Socialistisk skåpmat - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

#7 

25/5 –30/8 

2007 

07/ ”Äntligen lite verklighetsanknytning! 

Det här 

skulle man velat ha mycket 

mer av, och tidigare” 

12/PORTRÄTTET Mitt under 

höstens valspurt avslöjades att LUF:s 

pressekreterare Per Jodenius hade loggat 

in på socialdemokraternas intranät och 

därifrån hämtat information som han 

spritt vidare inom folkpartiet. Frida 

13/ ”Postmodernism, 

kulturell resignation och 

intellektuell slapphet 

undergräver tilltron” 

Leder LUF genom stormen 

22-åriga Uppsalastudenten 

Frida Johansson Metso 

leder Liberala ungdomsförbundet 

genom en stormig 

period. 

Johansson Metso menar att detta säger 

mycket om Per Jodenius som person, men 

även om ett allmänt ändamålen-helgarmedlen-klimat 

i organisationen. 

– Det här valet utmålades som den sista 

striden, det var nu eller aldrig. 

Foto: Petter Johansson 

22/ ”Gottsunda blir sig aldrig 

mera likt” 

Fyrpartikoalition styr kåren 

06–07/NYHETER Nästa år 

kommer Uppsala studentkår att 

styras av en koalition bestående 

av Vänsterns studentförbund, Sstudenter, 

Piratstudenterna samt 

Gröna studenter. Det blev resultatet 

av ett kårval som resulterade i att 

fullmäktige nästa verksamhetsår 

kommer bestå av sex relativt jämnstarka 

partier. 

Uppsala universitets studenter 

kommer därmed för första gången 

sedan 1999 att hamna i oppositionell 

ställning. Noteras kan även att 

Halvera.nu tappade samtliga fem 

mandat, medan det nya partiet 

Borgerliga studenter erövrade sju 

mandat, sannolikt genom att plocka 

en del borgerliga röster från Halvera. 

nu. 

Valdeltagandet sjönk från tio till 

sju procent. 

Isabelle Gustafsson och Staffan Linné i 

”Namnet”. Foto:Christin Lenthamre 

Östgöta spelar Jon Fosse 

23/KULTUR Efter att ha avverkat 

Maupassant och Strindberg 

ville Östgötas nationsteater sätta 

upp något modernare. Valet föll på 

norrmannen Jon Fosse och hans 

”Namnet”, som skildrar ordkarga familjerelationer 

genom ett ”vardagsspråk 

i poetisk form”, som teaterdirektören 

Nadia Claesson Hersan 

uttrycker det. 

04–05/DEBATT 

RÖSTKUPP SKADAR 

KÅRLEGITIMITET« 

INFO OM VIKTIGT 

MÖTE UTEBLEV« 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

#7 

25/5 –30/8 

2007 

07/ ”Äntligen lite verklighetsanknytning! 

Det här 

skulle man velat ha mycket 

mer av, och tidigare” 

12/PORTRÄTTET Mitt under 

höstens valspurt avslöjades att LUF:s 

pressekreterare Per Jodenius hade loggat 

in på socialdemokraternas intranät och 

därifrån hämtat information som han 

spritt vidare inom folkpartiet. Frida 

13/ ”Postmodernism, 

kulturell resignation och 

intellektuell slapphet 

undergräver tilltron” 

Leder LUF genom stormen 

22-åriga Uppsalastudenten 

Frida Johansson Metso 

leder Liberala ungdomsförbundet 

genom en stormig 

period. 

Johansson Metso menar att detta säger 

mycket om Per Jodenius som person, men 

även om ett allmänt ändamålen-helgarmedlen-klimat 

i organisationen. 

– Det här valet utmålades som den sista 

striden, det var nu eller aldrig. 


22/ ”Gottsunda blir sig aldrig 

mera likt” 

Fyrpartikoalition styr kåren 

06–07/NYHETER Nästa år 

kommer Uppsala studentkår att 

styras av en koalition bestående 

av Vänsterns studentförbund, Sstudenter, 

Piratstudenterna samt 

Gröna studenter. Det blev resultatet 

av ett kårval som resulterade i att 

fullmäktige nästa verksamhetsår 

kommer bestå av sex relativt jämnstarka 

partier. 

Uppsala universitets studenter 

kommer därmed för första gången 

sedan 1999 att hamna i oppositionell 

ställning. Noteras kan även att 

Halvera.nu tappade samtliga fem 

mandat, medan det nya partiet 

Borgerliga studenter erövrade sju 

mandat, sannolikt genom att plocka 

en del borgerliga röster från Halvera. 

nu. 

Valdeltagandet sjönk från tio till 

sju procent. 

Isabelle Gustafsson och Staffan Linné i 

”Namnet”. Foto:Christin Lenthamre 

Östgöta spelar Jon Fosse 

23/KULTUR Efter att ha avverkat 

Maupassant och Strindberg 

ville Östgötas nationsteater sätta 

upp något modernare. Valet föll på 

norrmannen Jon Fosse och hans 

”Namnet”, som skildrar ordkarga familjerelationer 

genom ett ”vardagsspråk 

i poetisk form”, som teaterdirektören 

Nadia Claesson Hersan 

uttrycker det. 

04–05/DEBATT 

RÖSTKUPP SKADAR 

KÅRLEGITIMITET« 

INFO OM VIKTIGT 

MÖTE UTEBLEV« 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Ergo #7 / 2007 

DAGS ATT 

SUMMERA 

Läsåret går mot sitt slut. En kort summering av högskoleåret: 

• I september fi ck Sverige en ny regering. Alliansen har lovat mer 

pengar till kvalitet, något som både studentrörelsen och lärsätena 

länge har ropat efter. Än återstår dock att se om kvalitetssatsningarna 

blir så stora som utlovats – hittills har resursförstärkningarna i grundutbildningen 

lyst med sin frånvaro. Regeringen har även aviserat att kårobligatoriet 

ska vara avskaffat senast 2010. Utredning pågår. 

• I december satte Högsta domstolen defi nitivt stopp för positiv särbehandling/kvotering 

till högskolan genom sin dom mot Uppsala universitet. Men 

breddad rekrytering står kvar som ett mål i Högskoleförordningen, och många 

lärosäten letar nu andra vägar (förutom de medel som redan används: riktad 

information till skolor, ambassadörsprojekt, etc). Samtidigt ökar högskolornas 

möjligheter att anta studenter på andra sätt än genom betyg och högskoleprov. 

Läs mer på sidan 10. 

• Omställningen till den nya, europeiska examensordningen gick in i sin 

slutfas. I höst är det premiär för de nya Bolognaanpassade programmen och 

kurserna. Enligt de första rapporterna från VHS är dock intresset för masterprogrammen 

hittills svalt; av 523 program i landet hade 450 stycken tio eller färre 

förstahandssökande. 

• Och så ser det – till slut – ut att vara klart för storbygget i Ekonomikumparken. 

Passa på och njut av en sista sommar av ostört lugn i parken, ni som är kvar. 

Trevlig sommar önskar Ergoredaktionen. 

FÅ ERGOLÄSARE HAR VÄL 

kunnat undgå att det varit kårval (även 

om valdeltagandet väl tyder på det 

motsatta). Men några riktigt klatschiga 

slogans har partierna inte bjudit på. 

Som inspiration till nästa års val vill vi 

berglin 

redan nu bjuda på följande alternativa 

valslogans som inkommit till 

Odins lundsredaktionen: 

S-studenter: ”Vi stryker våra samarbetspartners 

medhårs” 

UUS: ”I ständig opposition” 

VSF: ”Framtiden är ljus, partiet 

är mörck, vi bråkar aldrig om längden 

på partiets skägg” (Lenins var 

12,3486 cm.) 

Eller: ”Förra året fi ck vi ingen 

plats i konsistoriet, i år fi ck vi två. 

Allt jämnar ut sig över en femårsplan.” 

Piratstudenterna: ”Alla vägar går 

till rom” 

Borgerliga studenter: ”Staffan 

Westerbergs ångestskapande Vilse 

i pannkakan, lillstrumpa och storstrumpa 

är ingenting mot vår valfi 

lm.” 

HEJ STUDENT! 

