Sluss för brottsoffer - Kriminalvården
Sluss för brottsoffer - Kriminalvården Sluss för brottsoffer - Kriminalvården
s avslaPPnad atMOsFÄr Carina Måhl (till vänster) utgör tillsammans med Monika Nielsen, Anneli Mattsson (till höger) och Gun Fogelström brottsofferslussen på Johannesbergsanstalten. Från början var de två, men då verksamheten svällt har de måst utöka. – Det är värdefullt att det mötet sker på en neutral plats. Där förbereds besöket och brottsoffret får tala om sina tankar inför det som skall ske. Vi bjuder på fika, försöker få till en avslappnad atmosfär, berättar Gun Fogelström. Vid första besöket med den intagne sitter alltid någon från brottsofferslussen med. – Vi är där för att se till att brottsoffret känner säkerhet och trygghet, säger Monika Nielsen. hand i hand med behandling På Johannesberg bedrivs också IDAPprogrammet i stor skala och brottsofferverksamheten synkroniserar sin verksamhet med IDAP. Att man valt att ha enbart kvinnor i slussen för kvinnliga 1 runtikrim • nr 3 2007 brottsoffer beror på att många har delgivit sina erfarenheter av att ha blivit illa behandlade av män, särskilt i myndighetspositioner, som poliser, åklagare och domare. Över huvud taget är det många brottsoffer som blivit bemötta med skepticism och förakt från omgivningen. tar inte ställning i relationen – Vi tar inte ställning för eller emot ett fortsatt förhållande mellan parterna. Vårt mål är att brottsofferslussen skall vara en naturlig del av den intagnes rehabilitering, säger Carina Måhl. Några dagar efter att ett brottsoffer gjort sitt första besök på anstalten sker ett uppföljningssamtal. Först därefter tas beslut om eventuellt fortsatt kontakt mellan brottsoffret och den intagne. ”Vi tar inte ställning för eller emot ett fortsatt förhållande mellan parterna.” Långt ifrån alla utredningar som görs på Johannesbergsanstalten leder till besök. Det händer även, trots kvinnans uttalade vilja, att hon förnekas besök eller telefonkontakt, om slussen bedömer att det föreligger fara för henne. Flera beslut har överklagats men i inget fall har regionens jurister funnit anledning att ändra anstaltens bedömning. tydligare riskbedömning – Johannesberg ställs ofta inför situationer där den intagne beviljats kontakt med brottsoffret redan på häktet eller på en anstalt där han varit tidigare, vilket kan vara till skada både för brottsoffret och för den intagnes rehabilitering. Jag hoppas att den kommande rapporten av Hanna Harnesk, som beskriver situationen för brottsoffer, skall bidra till en ökad restriktivitet och riskbedömning, så att Kriminalvården i fortsättningen inte medvetet utsätter ett brottsoffer för fara under verkställighetstiden, säger Fredrik Olausson. n
k r i m i n a lv å r d e n s p e r s o n a lt i d n i n g Nummer 3 • Maj 2007 Sluss för brottsoffer Besök på Skogome och Johannesberg sker på besökarnas villkor Gröna promenadgårdar • Militärens fordon får ny funktion i Sörbyn Önskemål om IDAP på flera språk • Sagsjöns kvinnor ställer ut PRENUMERERA! Prenumerera på Runtikrim... ... behöver du inte göra om du är anställd i Kriminalvården. Alla anställda får tidningen hemskickad. Även övervakare och andra intresserade får tidningen utan kostnad. Du pensionär som saknar tidningen... …behåll kontakten med arbetsplatsen via tidningen. Det bjuder vi på. Allt som behövs är att du skriftligen anmäler att du önskar Runtikrim hemskickad. Om du flyttar eller vill avsäga dig prenumerationen anmäler du det själv. Adressen finns här till höger. Övervakare får tidningen Runtikrim hemskickad... … under sitt övervakaruppdrag. Tidningen skickas till den adress som övervakaren har uppgett till sitt frivårdskontor. Vid ev flytt anmäles det till frivården, de nya adressuppgifterna når även Runtikrim. Redaktionen kan tyvärr inte ta mot adressändringar eller önskemål om prenumeration per telefon. Skriv istället till: Prenumerationsservice Runtikrim Kriminalvården 601 80 NORRKÖPING Eller eposta till: lotta.nyman@kriminalvarden.se Kommande RM n Fotboll, 25–26 aug, arr Helsingborgs IF n Golf, 4–5 sept, arr