Socialistisk skåpmat - Ergo
Socialistisk skåpmat - Ergo Socialistisk skåpmat - Ergo
08 / NYHETER Ergo #7 / 2007 NYHETER I KORTHET CSN ställer samma krav på alla från och med nästa år Från och med nästa år ska samma krav på studieresultat gälla för alla studenter, enligt ett beslut från CSN. Förändringen berör dem som läser på till exempel läkar- och apotekarprogrammen. De ska nu tillåtas släpa efter mer än 10 poäng. Idag får studenter på program med bunden studiegång, som sjuksköterskeprogrammet, läkarprogrammet och apotekarprogrammet, missa maximalt tio poäng under hela sin utbildning. Släpar man efter mer än så mister man rätten till studiemedel. Men nu ändrar CSN reglerna. Samma krav som för övriga studerande ska gälla, vilket innebär att man måste klara 75 procent av poängen under ett läsår. Förändringen planeras träda i kraft 1 juli 2008. Enligt CSN:s presschef Magnus Forss har en regeländring varit på gång länge. – Vi har diskuterat den här frågan i många år. Nu kände vi att det var dags, säger han. En faktor som har hållit tillbaka en förändring är att studenter med de hårdare reglerna har hållit en något högre studietakt än övriga studenter. Men CSN gör bedömningen att en sänkning av kraven inte kommer att bidra till en långsammare genomströmningstakt än idag. – Läser man på de här programmen har man ofta andra krav på sig för att bli uppfl yttad till nästa termin, så vi tror inte att det här leder till att man blir mindre effektiv, säger Magnus Forss. Uppsala utanför toppen när studentstöd rankas Hur bra de svenska högskolorna är på studie- och karriärvägledning och studenthälsovård varierar kraftigt. Det visar en utvärdering av studentstödet runt om i landet som Högskoleverket har gjort. Bakgrunden är den expansion som den högre utbildningen har genomgått det senaste decenniet, som ställer nya krav på stödfunktioner som studie- och karriärvägledning. Uppsala universitet får beröm för att man har en bred kompetens inom studenthälsovården och goda arbetssätt inom studievägledningen. Trots det fi nns Uppsala inte med bland de sex lärosäten som pekas ut som bäst på studentstöd, där Linköpings universitet toppar. – Varför vi inte är med är väldigt svårt att säga. Vi har inte kunnat utläsa det ur kartläggningen, säger Einar Lauritzen vid Uppsala universitets studerandebyrå. Är du nöjd med universitetets insatser på området? – Det är klart att det alltid går att göra bättre, men vi har inte upplevt några särskilda problem och inte heller fått signaler om det från studentkåren. Högskoleverket vill att högskoleledningarnas engagemang ökar och att ledningarna ser till att alla studenter får ett likvärdigt stöd. Verket efterlyser också fl er uppföljningar av de olika verksamheterna och bättre information om dem även under terminerna. Universitetets säkerhetschef Susanne Siewerts på plan fem i universitetsförvaltningens hus. Numera måste man passera genom fl era låsta dörrar för att ta sig till rektor och de andra i universitetsledningen. Foto: Hannes Ljunghall »Osannolikt att vi riskerar något i stil med Virginia Tech« En student vid det ansedda amerikanska Virginia Tech-universitetet mördar 33 medstudenter och frågan inställer sig: skulle det kunna hända här? Osannolikt, menar Uppsala universitets säkerhetschef Susanne Siewertz. Susanne Siewertz har varit högsta ansvarig för säkerhetsfrågor vid Uppsala universitet i två år. Hon kom från en tjänst inom det privata näringslivet och reagerade omedelbart på den fysiska öppenhet som präglade universitetsförvaltningen på S:t Olofsgatan 10, där hon tillsammans med den högsta ledningen har sitt tjänsterum på femte våningen. I princip var det öppna dörrar hela vägen in till rektor. Idag måste alla utomstående besökare boka in sig i förväg innan