Namn: Mikael Karlstein. 

Pluggar: Diverse. 

Hur många terminer i 

Uppsala: Inne på den 

tredje. 

Här sitter jag helst 

och pluggar: Carolina 

Rediviva. 

Bästa nationen: Östgöta eller Kalmar. 

Bästa utgång i Uppsala: Någon av ÖG:s 

klubbar. 

Här äter jag lunch: Marcell’s salladsbar. 

Deras falafelrulle är grymt god. 

Tränar: Friskis & Svettis på Väderkvarnsgatan. 

Favoritprodukt på Apoteket: Försvarets 

hudsalva är verkligen genial. Man kan till 

och med steka mat i den. 

Favoritmusik att plugga till: Något instrumentalt. 

Typ Aphex Twin. 

Bästa Uppsalalaget: IK Sirius (har jag hört). 

De leder visst superettan. 

Roligaste kurs jag läst: Idéhistoria A. 

Favoritpromenad i Uppsala: Allmän och 

planlös stadsvandring. Det är så man upptäcker 

staden. 

Bästa studentbostadsområdet: Flogsta 

– för fl ogstavrålets skull. 

Mest överskattat i Uppsala: Valborg 

Godaste fyllekäket: Pizza brukar kännas 

rätt. 

Favoritgata i Uppsala: Vaksalagatan 

Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina Rediviva. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Myrorna 

eller H&M. 

Bästa lördagsfi kat: Västgöta nation 

Det gör jag helst en ledig söndag: Bakar 

bröd. Det är bra för själen. 

Vill du sätta in en radannons i Ergo? Kostnaden 

är 50 kr. Skicka max 100 tecken till 

cred@ergo.us.uu.se eller med vanlig post till 

Ergo, Övre Slottsgatan 7, 75310 Uppsala. 

LEDARSIDA / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Hannes Ljunghall 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Lundquist 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

DETTA ÄR 

VÅRTERMINENS 

SISTA NUMMER. 

TREVLIG SOMMAR!

04 / DEBATT Ergo #7 / 2007 

DÅLIG INFO OM 

FULLMÄKTIGE« 

UTN:s ordförande Henrik Bjugård 

Nyberg saknar information 

om Uppsala studentkårs konstituerande 

fullmäktigemöte. 

Under det konstituerande fullmäktigemötet 

ställs grunderna för kårens arbete 

under det kommande året upp. Man väljer 

en ny kårledning och tar fl era beslut 

om vilka frågor som ska prioriteras. Därför 

anses ofta det konstituerande fullmäktigemötet 

vara det viktigaste mötet 

och det är generellt det möte som fl est 

medlemmar besöker. 

Jag hade som medlem i Uppsala studentkår 

och ordförande för Uppsala 

teknolog- och naturvetarkår intresse av 

att delta vid Uppsala studentkårs konstituerande 

fullmäktigemöte som hölls 

den 17 maj. När jag vidare undersökte 

möjligheten för mig att göra så genom 

att besöka Uppsala studentkårs hemsida 

upptäckte jag ett antal felaktigheter 

som jag vill redogöra för nedan. 

Till att börja med är det rätt avancerat 

att hitta information om fullmäktigemöten 

över huvud taget. Det fanns ingen 

notis på framsidan eller rad i kalen- 

»DET ÄR UPPENBART ATT 

MAN INTE PRIORITERAR ATT 

INFORMERA MEDLEMMAR- 

NA OM KÅRENS HÖGSTA 

BESLUTANDE ORGAN« 

dariet som avslöjade att det skulle ske 

några fullmäktigemöten alls. När jag till 

sist hittat in under rubriken organisation 

där det fi nns en sida om fullmäktige 

blev jag en aning konfunderad. Inget 

fullmäktigemöte i maj var annonserat. 

Efter att jag klickat mig runt en stund 

kunde jag konstatera följande: 

1. Det fanns ingen information om att 

ett fullmäktigemöte i maj skulle hållas. 

2.Det påstods att alla fullmäktigemöten 

sker på Östgöta nation kl 19.00 trots 

att mötet i maj skulle vara på Kalmar nation 

kl 18.00. 

3. Det påstods att man som medlem 

inte har yttranderätt under mötet trots 

att detta ändrats. 

Inte ens i det medlemsnyhetsbrev, som 

gick ut bara timmar innan mötet, nämndes 

det med ett enda ord. Jag hoppas och 

tror att detta endast är ett misstag från 

de sammankallande. Det är dock uppenbart 

att man inte prioriterar att informera 

medlemmarna om kårens högsta 

beslutande organ. 

Henrik Bjugård Nyberg 

ordförande, 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår 

medlem, Uppsala studentkår 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 20/8. 

VISBYKUPPEN SKADAR 

KÅRENS LEGITIMITET 

Fyra partiombud protesterar 

mot att Hanna Mörck (VSF) 

röstades in i SFS styrelse på 

bekostnad av Carl Nettelblad 

(Halvera.nu). 

En allvarlig förtroendekris, 

underminering av kårens legitimitet 

och en skrämmande 

syn på den demokratiska 

processen är vår sammanfattning 

av Visbykuppen den 20 april. 

Varje år åker Uppsala studentkår 

till den årliga kongressen som hålls av 

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). 

I år skickades Uppsalas delegation till 

Visby för att påverka och rösta om vad 

SFS ska göra kommande verksamhetsår 

samt vilka som ska ingå i styrelsen. Delegationen 

som skickas iväg ska enligt 

reglementet i personval rösta såsom 

man bestämt i förväg, via demokratisk 

omröstning i kårfullmäktige – kårens 

högsta beslutande organ. I år var det bestämt 

att följande personer från Uppsala 

studentkår skulle sitta i SFS styrelse: 

Susanna Hansson från UUS på första 

plats, Carl Nettelblad från Halvera.nu på 

andra plats och Hanna Mörck från Vänsterns 

studentförbund på tredje plats. 

Någonting hände emellertid som inte 

får hända. Hela sex av våra tjugo representanter 

röstade felaktigt genom att 

stryka både första och andra namnet på 

listan, så att representanten från Vänsterns 

studentförbund valdes istället 

för Carl Nettelblad från Halvera.nu. En 

av dessa sex röster var ogiltig och det har 

kommit fram att den rösten kom från ett 

av Socialdemokratiska studenters toppnamn 

på deras lista till kårvalet 2007. 

Denna aktion underminerar det beslut 

som tagits av Uppsala studentkårs 

fullmäktige. När representanter från 

Uppsala inte röstar såsom man beslutat, 

fastän det var mycket tydligt förklarat 

hur man skulle rösta, är det svårt att 

tro annat än att det var en kupp. Detta 

handlande där individer är beredda att 

frångå demokratiska processer och fattade 

beslut för att få större genomslagskraft 

för sina egna åsikter anser vi vara 

mycket allvarligt, eftersom det motarbetar 

de åsikter som kårens medlem- 

Tre skribenter frågar sig hur 

slitaget på vår jord ska kunna 

minskas. 

Det är hög tid att börja värna 

om vår miljö – globalt och 

lokalt! Är det verkligen 

klokt att vår mat ska resa 

från andra sidan jordklotet 

innan den når oss? Även om det ger oss 

konsumenter ett lägre pris, sker det inte 

sällan på bekostnad av vår miljö. Kanske 

vissa saker också i fortsättningen måste 

tas hem från andra världsdelar, men alla 

mar uttryckt 

genom sitt 

deltagande i 

kårvalet. 

Hanna 

Mörck bör avgå 

för att visa 

sitt avståndstagande 

från 

denna kupp. 

Tre veckor har 

gått och vi vet 

Carl Nettelblad 

fortfarande 

inte hur hon 

tänker agera. 

Om hon avgår 

kommer hennes 

plats ges 

till den som 

egentligen 

borde ha fått 

platsen från 

början, Carl 

Nettelblad. 

Vi betalar in 

Hanna Mörck 

över 1 000 000 

kronor per år 

till SFS och kan då inte ha representanter 

som röstar emot kårens beslutade 

vilja när så mycket står på spel. Att de 

personer som gjorde detta inte har trätt 

fram och förklarat sitt handlande, eller 

tagit ansvar för det, är för oss mycket beklagligt. 

