Sluss för brottsoffer - Kriminalvården
30.07.2013 • Views
Share Embed Flag

Sluss för brottsoffer - Kriminalvården

Sluss för brottsoffer - Kriminalvården

Sluss för brottsoffer - Kriminalvården

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
kvv.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

k r i m i n a lv å r d e n s personalt i d n i n g<br />

Nummer 3 • Maj 2007<br />

<strong>Sluss</strong> <strong>för</strong><br />

<strong>brottsoffer</strong><br />

Besök på Skogome och<br />

Johannesberg sker på<br />

besökarnas villkor<br />

Gröna promenadgårdar • Militärens fordon får ny funktion i Sörbyn<br />

Önskemål om IDAP på flera språk • Sagsjöns kvinnor ställer ut

4<br />

8<br />

16<br />

I N N E H Å L L<br />

IDAP på flera språk<br />

Program med tolk när dömda<br />

inta talar tillräckligt bra svenska.<br />

Mötet med<br />

sin <strong>för</strong>övare<br />

<strong>Sluss</strong> <strong>för</strong> <strong>brottsoffer</strong> i bruk på<br />

Johannesberg och Skogome.<br />

Militärens fordon får<br />

ny uppgift i Sörbyn<br />

Förarbevis ger intagna en bättre<br />

chans på arbetsmarknaden.<br />

20 Bättre ute!<br />

Gröna promenadgårdar bra<br />

<strong>för</strong> rehabiliteringen<br />

28 Brevlådan<br />

30 Folk i skidspåren i Luleå<br />

Nummer 3 • Maj 2007<br />

Redaktör och ansvarig utgivare:<br />

Katarina Luksepp<br />

Personaltidningen<br />

Runtikrim utges av<br />

<strong>Kriminalvården</strong><br />

601 80 Norrköping<br />

Upplaga: 17 000 ex<br />

Telefon: 011-496 37 90<br />

Telefax: 011-496 30 37<br />

E-post: katarina.luksepp@kriminalvarden.se<br />

Layout & original: Tobias Berving/ETC<br />

Tryckeri: Taberg Media Group<br />

issn 1104-1684<br />

Nästa manusstopp: 21 maj<br />

Omslagsbild: Johan Wingborg<br />

Runtikrim är öppen <strong>för</strong> debatt.<br />

För insända och undertecknade bidrag svarar <strong>för</strong>fattarna.<br />

Redaktionen ansvarar inte <strong>för</strong> icke beställt material<br />

En av de viktigaste men samtidigt svåraste uppgifterna <strong>för</strong> <strong>Kriminalvården</strong> är<br />

att medverka i det brotts<strong>för</strong>ebyggande arbetet <strong>för</strong> att skapa ett tryggare samhälle.<br />

I den delen vi ”tar spelarna av planen” under en kortare eller längre tid är uppgiften<br />

<strong>för</strong>hållandevis lätt att hantera. I den del som rör det återfalls<strong>för</strong>ebyggande arbetet<br />

är uppgiften däremot bland det svåraste man kan tänka sig. När det är dags<br />

<strong>för</strong> oss att ta vid har som regel <strong>för</strong>äldrarna, skolan, socialtjänsten och ungdomsvården<br />

inte <strong>för</strong>mått rätta till problemen. Problembilden kan då vara ganska manifest<br />

– missbruk, beteendestörning, dålig skolgång och utbildning samt svårigheter<br />

att få och behålla ett arbete.<br />

Jag är där<strong>för</strong> mycket glad åt att nu se tecken på att vår nysatsning på arbetsdriften<br />

börjar få resultat. Men, jag är otålig och vill få ut mer av den satsningen.<br />

Utöver att starkt bidra i det återfalls<strong>för</strong>ebyggande arbetet spelar arbetsdriften en<br />

viktig roll <strong>för</strong> ordningen och säkerheten<br />

i anstalterna. Den skapar menings-<br />

”Vår <strong>för</strong>måga att<br />

genom<strong>för</strong>a program<br />

på främmande språk<br />

behöver utvecklas.”<br />

lEdarE<br />

Viktig men svår uppgift<br />

fullhet i fängelsevardagen och minskar<br />

<strong>för</strong>nedrande sysslolöshet.<br />

Jag är också glad åt att se att de extra<br />

satsningarna på programverksamheten<br />

börjar blomma. Här kan göras<br />

mycket. Program som tar tag i våra<br />

”svängdörrsklienter” måste ut-<br />

vecklas och sättas i drift. Vår <strong>för</strong>måga att genom<strong>för</strong>a program på några främmande<br />

språk behöver utvecklas. Vi har i vår organisation en stor mångfald<br />

bland våra anställda som här bättre kan tas till vara.<br />

I och med att vår utvecklingschef Martin Grann nu blivit adjungerad professor<br />

vid Stockholms universitet <strong>för</strong>väntar jag mig en hel del positivt av den kopplingen.<br />

Det gläder oss och ska gynna utvecklingsenhetens horisontspaning efter<br />

morgondagens kriminalvård och är på det viset en viktig strategisk satsning.<br />

Säkerhetssatsningarna visar nu tydliga effekter också när det gäller att minska<br />

narkotika på anstalterna. Knark flödar inte på svenska anstalter. Däremot är<br />

många av våra klienter narkomaner, man kan säga att normalklienten på en sluten<br />

anstalt är missbrukare. Det måste vi givetvis <strong>för</strong>hålla oss till. Så länge det<br />

finns missbrukare och tillgång till narkotika i samhället måste vi aktivt värna både<br />

våra häkten och anstalter och därmed de intagna från trycket och suget och<br />

fram<strong>för</strong> allt hindra en knarkdebut. VAK-samheten får inte avta, utan lågan måste<br />

hållas brinnande. Nollvisionerna gäller och skall hela tiden vara ledstjärnor.<br />

Olika åtgärder går i varandra och stödjer varandra, från perimeter och inpasserings-kontroll<br />

till klientbemötande och programverksamhet. Vi har de senaste<br />

åren ökat insatserna <strong>för</strong> narkomanerna. Program<strong>för</strong>mågan måste också öka. Vi<br />

fortsätter med vaccinationsprogrammet och genom<strong>för</strong> hälften av samhällets<br />

alla vaccinationer av narkomaner. Vi är fortsatt restriktiva,<br />

men samtidigt moderna och noggranna, i vår syn på<br />

vissa potenta läkemedel under tiden i häkte och anstalt.<br />

Men, ska det fungera och livet vara drogfritt under utsluss<br />

och när straffet är avtjänat, måste frivården ha <strong>för</strong>utsättningar<br />

att driva ett effektivt arbete och utveckla<br />

samarbetet med socialtjänsten, psykiatrin och beroendevården.<br />

Annars riskerar våra goda insatser att snabbt<br />

falla pladask till marken. Vi satsar där<strong>för</strong> på ”case management”<br />

inom frivården som effektivare och mer<br />

återfalls<strong>för</strong>ebyggande ska lotsa klienten genom<br />

verkställigheten. I höst genom<strong>för</strong> vi en summerande<br />

och framåtblickande konferens där vi just<br />

ska betona det senaste inom beroendeforskningen<br />

och frivårdens betydelse. Nog är det ändå lite<br />

vår i kriminalvården! lars nylén generaldirektör

nyhEtEr<br />

Verksamheten<br />

Krami hotad<br />

Att ta sig ur ett liv med kriminalitet,<br />

narkotikamissbruk<br />

och arbetslöshet är svårt.<br />

Inom en snar framtid kan det<br />

bli ännu svårare. Nu aviseras<br />

att anslagen till Krami ska<br />

dras in från och med halvårsskiftet<br />

2007.<br />

Krami är en unik verksamhet där<br />

<strong>Kriminalvården</strong>, socialtjänsten och arbets<strong>för</strong>medlingen<br />

arbetar tillsammans<br />

<strong>för</strong> att hjälpa tidigare dömda personer<br />

att få ett arbete. Genom utbildning,<br />

vägledning, praktik och social träning<br />

rustas de <strong>för</strong> ett självständigt liv. Att<br />

finna, få och behålla ett arbete eller en<br />

utbildning är verksamhetens mål.<br />

Oro över beslut<br />

Frivårdsinspektör Erik Sundström arbetar<br />

med att slussa vidare dömda personer<br />

till Krami. Han uttrycker en stor oro över<br />

att verksamheten hotas.<br />

– Det verkar vansinnigt att plocka<br />

bort en verksamhet som fungerar så bra.<br />

Här erbjuds de att lära sig ett nytt sätt<br />

att <strong>för</strong>sörja sig. Det gamla sättet kan de<br />

redan. Det är en seger <strong>för</strong> individen, och<br />

en enorm vinst <strong>för</strong> samhället i stort om vi<br />

<strong>för</strong>hindrar återfall i brott, menar han.<br />

Pengarna slut<br />

Av antalet inskrivna vid Kramis verksamhet<br />

är det cirka 50 procent som får<br />

fast anställning, och av dessa är det cirka<br />

90 procent som har kvar sin anställning<br />

efter ett år.<br />

Med ett årligt anslag på 40 miljoner<br />

kronor från Ams har Krami visat sig vara<br />

mycket framgångsrikt. Men nu aviserar<br />

Ams att resurserna är slut som en följd av<br />

regeringens nya politik.<br />

Ingrid Norberg är ansvarig <strong>för</strong> Kramis<br />

verksamhet i Stockholm. Hon menar<br />

att <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong> den här typen<br />

av verksamhet påverkas allt<strong>för</strong> mycket<br />

av den ekonomiska konjunkturen och<br />

beroende på vilka som sitter vid makten.<br />

Ingrid Norberg, på Krami Stockholm,<br />

oroas över minskade anslag.<br />

Den målgrupp hon ansvarar <strong>för</strong> är inte<br />

konjunkturkänslig, menar hon. Deras<br />

situation kvarstår vare sig det är hög- eller<br />

lågkonjunktur i Sverige.<br />

Ändrades efter valet<br />

– Innan riksdagsvalet lovades vi mer<br />

pengar till verksamheten. Men sen efter<br />

valet ändrades anslagen. Nu vet vi inte<br />

hur det ska gå. Det blir väldigt skakigt när<br />

vi inte vet <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> verksamheten,<br />

säger hon.<br />

Justitieminister Beatrice Ask anser<br />

inte att nedskärningarna beror på regeringens<br />

politik. Hon ser det som ett<br />

lokalt problem mellan de inblandade<br />

myndigheterna, och på deras lokala<br />

prioriteringar.<br />

– Regeringen ser arbetslösheten i<br />

Sverige som ett högprioriterat område.<br />

Det gäller även <strong>för</strong> de som har avtjänat<br />

straff. Men yrkesutbildningarna finansieras<br />

inte av <strong>Kriminalvården</strong>, och när det<br />

gäller arbetsmarknadspolitik kvarstår regeringens<br />

arbetslinje, säger hon.<br />

Kritik från vänster<br />

Vänsterpartisten Lena Olsson tycker att<br />

regeringens resonemang inte håller.<br />

– <strong>Kriminalvården</strong> är statens angelägenhet<br />

och där<strong>för</strong> borde regeringen vara bekymrad<br />

över utvecklingen när det gäller<br />

de dömdas villkor. När <strong>Kriminalvården</strong><br />

ber om hjälp, kan justitieministern inte<br />

enbart hänvisa till regeringens arbetsmarknadspolitik<br />

i stort. Regeringen<br />

sitter på budgeten <strong>för</strong> <strong>Kriminalvården</strong><br />

och borde ta sitt ansvar i den här frågan,<br />

menar hon.<br />

Johanna andersson<br />

Foto: lars FOrsstEdt<br />

Utmaning <strong>för</strong><br />

personalen!<br />

E n<br />

nyligen genom<strong>för</strong>d trygghetsundersökning<br />

ger svenska folket<br />

<strong>Kriminalvården</strong> ett lågt betyg.<br />

Enligt rapporten från Brå har knappt en<br />

tredjedel av svenskarna ett högt <strong>för</strong>troende<br />

<strong>för</strong> <strong>Kriminalvården</strong>. De flesta har<br />

en mer positiv än negativ bild av övriga<br />

rättsväsendet, undantaget alltså<br />

<strong>Kriminalvården</strong>. Det ska dock sägas att<br />

många är osäkra på vad de egentligen<br />

tycker om <strong>Kriminalvården</strong>. Rapporten<br />

menar att brist på kunskap lätt kan leda<br />

till ointresse <strong>för</strong> det arbete som ut<strong>för</strong>s,<br />