de kan få ett elektroniskt passerkort som ger tillträde. – Det var helt främmande för mig att man kunde gå direkt in till ledningen, och det har även varit en del hot omkring personalen. Men öppenheten har ifrågasatts länge, även innan jag började. SUSANNE SIEWERTZ BESKRIVER en konfl ikt mellan å ena sidan universitetets strävan efter öppenhet, dialog och demokratiska ideal, och å andra sidan det ökade behovet av säkerhetstänkande i ett hårdnande samhällsklimat. – Det är skillnad mot näringslivet, som är väldigt slutet. Det är enklare att hantera säkerhetsärenden där. Vad gäller universitetets beredskap inför något i stil med det som ägde rum på Virginia Tech kan man generellt säga att det handlar om att hantera situationen när den har uppstått, snarare än att man arbetar i förebyggande syfte genom vakter, säkerhetskontroller och liknande. – För den typen av händelser har vi en krishanteringsplan över hur vi ska agera. Vi har en krisledningsgrupp där rektor sitter ordförande, som vi snabbt kan sammankalla vid händelser av katastrofkaraktär. Vad går planen ut på? – Den går ut på hur krisgruppen träffas, vem som är ansvarig för vilka frågor, och att vi så snabbt som möjligt kan sammankalla gruppen och få kontroll på läget. Jag vill också säga att om den här typen av olycka skulle inträffa har såklart polisen ett väldigt stort ansvar för uppgiften, även om universitetet kommer att sammankalla sin grupp och planera för hur man ska gå ut och informera studenter och personal om händelsen. Om någon till exempel skulle gå bärsärk på Ångströmlaboratoriet, har ni någon plan för att få ut information så fort som möjligt i ett akut läge? – Medan det pågår skulle jag i första hand kontakta polisen så att de kommer snabbt på plats. Vi går ju inte in och agerar poliser, det får de ta hand om. Sedan har vi planer för att ge stöd till studenter eller anställda. Hur ser du på risken att något liknande Virginia Tech skulle kunna hända vid Uppsala universitet? – Det är ganska svårt att få tag på vapen här i Sverige för det första, så sannolikheten är ju inte jättestor. Men man kan aldrig säga aldrig. Så här svarar Sven Å Christiansson, professor i psykologi vid Stockholms universitet till SvD (18/4) på frågan ”kan något liknande hända i Sverige?”: ”Det kommer att hända, det är bara en tidsfråga. Vi har redan sett prov på fl era anlagda bränder i skolor där man kan misstänka unga i behov av uppmärksamhet som riktar sin uppmärksamhet mot omvärlden.” Hur kommenterar du det? – Att någon kommer in och mördar 30 stycken – jag håller inte riktigt med honom att sannolikheten är så hög för det. Vad ligger bakom den bedömningen? – USA är ett annat samhälle än Sverige, vi har en annan öppenhet. I USA är det väldigt vanligt med poliser och väktare som patrullerar områdena i mycket högre grad och jag tror att det kan trigga igång. Det kan vara provocerande för vissa grupper. Men man ska aldrig säga aldrig, visst kan saker inträffa. Vilka är de allvarligaste incidenterna hittills vid Uppsala universitet? – Före min tid (sommaren 2002, red:s anm) begicks ett mord på BMC. Det var ett svartsjukedrama där en person tog sig in och begick ett mord. Något mer? – Vi har inte haft några anlagda bränder och jag kan inte säga några fl er riktigt stora saker. Hur stor del av institutionsmiljöerna är stängda för allmänheten idag? – Jag har ingen siffra, det är beroende av vilken verksamhet man har. Vilken typ är det som är låst? – Det vill jag inte gå in på. Har ni vidtagit några särskilda åtgärder efter det som hände på Virginia Tech? – Det är ju bara några veckor sedan. Det är väldigt svårt att skydda sig mot den här typen av attacker. När de inte ens kunde göra det i USA trots att de har så mycket väktare och poliser på sina högskolor och universitet är det ju väldigt svårt. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se
