så småningom en generell språkstörning. (Borenstein) 

voice mutation 

målbrott n. / - / - 

= mutation 

Förändring av rösten under puberteten (Fritzell) 

e.g. Tidpunkten för puberteten och målbrottet varierar en hel del. Vanligen infaller det mellan 13 och 

15 års ålder. (Fritzell) 

voice onset time 

voice onset time VOT / 

() 

översättes ej, English term used 

voice prosthesis 

röstventil n. / -er / -er


envägsventil av plast som placeras i kirurgiskt anlagd fistel mellan luft- och matstrupen 

hos laryngektomerade patienter (Söderpalm) 

e.g. Idag finns emellertid väl fungerande envägs(-röst)ventiler, som palceras i TE-fisteln och tillåter att 

luften leds upp i matstrupen, när stomat täcks, men som inte tillåter läckage i andra riktningen. 

(Söderpalm) 

voice rest 

röstvila n. / - / - 

att helt avstå från att tala/använda stämbanden (Söderpalm) 

e.g. Att ordinera röstvila är ett flitigt brukat och ibland missbrukat sätt att behandla patienter med 

röstrubbningar. (Fritzell 1973 sid 92) 

voice therapy 

röstterapi n. / -er / -er 

se nedan () 

e.g. Ett av delmålen i röstterapin är att patienten ska bli mera medveten om röstens funktioner och 

under behandlingens gång få ökad medveten kontroll över stämman och större förmåga att 

variera och nyansera den. (Fritzell 1973 sid 92) 

voice tremor 

röst tremor n. / - / - 

en rytmisk, repetitiv och ofrivillig rörelse ofta med konstant amplitud och frekvens 

(översättn från eng) 

e.g. Utöver huvudtremor uppkommer ibland tremor i tunga och larynx resulterande i ett vibrerande 

röstläge. (Aquilonius o Fagius 1994 sid 259) 

voiced 

tonande / 

se nedan () 

e.g. De ljud vid vilkas uttal stämbanden vibrerar, kallas tonande. (Elert 1979 sid 18) 

~ tonlös 

voluntary stuttering 

frivillig stamning n. / -ar / -ar 

att man frivilligt upprepar ett ljud eller ord (Alm) 

e.g. Frivillig stamning kan användas för att avdramatisera problemet. (Alm1995 sid 136) 

vowel 

vokal n. / -er / -er 

ljud som bildas med fri luftström genom svalget, munhålan och munöppningen. (Elert) 

e.g. Den viktigaste indelningen av språkljuden är den i vokaler( .......)och konsonanter (Elert 1979 sid 

23) 

◊ vokalljud 

vowel triangle


vokaltriangel n. / -lar / -lar 

Grafisk framställning av läget för tungryggens högsta punkt vid uttalet av vokaler. (Elert) 

e.g. Vokalfiguren (vokalfyrkanten) har förenklats till en triangel ("vokaltriangel"). (Elert 1979 sid 29) 

~ vokalfyrkant 

Wernicke's area 

Wernickes område / 

= Wernickes area 

Sensoriskt språkcentrum i bakre övre delen av temporalloben () 

e.g. Vidare finns ett sensoriskt-akustiskt centrum, Wernicke's område, i den dominanta hemisfärens 

temporallob, uppkallat efter den tyske läkaren Carl Wernicke...... (Borenstein/Hjelmquist 1980 sid 

23) 

~ Borenstein/Hjelmquist 

word 

ord n. / 

Ett språkligt tecken, t ex ett ord, består av ett uttryck och ett innehåll. (Elert) 

e.g. barnens strategi att med ord åstadkomma en aktivitet som behövs i dock-världens 

handlingssammanhang speglar en idé om att ord har kraft att förändra världen. (Strömqvist 1984 

sid 166) 

word repetition 

ordrepetition n. / -er / -er 

= repetition av ord 

upprepning av ord (Stora engelsk-svenska ordboken) 

e.g. Vid repetitioner upprepas delar av ett ord eller hela ord och fraser. (Alm 1995 sid 107) 

word retrieval 

ordmobilisering n. / -ar / -ar 

att hitta ord vid benämning eller i samtal (Söderpalm) 

e.g. Afatikern har ofta stora svårigheter att finna ord, att mobilisera rätt ordsymbol i rätt ögonblick. 

(Söderpalm 1976 sid 36) 

~ verbalamnesi 

word string 

serie av ord n. / -r / -r 

= ordkedja 

följd av ord (Söderpalm) 

e.g. Från omkring två och ett halvt till tre år kan barnet börja använda korta serier av ord som 

"mamma göra det" eller "pappa gå bil" (övers av eng) 

word-finding task 

benämningsuppgift n. / -er / -er 

= ordmobiliseringsuppgift


uppgift att benämna föremål i ett konfrontations-benämningstest. (Borenstein) 

e.g. Det kliniska intrycket är att ju mer anomi patienten har i sitt spontantal, desto större svårigheter 

har han att benämna föremål som förevisas honom i ett konfrontationsbenämningstest. 

(Borenstein)

«LEM_EN» («CAT_EN» / «MV_EN») [«VERB» - «NOUN» - «ADJ»]

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?