Socialistisk skåpmat - Ergo
Socialistisk skåpmat - Ergo
Socialistisk skåpmat - Ergo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ergo</strong> #7 / 2007<br />
Håkan Svennbeck varnar för att<br />
ett treterminerssystem skulle<br />
innebära ett allvarligt ekonomiskt<br />
avbräck för den äldre<br />
gruppen studenter.<br />
I<strong>Ergo</strong> 1/07 nämns att S-studenter och<br />
Vänsterns studentförbund (VSF) har<br />
tagit ställning för ett införande av<br />
ett treterminerssystem på högskolan.<br />
Detta är ett olyckligt beslut som<br />
jag helt tar avstånd från eftersom detta<br />
skulle drabba arbetarklassen hårt och<br />
spä på den redan stora sociala snedrekryteringen<br />
till högskolan.<br />
Majoriteten av dem som studerar på<br />
högskola har akademisk bakgrund, 76<br />
procent läsåret 2003/2004 (<strong>Ergo</strong> 11/05). Sstudenters<br />
moderparti socialdemokraterna<br />
och vänsterpartiet har i decennier<br />
arbetat aktivt för att förändra denna<br />
obalans, bland annat genom att bygga<br />
upp fl er högskolor utanför de traditionella<br />
lärosätena för att man inte ska behöva<br />
fl ytta för att kunna studera. Skillnaderna<br />
är stora inom landet, på Gävle<br />
högskola exempelvis har 35 procent<br />
arbetarbakgrund medan motsvarande<br />
siffra för Uppsala bara är 19 procent<br />
(<strong>Ergo</strong> 11/05).<br />
Som jag ser det kan man arbeta på två<br />
fronter för att försöka förändra situationen:<br />
För det första med förebyggande<br />
arbete: Förändra attityder och motivera<br />
så många studenter som möjligt att söka<br />
vidare direkt efter gymnasiet, till exempel<br />
genom att förbättra de ekonomiska<br />
villkoren. För det andra genom vidareutbildning<br />
och omskolning av vuxna. Och<br />
det är där det stora problemet dyker upp<br />
nina hemmingsson<br />
TRETERMINERSSYSTEM ÖKAR DEN<br />
SOCIALA SNEDREKRYTERINGEN«<br />
om ett treterminers läsår införs. Sverige<br />
är troligen det land som har största andel<br />
vuxenstuderande på sina högskolor inom<br />
EU. Enligt en rapport från HSV är var fjärde<br />
student i Sverige över 29 år. 25 procent<br />
av högskole- och universitetsstudenterna<br />
har barn, tre fjärdedelar av dessa är kvinnor<br />
(UNT 8/3 -05). I gruppen 40 till 49 år är<br />
andelen ännu högre, tre av fyra studenter<br />
är kvinnor (UNT 11/4 -02). Dessa äldre<br />
studenter har ofta arbetat sedan de slutat<br />
grundskolan eller gymnasiet. Många<br />
börjar studera efter stora omställningar<br />
i livet, såsom arbetslöshet eller skilsmässor.<br />
När de sedan mitt i livet känner att de<br />
skulle vilja komplettera sitt praktiska yr-<br />
»ATT ARBETA EXTRA PÅ<br />
HELGER OCH KVÄLLAR ÄR<br />
INGET BRA ALTERNATIV FÖR<br />
EN VUXENSTUDERANDE«<br />
keskunnande med teoretisk kunskap, blir<br />
den ekonomiska omställningen mycket<br />
större för dem än för en ungdom som har<br />
gått vidare direkt från gymnasiet.<br />
Den högskolestuderande ungdomen<br />
har större möjlighet att få ekonomiskt<br />
stöd från sina föräldrar, kan åka hem<br />
över lov och äta och bo gratis och kanske<br />
få bidrag till en ny vinterjacka eller<br />
dylikt. Den vuxne studenten får idag precis<br />
lika lågt studiebidrag och lån som en<br />
20-åring. Har man barn får man från och<br />
med 2006 (efter lång kamp från Sveriges<br />
förenade studentkårer) ett tilläggsbidrag<br />
på 476 kronor i månaden. Man kan<br />
få en viss kompensation om man går ner<br />
från en hög inkomst, men har man varit<br />
arbetslös kommer man aldrig upp i dessa<br />
inkomstnivåer. Det är svårare att studera<br />
på äldre dar, detta då studieteknik måste<br />
läras in efter att kanske aldrig ha tränats<br />
i grundskolan. All ledig tid går åt till studier<br />
för att kompensera för den med åldern<br />
minskade minneskapaciteten.<br />
Att arbeta extra på kvällar och helger<br />
är inget bra alternativ för en vuxenstuderande,<br />
dessa stunder behövs för att<br />
studera, sköta hushållsarbete samt ta<br />
hand om barnen. Som vuxen kan man<br />
försaka sin garderob och hålla sina egna<br />
utgifter på en låg nivå, men barnen växer<br />
och behöver nya kläder, större cykel,<br />
skidor, skridskor och så vidare. En möjlighet<br />
att täppa till det underskott som<br />