Fängslande fritid, Nyköping n Orientering, 11–12 sept, Norrköping Polis o Brand n Terräng, 20–21 sept, KIF Västervik n Bordtennis, 28-29 april, Västerås n Pistol, 7-8 sept, Norrköping, arr PF St:Olof n NM Fotboll, 29 juni–1 juli, Danmark n EM Terräng, 3–4 nov, Tyskland Lärorikt besök på Hall Vi kommer till hall. På långt håll ser jag hur hela anstaltskomplexet tornar upp sig som på film, med höga stängsel, taggtråd och staket runtomkring. Dessutom är det mulet väder och allting badar i grått ljus som för att ytterligare späda på den lite overkliga känslan. Jag har aldrig varit på en kriminalvårdsanstalt förut och hela situationen gör mig tagen. Proceduren när man ska in på Hall är säkert helt normal för dem som jobbar där, eller som besöker Hall ofta, men för mig är det med stora ögon själva insläppet sker: tala i porttelefonen och berätta vilka vi är, bli godkända, insläppta, ny porttelefon vid centralvakten, tala om vilka vi är igen, bli godkända ytterligare en gång, bli insläppta igen, lämna legitimationen till en vakt bakom ett fönster; inte i handen utan genom en lucka så vi absolut inte har någon kroppskontakt eller ens delar luft, bli dirigerad till höger, gå genom säkerhetskontroll. I väntrummet finns en stor godisautomat som brummar ovanligt högt. Efter en stund kommer en vårdare och hämtar oss och tillsammans går vi genom kulvertarna. Den första kulverten är kylig och jag huttrar lite där vi går; beva- ”De intagna är pålästa, intresserade och kunniga.” gÄstKröniKa martina andersson praktikant på Riksförbundet Frivilliga kade av kameror i olika ändar och vinklar. Nästa kulvert är betydligt varmare och väggarna är målade med olika motiv. Får veta att det är de intagna som själva stått för väggkonsten. Slutligen kommer vi upp till det rum där Mattias Hagberg, författaren till boken ”Släpp fångarna loss”, ska hålla i en bokcirkel för intagna på motivationsavdelningen. Helt plötsligt väller det in folk: vårdare och intagna, mest intagna. Många av dem är stora grabbar med välbyggda muskler och stora tatueringar. Jag inbillar mig att de stirrar på mig och i det ögonblicket känner jag mig väldigt liten och får verkligen kämpa med att se avslappnad ut (vet inte om det lyckades). Mattias hagberg börjar berätta om bakgrunden till boken, vad som fick honom att skriva den och hur arbetet gått till. Nästan genast får han frågor från killarna, vilka alla verkar vara väldigt positiva till innehållet. Många har själva läst boken. Någon nämner att han väntat på att den här boken skulle skrivas och väntar nu med spänning på författarens nästa bok. Samspelet mellan Mattias och de intagna är imponerande; han får många frågor och inlägg från de aktiva deltagarna och hans sätt att resonera kring problem blir väl mottaget. Det är intressant och givande att få förmånen att lyssna till någon som är kunnig, och som också ger intrycket av att vara genuint intresserad. Det är också roligt att upptäcka att de intagna är så pålästa, intresserade, kunniga och delaktiga som de faktiskt är. de ställer relevanta frågor, och de har tänkvärda infallsvinklar. Kort och gott; bokcirkeln blev inte alls som jag trodde! Jag lärde mig mycket, både om kriminalvård, kriminalvårdens historia, medias roll i kriminalpolitiken samt kanske framförallt några intagnas syn på kriminalvård. Besöket på Hall kommer att ta tid att smälta; inte bara för att det är en svår balans mellan att å ena sidan tycka att de intagna jag träffade var härliga grabbar med humor och kunskap, som inte skiljer sig från någon annan och å andra sidan inte vara för naiv. Dessutom lämnade miljön, de vårdare jag träffade samt författaren stora intryck på mig. För att inte tala om godisautomaten. runtikrim • nr 3 2007 1
- Page 1 and 2: k r i m i n a lv å r d e n s perso
- Page 3 and 4: nyhEtEr Verksamheten Krami hotad At
- Page 5 and 6: Programledare med tolk, Sara Åhlé
- Page 7 and 8: Att arbeta med tolk i påverkanssam
- Page 9 and 10: förövare Brottsofferbesöken vÄn
- Page 11 and 12: Är brottsofferverksamheten ett upp
- Page 13: Skogome inga psykologer anställda.