Alla kårpartier borde ta starkt 

avstånd från Visbykuppen. Vi har noterat 

att socialdemokratiska studenter 

aktörer i matkedjan kan hjälpa till och 

minska slitaget på vår jord. 

Ett sätt där alla kan bidra är att handla 

närproducerat, men även här fi nns vissa 

hinder. Ett problem för konsumenten 

kan vara att välja det för miljön bästa 

närproducerade alternativet, vilket i och 

för sig inte behöver vara det samma som 

lokalproducerat. En sak vet vi säkert, 

utan hänsyn till matens resa blir det ofta 

ökade kostnader när man samtidigt ska 

beakta miljön. 

Vem ska då betala kalaset, för det är väl 

inte meningen att enbart konsumenten 

betalar? Sett från ax till limpa fi nns 

gjort så och det gör även vi. Sånt här borde 

inte hända i vår studentkår! 

Kristian Bergman, 

partiombud Borgerliga Studenter 

Rickard Eriksson, 

partiombud Uppsala Universitets Studenter 

David Ekstrand, 

partiombud Halvera.nu 

Frida Johnsson, 

partiombud Gröna studenter 

SVAR FRÅN HANNA MÖRCK: 

Jag uppmanas av några kårpartier 

att avgå från mitt uppdrag 

som styrelseledamot i Sveriges 

förenade studentkårer (SFS) 

med motiveringen att den person som 

skulle ha fått detta uppdrag, Carl Nettelblad, 

då får uppdraget istället. 

Att just Carl får den platsen har i mitt 

beslut varit ytterst viktigt. Om min avsägelse 

ska ge den avsedda effekten, att 

Uppsala studentkårs fullmäktiges vilja 

drivs igenom, så måste också Carl vara 

villig att anta styrelseplatsen i SFS. Efter 

att Carl nu har meddelat att han trots 

allt är intresserad av platsen så meddelar 

jag härmed att jag är intresserad av 

att avsäga mig densamma. 

Hanna Mörck 

Läs mer på nyhetsplats på sidan 10 

»VI TAR AVSTÅND FRÅN STRYKNINGARNA« 

Kårpartiet S-studenter anser att 

det är oerhört viktigt att följa 

de gemensamma spelregler 

som vi inom kåren har satt 

upp. Vi har under åren arbetat hårt för 

att det ska fi nnas ett gott klimat mellan 

kårpartierna. Vi tar starkt avstånd 

från och beklagar djupt att fem personer 

ur Uppsala studentkårs delegation 

valde att stryka de två översta personerna 

från valsedeln vilket bidrog till 

att den av kårfullmäktige uttryckta 

viljan ej genomfördes. Vi har inom vårt 

kårparti haft en öppen debatt om detta 

där vi genast landade i att detta ode- 

mokratiska beteende är något som vi 

starkt tar avstånd ifrån. Vi har på bästa 

sätt försökt bringa klarhet i vad som 

hände, med resultatet att det nu står 

klart att den ogiltigförklarade rösten 

kom från vårt parti. Vi vill här understryka 

vårt ansvar för att kommande 

delegationsledamöter vet, utom allt 

tvivel, vad som gäller vid omröstningar 

på SFS-fullmäktige och att dessa agerar 

därefter. Kårfullmäktiges vilja måste 

respekteras och efterlevas. 

Tony Kenttä och Ida Sverkersson, 

partiombud för S-studenter 

SKA VI GE MARKNADSKRAFTERNA 

EN HJÄLPANDE HAND?« 

förutom producenten och den slutliga 

konsumenten, ett antal mellanled innan 

varorna når parti och detaljhandel. 

Kanske är det så att alla led måste dra sitt 

strå till stacken så att vi får upp ögonen 

för att inget här i världen är gratis, allra 

minst miljön. 

Kan en lösning vara att ge marknadskrafterna 

en hjälpande hand genom 

någon form av statlig stimulans, så att 

alla kan ha råd att få en bra miljö och en 

hållbar utveckling? 

Anders Emdén 

Gun-Britt Johansson 

Ewa Waites


Håkan Svennbeck varnar för att 

ett treterminerssystem skulle 

innebära ett allvarligt ekonomiskt 

avbräck för den äldre 

gruppen studenter. 

IErgo 1/07 nämns att S-studenter och 

Vänsterns studentförbund (VSF) har 

tagit ställning för ett införande av 

ett treterminerssystem på högskolan. 

Detta är ett olyckligt beslut som 

jag helt tar avstånd från eftersom detta 

skulle drabba arbetarklassen hårt och 

spä på den redan stora sociala snedrekryteringen 

till högskolan. 

Majoriteten av dem som studerar på 

högskola har akademisk bakgrund, 76 

procent läsåret 2003/2004 (Ergo 11/05). Sstudenters 

moderparti socialdemokraterna 

och vänsterpartiet har i decennier 

arbetat aktivt för att förändra denna 

obalans, bland annat genom att bygga 

upp fl er högskolor utanför de traditionella 

lärosätena för att man inte ska behöva 

fl ytta för att kunna studera. Skillnaderna 

är stora inom landet, på Gävle 

högskola exempelvis har 35 procent 

arbetarbakgrund medan motsvarande 

siffra för Uppsala bara är 19 procent 

(Ergo 11/05). 

Som jag ser det kan man arbeta på två 

fronter för att försöka förändra situationen: 

För det första med förebyggande 

arbete: Förändra attityder och motivera 

så många studenter som möjligt att söka 

vidare direkt efter gymnasiet, till exempel 

genom att förbättra de ekonomiska 

villkoren. För det andra genom vidareutbildning 

och omskolning av vuxna. Och 

det är där det stora problemet dyker upp 

nina hemmingsson 

TRETERMINERSSYSTEM ÖKAR DEN 

SOCIALA SNEDREKRYTERINGEN« 

om ett treterminers läsår införs. Sverige 

är troligen det land som har största andel 

vuxenstuderande på sina högskolor inom 

EU. Enligt en rapport från HSV är var fjärde 

student i Sverige över 29 år. 25 procent 

av högskole- och universitetsstudenterna 

har barn, tre fjärdedelar av dessa är kvinnor 

(UNT 8/3 -05). I gruppen 40 till 49 år är 

andelen ännu högre, tre av fyra studenter 

är kvinnor (UNT 11/4 -02). Dessa äldre 

studenter har ofta arbetat sedan de slutat 

grundskolan eller gymnasiet. Många 

börjar studera efter stora omställningar 

i livet, såsom arbetslöshet eller skilsmässor. 

När de sedan mitt i livet känner att de 

skulle vilja komplettera sitt praktiska yr- 

»ATT ARBETA EXTRA PÅ 

HELGER OCH KVÄLLAR ÄR 

INGET BRA ALTERNATIV FÖR 

EN VUXENSTUDERANDE« 

keskunnande med teoretisk kunskap, blir 

den ekonomiska omställningen mycket 

större för dem än för en ungdom som har 

gått vidare direkt från gymnasiet. 

Den högskolestuderande ungdomen 

har större möjlighet att få ekonomiskt 

stöd från sina föräldrar, kan åka hem 

över lov och äta och bo gratis och kanske 

få bidrag till en ny vinterjacka eller 

dylikt. Den vuxne studenten får idag precis 

lika lågt studiebidrag och lån som en 

20-åring. Har man barn får man från och 

med 2006 (efter lång kamp från Sveriges 

förenade studentkårer) ett tilläggsbidrag 

på 476 kronor i månaden. Man kan 

få en viss kompensation om man går ner 

från en hög inkomst, men har man varit 

arbetslös kommer man aldrig upp i dessa 

inkomstnivåer. Det är svårare att studera 

på äldre dar, detta då studieteknik måste 

läras in efter att kanske aldrig ha tränats 

i grundskolan. All ledig tid går åt till studier 

för att kompensera för den med åldern 

minskade minneskapaciteten. 