uppstått i hushållsekonomin under terminerna<br />
är att arbeta på somrarna. Om<br />
treterminssystemet införs försvinner<br />
alltså den bästa möjligheten för en vuxenstuderande<br />
att förstärka kassan!<br />
CSN:s uppdelning av inkomståret i två<br />
delar med brytpunkt sista juni försämrar<br />
dessutom situationen. Ska junilönen<br />
betalas ut på rätt sida halvårsgränsen kräver<br />
detta en anställning med månadslön.<br />
Förutsättningen för att få månadslön på<br />
ett så kort vikariat är oftast heltidsarbete<br />
under tre månader, d v s hela sommarlovet.<br />
Detta minskar möjligheten att ta<br />
lite ledigt för att kunna umgås med sina<br />
sommarlovslediga barn. Slutsats: Om treterminssystemet<br />
införs ökar det den sociala<br />
snedrekryteringen till högskolor och<br />
universitet i Sverige. Förändringen skulle<br />
dessutom drabba kvinnorna hårdare än<br />
männen. Underlätta för vuxna att studera<br />
vidare i stället för att försvåra för dem!<br />
Håkan Svennbeck,<br />
47 årig psykologstudent med 17-årig son<br />
DEBATT / 05<br />
SOCIALISTISK<br />
SKÅPMAT«<br />
Michaël Lehman har synpunkter<br />
på Tova Dahnés inlägg i <strong>Ergo</strong><br />
5/07 under rubriken ”Kårhögern<br />
stärker förtryckande<br />
norm”.<br />
I <strong>Ergo</strong> nr 5/07 har man det tvivelaktiga<br />
nöjet att läsa en debattartikel av Tova<br />
Dahné (VSF). Aldrig förr har jag i <strong>Ergo</strong><br />
läst en artikel med så grovt, pejorativt<br />
och vulgärt språkbruk. Att en kommunist<br />
som Dahné icke förmår förfi na sitt<br />
intellekt mer än så må vara en sak, men<br />
att <strong>Ergo</strong>, som är Uppsala studentkårs<br />
tidning, låter publicera ett slikt lågvattenmärke,<br />
är fullständigt oacceptabelt.<br />
Studentkårens tidning vid riksuniversitet<br />
börer sannerligen hålla sig på en<br />
mer intellektuell och akademisk nivå än<br />
Dahnés sura uppstötningar.<br />
Dahnés bland alla invektiver svårfunna<br />
sakframställning är påfallande tunn.<br />
Några fl oskulösa påståenden om heterosexnormen<br />
som en förtryckande struktur,<br />
och om HBT-personers presumptiva<br />
utsatthet i samhället. Allt slutar i ett<br />
otroligt resonemang inbegripande det<br />
märkliga begreppet ”juridiskt kön”. Allt<br />
gammal socialistisk <strong>skåpmat</strong>.<br />
Nu råkar det ju vara så, att könet är en<br />
biologisk komponent och icke en social<br />
konstruktion eller ett juridiskt rekvisit.<br />
»ENBART GENOM DEN<br />
HETEROSEXUELLA RELA-<br />
TIONEN SÄKRAS ARTENS<br />
SUNDA FORTLEVNAD OCH<br />
DÄRMED SAMHÄLLETS BE-<br />
STÅND. DET ÄR EN NATUR-<br />
LIG ORDNING SOM INGEN<br />
KAN HA NÅGRA KRITISKA<br />
SYNPUNKER PÅ«<br />
Man behöver icke gå längre än till professor<br />
Annica Dahlströms forskningsresultat<br />
om de neurologiska skillnaderna<br />
mellan män och kvinnor, eller till fallet<br />
Brenda; den stackars lille pojken Bruce<br />
Reimer, som på grund av en misslyckad<br />
omskärelse opererades till fl icka, kallades<br />
Brenda, och växte upp i tron att vara<br />
fl icka. Trots föräldrarnas försök att få<br />
Bruce att omvandlas till Brenda, gick det<br />
inte. Brenda kände sig aldrig som fl icka,<br />
drabbades till följd av sin situation av<br />
självmordstankar i 13-årsåldern, men<br />
höll ut ända till sitt 39:e levnadsår. Trots<br />
försök att återställa sin kropps biologiska<br />
ordning genom operationer, hormonbehandlingar,<br />
och äktenskap med<br />
en kvinna, begick Brenda, som då hette<br />
David, självmord år 2004.<br />
Att den heterosexuella relationen är<br />
och skall vara en samhällsbärande norm<br />
är icke på något sätt anmärkningsvärt.<br />
Enbart genom den heterosexuella relationen<br />
säkras artens sunda fortlevnad<br />
och därmed samhällets bestånd. Det är<br />
en naturlig ordning, som ingen människa<br />
vid sina sinnens fulla bruk kan ha<br />
några kritiska synpunkter på. Därmed<br />
icke sagt, att man har rätt att ringakta<br />
homosexuella eller behandla dem illa<br />
på grund av deras läggning.<br />
Dahnés debattartikel är ett typiskt<br />
exempel på den allt mer skenande och<br />
vänstervridna politiseringen av kåren.<br />
Därför engagerar jag mig i Borgerliga<br />
studenter.<br />
Michaël Lehman