Ergo #7 / 2007 NYHETER / 09 Eftersatt miljöarbete på nationerna Studenter: engagerade idealister som föregår med gott exempel i allt från jämlikhet till miljö? Nej, inte riktigt. Det menar tre Cemusstudenter som har kartlagt nationernas arbete med hållbar utveckling. Klimathotet har varit på allas läppar den senaste tiden, och enligt en färsk undersökning är fyra av tio svenskar beredda att sänka sin levnadsstandard för att dra sitt strå till stacken. Men hur starkt är studenternas engagemang? Det ville Camilla Williamsson, Frida Gustafsson och Johan Wikström ta reda på. Inom ramen för en Cemuskurs intervjuade de kuratorer på Uppsalas nationer för att ta reda på hur nationerna jobbar med miljö och hållbar utveckling. – Vi ville knyta an till miljödebatten och undersöka något nära oss, nära vår verklighet. Och vi hade väl en tanke om att intresset och engagemanget skulle frodas bland unga människor, berättar Frida Gustafsson. MEN MED RESULTATET i hand är de snarare besvikna. Deras bild är att det överlag görs lite och fi nns en stor osäkerhet kring de här frågorna på nationerna. Ingen nation serverar till exempel rättvisemärkt kaffe, och bara tre köper in mer än enstaka kravmärkta/ekologiska produkter. Överlag är det få nationer som har en genomtänkt strategi för sitt arbete med hållbar utveckling, säger Johan Wikström: – Många kuratorer vet till exempel inte om man använder miljömärkta städprodukter. Och gör man det framstår det ofta mer som en slump än ett medvetet beslut. Tids- och kunskapsbrist uppges vara de främsta orsakerna till att miljöarbetet är eftersatt. Men också bristande engagemang, hos både nationsaktiva och Johan Wikström, Frida Gustafsson och Camilla Williamsson. studenter som besöker nationerna. Flera nationer har till exempel gjort satsningar på ekologisk mat, men upplevt att efterfrågan inte varit tillräckligt stor för att konceptet ska gå runt ekonomiskt. – Det är jag jätteförvånad över. Jag tror fortfarande att studenter är engagerade och villiga att betala några kronor mer för schysta produkter, även om man har snålt med pengar, säger Frida Gustafsson. GODA EXEMPEL FINNS dock, betonar de. Flera nationer har både miljöpolicy och miljöombud. Och de fl esta välkomnar ett mer ambitiöst miljöarbete och uppger att det fi nns utrymme för det inom organisationen, bara någon engagerad person tar initiativ. Hur kan man då göra skillnad som enskild student? – Använd din konsumentmakt. Efter- Ett ögonblick... Cecilia Wikström, folkpartistisk riksdagsledamot och ledamot i Uppsala universitets styrelse. Foto: Folkpartiet Foto: Hanna Lundquist fråga kravmärkt eller rättvisemärkt på nationerna. Eller gå dit och erbjud dig att bli miljöansvarig, säger Frida Gustafsson. Alexandra Stenström, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet, menar att det är svårt att få kontinuitet i miljöarbetet eftersom de nationsaktiva bara sitter på sina poster i något år. – Det är väldigt mycket att sätta sig in i när man kommer direkt från studierna som ny kurator. Jag tror att det är lätt att sådana här frågor blir liggande, liksom allt som inte är akut för dagen, säger hon. Samtidigt menar hon att nationerna skulle ha mer krav- och rättvisemärkt om studenterna efterfrågade det: – Nationerna levererar det studenterna vill ha. Vill man ha rättvisemärkt kaffe så kommer man att få det. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Du och ditt parti har drivit frågan om att avpolitisera styrningen av svenska universitet och högskolor. När regeringen nu för första gången har utsett nya styrelser enligt lärosätenas egna förslag är du den enda politikern som fi nns kvar i UU:s styrelse. En socialdemokrat och en vänsterpartist försvinner däremot. Kommentar? – När jag blev uppringd av [universitetets rektor] Anders Hallberg påpekade jag just att jag har drivit frågan om avpolitisering hårt. Men han var noga med att förklara att de inte vill ha mig för att jag är folkpartist eller riksdagsledamot, utan för den individ jag är och den kompetens jag har. Med den motiveringen tackade jag ja till att bli nominerad. Varför tror du att du har ombetts att sitta kvar? – Jag frågade mig själv samma sak. Anders Hallberg sa att de behöver mig för att jag är ”en stor kulturbärare”. Det har jag aldrig kallats förut, och det känns naturligtvis kolossalt smickrande. • Nationerna har bland annat tillfrågats om de har någon miljöpolicy, om de källsorterar, om de köper ekologiska/ kravmärkta produkter, om de har en jämställdhetsplan och om de har ambitionen att driva miljöfrågor och sociala frågor. • Utifrån svaren har en poängbaserad rankinglista gjorts. Nationerna får mellan 3 och 9 poäng av 14 möjliga. Bäst placerar sig Norrlands och Gotlands nation, medan Stockholms nation hamnar i botten. • Smålands nation har inte deltagit i undersökningen. ...men VG:s ekologiska satsning går hem Flera nationer vittnar om att studenternas intresse för ekologisk och schyst producerad mat är svalt. Men initiativtagarna bakom VG:s satsning Gården har en annan uppfattning. Gården är en reggaeklubb som serverar vegetarisk och till stora delar ekologisk, rättvisemärkt och/eller närproducerad och säsongsbetonad mat. GÅRDEN STARTADES utifrån förhoppningen att det fanns en efterfrågan på ekologisk mat – vilket visade sig stämma. Hittills har man enligt arrangören Adam Roigert slagit nytt säljrekord varje gång klubben har hållits. Gården hade säsongsavslutning 18 maj men kommer tillbaka i höst. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Vilken fråga kommer du som styrelseledamot att ägna extra mycket engagemang de kommande tre åren? – Jag kommer framför allt att värna om studentinfl ytandet, även i beredande organ. Min erfarenhet är att studentrepresentanterna alltid är otroligt väl förberedda. Det är jätteviktigt att vi har ett gott studentinfl ytande vid universitetet. Du är motståndare till att avskaffa kårobligatoriet. Vad tror du händer med studentinfl ytandet när obligatoriet försvinner? – Jag tror för det första inte att vi har sett slutet av den här frågan. I direktiven till utredaren står att studentinfl ytandet först måste säkerställas. Det är inte gjort i en handvändning, och det är inte alls säkert att man kommer att lyckas avveckla den här gången heller. Jag skulle inte blir förvånad om [utredaren] Erland Ringborg kommer tillbaka och säger att det här inte går att göra. Då måste alla plakatpolitiker som driver avskaffandet som en frihetsfråga helt enkelt gilla läget. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
- Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
- Page 3 and 4: Ergo #7 / 2007 DAGS ATT SUMMERA Lä
- Page 5 and 6: Ergo #7 / 2007 Håkan Svennbeck var
- Page 7: Ergo #7 / 2007 Trots fl itigt affi
- Page 11 and 12: Ergo #7 / 2007 Sedan 1999 har Uppsa
- Page 13 and 14: Ergo #7 / 2007 Fyra röster om fors
- Page 15 and 16: ProVoice erbjuder helhetskoncept f
- Page 17 and 18: Studentstaden ägs av AP Fastighete
- Page 19 and 20: På jakt efter en studentlägenhet
- Page 21 and 22: 22 / KULTUR Ergo #7 / 2007 Moder Jo
- Page 23 and 24: 24 / RECENSIONER Ergo #7 / 2007 Erg
- Page 25 and 26: Ergo #7 / 2007 KALENDARIUM / 27 VÄ
- Page 27 and 28: KÅRSIDORNA Kårvalsresultat
- Page 29: Det här är en lite annorlunda rek
<strong>Ergo</strong> #7 / 2007 NYHETER / 09<br />
Eftersatt miljöarbete på nationerna<br />
Studenter: engagerade idealister<br />
som föregår med gott<br />