och därmed leda till ett sviktande<br />

<strong>för</strong>troende. Ett annat dilemma är att<br />

det inte framgår vad kritiken gäller:<br />

Upplevs den vård som <strong>Kriminalvården</strong><br />

erbjuder som otillräcklig? Eller är tiden<br />

i fängelse inte tillräckligt straffande?<br />

Klart är att det behövs bättre information<br />

om vad dagens kriminalvård går ut<br />

på, skriver rapportskrivarna. De ser en<br />

viktig uppgift (<strong>för</strong> samtliga myndigheter<br />

i rättsväsendet) i att medverka till att<br />

en saklig beskrivning av myndigheternas<br />

verksamheter får fäste i det offentliga<br />

samtalet. Att bidra till att nyansera<br />

allmänhetens bild av <strong>Kriminalvården</strong> är<br />

en utmaning <strong>för</strong> all personal.<br />

Inte minst i Runtikrim.<br />

Att synliggöra arbetet med <strong>brottsoffer</strong><br />

är en viktig del i den utmaningen.<br />

Samtliga grupper i trygghetsundersökningen<br />

visar en stor misstro mot hur<br />

rättsväsendet behandlar <strong>brottsoffer</strong>. Mot<br />

den bakgrunden känns det extra bra att<br />

lyfta fram det arbete som faktiskt sker<br />

med <strong>brottsoffer</strong> i <strong>Kriminalvården</strong>. Läs<br />

längre fram i tidningen om hur <strong>brottsoffer</strong>slussen<br />

på anstalterna Skogome och<br />

Johannesberg fungerar, och om psykolog<br />

Hanna Harnesk som utvärderat<br />

slussen. Hon vill bland<br />

annat in<strong>för</strong>a <strong>brottsoffer</strong>besök<br />

som en<br />

tredje variant av<br />

besök, som ett<br />

komplement<br />

till bevakade<br />

och obevakade<br />

besök.<br />

Trevlig<br />

läsning!<br />

katarina<br />

luksepp<br />

redaktör<br />

runtikrim • nr 2 2007

våldsbEhandling<br />

IDAP på<br />

flera språk<br />

– en rättvisefråga<br />

Det nationella programmet IDAP: s mål är att påverka<br />

män som misshandlat en kvinna i nära relation att ändra<br />

sitt beteende. Men, <strong>för</strong> män som inte talar tillräcklig<br />

svenska <strong>för</strong> att gå programmet, är insatserna begränsade.<br />

text: Minna nyman · Foto: lars Forsstedt<br />

Förra året fullföljde 114 män <strong>Kriminalvården</strong>s<br />

grupprogram IDAP,<br />

Integrated Domestic Abuse Programme.<br />

Hur många män som tillhör<br />

målgruppen, men som inte kan gå programmet<br />

på grund av språksvårigheter,<br />

finns ingen statistik över. I en färsk FNrapport<br />

om våld mot kvinnor i Sverige<br />

lyfts invandrarkvinnor fram som en särskilt<br />

utsatta grupp, även om det betonas<br />

att våldet begås och ökar i alla samhällsgrupper.<br />

Frågan är hur <strong>Kriminalvården</strong><br />

klarar av att fånga upp och påverka dessa<br />

kvinnors män. Även de som inte talar<br />

svenska.<br />

– Det är givetvis väldigt viktigt att den<br />

gruppen får hjälp. Men just nu finns<br />

ingen budgeterad plan <strong>för</strong> det. Nu arbetar<br />

vi på att rulla ut IDAP över hela<br />

landet. Under året ska även programmets<br />

<strong>för</strong>- och eftertester in<strong>för</strong>as, berättar Mari-<br />

Anne Tobiasson, nationell samordnare <strong>för</strong><br />

programmet.<br />

tolk inget alternativ idag<br />

Att köra IDAP individuellt med tolk, så<br />

som socialtjänsten i Botkyrka gör med<br />

sitt program, ser Mari-Anne Tobiasson<br />

inte som ett alternativ i nuläget. Eftersom<br />

runtikrim • nr 3 2007<br />

IDAP är ett forskningsbaserat och ackrediterat<br />

program vars effektivitet ska följas<br />

upp och säkras är det inte tillåtet att<br />

<strong>för</strong>ändra det. Dessutom, betonar hon,<br />

visar forskning på att det är mest effektivt<br />

att arbeta i grupp.<br />

Fler språk på sikt<br />

– På sikt vore det jättespännande om<br />

det går att utbilda programledare att köra<br />

IDAP på andra språk. Programmet skulle<br />

fungera lika väl <strong>för</strong> icke-svensktalande.<br />

Även om många praktiska frågor skulle<br />

uppstå, säger hon.<br />

Att säga att frivården inte har någon<br />

lämplig behandling att erbjuda dessa<br />

män tycker Mari-Anne Tobiasson är felaktigt,<br />

eftersom det går att hitta individuella<br />

lösningar med tolk eller egen personal<br />

som talar andra språk. Alternativt<br />

i samarbete med kommuner eller andra<br />

samarbetspartner. Att det finns stadsde-<br />

”Ytterst är det en demokrati-<br />

och rättvisefråga.”<br />

lar, kommuner och mansmottagningar<br />

i landet som kan ge insatser utan<strong>för</strong><br />

det svenska språket, bekräftas av Maria<br />

Eriksson, forskare vid sociologiska institutionen<br />

på Uppsala Universitet, som<br />

i en rapport <strong>för</strong>ra året kartlade området.<br />

En särställning har Orienthälsan i<br />

Stockholm som kan erbjuda behandling<br />

på 12 olika språk. I rapporten konstateras<br />

samtidigt att möjligheten <strong>för</strong> män att arbeta<br />

med sin våldsproblematik på andra<br />

språk än svenska är begränsad. I grupp<br />

är den obefintlig.<br />

Fara <strong>för</strong> rättsosäkerhet<br />

Utbudet av hjälp som frivården kan motivera<br />

och hänvisa dessa män till varierar<br />

alltså mellan orter. Förutom en ökad risk<br />

<strong>för</strong> återfall i brott innebär det en rättsosäkerhet.<br />

Att personer med invandrarbakgrund<br />

mer sällan döms till kontraktsvård<br />

jäm<strong>för</strong>t med svenskar tas upp i rapporten

Programledare med tolk, Sara Åhlén och Ays˛e Güler. Läs mer om verksamheten i Botkyrka på nästa uppslag.<br />

Mari-Anne Tobiasson, samordnare IDAP.<br />

”Är rättvisan rättvis”, SOU 2006:30.<br />

Anledningarna till dessa siffror kan såklart<br />

vara flera. Men en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att<br />

domstolen ska kunna välja att döma till<br />

kontraktsvård istället <strong>för</strong> fängelse är att det<br />

finns ett <strong>för</strong>slag till behandlings- eller programinnehåll<br />

från frivården.<br />

FOtO: JOhan WingbOrg<br />

Behovet av kulturkompetens, <strong>för</strong> att effektivt<br />

kunna bemöta och påverka klienter<br />

med annan kulturell bakgrund, talas<br />

det ganska lite om inom <strong>Kriminalvården</strong>.<br />

Forskaren Maria Eriksson tror att det är<br />

viktigt att medvetet hantera frågor kring<br />

etnicitet och kultur i arbetet med män<br />

som använder våld mot kvinnor och<br />

barn, utan att tumma på vad som definieras<br />

som våld i svensk lag.<br />

Kulturkompetens saknas<br />

Diskussionen är ganska outvecklad i<br />

svensk debatt, men har kommit desto<br />

längre internationellt, berättar hon. I<br />

USA talas det om att programmen präglas<br />

av att ledarna oftast är vita personer<br />

från medelklassen. Det gör att vissa grupper<br />

sämre kan identifiera sig med programledarna.<br />

För Maria Eriksson är det självklart<br />

att samhället inte har tid att vänta på att<br />

männen ska lära sig svenska innan de<br />

erbjuds hjälp.<br />

– Vill vi satsa på de här frågorna måste<br />

vi även satsa på dessa män. Ytterst är det<br />

en demokrati- och rättvisefråga. Inte<br />

bara <strong>för</strong> männen, utan <strong>för</strong> kvinnorna<br />

och barnen, säger hon. n<br />

Fakta / IDAP<br />

• IDAP är ett kognitivt behandlingsprogram<br />

<strong>för</strong> män som använt eller<br />

riskerar att använda hot eller våld<br />

mot en kvinna i nära relation.<br />

• Innan programstart går klienten igenom<br />

intervju, riskbedömning enligt<br />

SARA och en orienteringssession.<br />

Sedan följer grupprogrammet en<br />

gång i veckan under 27 veckor.<br />

Avslutningsvis individuella återfallspreventionssamtal<br />

vid 4–6 tillfällen.<br />

Kvinnan erbjuds partnerkontakt.<br />

• IDAP finns idag på elva platser i landet,<br />

både i frivård och på anstalt.<br />

• Omkring 20 000 fall av våld mot<br />

kvinnor i nära relation anmäls varje<br />

år. Cirka 300 män dömdes <strong>för</strong> grov<br />

kvinnofridskränkning år 2005. Hur<br />

många män som döms <strong>för</strong> misshandel<br />

eller olaga hot mot kvinna i<br />

nära relation går inte att urskilja i<br />

statistiken.<br />

Läs mer: Mäns våldsutövande –<br />

barns upplevelser. En kartläggning<br />

av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov.<br />

Maria Eriksson mfl<br />

runtikrim • nr 3 2007<br />

s

arbEta MEd tOlK<br />

Tolk och kroppsspråk<br />

Hjälpmedel som leder till <strong>för</strong>ändring<br />

Att ha med tolk i samtalen med män som varit våldsamma<br />

mot kvinnor i nära relation har blivit en självklarhet i socialtjänstens<br />

Pappaverksamhet i Botkyrka och Kvinnofridsteam<br />

i Rinkeby. Runtikrim besökte dem <strong>för</strong> att ta del av deras<br />

erfarenheter av arbetet med målgruppen.<br />

text: Minna nyman · Foto: lars Forsstedt<br />

I<br />

Botkyrka söder om Stockholm<br />

erbjuds pappor som varit våldsamma<br />

mot sina barns mor att gå<br />

kurs. Cirka 70 procent av männen i<br />

Pappaverksamheten är födda utan<strong>för</strong><br />

Sverige eller har en <strong>för</strong>älder som är det,<br />

vilket motsvarar befolkningsstatistiken i<br />

Botkyrka. Av dem har 20-30 procent svårigheter<br />

med svenska språket. Dessa män<br />

kan gå kursen enskilt med en kursledare<br />

och tolk. Även om kursen egentligen inte<br />

är tänkt att köras individuellt.<br />

– Vi har valt att göra så här eftersom<br />

det är viktigt att erbjuda de här papporna<br />

detta stöd, fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong> barnens skull.<br />

Det får inte falla på att de inte kan språket.<br />

Nackdelen är att papporna missar reflektionerna<br />

från andra pappor i gruppen.<br />

Det ställer högre krav på ledaren att ställa<br />

frågor som uppmuntrar till prat om <strong>för</strong>ändring,<br />

säger kursledaren Sarah Åhlén.<br />

Uppmärksamma kroppsspråket<br />

För det mesta fungerar det bra att arbeta<br />

med tolk, tycker Sarah Åhlén, även om<br />

det såklart är något som går <strong>för</strong>lorat i<br />

samtalet. Det är viktigt att vara noga med<br />

ordval och att vara uppmärksam på sitt<br />

eget och klientens kroppsspråk. Helst vill<br />

hon ha en rättstolk och gärna en och<br />

samma tolk <strong>för</strong> hela kursen. Det är ock-<br />

runtikrim • nr 3 2007<br />

så bra att boka in tolken en stund innan<br />

klienten kommer <strong>för</strong> att ge <strong>för</strong>utsättningarna<br />

<strong>för</strong> samtalet.<br />

”Det är viktigt att<br />

erbjuda de här<br />

papporna stöd<br />

– fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong><br />

barnens skull.”<br />

– Jag hade en tolk som var o<strong>för</strong>beredd<br />

på att översätta skattningsformuläret <strong>för</strong><br />

våld och började att skratta av obehag.<br />

Då kunde klienten såklart inte fylla i formuläret<br />

adekvat, minns hon.<br />

Pappakurs som kontraktsvård<br />

Frivården är en av flera samarbetspartners<br />

i Pappaverksamheten. Förra året<br />

remitterade frivården Södertörn 23 män,<br />

varav tio dömdes till att gå kursen inom<br />

ramen <strong>för</strong> kontraktsvård.<br />

Även i Rinkeby, en av Stockholms<br />

norra stadsdelar, har en klar majoritet av<br />

invånarna invandrarbakgrund. Vid soci-<br />

Johan Fors, kvinnofridsteamet i Rinkeby.<br />

altjänstens Kvinnofridsmottagning genom<strong>för</strong><br />

Johan Fors individuella samtalsserier<br />

med män som varit våldsamma mot<br />

kvinnor. För honom är det snarare regel<br />

än undantag att använda sig av tolk.<br />

– Mannen ska prata bra svenska <strong>för</strong><br />

att jag inte ska ta med tolk. Eftersom det<br />

här är så känsliga och subtila frågor är<br />

det viktigt att det inte blir miss<strong>för</strong>stånd,<br />

säger Johan Fors.<br />

samarbete med frivården<br />

Under minst fem samtal pratar Johan Fors<br />

med män om olika former av våld, dess<br />

konsekvenser och mannens ansvar. Ibland<br />

behövs mycket information om hur samhället<br />

och lagstiftningen ser ut. Vid två<br />

tillfällen har män med övervakning efter<br />

villkorlig frigivning haft kontakt med<br />

Johan Fors. Framöver hoppas han att samarbetet<br />

med frivården kan utvidgas.<br />

Ett viktigt bollplank i Johan Fors arbete<br />

är handledningen tillsammans med<br />

två kollegor i Spånga-Tensta, som själva<br />

har en annan kulturell bakgrund. De har<br />

hjälpt honom att få en inblick i det parallella<br />

samhälle med eget normsystem som<br />

en del av de här männen lever i.<br />

– För att kunna hjälpa de här männen<br />

måste jag <strong>för</strong>stå hur de tänker och<br />

resonerar, <strong>för</strong>klarar han. n

Att arbeta med tolk i påverkanssamtal är en vanesak<br />

tror, Sarah Åhlén vid socialtjänsten i Botkyrka.<br />

Här med tolken Ay¸se Güler.<br />

bOtKyrKa<br />

runtikrim • nr 3 2007

OttsOFFErslUss<br />

Mötet med sin<br />

Att utsättas <strong>för</strong> våld, av den person<br />

man står närmast är bland det svåraste en<br />

människa kan uppleva. Att i den situationen<br />

släppas in på ett fängelse <strong>för</strong> att möta sin<br />

<strong>för</strong>övare kan vara <strong>för</strong>enat med en risk att åter<br />