Att arbeta extra på kvällar och helger 

är inget bra alternativ för en vuxenstuderande, 

dessa stunder behövs för att 

studera, sköta hushållsarbete samt ta 

hand om barnen. Som vuxen kan man 

försaka sin garderob och hålla sina egna 

utgifter på en låg nivå, men barnen växer 

och behöver nya kläder, större cykel, 

skidor, skridskor och så vidare. En möjlighet 

att täppa till det underskott som 

uppstått i hushållsekonomin under terminerna 

är att arbeta på somrarna. Om 

treterminssystemet införs försvinner 

alltså den bästa möjligheten för en vuxenstuderande 

att förstärka kassan! 

CSN:s uppdelning av inkomståret i två 

delar med brytpunkt sista juni försämrar 

dessutom situationen. Ska junilönen 

betalas ut på rätt sida halvårsgränsen kräver 

detta en anställning med månadslön. 

Förutsättningen för att få månadslön på 

ett så kort vikariat är oftast heltidsarbete 

under tre månader, d v s hela sommarlovet. 

Detta minskar möjligheten att ta 

lite ledigt för att kunna umgås med sina 

sommarlovslediga barn. Slutsats: Om treterminssystemet 

införs ökar det den sociala 

snedrekryteringen till högskolor och 

universitet i Sverige. Förändringen skulle 

dessutom drabba kvinnorna hårdare än 

männen. Underlätta för vuxna att studera 

vidare i stället för att försvåra för dem! 

Håkan Svennbeck, 

47 årig psykologstudent med 17-årig son 

DEBATT / 05 

SOCIALISTISK 

SKÅPMAT« 

Michaël Lehman har synpunkter 

på Tova Dahnés inlägg i Ergo 

5/07 under rubriken ”Kårhögern 

stärker förtryckande 

norm”. 

I Ergo nr 5/07 har man det tvivelaktiga 

nöjet att läsa en debattartikel av Tova 

Dahné (VSF). Aldrig förr har jag i Ergo 

läst en artikel med så grovt, pejorativt 

och vulgärt språkbruk. Att en kommunist 

som Dahné icke förmår förfi na sitt 

intellekt mer än så må vara en sak, men 

att Ergo, som är Uppsala studentkårs 

tidning, låter publicera ett slikt lågvattenmärke, 

är fullständigt oacceptabelt. 

Studentkårens tidning vid riksuniversitet 

börer sannerligen hålla sig på en 

mer intellektuell och akademisk nivå än 

Dahnés sura uppstötningar. 

Dahnés bland alla invektiver svårfunna 

sakframställning är påfallande tunn. 

Några fl oskulösa påståenden om heterosexnormen 

som en förtryckande struktur, 

och om HBT-personers presumptiva 

utsatthet i samhället. Allt slutar i ett 

otroligt resonemang inbegripande det 

märkliga begreppet ”juridiskt kön”. Allt 

gammal socialistisk skåpmat. 

Nu råkar det ju vara så, att könet är en 

biologisk komponent och icke en social 

konstruktion eller ett juridiskt rekvisit. 

»ENBART GENOM DEN 

HETEROSEXUELLA RELA- 

TIONEN SÄKRAS ARTENS 

SUNDA FORTLEVNAD OCH 

DÄRMED SAMHÄLLETS BE- 

STÅND. DET ÄR EN NATUR- 

LIG ORDNING SOM INGEN 

KAN HA NÅGRA KRITISKA 

SYNPUNKER PÅ« 

Man behöver icke gå längre än till professor 

Annica Dahlströms forskningsresultat 

om de neurologiska skillnaderna 

mellan män och kvinnor, eller till fallet 

Brenda; den stackars lille pojken Bruce 

Reimer, som på grund av en misslyckad 

omskärelse opererades till fl icka, kallades 

Brenda, och växte upp i tron att vara 

fl icka. Trots föräldrarnas försök att få 

Bruce att omvandlas till Brenda, gick det 

inte. Brenda kände sig aldrig som fl icka, 

drabbades till följd av sin situation av 

självmordstankar i 13-årsåldern, men 

höll ut ända till sitt 39:e levnadsår. Trots 

försök att återställa sin kropps biologiska 

ordning genom operationer, hormonbehandlingar, 

och äktenskap med 

en kvinna, begick Brenda, som då hette 

David, självmord år 2004. 

Att den heterosexuella relationen är 

och skall vara en samhällsbärande norm 

är icke på något sätt anmärkningsvärt. 

Enbart genom den heterosexuella relationen 

säkras artens sunda fortlevnad 

och därmed samhällets bestånd. Det är 

en naturlig ordning, som ingen människa 

vid sina sinnens fulla bruk kan ha 

några kritiska synpunkter på. Därmed 

icke sagt, att man har rätt att ringakta 

homosexuella eller behandla dem illa 

på grund av deras läggning. 

Dahnés debattartikel är ett typiskt 

exempel på den allt mer skenande och 

vänstervridna politiseringen av kåren. 

Därför engagerar jag mig i Borgerliga 

studenter. 

Michaël Lehman

06 / NYHETER Ergo #7 / 2007 

Fyrpartikoalition tar över 

kårstyret – utan UUS 

VSF, S-studenter, Piratstudenterna 

och Gröna studenter. Det 

är partierna som kommer att 

styra Uppsala studentkår verksamhetsåret 

2007/08. UUS 

hamnar för första gången på 

åtta år utanför kårstyrelsen. 

S-studenter, som förra året 

fi ck ge ifrån sig ordförandeposten 

till VSF, kniper i år 

densamma. Det blir den 29åriga 

präststudenten Louise 

Callenberg som kommer att leda kåren 

från och med 1 juli. De två posterna som 

vice ordförande går till Piratstudenternas 

Mattias Bjärnemalm, som får de studiesociala 

frågorna på sitt bord, och Vänsterns 

studentförbunds Hanna Mörck, 

som blir ansvarig för utbildningsfrågor. 

Med sig i styrelsen får de tre partierna 

Gröna studenter. 

Den nya koalitionen innebär att sittande 

styrelsepartiet UUS ställs utanför 

styrelsen för första gången sedan 1999. 

– Det är inget självändamål för oss att 

till varje pris sitta i styrelsen. Nu tyckte vi 

inte att det bud vi fi ck i förhandlingarna 

var tillräckligt bra, säger Susanna Hansson, 

sittande viceordförande för UUS. 

Hon förklarar att UUS hade en person 

som tydligt ville jobba med ordförandefrågorna 

(nuvarande styrelseledamoten 

Anders Wengelin). När S-studenter och 

VSF inte ville släppa ifrån sig ordförandeposten 

och UUS bara blev lovade två 

eller tre styrelseplatser valde partiet att 

säga nej till samarbete. 

SUSANNA HANSSON, som idag ansvarar 

för de studiesociala frågorna på kåren, 

är besviken över att VSF, som gick till val 

på höjt studiemedel, ger den post hon 

besitter till Piratpartiet. Hon menar att 

med tanke på att SFS inte kommer att 

driva någon trygghetsfråga i år hade det 

behövts en person som verkligen lägger 

fokus på de studiesociala frågorna. Nu 

menar hon att posten som studiesocialt 

ansvarig kommer att få en ny inriktning, 

genom att Bjärnemalm kan väntas lägga 

mycket tid och energi på att driva Piratpartiets 

hjärtefråga om en fri och öppen 

internetzon i Uppsala. 

Pär Nyman, som har skött VSF:s förhandlingar 

efter valet, medger att Mattias 

Bjärnemalm nog kommer att lägga en 

del av sin tid på IT-projektet, men försäkrar 

att de studiesociala frågorna inte för 

den skull kommer att nedprioriteras: 

– Det brukar fi nnas en del tid över att 

driva projekt på den här posten. 

Betyder Piratpartiets inträde i styrelsen 

att deras idé om fritt internet kommer 

att förverkligas av kåren? 

– Vi har inte förbundit oss vid något eller 

lovat några pengar än, men vi är tre, 

fyra partier som tycker att det här är en 

bra idé och vill jobba vidare med den, säger 

Pär Nyman. 

Den nya styrelsen och presidiet tillträder 

den 1 juli. 

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se 

De leder kåren nästa verksamhetsår 

LOUISE CALLENBERG, S-STUDENTER, NY 

KÅRORDFÖRANDE 

Ålder: 29 

Från: Lysekil 

Läser: Har två år kvar på prästutbildningen. 

