Sluss för brottsoffer - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

s PErsOnalFrågOr På bOrdEt Bosse Öberg har 40 års yrkeserfarenhet av kriminalvård. Bosse Öberg har lång kriminalvårdserfarenhet och har arbetat på de flesta funktioner på häktet i Norrköping. Han tycker det är beklämmande att vårdaren har blivit så dåligt bemött av den övriga personalen på häktet och frågar sig hur introduktionen har varit. – Det är viktigt att hela personalen tar ett gemensamt ansvar för att introducera nyanställda. Att jobba med en vikarie i korridoren är lika viktigt som att jobba med mig, som har jobbat här snart i 40 år. Det handlar om säkerhet. Det gäller också att komma ihåg att vikarierna är här för att vi ska kunna vara lediga. spänningar i personalgruppen De två Norrköpingsvårdarna enas om att det är en tuff situation att hamna på en arbetsplats där man inte följer reglerna. Vad kan ha hänt på arbetsplatsen som skapar sådana spänningar? Bosse Öberg läser med rynkad panna insändaren på bordet framför honom. – Det kan finnas en gruppering av lite äldre vårdare här som har börjat tröttna på jobbet, säger han och slår med handen på pappret. Han anser att det är bra att rotera på arbetsplatsen för att inte bli hemmablind. Utbyte av erfarenheter med folk från andra häkten är alltid nyttigt. Den 2 runtikrim • nr 3 2007 fortbildningskurs som äldre vårdare får gå vart femte år är givande: För att hålla kunskaper vid liv och för att träffa nytt folk som kan ge perspektiv på den egna arbetsplatsens rutiner. Marita Pettersson anar en tradition, där vissa outtalade regler sitter i väggarna. – Kanske att den nyanställde vårdaren ser saker på ett annat sätt och då blir det kollision, säger hon. Jargong kan missuppfattas Hon förklarar att vissa situationer kan missuppfattas av någon som inte har erfarenhet av att jobba på häkte. – När vi känner de intagna kan vi bemöta dem som de själva vill bli bemötta. Men när vi pratar och skämtar så kanske en utomstående kan uppfatta det som tokigt, säger hon. ”När vi känner de intagna kan vi bemöta dem som de själva vill bli bemötta. ” Det händer att Marita Pettersson säger till nyanställda: ”Den här jargongen kan man inte ha med alla.” nödvändig introduktion Norrköpingshäktet har i utvärderingar fått beröm för sin introduktion. Den varar i 14 dagar och mer än halva tiden går de nyanställda bredvid erfaren personal. Praktik varvas med mer teoretiska inslag. Självskydd, brandskydd och besök på tingsrätten är obligatoriska inslag. Marita Pettersson har ansvarat för introduktion av nyanställda. Introduktionen utvärderas av alla och hittills har så gott som alla varit positiva. En vikarie var dock kritisk och tyckte att personalen var hårda mot de intagna. Vikarien ville arbeta mer behandlingsinriktat och ägnade mycket tid åt att prata med de intagna. Kanske att den personen skulle kunna skriva ett liknande brev, funderar Marita Pettersson. Vårdarna enas om att anställda som har alkoholproblem är en svår balansgång för personalansvariga. Allt för ofta går tiden utan att arbetsgivaren tar tag i problemet, även om det förhållningssättet inte är något unikt för just häkten. Marita Pettersson och Bosse Öberg konstaterar dock att kriminalvårdare med alkoholproblem får svårigheter i sin yrkesroll. Kollegorna kan inte hundraprocentigt lita på personen och de intagna får en hake på personen och tar inte personen riktigt på allvar. Enskilda samtal Vad skulle de göra om de var chef på det icke-fungerande häktet? Marita Petterson skulle först göra en inventering. Hon skulle genomföra enskilda samtal med alla på häktet, för att lära känna personalen och se vad de har för tankar och funderingar. Bosse Öberg skulle se över hur introduktionen fungerat tidigare och försöka få med all personal i arbetet med att göra introduktionen så bra som möjligt. n Fotnot: Anonyma insändare publiceras vanligtvis inte. Det går att vara anonym i tidningen – även om Runtikrim föredrar en öppen debatt – men redaktionen (som har tystnadsplikt) måste veta vem som står bakom insändare.