utsättas <strong>för</strong> kränkningar och våld.<br />

Den som blivit våldtagen eller misshandlad<br />

behöver hjälp och stöd att reda ut sina motiv<br />

till besöket. Det gäller vuxna såväl som barn.text: bitti ingemansson · Foto: Johan Wingborg<br />

text: bitti ingemansson · foto: Johan Wingborg<br />

På anstalterna Skogome och<br />

Johannesberg tillämpas en så<br />

kallad <strong>brottsoffer</strong>sluss. Syftet<br />

med verksamheten är att<br />

skydda brottsoffret under<br />

verkställigheten men även att<br />

motverka risken <strong>för</strong> den intagne<br />

att återfalla i brott.<br />

Psykologen Hanna Harnesk har samlat in<br />

erfarenheter från de båda anstalterna, <strong>för</strong><br />

att kunskaperna bättre skall utnyttjas på<br />

fler ställen i <strong>Kriminalvården</strong>.<br />

På Skogomeanstalten utan<strong>för</strong> Göteborg<br />

sitter cirka 200 män dömda <strong>för</strong><br />

sexualbrott. I de flesta fall är det en närstående<br />

– hustrun, de egna barnen eller<br />

en släkting – som utsatts <strong>för</strong> brotten. Inte<br />

sällan ansöker mannen, så fort han kommer<br />

in, om att få besök av just målsäganden,<br />

den person han kränkt. Och många<br />

gånger är hustrun, fästmön, släktingen<br />

beredd att komma.<br />

Att den som blivit så illa behandlad,<br />

runtikrim • nr 3 2007<br />

vill fortsätta ha kontakt och vill komma<br />

<strong>för</strong> att besöka <strong>för</strong>övaren i fängelset beror<br />

på flera komplicerade samband, konstaterar<br />

psykologen Hanna Harnesk.<br />

– Flera av de kvinnor vi möter har levet<br />

med våldet närvarande under så lång<br />

tid att den onormala våldssituationen<br />

blivit normal.<br />

tolkades som kärlek<br />

Mannen kan ha kränkt och kontrollerat<br />

offret under en lång tid. Inte sällan har<br />

en relation börjat i stark passion, mannen<br />

visar tydlig svartsjuka och det tolkas<br />

som kärlek.<br />

Många kvinnor vittnar om tvära kast<br />

mellan mannens våldsamheter och hans<br />

kärleksbetygelser och ömhet. Det kan<br />

övergå i att mannen helt kontrollerar<br />

kvinnans liv. Hon <strong>för</strong>lorar sin självkänsla.<br />

Hon <strong>för</strong>lorar kontakten med sina<br />

vänner och blir således helt beroende av<br />

honom. Att utsättas <strong>för</strong> kraftigt våld av<br />

någon man står nära utlöser speciella mekanismer.<br />

Någon har uttryckt att det kan<br />

vara väldigt svårt att lämna en människa<br />

man varit så nära döden tillsammans

<strong>för</strong>övare Brottsofferbesöken<br />

vÄnliga bEsöKsrUM<br />

sker i de vanliga besöksrummen<br />

på Skogomeanstalten. Ofta<br />

möter Hanna Harnesk besökaren redan i<br />

centralvakten, och erbjuder en fika.<br />

runtikrim • nr 3 2007<br />

s

s<br />

UtvÄrdEring av PsyKOlOg<br />

Bengt Hasselrot, en av sex psykologer på Skogome. Tog tillsammans med<br />

Hanna Harnesk initiativ till en utvärdering av <strong>brottsoffer</strong>slussverksamheten på<br />

Skogome och Johannesbergsanstalten.<br />

med. Det är liknande mekanismer som<br />

de som utlöses i krig och vars följder är<br />

mycket svåra att hantera.<br />

Mannen i sin tur söker kontakt <strong>för</strong> att<br />

han är rädd att tappa kontrollen över sitt<br />

offer.<br />

– Hans uttryck av makt och kontroll<br />

bottnar naturligtvis i känslor av<br />

vanmakt. En skräck <strong>för</strong> att bli avvisad,<br />

lämnad, eller ratad. Det handlar om en<br />

separationsproblematik. Flera av de män<br />

som slagit eller våldtagit sin partner har<br />

ut<strong>för</strong>t sin brottsgärning vid separation,<br />

eller hot om en separation, berättar<br />

Hanna Harnesk.<br />

Förakt från omgivningen<br />

De kvinnor som fortsätter ha kontakt<br />

med sina <strong>för</strong>övare har inte sällan mötts<br />

med <strong>för</strong>akt av omgivningen. Inte minst<br />

har det här skapat stor frustration hos<br />

personal i <strong>Kriminalvården</strong>. Vad är det<br />

<strong>Kriminalvården</strong> bidrar till genom att tilllåta<br />

fortsatt kontakt?<br />

De frågorna fick psykologen Elisabeth<br />

Kwarnmark att redan i slutet av 90-talet<br />

börja med så kallade <strong>brottsoffer</strong>samtal.<br />

Hon ringde helt enkelt upp kvinnan<br />

som den intagne begärt att få besök av.<br />

Elisabeth Kwarnmark <strong>för</strong>hörde sig om<br />

kvinnans motiv till besöket och erbjöd<br />

10 runtikrim • nr 3 2007<br />

ett personligt samtal. Sedan dess har<br />

verksamheten utvecklats och ingår numera<br />

i psykologverksamheten på Skogomeanstalten.<br />

ansvartagande hållning<br />

– Först träffas jag och kvinnan<br />

här i ett besöksrum, berättar Hanna<br />

Harnesk. Därefter sker ett möte mellan<br />

den intagne och besökaren där jag<br />

sitter med.<br />

På Skogome genomgår de intagna behandlingsprogrammet<br />

ROS, som bygger<br />

på att den intagne lär sig en ansvarstagande<br />

hållning.<br />

Brottsofferslussverksamheten ingår<br />

därmed naturligt i den intagnes rehabilitering.<br />

Mötet mellan offer och <strong>för</strong>övare<br />

skall ske under <strong>för</strong>utsättning att <strong>för</strong>övaren<br />

har <strong>för</strong>måga att bemöta offret med<br />

respekt och att han har en ansvarsfull<br />

inställning till brottet. Och på villkoret<br />

att det är positivt <strong>för</strong> offret.<br />

Expertis kopplas in<br />

Brottsoffret kan även vara barnen, <strong>för</strong>äldrar,<br />

en annan man, andra närstående.<br />

När det gäller barn kopplas alltid speciell<br />

expertis in.<br />

– Vi vet att möten mellan offer och<br />

<strong>för</strong>övare kan vara en viktig del av reha-<br />

biliteringen <strong>för</strong> båda parter under rätt<br />

<strong>för</strong>utsättningar. Men om <strong>för</strong>utsättningarna<br />

inte finns så kan mötet ånyo bli ett<br />

övergrepp på offret, vilket vi naturligtvis<br />

inte skall medverka till, betonar Hanna<br />

Harnesk. n<br />

Fakta / Våld i nära relation<br />

• Cirka 25 000 fall av brott som begåtts<br />

i nära relation anmäls årligen.<br />

Cirka en fjärdedel klaras upp.<br />

(BRÅ)<br />

• 100 000–200 000 barn bevittnar<br />

våld i sin familj årligen (Rädda<br />

Barnen).<br />

• Män som begått våld i nära relation<br />

sitter på de flesta av landets<br />

anstalter. Det finns ett stort mörkertal,<br />

där brotten inte anmäls.<br />

(MarieAnne Tobiasson, ansvarig<br />

<strong>för</strong> IDAP.)<br />

• Skogome: 207 platser <strong>för</strong> män som<br />

begått sexuella brott.<br />

Programverksamhet: ROS<br />

• Johannesbergsanstalten: 53 platser<br />

<strong>för</strong> män som dömts <strong>för</strong> våld i<br />

nära relation.<br />

Programverksamhet: IDAP

Är <strong>brottsoffer</strong>verksamheten<br />

ett uppdrag <strong>för</strong> <strong>Kriminalvården</strong>?<br />

– Det är viktigt att klara ut hur relationen<br />

mellan <strong>brottsoffer</strong> och klient ser ut,<br />

när vi exempelvis beslutar om permissioner.<br />

Där är <strong>brottsoffer</strong>slussverksamheten<br />

en viktig del, säger Lennart Palmgren,<br />

chef <strong>för</strong> region Väst.<br />

Men var man sätter gränserna är en omdiskuterad<br />

fråga. Samtidigt har brottsoffrens<br />

situation kommit alltmer i fokus<br />

På Skogomeanstalten är alla psykologer delaktiga i <strong>brottsoffer</strong>slussen.<br />

– Min roll är också att vara garant <strong>för</strong> att besöket så långt det är möjligt<br />

motsvarar det kvinnan <strong>för</strong>väntar sig, säger Hanna Harnesk.<br />

Anhörig och brottsutsatt<br />

– ett uppdrag <strong>för</strong> <strong>Kriminalvården</strong>?<br />

i samhällsdebatten. Brottsoffrens bemötande<br />

används ibland som en mätare på<br />

rättssamhället. I en nyligen publicerad<br />

undersökning (Nationella trygghetsundersökningen,<br />

2006) framhålls att en av<br />

rättsväsendets stora utmaningar är att<br />

synliggöra arbetet med <strong>brottsoffer</strong>.<br />

diskussion pågår<br />

Verksamheterna på Johannesberg och<br />

Skogome har <strong>för</strong>anlett en diskussion i<br />

<strong>Kriminalvården</strong> rörande bemötandet av<br />

<strong>brottsoffer</strong>.<br />

– Det kan behövs en översyn av lag och<br />

aktuella <strong>för</strong>eskrifter där särskilt brottsoffrets<br />

perspektiv tydliggörs, menar Katarina<br />

Nordin Scott, jurist i region Väst.<br />

Hanna Harnesk tycker till exempel att<br />

det är värt att pröva en tredje variant av<br />

besök, som kompletterar obevakade och<br />

bevakade, nämligen <strong>brottsoffer</strong>besök.<br />

Fotnot: Hanna Harnesk rapport har finansierats<br />

med 200 000 kronor av Brottsoffermyndigheten.<br />

Rapporten finns tillgänglig på<br />

www.kriminalvarden.se från slutet av maj.<br />

s<br />

runtikrim • nr 3 2007 11

MinsKar åtErFallsrisKEn<br />

– Vi är stolta över det vi gör här. Vi värnar brottsoffrens<br />

säkerhet och ökar <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> minskad<br />

återfall i brottslighet.<br />

Så säger Monika Nielsen, en av initiativtagarna till<br />

<strong>brottsoffer</strong>slussen på Johannesbergsanstalten.<br />

text: bitti ingemansson · Foto: håkan Jylhä<br />

Johannesbergsanstalten ligger inrymt<br />

i fastigheter som en gång i<br />

tiden byggdes <strong>för</strong> sjukvård, i utkanten<br />

av Mariestad.<br />

Det är ett par vita byggnader i terrängen<br />

bakom ett ståltrådsstängsel. Anstalten<br />

öppnades våren <strong>för</strong> två år sedan. Från<br />

början fanns 17 platser avsedda <strong>för</strong> män<br />

som var dömda <strong>för</strong> våld i nära relation.<br />

Monika Nielsen var en av dem som utredde<br />

de intagnas ansökningar om tillstånd<br />

<strong>för</strong> besök och telefonsamtal. Flera<br />

hade ansökt om att få besök av sina fruar<br />

eller fästmör, alltså brottsoffren.<br />

– I ett fall upptäckte vi, då vi läste<br />

tidigare domar, att den intagne hade<br />

12 runtikrim • nr 3 2007<br />

Själva <strong>brottsoffer</strong>slussen är det fysiska<br />

mötet mellan personal – <strong>brottsoffer</strong>, eller<br />

personal – <strong>brottsoffer</strong> – den intagne.<br />

På bilden samtalar två kriminalvårdare<br />

Annelie Mattson och Carina Måhl.<br />

Positiva<br />

besök<br />

De brottsutsatta sätter villkoren<br />

begått upprepade våldshandlingar mot<br />

en och samma kvinna, den kvinna som<br />

nu skulle besöka honom. Vi ställde oss<br />

frågan: Skall hon verkligen kunna besöka<br />

honom här? Är det bara det faktum att<br />

kvinnan är ostraffad som får oss att godkänna<br />

besöket? Vi kände oss osäkra på<br />

om vi verkligen kunde gå med på detta<br />

av säkerhetsskäl.<br />

ringde upp besökaren<br />

Monika och hennes kollegor beslöt att<br />

ringa upp kvinnan.<br />

– Vi fick en otrolig respons och vi <strong>för</strong>stod<br />

att besöket inte var självklart från<br />

hennes sida. Vi tänkte att vi borde göra<br />

det här i flera fall, och la fram våra synpunkter<br />

<strong>för</strong> ledningen.<br />

Därifrån fick de omedelbart samtycke<br />

och stöd.<br />

– Att kontakta brottsoffret in<strong>för</strong> ett<br />

besök bedömer vi som en viktig åtgärd,<br />

som sätter brottsoffrets säkerhet främst,<br />

säger Fredrik Olausson, kriminalvårdsinspektör<br />

på anstalten.<br />

Under de månader som följde fick anstalten<br />

ta emot alltfler klienter dömda<br />

<strong>för</strong> våld i nära relation. Idag är 53 platser<br />

avsedda <strong>för</strong> den brottskategorin. Redan i<br />

september 2005 hade personalen utarbetat<br />

en <strong>för</strong>sta struktur <strong>för</strong> en <strong>brottsoffer</strong>sluss.<br />