Bor: I bostadsrätt i Fålhagen tillsammans 

med Per och dottern Ebba 

Har gjort tidigare: Läst i Göteborg, jobbat, 

varit studiebevakare. 

Vill göra som ordförande: Verka för en 

kår med ett bra samarbete både internt 

och externt, och jobba för ett universitet 

för alla. 

Flera jämnstarka partier – och 

Halvera.nu åker ur kårfullmäktige. 

Det är resultatet efter 

2007 års kårval, som lockade 

rekordfå studenter att rösta. 

Nykomlingen Borgerliga 

studenter får sju platser i 

kårfullmäktige. 

– Jag hade förväntat mig 

sex, sju mandat. Jag tror 

att folk har väntat på ett seriöst alternativ 

till dagens majoritet, säger Peter Sullivan 

som står överst på partiets lista. 

Valets riktiga skräll stod dock oppositionspartiet 

Halvera.nu för, som åker 

ur kårfullmäktige. De 80 studenter som 

lade sin röst på partiet räckte inte för att 

nå över mandatspärren på 110 röster. 

– Det är klart att jag är besviken, och 

jag konstaterar att de borgerliga rösterna 

totalt sett minskar även om Borgerliga 

studenter går bra, säger Halveras 

förstanamn Carl Nettelblad. 

Han har ingen egentlig förklaring till 

partiets kräftgång, men tror att en ombytlig 

valmanskår och ett nytt röstningsförfarande 

kan ha bidragit. 

Vid sidan av Borgerliga studenter gör 

Piratstudenterna ett framgångsrikt val. 

Partiet får sex mandat och fördubblar 

därmed sitt väljarstöd. 

MATTIAS BJÄRNEMALM, PIRATSTUDEN- 

TERNA, NY VICE ORDFÖRANDE (MED 

STUDIESOCIALT ANSVAR) 

Ålder: 28 

Från: Staffanstorp 

Läser: Statsvetenskap 

Bor: I korridor i Luthagen 

Har gjort tidigare: Läst i Lund, varit nationsaktiv. 

Vill göra som viceordförande: Förbättra 

studenternas IT-situation och tillgång 

till UpUnet-S. 

– Det här är i linje med vad vi trodde. 

Förra året var Piratstudenterna ett nytt 

parti, nu har vi hunnit etablera oss, samtidigt 

som Piratpartiet syntes mycket i 

samband med riksdagsvalet, säger partiets 

förstanamn Mattias Bjärnemalm, 

som nu tar plats i Uppsala studentkårs 

presidium. 

Han tror också att internetvalet har 

gynnat partiet. 

– Vi har en ung och i hög grad datoriserad 

väljarkår. 

SAMTLIGA PARTIER I DEN sittande kårstyrelsen 

får förnyat stöd av väljarna, även 

om deras inbördes styrkeförhållande 

skiftar något. Både UUS och VSF går 

framåt, från sju till åtta mandat, medan 

S-studenter tappar ett. 

UUS förstanamn Anders Wengelin 

sade sig på valnatten vara nöjd över att 

hans parti ökar sitt väljarstöd trots att 

Borgerliga studenter i år fanns med och 

konkurrerade om de borgerliga studenternas 

röster. 

– Förr har det inte funnits något borgerligt 

alternativ som har velat förvalta 

kåren och vi har kunnat få en del borgerliga 

röster. 

VSF fi ck fl est röster av alla partier – 405 

mot 400 för UUS. Hanna Mörck, VSF:s 

förstanamn och tillträdande vice kårordförande, 

menar att partiet haft en 

HANNA MÖRCK, VSF, NY VICE ORDFÖRANDE 

(MED ANSVAR FÖR UTBILDNINGSFRÅGOR) 

Ålder: Fyller snart 27 

Från: Borlänge 

Läser: Har en termin kvar på juristprogrammet 

Bor: I en av V-Dalas studentlägenheter 

Har gjort tidigare: Rest, pluggat utomlands, 

är just nu studentombud på kåren. 

Vill göra som viceordförande: Fortsätta 

jobba med breddad rekrytering och med 

kvalitetsfrågor. Fundera på hur studentinfl 

ytandet ska bevaras utan kårobligatoriet. 

Jämnstarka partier i kårfullmäktige 

»DET HÄR ÄR I LINJE MED 

VAD VI TRODDE. FÖRRA 

ÅRET VAR PIRATSTUDEN- 

TERNA ETT NYTT PARTI, NU 

HAR VI HUNNIT ETABLERA 

OSS« 

”djävulskt bra partistruktur” under hela 

valrörelsen och tror att budskapet om 

höjt studiemedel och stärkt studentinfl 

ytande har gått hem hos studenterna. 

S-STUDENTERS PARTIOMBUD Tony Kenttä 

är nöjd trots ett tappat mandat, som han 

förklarar med att man inte lyckats upprepa 

förra årets ovanligt starka valkampanj. 

Även Gröna studenter tappar ett mandat. 

– Vi är lite besvikna, vi hade hoppats 

på att gå framåt. Samtidigt verkar 

vi ha en ganska stabil väljarkår vilket vi 

är nöjda med, säger partiombudet Frida 

Johnsson, som nästa år tar plats i kårstyrelsen 

som en av två ledamöter från 

Gröna studenter. 

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se


Trots fl itigt affi scherande och kampanjande bland studenterna var det få som valde att 

rösta. Foto: Christin Lenthamre 

Valdeltagandet 

ner till sju procent 

Årets kårval lockade rekordfå 

Uppsalastudenter att rösta. 

– Det är knepigt att nå ut till 

studenterna, säger valutskottets 

ordförande Michel Rowinski. 

Spekulationerna var många 

kring huruvida ett internetbaserat 

kårval – en reform 

som huvudsakligen har genomförts 

för att kraftigt minska kostnaderna 

– skulle öka eller minska valdeltagandet. 

Nu står det alltså klart: bara 7,1 

procent av Uppsalastudenterna röstade. 

En minskning med nästan en tredjedel 

(eller tre procentenheter) från förra 

årets deltagande, som redan det kallades 

katastrofl ågt. 

VALUTSKOTTETS ORDFÖRANDE Michel 

Rowinski pekar på problem i genomförandet 

av valet som möjliga förklaringar 

– internetröstningen kom till exempel 

inte igång förrän den 10 april fast valet 

RESULTAT I KÅRVALET 

2007: 

Mandatfördelningen 

(förra årets mandat 

inom parentes): 

Borgerliga studenter: 7 (–) 

Gotiska förbundet/Uavhengig 

kulturfront: 0 (–) 

Gröna studenter: 5 (6) 

Halvera.nu: 0 (5) 

NSDAP: 0 (–) 

Piratstudenterna: 6 (3) 

S-studenter: 7 (8) 

Uppsala universitets studenter: 

8 (7) 

Vänsterns studentförbund: 8 (7) 

Kårstyrelsen 2007/08: 

S-studenter: 4 ledamöter 

VSF: 4 ledamöter 

Piratstudenterna: 3 ledamöter 

Gröna studenter: 2 ledamöter 

offi ciellt startade den 1 april. 

Är det inte så enkelt som att folk inte 

vet att det är val om de inte får ett adresserat 

utskick hem i brevlådan? 

– Jo, det kan ha bidragit. Samtidigt har 

det verkligen inte saknats information 

om kårvalet, vi har bland annat annonserat 

stort i Ergo. Men det har varit knepigt 

att nå ut till studenterna och veta 

hur man ska få dem att ta sig till kårvalets 

hemsida, säger Michel Rowinski. 

– Mycket av resultatet är också beroende 

av hur mycket kampanjarbete partierna 

lägger ner, fortsätter han. 

MICHEL ROWINSKI tror också att debatten 

kring kårobligatoriet och regeringens 

beslut att avveckla det kan vara en 

orsak till det låga valdeltagandet. 

– Alla har kanske inte förstått att avvecklandet 

ligger minst tre år framåt i 

tiden utan tänkt: varför ska jag engagera 

mig i något som ändå snart är borta? 


Maja Dyfverman internetröstade på Ekonomikum. 