exempel i allt från jämlikhet<br />
till miljö? Nej, inte riktigt. Det<br />
menar tre Cemusstudenter som<br />
har kartlagt nationernas arbete<br />
med hållbar utveckling.<br />
Klimathotet har varit på<br />
allas läppar den senaste<br />
tiden, och enligt en färsk<br />
undersökning är fyra av tio<br />
svenskar beredda att sänka<br />
sin levnadsstandard för att dra sitt strå<br />
till stacken. Men hur starkt är studenternas<br />
engagemang? Det ville Camilla Williamsson,<br />
Frida Gustafsson och Johan<br />
Wikström ta reda på. Inom ramen för en<br />
Cemuskurs intervjuade de kuratorer på<br />
Uppsalas nationer för att ta reda på hur<br />
nationerna jobbar med miljö och hållbar<br />
utveckling.<br />
– Vi ville knyta an till miljödebatten<br />
och undersöka något nära oss, nära vår<br />
verklighet. Och vi hade väl en tanke om<br />
att intresset och engagemanget skulle<br />
frodas bland unga människor, berättar<br />
Frida Gustafsson.<br />
MEN MED RESULTATET i hand är de snarare<br />
besvikna. Deras bild är att det överlag<br />
görs lite och fi nns en stor osäkerhet<br />
kring de här frågorna på nationerna.<br />
Ingen nation serverar till exempel rättvisemärkt<br />
kaffe, och bara tre köper in<br />
mer än enstaka kravmärkta/ekologiska<br />
produkter. Överlag är det få nationer<br />
som har en genomtänkt strategi för sitt<br />
arbete med hållbar utveckling, säger Johan<br />
Wikström:<br />
– Många kuratorer vet till exempel inte<br />
om man använder miljömärkta städprodukter.<br />
Och gör man det framstår det<br />
ofta mer som en slump än ett medvetet<br />
beslut.<br />
Tids- och kunskapsbrist uppges vara de<br />
främsta orsakerna till att miljöarbetet<br />
är eftersatt. Men också bristande engagemang,<br />
hos både nationsaktiva och<br />
Johan Wikström, Frida Gustafsson och Camilla Williamsson.<br />
studenter som besöker nationerna. Flera<br />
nationer har till exempel gjort satsningar<br />
på ekologisk mat, men upplevt att efterfrågan<br />
inte varit tillräckligt stor för<br />
att konceptet ska gå runt ekonomiskt.<br />
– Det är jag jätteförvånad över. Jag tror<br />
fortfarande att studenter är engagerade<br />
och villiga att betala några kronor mer<br />
för schysta produkter, även om man har<br />
snålt med pengar, säger Frida Gustafsson.<br />
GODA EXEMPEL FINNS dock, betonar de.<br />
Flera nationer har både miljöpolicy och<br />
miljöombud. Och de fl esta välkomnar<br />
ett mer ambitiöst miljöarbete och uppger<br />
att det fi nns utrymme för det inom<br />
organisationen, bara någon engagerad<br />
person tar initiativ.<br />
Hur kan man då göra skillnad som enskild<br />
student?<br />
– Använd din konsumentmakt. Efter-<br />
Ett ögonblick... Cecilia Wikström,<br />
folkpartistisk riksdagsledamot och ledamot<br />
i Uppsala universitets styrelse.<br />
Foto: Folkpartiet<br />
Foto: Hanna Lundquist<br />
fråga kravmärkt eller rättvisemärkt på<br />
nationerna. Eller gå dit och erbjud dig att<br />
bli miljöansvarig, säger Frida Gustafsson.<br />
Alexandra Stenström, ordförande<br />
för nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet,<br />
menar att det är svårt att<br />
få kontinuitet i miljöarbetet eftersom<br />
de nationsaktiva bara sitter på sina poster<br />
i något år.<br />
– Det är väldigt mycket att sätta sig in<br />
i när man kommer direkt från studierna<br />
som ny kurator. Jag tror att det är lätt att<br />
sådana här frågor blir liggande, liksom<br />
allt som inte är akut för dagen, säger hon.<br />
Samtidigt menar hon att nationerna<br />
skulle ha mer krav- och rättvisemärkt<br />
om studenterna efterfrågade det:<br />
– Nationerna levererar det studenterna<br />
vill ha. Vill man ha rättvisemärkt<br />