Johannesberg har till skillnad från

Skogome inga psykologer anställda. I<br />

slussen ingår fyra kriminalvårdare, alla<br />

kvinnor. Monika Nielsen var med från<br />

början. De övriga är Gun Fogelström,<br />

Anneli Mattsson och Carina Måhl, som<br />

kom in senast.<br />

De här fyra gör alla utredningar in<strong>för</strong><br />

besök av, eller telefonkontakt med, ett<br />

<strong>brottsoffer</strong>. De fungerar däremot inte<br />

som kontaktman <strong>för</strong> den intagne som<br />

det gäller. De kontaktar socialtjänst,<br />

skola, åklagare eller andra myndigheter,<br />

så fort det är relevant.<br />

Enbart positiva besök<br />

Besök med <strong>brottsoffer</strong>sluss blir det någon<br />

eller några gånger per månad.<br />

Om ett besök skall bli av beror mycket<br />

”Brottsoffrens behov och säkerhet går<br />

alltid i <strong>för</strong>sta hand.”<br />

PErsOnalEn tar ansvar<br />

på den intagnes inställning.<br />

– Hans <strong>för</strong>mågan att bemöta brottsoffret<br />

med respekt, att ha en ansvarsfull<br />

inställning till brottet och att besöket skall<br />

vara positivt <strong>för</strong> brottsoffret, är vägledande<br />

<strong>för</strong> våra beslut, säger Fredrik Olausson.<br />

– Vi gör en ordentlig säkerhetsbedömning.<br />

Brottsoffrens behov och säkerhet går<br />

alltid i <strong>för</strong>sta hand, säger Carina Måhl.<br />

Möter besökare utan<strong>för</strong> muren<br />

In<strong>för</strong> ett besök på anstalten träffar brottsoffret<br />

alltid någon från <strong>brottsoffer</strong>slussen.<br />

Anstalten har hyrt ett rum i en lokal<br />

som ligger utan<strong>för</strong> anstaltsområdet <strong>för</strong><br />

dessa träffar.<br />

runtikrim • nr 3 2007 1<br />

s

s<br />

avslaPPnad atMOsFÄr<br />

Carina Måhl (till vänster) utgör tillsammans med Monika Nielsen, Anneli Mattsson (till höger)<br />

och Gun Fogelström <strong>brottsoffer</strong>slussen på Johannesbergsanstalten. Från början var de två,<br />

men då verksamheten svällt har de måst utöka.<br />

– Det är värdefullt att det mötet sker<br />

på en neutral plats. Där <strong>för</strong>bereds besöket<br />

och brottsoffret får tala om sina<br />

tankar in<strong>för</strong> det som skall ske. Vi bjuder<br />

på fika, <strong>för</strong>söker få till en avslappnad atmosfär,<br />

berättar Gun Fogelström.<br />

Vid <strong>för</strong>sta besöket med den intagne<br />

sitter alltid någon från <strong>brottsoffer</strong>slussen<br />

med.<br />

– Vi är där <strong>för</strong> att se till att brottsoffret<br />

känner säkerhet och trygghet, säger<br />

Monika Nielsen.<br />

hand i hand med behandling<br />

På Johannesberg bedrivs också IDAPprogrammet<br />

i stor skala och <strong>brottsoffer</strong>verksamheten<br />

synkroniserar sin verksamhet<br />

med IDAP. Att man valt att ha<br />

enbart kvinnor i slussen <strong>för</strong> kvinnliga<br />

1 runtikrim • nr 3 2007<br />

<strong>brottsoffer</strong> beror på att många har delgivit<br />

sina erfarenheter av att ha blivit illa<br />

behandlade av män, särskilt i myndighetspositioner,<br />

som poliser, åklagare och<br />

domare. Över huvud taget är det många<br />

<strong>brottsoffer</strong> som blivit bemötta med skepticism<br />

och <strong>för</strong>akt från omgivningen.<br />

tar inte ställning i relationen<br />

– Vi tar inte ställning <strong>för</strong> eller emot<br />

ett fortsatt <strong>för</strong>hållande mellan parterna.<br />

Vårt mål är att <strong>brottsoffer</strong>slussen skall<br />

vara en naturlig del av den intagnes rehabilitering,<br />

säger Carina Måhl.<br />

Några dagar efter att ett <strong>brottsoffer</strong><br />

gjort sitt <strong>för</strong>sta besök på anstalten sker<br />

ett uppföljningssamtal. Först därefter<br />

tas beslut om eventuellt fortsatt kontakt<br />

mellan brottsoffret och den intagne.<br />

”Vi tar inte ställning <strong>för</strong> eller emot ett<br />

fortsatt <strong>för</strong>hållande mellan parterna.”<br />

Långt ifrån alla utredningar som görs<br />

på Johannesbergsanstalten leder till besök.<br />

Det händer även, trots kvinnans uttalade<br />

vilja, att hon <strong>för</strong>nekas besök eller<br />

telefonkontakt, om slussen bedömer att<br />

det <strong>för</strong>eligger fara <strong>för</strong> henne. Flera beslut<br />

har överklagats men i inget fall har regionens<br />

jurister funnit anledning att ändra<br />

anstaltens bedömning.<br />

tydligare riskbedömning<br />

– Johannesberg ställs ofta in<strong>för</strong> situationer<br />

där den intagne beviljats kontakt<br />

med brottsoffret redan på häktet eller på<br />

en anstalt där han varit tidigare, vilket<br />

kan vara till skada både <strong>för</strong> brottsoffret<br />

och <strong>för</strong> den intagnes rehabilitering. Jag<br />

hoppas att den kommande rapporten av<br />

Hanna Harnesk, som beskriver situationen<br />

<strong>för</strong> <strong>brottsoffer</strong>, skall bidra till en<br />

ökad restriktivitet och riskbedömning,<br />

så att <strong>Kriminalvården</strong> i fortsättningen<br />

inte medvetet utsätter ett <strong>brottsoffer</strong> <strong>för</strong><br />

fara under verkställighetstiden, säger<br />

Fredrik Olausson.<br />

n

k r i m i n a lv å r d e n s p e r s o n a lt i d n i n g<br />

Nummer 3 • Maj 2007<br />

<strong>Sluss</strong> <strong>för</strong><br />

<strong>brottsoffer</strong><br />

Besök på Skogome och<br />

Johannesberg sker på<br />

besökarnas villkor<br />

Gröna promenadgårdar • Militärens fordon får ny funktion i Sörbyn<br />

Önskemål om IDAP på flera språk • Sagsjöns kvinnor ställer ut<br />

PRENUMERERA!<br />

Prenumerera på<br />

Runtikrim...<br />

... behöver du inte göra om du är<br />

anställd i <strong>Kriminalvården</strong>. Alla anställda<br />

får tidningen hemskickad.<br />

Även övervakare och andra intresserade<br />

får tidningen utan kostnad.<br />

Du pensionär som saknar tidningen...<br />

…behåll kontakten med arbetsplatsen<br />

via tidningen. Det bjuder vi på.<br />

Allt som behövs är att du skriftligen<br />

anmäler att du önskar Runtikrim hemskickad.<br />

Om du flyttar eller vill avsäga<br />

dig prenumerationen anmäler du det<br />

själv. Adressen finns här till höger.<br />

Övervakare får tidningen Runtikrim<br />

hemskickad...<br />

… under sitt övervakaruppdrag.<br />

Tidningen skickas till den adress<br />

som övervakaren har uppgett till sitt<br />

frivårdskontor. Vid ev flytt anmäles<br />

det till frivården, de nya adressuppgifterna<br />

når även Runtikrim.<br />

Redaktionen kan tyvärr inte ta mot<br />

adressändringar eller önskemål om<br />

prenumeration per telefon.<br />

Skriv istället till:<br />

Prenumerationsservice<br />

Runtikrim<br />

<strong>Kriminalvården</strong><br />

601 80<br />

NORRKÖPING<br />

Eller e­posta till:<br />

lotta.nyman@kriminalvarden.se<br />

Kommande RM<br />

n Fotboll, 25–26 aug, arr Helsingborgs IF<br />

n Golf, 4–5 sept, arr Fängslande fritid,<br />

Nyköping<br />

n Orientering, 11–12 sept, Norrköping<br />

Polis o Brand<br />

n Terräng, 20–21 sept, KIF Västervik<br />

n Bordtennis, 28-29 april, Västerås<br />

n Pistol, 7-8 sept, Norrköping,<br />

arr PF St:Olof<br />

n NM Fotboll, 29 juni–1 juli, Danmark<br />

n EM Terräng, 3–4 nov, Tyskland<br />

Lärorikt besök på Hall<br />

Vi kommer till hall. På långt håll ser jag hur hela anstaltskomplexet tornar<br />

upp sig som på film, med höga stängsel, taggtråd och staket runtomkring.<br />

Dessutom är det mulet väder och allting badar i grått ljus<br />

som <strong>för</strong> att ytterligare späda på den lite overkliga känslan. Jag har aldrig varit på<br />

en kriminalvårdsanstalt <strong>för</strong>ut och hela situationen gör mig tagen. Proceduren<br />

när man ska in på Hall är säkert helt normal <strong>för</strong> dem som jobbar där, eller som<br />

besöker Hall ofta, men <strong>för</strong> mig är det med stora ögon själva insläppet sker:<br />

tala i porttelefonen och berätta vilka vi är, bli godkända, insläppta, ny porttelefon<br />

vid centralvakten, tala om vilka vi är igen, bli godkända ytterligare en<br />

gång, bli insläppta igen, lämna legitimationen till en vakt bakom ett fönster; inte<br />

i handen utan genom en lucka så vi absolut inte har någon kroppskontakt eller<br />

ens delar luft, bli dirigerad till höger, gå genom säkerhetskontroll.<br />

I väntrummet finns en stor godisautomat som brummar ovanligt högt. Efter en<br />

stund kommer en vårdare och hämtar oss och tillsammans går vi genom kulvertarna.<br />

Den <strong>för</strong>sta kulverten är kylig<br />

och jag huttrar lite där vi går; beva-<br />

”De intagna är<br />

pålästa, intresserade<br />

och kunniga.”<br />

gÄstKröniKa<br />

martina andersson<br />

praktikant på Riks<strong>för</strong>bundet Frivilliga<br />

kade av kameror i olika ändar och<br />

vinklar. Nästa kulvert är betydligt<br />

varmare och väggarna är målade<br />

med olika motiv. Får veta att det är<br />

de intagna som själva stått <strong>för</strong><br />

väggkonsten. Slutligen kommer vi<br />

upp till det rum där Mattias<br />

Hagberg, <strong>för</strong>fattaren till boken ”Släpp fångarna loss”, ska hålla i en bokcirkel<br />

<strong>för</strong> intagna på motivationsavdelningen. Helt plötsligt väller det in folk: vårdare<br />

och intagna, mest intagna. Många av dem är stora grabbar med välbyggda<br />

muskler och stora tatueringar. Jag inbillar mig att de stirrar på mig och i det<br />

ögonblicket känner jag mig väldigt liten och får verkligen kämpa med att se avslappnad<br />

ut (vet inte om det lyckades).<br />

Mattias hagberg börjar berätta om bakgrunden till boken, vad som fick honom<br />

att skriva den och hur arbetet gått till. Nästan genast får han frågor från<br />

killarna, vilka alla verkar vara väldigt positiva till innehållet. Många har själva<br />

läst boken. Någon nämner att han väntat på att den här boken skulle skrivas<br />

och väntar nu med spänning på <strong>för</strong>fattarens nästa bok. Samspelet mellan<br />

Mattias och de intagna är imponerande; han får många frågor och inlägg från<br />

de aktiva deltagarna och hans sätt att resonera kring problem blir väl mottaget.<br />

Det är intressant och givande att få <strong>för</strong>månen att lyssna till någon som är kunnig,<br />

och som också ger intrycket av att vara genuint intresserad. Det är också<br />

roligt att upptäcka att de intagna är så pålästa, intresserade, kunniga och delaktiga<br />

som de faktiskt är. de ställer relevanta frågor, och de har tänkvärda infallsvinklar.<br />

Kort och gott; bokcirkeln blev inte alls som jag trodde! Jag lärde mig<br />

mycket, både om kriminalvård, kriminalvårdens historia, medias<br />

roll i kriminalpolitiken samt kanske fram<strong>för</strong>allt några intagnas<br />

syn på kriminalvård. Besöket på Hall kommer att ta tid att<br />

smälta; inte bara <strong>för</strong> att det är en svår balans mellan att å ena<br />

sidan tycka att de intagna jag träffade var härliga grabbar med<br />

humor och kunskap, som inte skiljer sig från någon annan<br />

och å andra sidan inte vara <strong>för</strong> naiv. Dessutom lämnade<br />

miljön, de vårdare jag träffade samt <strong>för</strong>fattaren stora intryck<br />

på mig. För att inte tala om godisautomaten.<br />

runtikrim • nr 3 2007 1

Militärfordon ger<br />

nya jobbchanser<br />

Platsen skulle kunna vara en lastbilsterminal, men det är<br />

anstalten Sörbyn. Med fordon skänkta av militären har<br />

personalen ordnat en maskin<strong>för</strong>arutbildning <strong>för</strong> de intagna,<br />

som efter muck ligger mycket bättre till på arbetsmarknaden.<br />

text: bitte torbjörnsdotter · Foto: björn Wanhatalo<br />

1 runtikrim • nr 3 2007

Marcus tycker att det är kul att lära<br />

sig nåt nytt och menar att hans<br />

möjligheter att få jobb ökar med<br />

kursen, oavsett om det är inom<br />

snösvängen eller fastighetsskötsel.<br />

runtikrim • nr 3 2007 1

JObb EFtEr MUcK<br />

Att sicksacka in en stolpe i en smal öppning är en precisionsövning<br />

som Mattias och de andra killarna får träna på.<br />

Det gäller <strong>för</strong> <strong>för</strong>arna att hålla tungan rätt i mun när de övar lastning med pallgafflarna.<br />