- Page 17 and 18: Marcus tycker att det är kul att l
- Page 19 and 20: Roger Johansson, kriminalinspektör
- Page 21 and 22: Åren som vårdare på anstalten H
- Page 23 and 24: vÄxa Och vårda runtikrim • nr 3
- Page 25 and 26: ”Promenader, en kolonilott eller
- Page 27 and 28: - Det första mannen slås av är a
- Page 29 and 30: Var det bättre förr, Colliander?
- Page 31 and 32: På skidor i sol och skugga Den 15-
s<br />
avslaPPnad atMOsFÄr<br />
Carina Måhl (till vänster) utgör tillsammans med Monika Nielsen, Anneli Mattsson (till höger)<br />
och Gun Fogelström <strong>brottsoffer</strong>slussen på Johannesbergsanstalten. Från början var de två,<br />
men då verksamheten svällt har de måst utöka.<br />
– Det är värdefullt att det mötet sker<br />
på en neutral plats. Där <strong>för</strong>bereds besöket<br />
och brottsoffret får tala om sina<br />
tankar in<strong>för</strong> det som skall ske. Vi bjuder<br />
på fika, <strong>för</strong>söker få till en avslappnad atmosfär,<br />
berättar Gun Fogelström.<br />
Vid <strong>för</strong>sta besöket med den intagne<br />
sitter alltid någon från <strong>brottsoffer</strong>slussen<br />
med.<br />
– Vi är där <strong>för</strong> att se till att brottsoffret<br />
känner säkerhet och trygghet, säger<br />
Monika Nielsen.<br />
hand i hand med behandling<br />
På Johannesberg bedrivs också IDAPprogrammet<br />
i stor skala och <strong>brottsoffer</strong>verksamheten<br />
synkroniserar sin verksamhet<br />
med IDAP. Att man valt att ha<br />
enbart kvinnor i slussen <strong>för</strong> kvinnliga<br />
1 runtikrim • nr 3 2007<br />
<strong>brottsoffer</strong> beror på att många har delgivit<br />
sina erfarenheter av att ha blivit illa<br />
behandlade av män, särskilt i myndighetspositioner,<br />
som poliser, åklagare och<br />
domare. Över huvud taget är det många<br />
<strong>brottsoffer</strong> som blivit bemötta med skepticism<br />
och <strong>för</strong>akt från omgivningen.<br />
tar inte ställning i relationen<br />
– Vi tar inte ställning <strong>för</strong> eller emot<br />
ett fortsatt <strong>för</strong>hållande mellan parterna.<br />
Vårt mål är att <strong>brottsoffer</strong>slussen skall<br />
vara en naturlig del av den intagnes rehabilitering,<br />
säger Carina Måhl.<br />
Några dagar efter att ett <strong>brottsoffer</strong><br />
gjort sitt <strong>för</strong>sta besök på anstalten sker<br />
ett uppföljningssamtal. Först därefter<br />
tas beslut om eventuellt fortsatt kontakt<br />
mellan brottsoffret och den intagne.<br />
”Vi tar inte ställning <strong>för</strong> eller emot ett<br />
fortsatt <strong>för</strong>hållande mellan parterna.”<br />
Långt ifrån alla utredningar som görs<br />
på Johannesbergsanstalten leder till besök.<br />
Det händer även, trots kvinnans uttalade<br />
vilja, att hon <strong>för</strong>nekas besök eller<br />
telefonkontakt, om slussen bedömer att<br />
det <strong>för</strong>eligger fara <strong>för</strong> henne. Flera beslut<br />
har överklagats men i inget fall har regionens<br />
jurister funnit anledning att ändra<br />
anstaltens bedömning.<br />
tydligare riskbedömning<br />
– Johannesberg ställs ofta in<strong>för</strong> situationer<br />
där den intagne beviljats kontakt<br />
med brottsoffret redan på häktet eller på<br />
en anstalt där han varit tidigare, vilket<br />
kan vara till skada både <strong>för</strong> brottsoffret<br />
och <strong>för</strong> den intagnes rehabilitering. Jag<br />
hoppas att den kommande rapporten av<br />
Hanna Harnesk, som beskriver situationen<br />
<strong>för</strong> <strong>brottsoffer</strong>, skall bidra till en<br />
ökad restriktivitet och riskbedömning,<br />
så att <strong>Kriminalvården</strong> i fortsättningen<br />
inte medvetet utsätter ett <strong>brottsoffer</strong> <strong>för</strong><br />
fara under verkställighetstiden, säger<br />
Fredrik Olausson.<br />
n
Change language