Foto: Hanna Lundquist 

Bygglov är beviljat och regeringen 

har godkänt detaljplanen. 

Efter fem års planearbete är till 

sist (nästan) alla hinder undanröjda 

för bygget av studentbostäder 

vid Ekonomikum. 

Bygglovet överklagades omedelbart 

till länsstyrelsen av en 

näraliggande bostadsrättsförening, 

dock utan framgång. 

Vid Ergos pressläggning återstod att se 

om länsstyrelsens avslag skulle överklagas 

till länsrätten, men detta skulle 

ändå inte stoppa upp processen, enligt 

NYHETER / 07 

Skissen visar den kommande bebyggelsen i parken bakom Ekonomikum. 

Illustration:Peter Hellman/Bexelius & co 

Byggklart vid Ekonomikum 

Civilingenjörsutbildningen 

behöver bli mer anpassad till arbetsmarknadens 

behov. Det är 

utgångspunkten för en ny kurs 

som vill vässa studenterna i kommunikation 

och projektarbete. 

Alla nyutexaminerade civilingenjörer 

ska ha förmåga att 

leda och samarbeta i projekt. 

Det skriver Högskoleverket i 

sin utvärdering av landets civilingenjörsutbildningar 

från 2006. Samma 

kompetenser efterlyser bioteknikindustrin. 

Det blev startskottet till det 

kursmoment i kommunikation och 

problemlösning för sistaårsstudenterna 

på ingenjörsprogrammet Molekylär bioteknik, 

som nyligen genomfördes för 

första gången. 

– Vi vill träna studenterna för yrkeslivet 

och låta dem prova att arbeta i projektform 

under realistiska former. Det 

görs inte idag, säger initiativtagaren 

Torgny Fornstedt, studierektor på avdelningen 

för ytbioteknik vid Uppsala universitet. 

Kursmomentet, som sträcker sig över 

fyra dagar, är ett samarbete med näringslivsorganisationen 

Uppsala BIO, 

som jobbar nära bioteknikindustrin. 

– Det industrin efterfrågar hos nyutbildade 

ingenjörer är inte i första hand sakkunskap, 

för den brukar vara jättebra, 

utan kompetens att jobba i grupp och 

att kommunicera. Så vill en student vara 

anställningsbar inom bioteknik är det 

det man bör satsa på, säger Rhiannon 

Sanders på Uppsala BIO, som hoppas att 

årets pilotomgång ska bli permanent. 

Under de fyra dagar som kursmomen- 

Rolf Kroon, som samordnar nationernas 

medverkan i bygget. Han menar att 

alla tänkbara grunder för överklagande 

redan är prövade och hoppas att bygget 

ska vara igång i september, men reserverar 

sig för att det kan bli något senare 

om upphandlingen av byggtjänster drar 

ut på tiden. 

Rolf Kroon berättar även att de 45 miljoner 

kronor i statligt investeringsstöd 

som i ett tidigare skede föreföll vara i 

riskzonen nu är säkrade, vilket garanterar 

att hyrorna inte drar iväg jämfört 

med de ursprungliga planerna. 

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se 

Ingenjörer tränas för arbetslivet 

tet pågår får studenterna två olika verklighetstrogna 

uppdrag som de i grupp 

ska lösa inom snäva tidsramar. Parallellt 

ges teoretiska verktyg som ska underlätta 

arbetet. Upplägget har karaktär av 

rollspel med medverkan av bland andra 

industrimannen John Lennart Söderberg. 

Han agerar uppdragsgivande och 

kritisk vd för ett läkemedelsföretag som 

studenterna – för stunden medarbetare 

i två olika fi ktiva utvecklingsbolag – ska 

leverera en offert till. 

– Att träna studenter i teamwork behövs 

verkligen. Man lär sig att personlig 

framgång inte är det centrala, utan samarbetet, 

säger John Lennart Söderberg. 

STUDENTERNA HELENA NILSSON, Maria 

Bäckman Persson, Erika von Hage och 

Gustaf Kylberg, som just har hållit sin avslutande 

presentation, håller med. 

– Man har verkligen lärt sig vikten av 

kommunikation och hur otroligt många 

missförstånd som kan uppstå, säger Helena 

Nilsson. 

Överlag är de väldigt positiva. 

– Äntligen lite verklighetsanknytning! 

Det här skulle man ha velat ha mycket mer 

av, och tidigare, menar Gustaf Kylberg. 

De uppskattar att för en gångs skull ha 

fått konkret och konstruktiv kritik, och 

att det är branschfolk som har gett den 

– även om närvaron av industriföreträdarna 

blev något av en chock kursens 

första morgon. Svårast var inte att i offerten 

presentera komplicerade fl ödesscheman 

över reningsprocesser eller 

en trovärdig budget. Det var i stället att 

tvingas vara konstant alert och aktiv, 

menar Erika von Hage. 



NYHETER I KORTHET 

CSN ställer samma krav på 

alla från och med nästa år 

Från och med nästa år ska samma krav 

på studieresultat gälla för alla studenter, 

enligt ett beslut från CSN. Förändringen 

berör dem som läser på till 

exempel läkar- och apotekarprogrammen. 

De ska nu tillåtas släpa efter mer 

än 10 poäng. 

Idag får studenter på program med 

bunden studiegång, som sjuksköterskeprogrammet, 

läkarprogrammet 

och apotekarprogrammet, missa maximalt 

tio poäng under hela sin utbildning. 

Släpar man efter mer än så mister 

man rätten till studiemedel. 

Men nu ändrar CSN reglerna. Samma 

krav som för övriga studerande ska gälla, 

vilket innebär att man måste klara 

75 procent av poängen under ett läsår. 

Förändringen planeras träda i kraft 1 

juli 2008. 

Enligt CSN:s presschef Magnus Forss 

har en regeländring varit på gång 

länge. 

– Vi har diskuterat den här frågan i 

många år. Nu kände vi att det var dags, 

säger han. 

En faktor som har hållit tillbaka en 

förändring är att studenter med de hårdare 

reglerna har hållit en något högre 

studietakt än övriga studenter. Men 

CSN gör bedömningen att en sänkning 

av kraven inte kommer att bidra till en 

långsammare genomströmningstakt 

än idag. 

– Läser man på de här programmen 

har man ofta andra krav på sig för att 

bli uppfl yttad till nästa termin, så vi 

tror inte att det här leder till att man 

blir mindre effektiv, säger Magnus 

Forss. 

Uppsala utanför toppen 

när studentstöd rankas 

Hur bra de svenska högskolorna är på 

studie- och karriärvägledning och studenthälsovård 

varierar kraftigt. Det 

visar en utvärdering av studentstödet 

runt om i landet som Högskoleverket 

har gjort. Bakgrunden är den expansion 

som den högre utbildningen har 

genomgått det senaste decenniet, som 

ställer nya krav på stödfunktioner som 

studie- och karriärvägledning. 

Uppsala universitet får beröm för att 

man har en bred kompetens inom studenthälsovården 

och goda arbetssätt 

inom studievägledningen. Trots det 

fi nns Uppsala inte med bland de sex 

lärosäten som pekas ut som bäst på studentstöd, 

där Linköpings universitet 

toppar. 

– Varför vi inte är med är väldigt svårt 

att säga. Vi har inte kunnat utläsa det 

ur kartläggningen, säger Einar Lauritzen 

vid Uppsala universitets studerandebyrå. 

Är du nöjd med universitetets insatser 

på området? 

– Det är klart att det alltid går att göra 

bättre, men vi har inte upplevt några 

särskilda problem och inte heller fått 

signaler om det från studentkåren. 

Högskoleverket vill att högskoleledningarnas 

engagemang ökar och att 

ledningarna ser till att alla studenter 

får ett likvärdigt stöd. Verket efterlyser 

också fl er uppföljningar av de olika 

verksamheterna och bättre information 

om dem även under terminerna. 

Universitetets säkerhetschef Susanne Siewerts på plan fem i universitetsförvaltningens hus. Numera måste man passera genom fl era 

låsta dörrar för att ta sig till rektor och de andra i universitetsledningen. Foto: Hannes Ljunghall 

»Osannolikt att vi riskerar 

något i stil med Virginia Tech« 

En student vid det ansedda amerikanska 

Virginia Tech-universitetet 

mördar 33 medstudenter 

och frågan inställer sig: skulle 

det kunna hända här? Osannolikt, 

menar Uppsala universitets 

säkerhetschef Susanne Siewertz. 