Kursledaren Gunnar Silverkvarn dirigerar och övervakar.<br />

Anstalten Sörbyns har gamla anor<br />

som jordbruksanstalt och huvudinkomstkällan<br />

är mjölk- och köttproduktion.<br />

Det behövs många<br />

maskiner till alla sysslor på gården och <strong>för</strong><br />

några år sedan fick personalen nys om att<br />

statliga verk kunde få överta fordon från<br />

<strong>för</strong>svaret gratis.<br />

– Då vaknade vi direkt. Försvaret har<br />

tydligen skänkt en hel del fordon utomlands<br />

medan fruktansvärt många har<br />

skrotats. Massor av anstalter kunde ha<br />

varit framme där, utbrister verkmästare<br />

Mats Engman.<br />

Anstaltens maskinpark utökades med<br />

1 runtikrim • nr 3 2007<br />

”Massor av anstalter kunde varit framme<br />

och fått fordon av militären.”<br />

en grön lastbil, en äldre hjullastare och en<br />

traktorgrävare i så gott som nyskick. När<br />

<strong>Kriminalvården</strong>s norra region släppte lös<br />

extra pengar till utbildning föddes idén<br />

om att utnyttja fordonen på annat sätt.<br />

Programexpert Björn Englund hjälpte<br />

anstalten att söka medel från länsarbets-<br />

Mattias från Kiruna sitter i guldsits eftersom hela hans stad ska<br />

flyttas så småningom. Norrlands inland skriker efter chauf<strong>för</strong>er<br />

och hans chanser till jobb som maskin<strong>för</strong>are är stora.<br />

nämnden, och eftersom arbetsmarknaden<br />

skriker efter maskin<strong>för</strong>are var nämnden<br />

inte svårövertalad till en intensivkurs<br />

i godshantering.<br />

– Marknaden har ju en enorm potential<br />

med utbyggnaden av Botniabanan<br />

och gruvnäringen. Sedan ligger det även

Roger Johansson, kriminalinspektör.<br />

i vårt intresse att intagna får underlag<br />

<strong>för</strong> vidare jobb när de ska härifrån, säger<br />

Mats Engman.<br />

åtråvärt <strong>för</strong>arbevis<br />

Då anstalten ville fylla platserna, fick<br />

även intagna från Haparanda chans att<br />

söka till kursen. Mattias bor i Kiruna där<br />

hela stan ska flyttas och alla maskin<strong>för</strong>are<br />

har ett guldläge. Fast han jobbar<br />

faktiskt redan inom anläggning.<br />

– Min arbetsgivare vill gärna att vi ska<br />

kunna alternera mellan lastbil och traktor.<br />

Och eftersom man inte får köra på<br />

byggen utan bevis är det jäkligt bra att<br />

jag kan ta det här, säger han.<br />

Marcus är ung men har jobbat som<br />

vaktmästare tidigare. Han menar att det<br />

är kul att lära sig nåt nytt, och maskin<strong>för</strong>arbeviset<br />

är en merit som ger större<br />

chans till jobb.<br />

– Om inte annat kan man ju söka till<br />

snöröjningen på vintern. En påbyggnadskurs<br />

<strong>för</strong> grävare skulle också vara<br />

rätt bra att gå, funderar han.<br />

Äldre maskiner bra<br />

Gunnar Silverkvarn från Yrkesakademien<br />

är kursledare. Han tyckte det var<br />

perfekt att även äldre maskiner fanns<br />

rEcycling i PraKtiKEn<br />

Mats Engman, verkmästare Tid finns att öva och Sörbyn har en särskild övningsplan <strong>för</strong> de stora maskinerna.<br />

med, <strong>för</strong> då kan de blivande <strong>för</strong>arna<br />

träna med både gamla och nya reglage.<br />

Men han hade sina dubier om att leda en<br />

grupp intagna.<br />

sår frön till vidare utbildning<br />

– Just när jag fick beskedet hörde jag<br />

om ett rån med en hjullastare som kördes<br />

rätt in i banken. Så jag trodde naturligtvis<br />

att de här killarna hade konstiga syften<br />

med kursen. Men de är helt otroliga: vilken<br />

arbetsglädje och nyfikenhet! Det är<br />

den bästa grupp jag någonsin haft, vi har<br />

skrattat otroligt mycket, flinar han.<br />

Mats Engman berättar att killarna på<br />

s<br />

runtikrim • nr 3 2007 1

s<br />

grUndlÄggEr nystart<br />

”Killarna får<br />

ju bevisat <strong>för</strong><br />

sig själva att de<br />

klarar av det.<br />

Det kan så ett<br />

frö till att söka<br />

vidare till andra<br />

kurser senare.”<br />

kursen även börjat umgås på fritiden.<br />

Den gemensamma upplevelsen stärker<br />

gruppen, anser han. Samtidigt gäller det<br />

att få rätt personer att söka. Eftersom det<br />

ingår en hel del teori är det ett måste att<br />

deltagarna har ett eget intresse.<br />

– Det går inte att tvinga på någon en<br />

sån här sak. Men killarna får ju bevisat<br />

<strong>för</strong> sig själva att de klarar av det och det<br />

kan så ett frö till att söka vidare till andra<br />

kurser sen, tror Roger Johansson.<br />

– Tanken är att när de ändå sitter inne<br />

20 runtikrim • nr 3 2007<br />

Med ett <strong>för</strong>arbevis i handen<br />

ökar chanserna till att få en<br />

anställning efter muck.<br />

kan de passa på och utbilda sig. Och får vi<br />

bara en som klarar sig bra i framtiden så<br />

är det värt priset, menar Mats Engman.<br />

säkerheten i fokus<br />

I teoridelen står säkerheten i fokus <strong>för</strong><br />

branschen har en hög olycksrisk. Men<br />

alla sju killarna klarade <strong>för</strong>middagens<br />

teoriprov galant. Nu övar de lastning,<br />

flera lyft med gafflarna tills det sitter i<br />

ryggmärgen. Gunnar Silverkvarn berättar<br />

att utbildningen kommit till <strong>för</strong> att de<br />

flesta terminaler i dag inte har särskild<br />

personal som lastar och lossar, utan det<br />

får lastbils<strong>för</strong>arna sköta själv när de kommer<br />

dit.<br />

Till hösten planerar Sörbyn <strong>för</strong> ytterligare<br />

en maskin<strong>för</strong>arkurs. Sedan ska<br />

utbildningen utvärderas, och ska den<br />

kunna fortsätta måste nya pengar till.<br />

– Vi <strong>för</strong>söker planera så att de intagna<br />

kan utnyttja verkställigheten på bästa<br />

sätt och hoppas <strong>för</strong>stås på en fortsättning,<br />

säger Mats Engman. n

Åren som vårdare på anstalten Håga<br />

har gett Mimmi Scheibe insikt om<br />

intagnas behov att göra något vettigt<br />

av fängelsetiden. Inte minst nu när strafftiderna<br />

har <strong>för</strong>längts. Lösningen ser hon<br />

i ett strukturerat trädgårdsarbete. Trädgårdsarbetet<br />

ger mycket tillbaka, inte<br />

bara i form av en skörd och trevligare<br />

miljö, man får också fysisk, psykisk och<br />

social stimulans.<br />

– Så mycket yta, så mycket möjligheter!<br />

Mimmi Scheibe är övertygad om att<br />

välplanerade utomhusmiljöer inom murar<br />

och staket skulle till<strong>för</strong>a jobbet som<br />

kriminalvårdare en extra dimension.<br />

Trädgården och trädgårdsarbetet skulle<br />

gröna MilJöEr På anstalt<br />

Mimmi Scheibe vill genom<strong>för</strong>a gröna promenadgårdar på landets anstalter.<br />

Bättre ute!<br />

Välplanerade promenadgårdar och uterum med olika<br />

funktioner. Blivande trädgårdskonsult Mimmi Scheibes vision<br />

är att <strong>för</strong>vandla anstalternas grå utomhusmiljöer till gröna<br />

uterum. Och allt ska skötas och underhållas av intagna.<br />

text och foto: Katarina luksepp<br />

”Så mycket<br />

yta – så mycket<br />

möjligheter!”<br />

bidra med det som så många intagna<br />

saknar – en framtidstro.<br />

Att befinna sig i en inspirerande trädgårdsmiljö<br />

har många positiva hälsoeffekter.<br />

Forskning visar att trädgårdsarbete<br />

ökar välbefinnandet på en rad punkter:<br />

bl a mindre stress, sänkt blodtryck och<br />

depressions- och ångesthämmande.<br />

årligt program<br />

Mimmi Scheibe tänker sig ett årligt program<br />

<strong>för</strong> intagna som är intresserade av<br />

s<br />

runtikrim • nr 3 2007 21

s<br />

Oas På anstalt<br />

Visionen om gröna rum innan<strong>för</strong> murarna kommer inte bara intagna till godo, även personalen<br />

behöver avkoppling i en vacker miljö, menar Mimmi Scheibe och demonstrerar vattenplask.<br />

att lära sig mer om trädgårdsarbete.<br />

Programmet börjar vintertid med teoretiska<br />

moment såsom växtlära, planering,<br />

jordkunskap och botanik. Tidig vår är<br />

det dags <strong>för</strong> frösådd, gödsling, beskärning<br />

och utplantering. Under växtperioden<br />

är det <strong>för</strong>stås högsäsong med vattning,<br />

rensning och underhåll. Sedan<br />

följer skörd, beskärning, underhåll, lökplantering<br />

och vinter<strong>för</strong>beredelser. Sen<br />

är det bara att börja om igen.<br />

– Kanske tror någon att trädgårdsarbete<br />

bara bedrivs under våren och sommaren,<br />

men det är inte sant, man behöver<br />

göra saker året om.<br />

Ett intyg på en fullföljd kurs skulle,<br />

efter muck, kunna kvalificera till ett<br />

jobb på kyrkogård, kommun eller praktikplats.<br />

sprudlande entreprenör<br />

Mimmi Scheibe är en god entreprenör<br />

<strong>för</strong> att sprida gröna idéer, man kan beskriva<br />

henne som sprudlande. På Håga<br />

har hon de senaste två åren haft säkerhetsansvar.<br />

Hon beskriver den goda<br />

22 runtikrim • nr 3 2007<br />

”Dofter, färger, känslor, smaker<br />

– alla sinnen får sitt.”<br />

stämning som finns på anstalten. Men<br />

livet tog en ny vändning när hon hoppade<br />

på ky-utbildningen till trädgårdsmästare<br />

med inriktning på miljö, hälsa<br />

och entreprenörskap.<br />

När utbildningen väl är avslutad vill<br />

hon erbjuda <strong>Kriminalvården</strong> sina nyvunna<br />

kunskaper och tjänster, antingen<br />

som konsult eller som anställd med trädgårdsansvar.<br />

Positiva bieffekter<br />

Hon berättar övertygande om alla positiva<br />

bieffekter som uppstår när man anlägger<br />

en trädgård: Man får ett gemensamt<br />

intresse som skapar demokrati.<br />

Känslan av att vara behövd infinner sig<br />

och man gläds över att prestera något<br />

varaktigt. En vacker och väl utnyttjad<br />

trädgård är ett kvitto på att man klarar<br />

av något. Den positiva bekräftelsen från<br />

andra stärker själv<strong>för</strong>troendet ytterligare.<br />

Resultatet av arbetet blir en vacker oas,<br />

något som alla – personal, intagna, besökare<br />

– har glädje av.<br />

stimulans <strong>för</strong> alla sinnen<br />

– En lunch utomhus stimulerar människan.<br />

Dofter, färger, känslor, smaker,<br />

alla sinnen får sitt. En grå mur däremot<br />

stimulerar ingen.<br />

Sabotage är inte att tänka på.<br />

– Intagna som sabbar <strong>för</strong> andra intagna<br />

blir ”rökta”, <strong>för</strong>klarar Mimmi.<br />

Trädgården är viktig som rekreationsplats<br />

och blir därmed värd att vårda och<br />

ta ansvar över. Det är ett ansvar som<br />

<strong>för</strong>pliktigar.

vÄxa Och vårda<br />

runtikrim • nr 3 2007 2

s<br />

grön visiOnÄr<br />

Mimmi Scheibe gillar grönt. Här hämtar hon inspiration i ett kommersiellt växthus.<br />