Var det bättre förr, Colliander? Är dEt vad du vill säga? Var det bättre när narkotikahundarna togs bort och narkotikan bars in okontrollerat? Är det bättre att vi ger upp försöken att förhindra dramatiska rymningar och fritagningar? Som vi gjorde RePlIken förr? Är det bättre att vi sätter oss på våra höga hästar och talar om andan i 1945 års lag eller att vi faktiskt följer utvecklingen i samhället och kriminalitetsutvecklingen och agerar därefter? visst var det andra tider när de största problemen var ungdomsfängelsefångar som rymde och stal bilar. Visst var det andra tider när vi plastade in taggtråden på anstaltens staket så man inte skulle göra sig illa om man försökte rymma. Visst är det synd att vi fått en internationell, organiserad, rå brottsutveckling i landet men är det inte bättre att vi läser av utvecklingen och agerar därefter? vad dU vill säga med dina budord vet du naturligtvis bäst själv men det är knappast någon som säger emot dig i de flesta av dina budord. Du väver, på känt manér, in ett par kritiska synpunkter i mattan av självklarheter. Inget har förändrats vad det gäller vår inställning till våra fångars integritet. Vi respekterar dem inte mindre i dag än förr. Vi placerar ingen mer slutet än vad han behöver. I själva verket gör vi det Replik på Per Collianders insän bättre i dag eftersom dare i Runtikrim nr 1, 2007. vi har bättre instrument att använda oss av. Vi strävar efter ett gott klimat för verkställigheten och försöker avsätta resurser för utbildning och klienter med problem. Vem tycker annorlunda? Jag tycker det är kränkande och oförskämt att påstå något annat. Däremot tycker jag det är helt OK att i rätt sammanhang kalla intagna för ”busar”. I rätt sammanhang! Och jag kan försäkra dig att busarna inte tycker annorlunda. nEJ, dEt må vara förmätet att säga det men jag tar chansen: Vi har lärt oss läxan. Vi stoppar inte längre huvudet i sanden. Svensk kriminalvård står sig gott i alla internationella jämförelser och i några är vi avsevärt bättre än förr! christer isaksson Lekmannaövervakaren är klientens länk ut i samhället Jag sKrivEr ett inlägg i debatten om att rehabilitera dem som ska återanpassas till det civila livet efter att de har fullgjort sitt utmätta straff. Som bekant utses då en övervakare och bland dem finns både heltidsanställda och de som är lekmannaövervakare. För dEt första så tycker jag att lekmannaövervakarens status skall stärkas. Jag ser dem som klientens företrädare, gentemot samhällets exekverande del. På samma sätt som försvarsadvokaten är de klientens företrädare och skall föra dess talan och stå på dennes sida. Lekmannaövervakaren skall stå på klientens sida och vara dennes bollplank i olika frågor. Han skall vara den lots som lotsar klienten ut i ett liv omgiven av lagens ramar, bort från ett asocialt liv. EFtErsOM lEKMannaövErvaKarEn inte har sin verksamhet som en heltidssysselsättning, utan gör det på sin fritid, så är han redan involverad i det civila samhället och utför inte sin syssla i egenskap av behandlingsassistent. Utan som en aktiv civilist, till nytta för dem som skall återvända till det civila livet, en slags förebild eller lots bland farliga skär och grund. Man kan jämföra honom med en handledare för en praktikant ute i förvärvslivet efter avslutad skolgång. Läraren i en skola må ha de teoretiska kunskaperna men han saknar erfarenheter från förvärvslivets dynamiska utveckling (pga att de har varit borta från förvärvslivet under en lång tid). KOntEntan av mitt resonemang är att lekmannaövervakaren, som har ena foten ute i samhället och den andra i frivården, skall vara den som för klientens talan gentemot frivården. Därför denne i många fall behöver någon som kan föra dess talan, eftersom klienten i många fall har svårt att utrycka sin mening (då denne har ett för känslomässigt förhållande till sitt gamla liv och samhällets preventiva institutioner). Känslor är i många fall en hämmande faktor som binder upp en människa. Och det behövs någon utifrån som knyter upp denna bindning. Det är där lekmannaövervakaren har sin uppgift. åtErFallEn till ett asocialt liv bland lekmannaövervakarnas klienter är mycket lägre än för de heltidsanställda övervakarna. Därför föreslår jag att Kriminalvården verkligen satsar stort på att rekrytera lekmannaövervakare. lars-Ove gavelin (fp), lekmannaövervakare, stockholm BREV LÅDAN Välkommen med bidrag till Runtikrims insändarsida. Skriv kort – sidan ska rymma mångas åsikter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta inlägg. Skicka insändare helst med e-post till: katarina.luksepp@kriminalvarden.se Det går också bra att skriva eller faxa. Fax: 011-496 30 37. Postadress: Runtikrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping Kriminalvården hör hemma i Mariestad vi inom kriminalvården i Mariestad ser med fasa på vad Skövde försöker göra. rÄcKEr dEt inte med att Skövde försöker få all statlig och civil verksamhet? nU MåstE vi sätta ner foten och säga stopp. Det är vi i Mariestad som kan kriminalvård och som har en erfarenhet på över 150 år. Jag vet sedan gammalt att om man startar kriminalvård på en ort utan traditioner och erfarenhet, så brukar de intagna ta över verksamheten som personalen ska sköta. låt dEtta inte ske igen, utan ta tillvara på den kunskap och kompetens som vi har i Mariestad. Alltså låt häktet och anstalten få vara kvar. Och sedan kan ni bygga en ny i Mariestad för allas bästa. Låt Skövde sköta det de kan, dock ej kriminalvård. Tack! lars-Erik Magnusson, facklig representant för seko, Mariestad runtikrim • nr 3 2007 2
Page 1 and 2: k r i m i n a lv å r d e n s perso
Page 3 and 4: nyhEtEr Verksamheten Krami hotad At
Page 5 and 6: Programledare med tolk, Sara Åhlé
Page 7 and 8: Att arbeta med tolk i påverkanssam
Page 9 and 10: förövare Brottsofferbesöken vÄn
Page 11 and 12: Är brottsofferverksamheten ett upp
Page 13 and 14: Skogome inga psykologer anställda.
Page 15 and 16: k r i m i n a lv å r d e n s p e r
Page 17 and 18: Marcus tycker att det är kul att l
Page 19 and 20: Roger Johansson, kriminalinspektör
Page 21 and 22: Åren som vårdare på anstalten H
Page 23 and 24: vÄxa Och vårda runtikrim • nr 3
Page 25 and 26: ”Promenader, en kolonilott eller
Page 27: - Det första mannen slås av är a
Page 31 and 32: På skidor i sol och skugga Den 15-

Sluss för brottsoffer - Kriminalvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?