Susanne Siewertz har varit 

högsta ansvarig för säkerhetsfrågor 

vid Uppsala universitet 

i två år. Hon kom 

från en tjänst inom det 

privata näringslivet och reagerade omedelbart 

på den fysiska öppenhet som 

präglade universitetsförvaltningen på 

S:t Olofsgatan 10, där hon tillsammans 

med den högsta ledningen har sitt tjänsterum 

på femte våningen. I princip var 

det öppna dörrar hela vägen in till rektor. 

Idag måste alla utomstående besökare 

boka in sig i förväg innan de kan 

få ett elektroniskt passerkort som ger 

tillträde. 

– Det var helt främmande för mig att 

man kunde gå direkt in till ledningen, 

och det har även varit en del hot omkring 

personalen. Men öppenheten har ifrågasatts 

länge, även innan jag började. 

SUSANNE SIEWERTZ BESKRIVER en konfl 

ikt mellan å ena sidan universitetets 

strävan efter öppenhet, dialog och demokratiska 

ideal, och å andra sidan det 

ökade behovet av säkerhetstänkande i 

ett hårdnande samhällsklimat. 

– Det är skillnad mot näringslivet, som 

är väldigt slutet. Det är enklare att hantera 

säkerhetsärenden där. 

Vad gäller universitetets beredskap inför 

något i stil med det som ägde rum på 

Virginia Tech kan man generellt säga att 

det handlar om att hantera situationen 

när den har uppstått, snarare än att man 

arbetar i förebyggande syfte genom vakter, 

säkerhetskontroller och liknande. 

– För den typen av händelser har vi 

en krishanteringsplan över hur vi ska 

agera. Vi har en krisledningsgrupp där 

rektor sitter ordförande, som vi snabbt 

kan sammankalla vid händelser av katastrofkaraktär. 

Vad går planen ut på? 

– Den går ut på hur krisgruppen träffas, 

vem som är ansvarig för vilka frågor, 

och att vi så snabbt som möjligt kan sammankalla 

gruppen och få kontroll på läget. 

Jag vill också säga att om den här typen 

av olycka skulle inträffa har såklart 

polisen ett väldigt stort ansvar för uppgiften, 

även om universitetet kommer 

att sammankalla sin grupp och planera 

för hur man ska gå ut och informera studenter 

och personal om händelsen. 

Om någon till exempel skulle gå bärsärk 

på Ångströmlaboratoriet, har ni 

någon plan för att få ut information så 

fort som möjligt i ett akut läge? 

– Medan det pågår skulle jag i första 

hand kontakta polisen så att de kommer 

snabbt på plats. Vi går ju inte in och agerar 

poliser, det får de ta hand om. Sedan 

har vi planer för att ge stöd till studenter 

eller anställda. 

Hur ser du på risken att något liknande 

Virginia Tech skulle kunna hända vid 

Uppsala universitet? 

– Det är ganska svårt att få tag på vapen 

här i Sverige för det första, så sannolikheten 

är ju inte jättestor. Men man kan 

aldrig säga aldrig. 

Så här svarar Sven Å Christiansson, 

professor i psykologi vid Stockholms 

universitet till SvD (18/4) på frågan 

”kan något liknande hända i Sverige?”: 

”Det kommer att hända, det är bara en 

tidsfråga. Vi har redan sett prov på fl era 

anlagda bränder i skolor där man kan 

misstänka unga i behov av uppmärksamhet 

som riktar sin uppmärksamhet mot 

omvärlden.” Hur kommenterar du det? 

– Att någon kommer in och mördar 30 

stycken – jag håller inte riktigt med honom 

att sannolikheten är så hög för det. 

Vad ligger bakom den bedömningen? 

– USA är ett annat samhälle än Sverige, 

vi har en annan öppenhet. I USA är det 

väldigt vanligt med poliser och väktare 

som patrullerar områdena i mycket högre 

grad och jag tror att det kan trigga 

igång. Det kan vara provocerande för 

vissa grupper. Men man ska aldrig säga 

aldrig, visst kan saker inträffa. 

Vilka är de allvarligaste incidenterna 

hittills vid Uppsala universitet? 

– Före min tid (sommaren 2002, red:s 

anm) begicks ett mord på BMC. Det var 

ett svartsjukedrama där en person tog 

sig in och begick ett mord. 

Något mer? 

– Vi har inte haft några anlagda bränder 

och jag kan inte säga några fl er riktigt 

stora saker. 

Hur stor del av institutionsmiljöerna 

är stängda för allmänheten idag? 

– Jag har ingen siffra, det är beroende 

av vilken verksamhet man har. 

Vilken typ är det som är låst? 

– Det vill jag inte gå in på. 

Har ni vidtagit några särskilda åtgärder 

efter det som hände på Virginia 

Tech? 

– Det är ju bara några veckor sedan. Det 

är väldigt svårt att skydda sig mot den 

här typen av attacker. När de inte ens 

kunde göra det i USA trots att de har så 

mycket väktare och poliser på sina högskolor 

och universitet är det ju väldigt 

svårt. 

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se

Ergo #7 / 2007 NYHETER / 09 

Eftersatt miljöarbete på nationerna 

Studenter: engagerade idealister 

som föregår med gott 

exempel i allt från jämlikhet 

till miljö? Nej, inte riktigt. Det 

menar tre Cemusstudenter som 

har kartlagt nationernas arbete 

med hållbar utveckling. 

Klimathotet har varit på 

allas läppar den senaste 

tiden, och enligt en färsk 

undersökning är fyra av tio 

svenskar beredda att sänka 

sin levnadsstandard för att dra sitt strå 

till stacken. Men hur starkt är studenternas 

engagemang? Det ville Camilla Williamsson, 

Frida Gustafsson och Johan 

Wikström ta reda på. Inom ramen för en 

Cemuskurs intervjuade de kuratorer på 

Uppsalas nationer för att ta reda på hur 

nationerna jobbar med miljö och hållbar 

utveckling. 

– Vi ville knyta an till miljödebatten 

och undersöka något nära oss, nära vår 

verklighet. Och vi hade väl en tanke om 

att intresset och engagemanget skulle 

frodas bland unga människor, berättar 

Frida Gustafsson. 

MEN MED RESULTATET i hand är de snarare 

besvikna. Deras bild är att det överlag 

görs lite och fi nns en stor osäkerhet 

kring de här frågorna på nationerna. 

Ingen nation serverar till exempel rättvisemärkt 

kaffe, och bara tre köper in 

mer än enstaka kravmärkta/ekologiska 

produkter. Överlag är det få nationer 

som har en genomtänkt strategi för sitt 

arbete med hållbar utveckling, säger Johan 

Wikström: 

– Många kuratorer vet till exempel inte 

om man använder miljömärkta städprodukter. 

Och gör man det framstår det 

ofta mer som en slump än ett medvetet 

beslut. 

Tids- och kunskapsbrist uppges vara de 

främsta orsakerna till att miljöarbetet 

är eftersatt. Men också bristande engagemang, 

hos både nationsaktiva och 

Johan Wikström, Frida Gustafsson och Camilla Williamsson. 

studenter som besöker nationerna. Flera 

nationer har till exempel gjort satsningar 

på ekologisk mat, men upplevt att efterfrågan 

inte varit tillräckligt stor för 

att konceptet ska gå runt ekonomiskt. 

– Det är jag jätteförvånad över. Jag tror 

fortfarande att studenter är engagerade 

och villiga att betala några kronor mer 

för schysta produkter, även om man har 

snålt med pengar, säger Frida Gustafsson. 

GODA EXEMPEL FINNS dock, betonar de. 

Flera nationer har både miljöpolicy och 

miljöombud. Och de fl esta välkomnar 

ett mer ambitiöst miljöarbete och uppger 

att det fi nns utrymme för det inom 

organisationen, bara någon engagerad 

person tar initiativ. 

Hur kan man då göra skillnad som enskild 

student? 