– Det går inte att strunta i att vattna<br />

<strong>för</strong> att jag vill sitta och spela Mulle resten<br />

av dagen.<br />

Idéer om hur en rastgård skulle kunna<br />

se ut har hon gjort en skiss över. (Se skiss<br />

på <strong>för</strong>egående sida.)<br />

Flera rum<br />

Hon har tagit fasta på att en välplanerad<br />

trädgård bör innehålla olika typer av karaktärer.<br />

Det bör till exempel finnas en<br />

plats som ger lugn och ro, en artrik plats<br />

med en mångfald av växter, en händelserik<br />

plats (kan vara en spelplan), en ”annan<br />

värld” dit man går <strong>för</strong> att tänka,<br />

skugga under ett träd, en omgärdad plats<br />

och gärna en vattenspegel.<br />

Att området är uppdelade i olika rum,<br />

ger möjlighet <strong>för</strong> besökaren att välja vilken<br />

karaktär som passar bäst <strong>för</strong> stunden.<br />

– Trädgården har en läkande effekt.<br />

För den som inte orkar ta in mer intryck<br />

är det ett nedärvt beteende hos människan<br />

att söka sig till naturen <strong>för</strong> att finna<br />

kraft. Ser vi skog, natur och träd vet vi<br />

att vi överlever.<br />

2 runtikrim • nr 3 2007<br />

Mimmi Scheibe påpekar att varje anstalt<br />

får anpassa trädgårdsverksamheten<br />

efter anstaltens säkerhetsklassning. Stora<br />

promenadgårdar, tidigare fotbollsplaner<br />

och andra större ytor har av säkerhetsskäl<br />

styckats av, eftersom <strong>Kriminalvården</strong><br />

inte vill att så många intagna ska vara<br />

ute samtidigt.<br />

– Då blir det ännu viktigare att ytorna<br />

är välplanerade och fyller en funktion.<br />

För att få ut intagna måste man erbjuda<br />

något positivt i gengäld.<br />

Den gröna visionen ger ökad sysselsättning<br />

och ju fler anstalter som hakar på<br />

desto bättre. Anstalter som har växthus<br />

skulle kunna <strong>för</strong>se andra anstalter med<br />

växter, snickerier kan bidra med möbler<br />

och verkstäder med smide, osv. Att<br />

<strong>Kriminalvården</strong> ska producera mer åt sig<br />

själv är ett uppdrag som bör prioriteras.<br />

”ska inte vara fint på anstalt”<br />

Vad svarar Mimmi Scheibe en kritisk<br />

person som invänder ”Det ska inte vara<br />

så fint på en anstalt.”<br />

– Naturligtvis kan man tycka så. Men<br />

då får man också intagna som inte utvecklas.<br />

Växter är <strong>för</strong>änderliga och livskraftiga<br />

till skillnad från döda material<br />

i en steril miljö. Det är <strong>för</strong>st när människan<br />

befinner sig i en <strong>för</strong>änderlig miljö<br />

som man själv kan <strong>för</strong>ändras.<br />

trädgårdstraditioner<br />

Hon menar att ”vatten och bröd” hör<br />

1800-talet till, men poängterar att på den<br />

tiden arbetade fångar i trädgårdar. Vård<br />

innebar tidigare att erbjuda frisk luft och<br />

grön miljö, något som <strong>för</strong>svann när penecellinet<br />

och andra mediciner kom.<br />

– Vi är på väg tillbaka till att se naturen<br />

som läkande. Nya vetenskapliga<br />

rön pekar på att vi mår bra av att vara<br />

utomhus. Promenader, en kolonilott<br />

eller att rensa ogräs under tio minuter<br />

hjälper mot stress.<br />

För att intagna skulle kunna skapa och<br />

underhålla en grön utemiljö krävs <strong>för</strong>beredelser.<br />

Mimmi Scheibes erfarenheter<br />

av säkerhetsarbete gör henne <strong>för</strong>beredd<br />

på vad som kan inträffa. Till exempel bör<br />

visitationer genom<strong>för</strong>as, både av intagna

”Promenader,<br />

en kolonilott eller<br />

att rensa ogräs<br />

under tio minuter<br />

hjälper mot<br />

stress.”<br />

och av området, <strong>för</strong>e och efter arbetet.<br />

– Ledaren måste ha ett säkerhetstänkande.<br />

Det går inte att lämna två stegar<br />

och saxar och gå in och fika.<br />

Intagna som får gå programmet ska<br />

kunna motivera var<strong>för</strong> de deltar och<br />

intresset <strong>för</strong> trädgårdsarbete ska vara<br />

genuint. De ska vara drogfria och inte<br />

önska utomhussysslor <strong>för</strong> att kunna<br />

hämta inkast.<br />

Mimmi Scheibe menar att det går att<br />

undvika klavertramp med kunskap och<br />

planering.<br />

– Det gäller att tänka <strong>för</strong>st och göra sen.<br />

Vissa växter är direkt olämpliga, som till<br />

exempel den giftiga änglatrumpeten.<br />

gäller att läsa av signaler<br />

Den dynamiska säkerheten ser hon som<br />

frukten av en god och sund relation mellan<br />

personal och intagna. Att var kompis<br />

och tjenis med intagna går inte, då blir<br />

man bara utnyttjad. Inte heller får man<br />

vara fyrkantig och rigid. Det handlar om<br />

smarthet, erfarenhet och konsten att<br />

läsa signaler. Kan man också erbjuda ett<br />

vettigt innehåll, som skötsel av en trädgård,<br />

kan en naturlig relation växa fram<br />

under arbetet.<br />

Entydligt enkätsvar<br />

– Bygga staket är bra och nödvändigt,<br />

men det räcker inte när det händer något.<br />

Det är personalen på avdelningen som<br />

står <strong>för</strong> säkerheten och som kan <strong>för</strong>hindra<br />

att något händer.<br />

I en enkät som Mimmi Scheibe genom<strong>för</strong>t<br />

på anstalten Nyköping <strong>för</strong> att undersöka<br />

hur personal och intagna ställer sig<br />

till en grönare miljö i <strong>Kriminalvården</strong><br />

fick hon ett tydligt resultat bland personalen.<br />

All personal som jobbade klientnära<br />

såg <strong>för</strong>delar med en trädgård, både<br />

de intagna och personalen skulle må<br />

bättre. Medan chefer och säkerhetsfolket<br />

valde att lyfta fram problemen, som<br />

säkerhetsrisker och kostnader.<br />

n<br />

nyt fra kriminalforsorgen<br />

3 06 19. årgang<br />

Ole Nielsen er mentor for<br />

kriminelle unge i Odense<br />

„Uden respekt får<br />

vi fUckfingeren“<br />

6 06 19. årgang<br />

Danskar dömer milt<br />

<strong>Kriminalvården</strong>s utveckling i grannländerna<br />

Danmark och Norge är intressant att följa då de<br />

nordiska länderna har mycket gemensamt.<br />

Matnyttig läsning finns på www.kriminalforsorgen.dk<br />

och www.kriminalomsorgen.no.<br />

En intressant undersökning om danskarnas<br />

syn på straff presenteras både i<br />

danska Nyt fra kriminalforsorgen och i<br />

den norska Aktuelt for kriminalomsorgen.<br />

Undersökningen visar att den<br />

danska allmänheten önskar mer nyanserade<br />

straff. För den typ av kriminalitet<br />

som idag ger ett kortare fängelsestraff<br />

vill danskarna helst undvika fängelse<br />

och <strong>för</strong>edrar istället samhällstjänst<br />

och medling.<br />

– Om man ger danskarna information<br />

om det konkreta fallet och om den<br />

anklagades bakgrund, är det överraskande<br />

att det flesta vill döma till mildare<br />

straff, än domstolarna gör idag, säger<br />

Flemming Balvig, juridikprofessor från<br />

Köpenhamn universitet till den danska<br />

motsvarigheten till Runtikrim.<br />

ny kriminalitet<br />

Undersökningen handlar om den typ<br />

av kriminalitet som idag ger ett kortare<br />

fängelsestraff, tre månader eller mindre.<br />

Idag utgör de två tredjedelar av<br />

alla danska straff.<br />

Bakgrunden till studien var att en<br />

arbetsgrupp i danska Advokatrådet fått<br />

i uppdrag att lyfta fram alternativ till<br />

korta fängelsestraff. Gruppen menar att<br />

korta fängelsestraff egentligen inte begränsar<br />

kriminaliteten. Även en kort tid<br />

i fängelse får stora negativa konsekvenser<br />

<strong>för</strong> de dömda som mister arbete, får<br />

UtlÄndsKa ErFarEnhEtEr<br />

avbryta utbildningar och blir negativt<br />

påverkade i fängelsemiljöer. Samtidigt<br />

är dessa straff <strong>för</strong> korta <strong>för</strong> att ge en meningsfull<br />

behandling. Gruppen undrade<br />

om man kunde finna någon annan och<br />

bättre påföljd än ett kort fängelsestraff<br />

utan att det blev dyrare eller att det stred<br />

mot folks rättsuppfattning.<br />

dömer mildare än rättssystemet<br />

Deras undersökning visar att danskarna<br />

har dåliga kunskaper om straffsystemet,<br />

de flesta tror att domstolarna dömer<br />

mildare än de gör. Nio av tio personer<br />

tror att man enbart får böter eller villkorlig<br />

dom <strong>för</strong> gatuvåld. När folk tillfrågas<br />

hur de själva vill döma, väljer 80<br />

procent ett annat straff än fängelse. Men<br />

de tror själva att de dömer strängare än<br />

domstolarna!<br />

– När vi stoppas på gatan och tillfrågas<br />

om vi vill ha stängare straff, svarar<br />

de flesta ja, men så snart vi får veta mer<br />

om saken, råder det omvända, säger<br />

Flemming Balvig.<br />

Flemming Balvig är vetenskapligt<br />

ansvarig <strong>för</strong> studien som har överlämnats<br />

till den danska justitieministern.<br />

Andra medlemmar i arbetsgruppen är<br />

Ole Ingstrup, tidigare generaldirektör<br />

<strong>för</strong> kriminalvården i Kanada och<br />

Anette Esdorf, vicedirektör i danska<br />

kriminalomsorgen. Katarina luksepp<br />

runtikrim • nr 3 2007 2

arbEtsMilJö i FOKUs<br />

På Runtikrims bord landade en anonym insändare som<br />

beskriver en arbetsplats i kris. Arbetsplatsen är ett svenskt<br />

häkte. Vilket häkte som beskrivs nämns inte här, men<br />

insändaren väcker frågor om etik och om arbets<strong>för</strong>hållanden<br />

på häkten. För att få svar på några av frågorna stämde<br />

Runtikrim träff med två erfarna vårdare på häktet i Norrköping.<br />

2 runtikrim • nr 3 2007<br />

Dålig arbetsmiljö på häktet i XXXXXstad<br />

Jag har aldrig mått så psykiskt dåligt som under min<br />

tid som vikarie på häktet. Inte nog med att man är instängd<br />

i rökiga lokaler hela dagarna, man blir också<br />

dåligt bemött av personalen. Arbetsmoralen lyder: ”Sköt<br />

dig själv och skit i andra! Sitt helst på rumpan hela<br />

dagen och läs Travronden och snacka skit om chefen.<br />

Det är verkligen inte lätt <strong>för</strong> oss nya att veta vilka<br />

regler som gäller. För vissa vårdare betyder det mer<br />

att vara vän med ”tjuvarna” än att jobba i team med<br />

sina kollegor. Jag har varit med om att man på natten<br />

serverar kaffe och smörgås till vissa av de intagna och<br />

på dagen ska det springas privata ärenden på stan åt<br />

vissa (lämna in spel mm). För det går ju inte att säga<br />

nej till en intagen <strong>för</strong> då kan han eller hon bli arg.<br />

Sedan är det mycket veka chefer på häktet som inte orkar<br />

eller vågar slå näven i bordet. Man blundar <strong>för</strong><br />

problemet, då existerar det inte! Ett bra exempel på<br />

detta är den äldre vårdaren som är ”periodare” och som<br />

man skämtar om och ser hans brister i jobbet men inte<br />

gör något åt det. Är det säkerhet? Vissa i personalstyrkan<br />

kan begå hur många fel som helst (exempelvis<br />

lämna in godis utifrån) medan vi vikarier får skit <strong>för</strong><br />

att vi plockar upp fel från matvagnen? Vad är säkerhet?<br />

Som ni <strong>för</strong>står så blev jag inte långvarig inom kriminalvården<br />

och jag vill bara fram<strong>för</strong>a att ni måste sluta<br />

klaga och vara mer öppna! Trivs ni inte så sluta, alltid<br />

finns det någon kiosk som behöver en ATG­ansvarig.<br />

fd anställd vårdare

– Det <strong>för</strong>sta mannen slås av är att de<br />

inte jobbar efter regelverket, säger Bosse<br />

Öberg.<br />

Att ut<strong>för</strong>a privata ärenden åt intagna är<br />

Bosse Öberg helt främmande in<strong>för</strong>.<br />

– Vi lämnar inte in spel eller tips, och<br />

de intagna vet vilka regler som gäller.<br />

Om någon efterfrågar sådana tjänster<br />

så <strong>för</strong>klarar personalen på häktet i<br />

Norrköping var<strong>för</strong> det inte är tillåtet.<br />

Reglerna finns <strong>för</strong> att undvika diskussioner<br />

om vinstkuponger på villovägar<br />

och andra etiska dilemman som kan<br />

uppkomma vid <strong>för</strong>medlandet av spel.<br />

Norrköpingshäktet är byggt i ett plan<br />

och därmed överblickbart. Personalen<br />

jobbar tajt, man är nära de intagna och<br />

man är aldrig ensam. Om någon skulle<br />

EMPati På hÄKtEt<br />

Vårdarna Bosse Öberg och Marita Pettersson på Norrköpingshäktet har åsikter om insändaren.<br />