kaffe så kommer man att få det.<br />
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se<br />
Du och ditt parti har drivit frågan om att<br />
avpolitisera styrningen av svenska universitet<br />
och högskolor. När regeringen<br />
nu för första gången har utsett nya styrelser<br />
enligt lärosätenas egna förslag<br />
är du den enda politikern som fi nns kvar<br />
i UU:s styrelse. En socialdemokrat och<br />
en vänsterpartist försvinner däremot.<br />
Kommentar?<br />
– När jag blev uppringd av [universitetets<br />
rektor] Anders Hallberg påpekade<br />
jag just att jag har drivit frågan om<br />
avpolitisering hårt. Men han var noga<br />
med att förklara att de inte vill ha mig<br />
för att jag är folkpartist eller riksdagsledamot,<br />
utan för den individ jag är<br />
och den kompetens jag har. Med den<br />
motiveringen tackade jag ja till att bli<br />
nominerad.<br />
Varför tror du att du har ombetts att<br />
sitta kvar?<br />
– Jag frågade mig själv samma sak. Anders<br />
Hallberg sa att de behöver mig för<br />
att jag är ”en stor kulturbärare”. Det har<br />
jag aldrig kallats förut, och det känns<br />
naturligtvis kolossalt smickrande.<br />
• Nationerna har bland<br />
annat tillfrågats om de<br />
har någon miljöpolicy,<br />
om de källsorterar, om<br />
de köper ekologiska/<br />
kravmärkta produkter, om de har<br />
en jämställdhetsplan och om de har<br />
ambitionen att driva miljöfrågor och<br />
sociala frågor.<br />
• Utifrån svaren har en poängbaserad<br />
rankinglista gjorts. Nationerna får<br />
mellan 3 och 9 poäng av 14 möjliga.<br />
Bäst placerar sig Norrlands och<br />
Gotlands nation, medan Stockholms<br />
nation hamnar i botten.<br />
• Smålands nation har inte deltagit i<br />
undersökningen.<br />
...men VG:s ekologiska<br />
satsning går hem<br />
Flera nationer vittnar om att studenternas<br />
intresse för ekologisk och schyst<br />
producerad mat är svalt. Men initiativtagarna<br />
bakom VG:s satsning Gården har<br />
en annan uppfattning. Gården är en reggaeklubb<br />
som serverar vegetarisk och<br />
till stora delar ekologisk, rättvisemärkt<br />
och/eller närproducerad och säsongsbetonad<br />
mat.<br />
GÅRDEN STARTADES utifrån förhoppningen<br />
att det fanns en efterfrågan på<br />
ekologisk mat – vilket visade sig stämma.<br />
Hittills har man enligt arrangören<br />
Adam Roigert slagit nytt säljrekord varje<br />
gång klubben har hållits. Gården hade<br />
säsongsavslutning 18 maj men kommer<br />
tillbaka i höst.<br />
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se<br />
Vilken fråga kommer du som styrelseledamot<br />
att ägna extra mycket engagemang<br />
de kommande tre åren?<br />
– Jag kommer framför allt att värna om<br />
studentinfl ytandet, även i beredande<br />
organ. Min erfarenhet är att studentrepresentanterna<br />
alltid är otroligt väl förberedda.<br />
Det är jätteviktigt att vi har ett<br />
gott studentinfl ytande vid universitetet.<br />
Du är motståndare till att avskaffa kårobligatoriet.<br />
Vad tror du händer med studentinfl<br />
ytandet när obligatoriet försvinner?<br />
– Jag tror för det första inte att vi har sett<br />
slutet av den här frågan. I direktiven till<br />
utredaren står att studentinfl ytandet<br />
först måste säkerställas. Det är inte gjort<br />
i en handvändning, och det är inte alls säkert<br />
att man kommer att lyckas avveckla<br />
den här gången heller. Jag skulle inte blir<br />
förvånad om [utredaren] Erland Ringborg<br />
kommer tillbaka och säger att det här inte<br />
går att göra. Då måste alla plakatpolitiker<br />
som driver avskaffandet som en frihetsfråga<br />
helt enkelt gilla läget.<br />
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
Change language