Etiken viktig på häkte<br />

Bosse Öberg och Marita Pettersson tycker att arbetet på häktet<br />

som beskrivs i insändaren verkar skötas oprofessionellt. De anar<br />

en rädsla i väggarna och uppfattar inte personalen som trygg,<br />

vare sig i sin yrkesroll eller med kollegorna i arbetsgruppen.<br />

text och foto: Katarina luksepp<br />

gå intagnas ärenden eller ha osunda lojaliteter<br />

skulle det upptäckas.<br />

Att servera kaffe nattetid är något annat,<br />

menar Bosse Öberg.<br />

– Det har hänt att jag nattetid fixar<br />

kaffe till någon som mår dåligt.<br />

risk <strong>för</strong> självmord<br />

Självmordsrisken är alltid närvarande på<br />

häktet och att uppmärksamma den som<br />

är i farozonen i tid tillhör professionen.<br />

Marita Pettersson talar om vikten av<br />

rätt bemötande; att ha ett ödmjukt <strong>för</strong>hållningssätt.<br />

– Vi som jobbar på häkte möter människor<br />

i kris och det gäller att stötta dem<br />

innan rättegången. Man måste ha empati<br />

och känna med dem som sitter här.<br />

Utbildning är alltid bra, menar Marita<br />

Pettersson som arbetat som utbildningshandledare<br />

och ansvarat <strong>för</strong> introduktionen<br />

på Norrköpingshäktet. Men hon<br />

säger också att häktesjobbet lär man sig<br />

<strong>för</strong>st och främst genom att arbeta i en<br />

professionell och tillåtande miljö.<br />

– Hellre en självlärd kollega med rätt<br />

inställning och med bägge fötterna på<br />

jorden än en välutbildad som inte funkar,<br />

säger hon.<br />

Positiv människosyn<br />

Även om det allra bästa <strong>för</strong>stås är en välutbildad<br />

person med en positiv människosyn.<br />

– Är man både utbildad och rätt person<br />

från början, så är det perfekt.<br />

runtikrim • nr 3 2007 2<br />

s

s<br />

PErsOnalFrågOr På bOrdEt<br />

Bosse Öberg har 40 års yrkeserfarenhet av kriminalvård.<br />

Bosse Öberg har lång kriminalvårdserfarenhet<br />

och har arbetat på de flesta<br />

funktioner på häktet i Norrköping. Han<br />

tycker det är beklämmande att vårdaren<br />

har blivit så dåligt bemött av den övriga<br />

personalen på häktet och frågar sig hur<br />

introduktionen har varit.<br />

– Det är viktigt att hela personalen tar<br />

ett gemensamt ansvar <strong>för</strong> att introducera<br />

nyanställda. Att jobba med en vikarie i<br />

korridoren är lika viktigt som att jobba<br />

med mig, som har jobbat här snart i 40<br />

år. Det handlar om säkerhet. Det gäller<br />

också att komma ihåg att vikarierna är<br />

här <strong>för</strong> att vi ska kunna vara lediga.<br />

spänningar i personalgruppen<br />

De två Norrköpingsvårdarna enas om att<br />

det är en tuff situation att hamna på en<br />

arbetsplats där man inte följer reglerna.<br />

Vad kan ha hänt på arbetsplatsen som<br />

skapar sådana spänningar?<br />

Bosse Öberg läser med rynkad panna<br />

insändaren på bordet fram<strong>för</strong> honom.<br />

– Det kan finnas en gruppering av lite<br />

äldre vårdare här som har börjat tröttna<br />

på jobbet, säger han och slår med handen<br />

på pappret.<br />

Han anser att det är bra att rotera på<br />

arbetsplatsen <strong>för</strong> att inte bli hemmablind.<br />

Utbyte av erfarenheter med folk<br />

från andra häkten är alltid nyttigt. Den<br />

2 runtikrim • nr 3 2007<br />

fortbildningskurs som äldre vårdare får<br />

gå vart femte år är givande: För att hålla<br />

kunskaper vid liv och <strong>för</strong> att träffa nytt<br />

folk som kan ge perspektiv på den egna<br />

arbetsplatsens rutiner.<br />

Marita Pettersson anar en tradition, där<br />

vissa outtalade regler sitter i väggarna.<br />

– Kanske att den nyanställde vårdaren<br />

ser saker på ett annat sätt och då blir det<br />

kollision, säger hon.<br />

Jargong kan missuppfattas<br />

Hon <strong>för</strong>klarar att vissa situationer kan<br />

missuppfattas av någon som inte har erfarenhet<br />

av att jobba på häkte.<br />

– När vi känner de intagna kan vi bemöta<br />

dem som de själva vill bli bemötta.<br />

Men när vi pratar och skämtar så kanske<br />

en utomstående kan uppfatta det som<br />

tokigt, säger hon.<br />

”När vi känner de intagna kan vi bemöta<br />

dem som de själva vill bli bemötta. ”<br />

Det händer att Marita Pettersson säger<br />

till nyanställda: ”Den här jargongen kan<br />

man inte ha med alla.”<br />

nödvändig introduktion<br />

Norrköpingshäktet har i utvärderingar<br />

fått beröm <strong>för</strong> sin introduktion. Den varar<br />

i 14 dagar och mer än halva tiden går<br />

de nyanställda bredvid erfaren personal.<br />

Praktik varvas med mer teoretiska inslag.<br />

Självskydd, brandskydd och besök på<br />

tingsrätten är obligatoriska inslag.<br />

Marita Pettersson har ansvarat <strong>för</strong> introduktion av nyanställda.<br />

Introduktionen utvärderas av alla och<br />

hittills har så gott som alla varit positiva.<br />

En vikarie var dock kritisk och tyckte att<br />

personalen var hårda mot de intagna.<br />

Vikarien ville arbeta mer behandlingsinriktat<br />

och ägnade mycket tid åt att prata<br />

med de intagna. Kanske att den personen<br />

skulle kunna skriva ett liknande brev,<br />

funderar Marita Pettersson.<br />

Vårdarna enas om att anställda som har<br />

alkoholproblem är en svår balansgång <strong>för</strong><br />

personalansvariga. Allt <strong>för</strong> ofta går tiden<br />

utan att arbetsgivaren tar tag i problemet,<br />

även om det <strong>för</strong>hållningssättet inte<br />

är något unikt <strong>för</strong> just häkten. Marita<br />

Pettersson och Bosse Öberg konstaterar<br />

dock att kriminalvårdare med alkoholproblem<br />

får svårigheter i sin yrkesroll.<br />

Kollegorna kan inte hundraprocentigt<br />

lita på personen och de intagna får en<br />

hake på personen och tar inte personen<br />

riktigt på allvar.<br />

Enskilda samtal<br />

Vad skulle de göra om de var chef på det<br />

icke-fungerande häktet?<br />

Marita Petterson skulle <strong>för</strong>st göra en<br />

inventering. Hon skulle genom<strong>för</strong>a enskilda<br />

samtal med alla på häktet, <strong>för</strong> att<br />

lära känna personalen och se vad de har<br />

<strong>för</strong> tankar och funderingar.<br />

Bosse Öberg skulle se över hur introduktionen<br />

fungerat tidigare och <strong>för</strong>söka<br />

få med all personal i arbetet med att göra<br />

introduktionen så bra som möjligt. n<br />

Fotnot: Anonyma insändare publiceras vanligtvis<br />

inte. Det går att vara anonym i tidningen – även<br />

om Runtikrim <strong>för</strong>edrar en öppen debatt – men redaktionen<br />

(som har tystnadsplikt) måste veta<br />

vem som står bakom insändare.

Var det bättre <strong>för</strong>r, Colliander?<br />

Är dEt vad du vill säga? Var<br />

det bättre när narkotikahundarna<br />

togs bort och narkotikan bars<br />

in okontrollerat? Är det bättre att vi ger<br />

upp <strong>för</strong>söken att <strong>för</strong>hindra dramatiska<br />

rymningar och fritagningar?<br />

Som vi gjorde RePlIken<br />

<strong>för</strong>r? Är det bättre att vi<br />

sätter oss på våra höga<br />

hästar och talar om<br />

andan i 1945 års lag eller<br />

att vi faktiskt följer<br />

utvecklingen i samhället och kriminalitetsutvecklingen<br />

och agerar därefter?<br />

visst var det andra tider när de<br />

största problemen var ungdomsfängelsefångar<br />

som rymde och stal bilar. Visst<br />

var det andra tider när vi plastade in<br />

taggtråden på anstaltens staket så man<br />

inte skulle göra sig illa om man <strong>för</strong>sökte<br />

rymma. Visst är det synd att vi fått en<br />

internationell, organiserad, rå brottsutveckling<br />

i landet men är det inte bättre<br />

att vi läser av utvecklingen och agerar<br />

därefter?<br />

vad dU vill säga med dina budord vet<br />

du naturligtvis bäst själv men det är<br />

knappast någon som säger emot dig i<br />

de flesta av dina budord. Du väver, på<br />

känt manér, in ett par kritiska synpunkter<br />

i mattan av självklarheter. Inget har <strong>för</strong>ändrats<br />

vad det gäller vår inställning till<br />

våra fångars integritet. Vi respekterar<br />

dem inte mindre i dag än <strong>för</strong>r. Vi placerar<br />

ingen mer slutet än<br />

vad han behöver. I<br />

själva verket gör vi det<br />

Replik på Per Collianders insän­<br />

bättre i dag eftersom<br />

dare i Runtikrim nr 1, 2007.<br />

vi har bättre instrument<br />

att använda oss<br />

av. Vi strävar efter ett<br />

gott klimat <strong>för</strong> verkställigheten och <strong>för</strong>söker<br />

avsätta resurser <strong>för</strong> utbildning och<br />

klienter med problem. Vem tycker annorlunda?<br />

Jag tycker det är kränkande<br />

och o<strong>för</strong>skämt att påstå något annat.<br />

Däremot tycker jag det är helt OK att i<br />

rätt sammanhang kalla intagna <strong>för</strong> ”busar”.<br />

I rätt sammanhang! Och jag kan<br />

<strong>för</strong>säkra dig att busarna inte tycker annorlunda.<br />

nEJ, dEt må vara <strong>för</strong>mätet att säga<br />

det men jag tar chansen: Vi har lärt oss<br />

läxan. Vi stoppar inte längre huvudet i<br />

sanden. Svensk kriminalvård står sig<br />

gott i alla internationella jäm<strong>för</strong>elser<br />

och i några är vi avsevärt bättre än <strong>för</strong>r!<br />

christer isaksson<br />

Lekmannaövervakaren är<br />

klientens länk ut i samhället<br />

Jag sKrivEr ett inlägg i debatten om<br />

att rehabilitera dem som ska återanpassas<br />

till det civila livet efter att de har fullgjort<br />

sitt utmätta straff. Som bekant utses<br />

då en övervakare och bland dem<br />

finns både heltidsanställda och de som<br />

är lekmannaövervakare.<br />

För dEt <strong>för</strong>sta så tycker jag att lekmannaövervakarens<br />

status skall stärkas.<br />

Jag ser dem som klientens <strong>för</strong>eträdare,<br />

gentemot samhällets exekverande<br />

del. På samma sätt som<br />

<strong>för</strong>svarsadvokaten är de klientens <strong>för</strong>eträdare<br />

och skall <strong>för</strong>a dess talan och<br />

stå på dennes sida. Lekmannaövervakaren<br />

skall stå på klientens sida<br />

och vara dennes bollplank i olika frågor.<br />

Han skall vara den lots som lotsar klienten<br />

ut i ett liv omgiven av lagens ramar,<br />

bort från ett asocialt liv.<br />

EFtErsOM lEKMannaövErvaKarEn<br />

inte har sin verksamhet som en<br />

heltidssysselsättning, utan gör det på<br />

sin fritid, så är han redan involverad i det<br />

civila samhället och ut<strong>för</strong> inte sin syssla i<br />

egenskap av behandlingsassistent. Utan<br />

som en aktiv civilist, till nytta <strong>för</strong> dem<br />

som skall återvända till det civila livet, en<br />

slags <strong>för</strong>ebild eller lots bland farliga skär<br />

och grund. Man kan jäm<strong>för</strong>a honom<br />

med en handledare <strong>för</strong> en praktikant ute<br />

i <strong>för</strong>värvslivet efter avslutad skolgång.<br />

Läraren i en skola må ha de teoretiska<br />

kunskaperna men han saknar erfarenheter<br />

från <strong>för</strong>värvslivets dynamiska utveckling<br />

(pga att de har varit borta från <strong>för</strong>värvslivet<br />

under en lång tid).<br />

KOntEntan av mitt resonemang är att<br />

lekmannaövervakaren, som har ena foten<br />

ute i samhället och den andra i frivården,<br />

skall vara den som <strong>för</strong> klientens<br />

talan gentemot frivården. Där<strong>för</strong> denne i<br />

många fall behöver någon som kan <strong>för</strong>a<br />

dess talan, eftersom klienten i många<br />

fall har svårt att utrycka sin mening (då<br />

denne har ett <strong>för</strong> känslomässigt <strong>för</strong>hållande<br />

till sitt gamla liv och samhällets<br />

preventiva institutioner). Känslor är i<br />

många fall en hämmande faktor som<br />

binder upp en människa. Och det behövs<br />

någon utifrån som knyter upp denna<br />

bindning. Det är där lekmannaövervakaren<br />

har sin uppgift.<br />

åtErFallEn till ett asocialt liv bland<br />

lekmannaövervakarnas klienter är<br />

mycket lägre än <strong>för</strong> de heltidsanställda<br />

övervakarna. Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>eslår jag att<br />

<strong>Kriminalvården</strong> verkligen satsar stort på<br />

att rekrytera lekmannaövervakare.<br />

lars-Ove gavelin (fp),<br />

lekmannaövervakare, stockholm<br />

BREV<br />

LÅDAN<br />

Välkommen med bidrag till Runtikrims<br />

insändarsida.<br />

Skriv kort – sidan ska rymma mångas<br />

åsikter. Redaktionen <strong>för</strong>behåller sig<br />

rätten att korta inlägg.<br />

Skicka insändare helst med e-post till:<br />

katarina.luksepp@kriminalvarden.se<br />

Det går också bra att skriva eller faxa.<br />

Fax: 011-496 30 37.<br />

Postadress: Runtikrim, <strong>Kriminalvården</strong>,<br />

601 80 Norrköping<br />

<strong>Kriminalvården</strong><br />

hör hemma<br />

i Mariestad<br />

vi inom kriminalvården i<br />

Mariestad ser med fasa på<br />

vad Skövde <strong>för</strong>söker göra.<br />

rÄcKEr dEt inte med att Skövde<br />

<strong>för</strong>söker få all statlig och civil verksamhet?<br />

nU MåstE vi sätta ner foten och säga<br />

stopp. Det är vi i Mariestad som<br />

kan kriminalvård och som har en erfarenhet<br />

på över 150 år. Jag vet sedan<br />

gammalt att om man startar kriminalvård<br />

på en ort utan traditioner<br />

och erfarenhet,<br />

så brukar<br />

de intagna<br />

ta över<br />

verksamheten<br />

som personalen<br />

ska<br />

sköta.<br />

låt dEtta<br />

inte ske<br />

igen, utan ta<br />

tillvara på den kunskap och kompetens<br />

som vi har i Mariestad. Alltså låt<br />

häktet och anstalten få vara kvar.<br />

Och sedan kan ni bygga en ny i<br />

Mariestad <strong>för</strong> allas bästa. Låt<br />

Skövde sköta det de kan, dock ej<br />

kriminalvård. Tack!<br />

lars-Erik Magnusson,<br />

facklig representant <strong>för</strong> seko,<br />

Mariestad<br />

runtikrim • nr 3 2007 2

FOlK i FartEn<br />

I pension<br />

Följande anställda har gått eller kommer<br />

inom kort att gå i pension:<br />

kock Margita Forslund, anstalten<br />

Österåker, frivårdsinsp Kerstin<br />

Löfgren, frivården Kalmar, vårdare<br />

Monica Dahlström Larsson, häktet<br />

Norrköping, kock Kerstin Andersson,<br />

anstalten Ystad, <strong>för</strong>rådsmästare<br />

Ingegerd Andersson, anstalten<br />

Skänninge, kvc Anders Hedin, region<br />

Nord, vårdare Sture Johansson, anstalten<br />

Österåker, vårdare Siv<br />

Malmkvist, anstalten Hinseberg,<br />

sjuksköterska Elisabeth Engholm,<br />

anstalten Hall, vårdare Mona<br />

Grambo, anstalten Täby, frivårdsinsp<br />

Per­Olov Öhberg, frivården Borås,<br />

vårdare Sverre Björkström, anstalten<br />

Karlskoga, kansliass Nils­Evert Fri,<br />

frivården Göteborg, kansliass Birgitta<br />

Pennemo, häktet Västerås, vårdare<br />

Christer Wulff, anstalten Kirseberg,<br />

sjuksköterska Anita Flodin, anstalten<br />

Nyköping, vårdare Roland Sellén,<br />

häktet Kronoberg, vårdare Anders<br />

Sjöbeck, anstalten Kirseberg, vårdare<br />

Göran Petersson, häktet Trelleborg,<br />

produktionsledare Jan Ljungberg,<br />

häktet Göteborg, sjuksköterska Ann<br />

Johansson, häktet Härnösand, vårdare<br />

Roy Hulthin, häktet Trelleborg,<br />

vårdare Leif Hansson, anstalten<br />

Skenäs, vårdare Sten Nyström, anstalten<br />

Haparanda, vårdare Jette<br />

Tillberg, anstalten Mariefred, produktionsledare<br />

Hans Eric Lindfors, region<br />

Mitt, vårdare Per­Axel Hansson, häktet<br />

Kronoberg, vårdare Roger<br />

Ohlsson, anstalten Kumla, rättsvårds­<br />

och säkerhetsinsp Britt<br />

Bäärnhielm Sigalit, vo Umeå, frivårdsinsp<br />

Ove Nilsson, frivården<br />

Dalarna, vårdare Pierre Högberg, anstalten<br />

Östragård, ass Bengt<br />

Torstensson, anstalten Skogome,<br />

vårdare Örjan Ulfshagen, häktet<br />

Malmö, kock Monica Skoog, anstalten<br />

Mariefred, frivårdsinsp Hilkka<br />

Höijer, frivården Södertörn, kock<br />

Catarina Mikiasson, anstalten Gävle,<br />

vårdare Roland Hansson, anstalten<br />

0 runtikrim • nr 3 2007<br />

s<br />

Seger i stafetten står över allt annat i Kalottmästerskapen. I år fick Finland stå tillbaka<br />

när Luleå gav Sverige segern.<br />

Kalottmästerskap<br />

i skidor i Luleå<br />

För 40:e året genom<strong>för</strong>des<br />

Kaloppmästerskapen i skidor.<br />

Till mästerskapen kom tyvärr inte ryssarna<br />

och vi väntar fortfarande på norrmännens<br />

debut i dessa tävlingar.<br />

Det blev där<strong>för</strong> en kamp mellan våra<br />

två nordligaste <strong>för</strong>eningar och fyra finska<br />

fängelser. Det finska laget har många<br />

åkare som varit med ett antal år, vilket<br />

också visade sig prislistan. På herrsidan<br />

blev det jämn <strong>för</strong>delning av guldmedaljerna,<br />

tre till vardera landet, medan Anna<br />

Karlsson segrade i damklassen.<br />

Dag två kördes stafetten och detta har<br />

genom året blivit denna ”stora grejen”<br />

i Kalottmästerskapen, att vinna den<br />

överskuggar allt annat. Våra vänner från<br />

Finland har oftast gått segrande ur dessa<br />

duster, men i år hade Sverige/KIF Luleå<br />

verkligen ställt ett topplag på benen.<br />

Förutom nämnda bröder Lundbäck deltog<br />

Bo-Lennart Larsson som tredjeman.<br />

Genom att köra från ”sin” gubbe på andra<br />

sträckan, kunde Bo-Lennart ge slutmannen<br />

i Luleålaget ett stort <strong>för</strong>språng och<br />

segern var i princip klar då. Stort jubel.<br />

KIF Luleå blev därmed även Riksmästare<br />

<strong>för</strong>e Haparandas lag 1 och 2. Det tävlades<br />

också med mixade lag och även här vann<br />

KIF Luleå, nu <strong>för</strong>e Viskan.<br />

Vi vill från SKIF tacka KIF Luleå <strong>för</strong><br />

ett mycket trevligt och väl genom<strong>för</strong>t arrangemang<br />

och ser fram mot nästa års<br />

RM i Gruvberget.<br />

bosse svensson

På skidor i sol och skugga<br />

Den 15–16 mars genom<strong>för</strong>des<br />

RM i skidor – <strong>för</strong> snart 30:e<br />

gången – i Luleå, samtidigt<br />

med Kalottmästerskapen.<br />

Tävlingsplats var den fina anläggningen<br />

vid Kronan, ett gammalt militärområde<br />

som, <strong>för</strong>utom logi i form av vandrarhem<br />

<strong>för</strong> deltagarna och festlokaler <strong>för</strong> banketten,<br />

numera rymmer allt från skidåkning<br />

till filminspelningar. Våren hade kommit<br />

till Luleå i form av strålande solsken och<br />

6 grader varmt. Detta var helt underbart<br />

<strong>för</strong> åskådarskaran, till vilken undertecknad<br />

kunde räkna sig, men <strong>för</strong> åkarna<br />

kunde man misstänka att det skulle bli<br />

lite besvärligare.<br />

vana skidåkare<br />

De många skiftningarna mellan sol och<br />

skugga gjorde åkandet till ett verkligt<br />

eldprov. Att det var jobbigt syntes däremot<br />

inte på skidåkarna. De är ju vana att<br />

åka i alla typer av väderlek och <strong>för</strong>en, och<br />

efter bara några minuters andhämtning<br />

efter målgång lyste alla ansikten lika fint<br />

som solen på himlen.<br />

Från Viskan deltog Kjell Törnecrantz.<br />

26 deltagare kom till start, varav fyra damer.<br />

Detta gjorde att det bara blev en damklass,<br />

viken vanns av Anna Karlsson, KIF<br />

Luleå. På herrsidan, yngsta klassen, blev det<br />

en familjeuppgörelse. Tvillingbröderna<br />

Lundbäck – ett namn som <strong>för</strong>pliktar,<br />

brorsöner som de är till <strong>för</strong>re elitåkaren<br />

Sven-Åke Lundbäck – KIF Luleå, stod <strong>för</strong><br />

dagen i en klass <strong>för</strong> sig och det var lillebror<br />

Magnus som segrade. bosse svensson<br />

Katariina Hakkala var en av nio kriminalvårdare som diplomerades vid den senaste<br />

UNPriPOC­kursen. United Nation Prison and Probation Officers Course<br />

har <strong>för</strong> andra gången genom<strong>för</strong>ts på militärens utbildningsenhet, Swedint i<br />

samarbete med polisen. Bland de nio deltagarna från <strong>Kriminalvården</strong> fanns<br />

samtliga verksamheter representerade; en chef, en kvinsp, en klienthandläggare,<br />

en ”KUT:are”, två frinspar, en administratör, ett vakthavande befäl och en<br />

vårdare. Tjänstgöringstiden varierade från 5 till 20 år.<br />

Är du intresserad av att vara med i kompetensdatabanken <strong>för</strong> utlandsstyrkan?<br />

Inom kort inleds en ny rekrytering till styrkan. Läs mer på Krimnet.<br />

FOtO: anna rUt höglUnd<br />

FOrts:<br />

Håga, frivårdsinsp Esbjörn von<br />

Schèele, frivården Sollentuna, vårdare<br />

Robert Tufvesson, anstalten<br />

Kirseberg, frivårdsinsp Knut<br />

Hardefors, frivården Kristianstad, ass<br />

Jan Olsson, region Öst, vårdare Jan<br />

Larsson, anstalten Hall, vårdare<br />

Benny Berggren, anstalten Norrtälje,<br />

vårdare Ove Snell, tpt Falun, vårdare<br />

Inge Johansson, tpt Falun, vårdare<br />

Christer Karlsson, anstalten Norrtälje,<br />

kock Laila Johansson, anstalten<br />

Tidaholm, kvinsp Margareta Perzon,<br />

häktet Göteborg, servicetekniker<br />

Lennart Bäck, anstalten Kumla, vårdare<br />

Brita Wärdal, anstalten<br />

Östragård, sjuksköterska Maiken<br />

Svensson, häktet Nyköping, vårdare<br />

Noela Chapman Hedberg, häktet<br />

Karlstad, studieledare Gunilla Åberg,<br />

anstalten Beateberg, vårdare Bengt<br />

Kristoffersson, häktet Kronoberg, frivårdsinsp<br />

Maria Westin Orre, frivården<br />

Hudiksvall, vårdare Dick Lindén,<br />

anstalten Österåker<br />

Nit och redlighet<br />

Följande personer har erhållit eller<br />

kommer att erhålla utmärkelse <strong>för</strong> nit<br />

och redlighet i rikets tjänst:<br />

rättsvårds­ och säkerhetsinspektör<br />

Britt Bäärnhielm Sigalit, vo Umeå.<br />

MinnEsOrd<br />

Lennart Ericsson, Hudiksvall, avled på<br />

påskafton 7 april i en ålder av 58 år.<br />

Lennart och jag har haft oändligt<br />

många samtal och diskussioner i kriminalvårdsfrågor.<br />

Främst diskuterade<br />

vi beläggningsproblematiken i<br />

<strong>Kriminalvården</strong> och hur negativt det<br />

påverkade arbetet med de intagna.<br />

Lennart var engagerad och hade<br />

ett starkt patos och vågade sticka ut<br />

hakan som anstaltschef/kriminalvårdsinspektör.<br />

Han skrev många<br />

debattartiklar och ett av hans kännetecken<br />

var att han alltid sa vad han<br />

tyckte och många gånger gick mot<br />

strömmen då han trodde på sin sak.<br />

För mig var han ett <strong>för</strong>edöme på<br />

flera plan och jag kommer att sakna<br />

hans telefonsamtal och hans engagemang.<br />

Lennart var bra <strong>för</strong> <strong>Kriminalvården</strong>.<br />

Lennart trodde på öppenhet<br />

och tyckte att det var viktigt att kriminalvård<br />

debatterades i media. Det<br />

tycker jag också.<br />

Tack Lennart! Mina tankar går till<br />

Lennarts anhöriga.<br />

Jonas sjösteen<br />

Placeringsenheten<br />

runtikrim • nr 3 2007 1

Posttidning B<br />

Kultur irampljuset<br />

uTSTäLLNING<br />

Sagsjöns kvinnor ställer ut<br />

Kvinnor från anstalten Sagsjön visar konstverk<br />

i olika tekniker på Göteborgs stadsbibliotek.<br />

Utställningen Fängslande konst av fängslade<br />

kvinnor finns uppställd 8–15 juni.<br />

Konstutställarna beskriver här bakgrunden till utställningen:<br />

”När man kommer till anstalt är själv<strong>för</strong>troendet<br />

på botten. Man lämnar det liv man haft, vilket det<br />

än varit, och träder in i en ny värld helt tomhänt.<br />

har man aldrig tidigare insett att ens händer faktiskt kan skapa<br />

magi blir den känslan överväldigande. När händerna <strong>för</strong>enas<br />

med fantasin och du gör saker som är helt unika, så börjar du leva<br />

igen och inser att det inte tar slut bara <strong>för</strong> att du är i fängelse.<br />

Att få uppskattning och komplimanger får själv<strong>för</strong>troendet<br />

att börja växa igen. Man till<strong>för</strong> nå-<br />

got, om än så litet. Att bli sedd är så viktigt.<br />

Och det behövs här inne, <strong>för</strong> man börjar tvivla på sig själv.<br />

Mycket av det material som vi har använt har anstalten<br />

bidragit med. Men det där lilla extra har varje<br />

enskild individ till<strong>för</strong>t, med sin fantasi och sin kreativitet.<br />

Det har gjorts mattor utav lumpor, konst utav<br />

skrot, tavlor utav brädor – det mest betydelselösa<br />

skräp har använts och formats till otroliga saker.<br />

visst har det funnits motgångar, men mycket <strong>för</strong>ståelse<br />

och hjälp från personalen har gjort att vi har kommit så här<br />

långt. Vi hoppas på ett stort intresse <strong>för</strong> vår utställning på<br />

stadsbiblioteket, <strong>för</strong> vi tycker att alla borde få privilegiet att<br />

kliva in i världen av färger, form och skapande. Att få upptäcka<br />

att det finns så mycket mer bakom den gråa dystra fasaden<br />

än bara kriminella kvinnor i trista kläder.”<br />

Kvinnorna på Sagsjön

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!