– Använd din konsumentmakt. Efter- 

Ett ögonblick... Cecilia Wikström, 

folkpartistisk riksdagsledamot och ledamot 

i Uppsala universitets styrelse. 

Foto: Folkpartiet 

Foto: Hanna Lundquist 

fråga kravmärkt eller rättvisemärkt på 

nationerna. Eller gå dit och erbjud dig att 

bli miljöansvarig, säger Frida Gustafsson. 

Alexandra Stenström, ordförande 

för nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet, 

menar att det är svårt att 

få kontinuitet i miljöarbetet eftersom 

de nationsaktiva bara sitter på sina poster 

i något år. 

– Det är väldigt mycket att sätta sig in 

i när man kommer direkt från studierna 

som ny kurator. Jag tror att det är lätt att 

sådana här frågor blir liggande, liksom 

allt som inte är akut för dagen, säger hon. 

Samtidigt menar hon att nationerna 

skulle ha mer krav- och rättvisemärkt 

om studenterna efterfrågade det: 

– Nationerna levererar det studenterna 

vill ha. Vill man ha rättvisemärkt 

kaffe så kommer man att få det. 


Du och ditt parti har drivit frågan om att 

avpolitisera styrningen av svenska universitet 

och högskolor. När regeringen 

nu för första gången har utsett nya styrelser 

enligt lärosätenas egna förslag 

är du den enda politikern som fi nns kvar 

i UU:s styrelse. En socialdemokrat och 

en vänsterpartist försvinner däremot. 

Kommentar? 

– När jag blev uppringd av [universitetets 

rektor] Anders Hallberg påpekade 

jag just att jag har drivit frågan om 

avpolitisering hårt. Men han var noga 

med att förklara att de inte vill ha mig 

för att jag är folkpartist eller riksdagsledamot, 

utan för den individ jag är 

och den kompetens jag har. Med den 

motiveringen tackade jag ja till att bli 

nominerad. 

Varför tror du att du har ombetts att 

sitta kvar? 

– Jag frågade mig själv samma sak. Anders 

Hallberg sa att de behöver mig för 

att jag är ”en stor kulturbärare”. Det har 

jag aldrig kallats förut, och det känns 

naturligtvis kolossalt smickrande. 

• Nationerna har bland 

annat tillfrågats om de 

har någon miljöpolicy, 

om de källsorterar, om 

de köper ekologiska/ 

kravmärkta produkter, om de har 

en jämställdhetsplan och om de har 

ambitionen att driva miljöfrågor och 

sociala frågor. 

• Utifrån svaren har en poängbaserad 

rankinglista gjorts. Nationerna får 

mellan 3 och 9 poäng av 14 möjliga. 

Bäst placerar sig Norrlands och 

Gotlands nation, medan Stockholms 

nation hamnar i botten. 

• Smålands nation har inte deltagit i 

undersökningen. 

...men VG:s ekologiska 

satsning går hem 

Flera nationer vittnar om att studenternas 

intresse för ekologisk och schyst 

producerad mat är svalt. Men initiativtagarna 

bakom VG:s satsning Gården har 

en annan uppfattning. Gården är en reggaeklubb 

som serverar vegetarisk och 

till stora delar ekologisk, rättvisemärkt 

och/eller närproducerad och säsongsbetonad 

mat. 

GÅRDEN STARTADES utifrån förhoppningen 

att det fanns en efterfrågan på 

ekologisk mat – vilket visade sig stämma. 

Hittills har man enligt arrangören 

Adam Roigert slagit nytt säljrekord varje 

gång klubben har hållits. Gården hade 

säsongsavslutning 18 maj men kommer 

tillbaka i höst. 


Vilken fråga kommer du som styrelseledamot 

att ägna extra mycket engagemang 

de kommande tre åren? 

– Jag kommer framför allt att värna om 

studentinfl ytandet, även i beredande 

organ. Min erfarenhet är att studentrepresentanterna 

alltid är otroligt väl förberedda. 

Det är jätteviktigt att vi har ett 

gott studentinfl ytande vid universitetet. 

Du är motståndare till att avskaffa kårobligatoriet. 

Vad tror du händer med studentinfl 

ytandet när obligatoriet försvinner? 

– Jag tror för det första inte att vi har sett 

slutet av den här frågan. I direktiven till 

utredaren står att studentinfl ytandet 

först måste säkerställas. Det är inte gjort 

i en handvändning, och det är inte alls säkert 

att man kommer att lyckas avveckla 

den här gången heller. Jag skulle inte blir 

förvånad om [utredaren] Erland Ringborg 

kommer tillbaka och säger att det här inte 

går att göra. Då måste alla plakatpolitiker 

som driver avskaffandet som en frihetsfråga 

helt enkelt gilla läget. 



NYHETER I KORTHET 

Var tionde utbildning 

håller inte måttet 

Var tionde högskoleutbildning håller 

inte måttet. Sedan år 2000 har Högskoleverket 

granskat 1 700 utbildningar 

vid svenska lärosäten. Elva procent 

av dem har bedömts ha så allvarliga 

brister att deras rätt att examinera 

har ifrågasatts. Vid ett ifrågasättande 

får högskolan ett år på sig att åtgärda 

bristerna. Flest ifrågasättanden, 20 

stycken, har Uppsala universitet fått. 

Men det betyder inte att Uppsala generellt 

sett har låg kvalitet på sina utbildningar. 

Tvärtom har universitetet ofta 

fått beröm för sina goda utbildningsmiljöer 

och kompetenta lärare, skriver 

Högskoleverket. 

Verket konstaterar att svensk högskoleutbildning 

håller god kvalitet, också 

i ett internationellt perspektiv. Det 

fi nns dock återkommande problem 

som behöver rättas till. Dit hör bristande 

ekonomiska resurser och för få 

undervisningstimmar inom många 

utbildningar. Som ett steg på vägen för 

bättre kvalitet föreslår Högskoleverket 

att högskolorna inte bara bör tilldelas 

resurser utifrån hur många studenter 

man antar och examinerar utan också 

utifrån utbildningskvalitet. 

Två områden i fokus för SFS 

Förberedelser inför kårobligatoriets 

avskaffande och bättre samverkan 

mellan lärosäten och samhälle. Det är 

huvudfrågorna för Sveriges förenade 

studentkårer (SFS) det kommande året. 

De två fokusfrågorna fastställdes vid 

årets SFS-fullmäktige som arrangerades 

i Visby i slutet av april, bara ett par 

veckor efter att regeringen tillsatt en 

utredning med uppdrag att avveckla 

kårobligatoriet innan 2010. 

Målet om ett fortsatt starkt studentinfl 

ytande hoppas SFS uppnå bland annat 

genom att i högre grad än idag synliggöra 

det arbete som kårerna gör. Man 

ska också erbjuda medlemskårerna 

bedömargrupper för att granska den 

egna verksamheten inför den omställningsprocess 

som väntar, samt ta fram 

ett eget förslag på hur studentkårer kan 

organiseras utan ett obligatorium. 

Den andra frågan, om ökad samverkan 

mellan högskolorna och det omgivande 

samhället, syftar till att höja 

utbildningskvaliteten i den svenska 

högskolan. SFS vill till exempel se fl er 

lärare med bakgrund från arbetslivet. 

Ett annat mål är att alla studenter ska 

ha möjlighet till kvalitativ och relevant 

praktik och handledning. 

De senaste åren har SFS haft tre fokusfrågor, 

vilket Uppsala studentkår (US) 

tillsammans med fem andra kårer ville 

ha även kommande verksamhetsår. 

När majoriteten inte stödde förslaget, 

bland annat med hänvisning till kommande 

nedskärningar i SFS kansli, 

drev man i stället linjen att kvalitetsfrågan 

borde ersättas med en fråga om 

studiesocial trygghet. Men även här 

tyckte majoriteten annorlunda. 

– Vi ville inte att SFS ska tappa bort det 

viktiga arbetet kring studiesociala villkor. 

Dessutom är trygghetsfrågan mer 

konkret än kvalitetsfrågan och lättare 

att driva en nationell kampanj kring, 

säger Susanna Hansson, vice ordförande 

för US. 

Ny lagstiftning öppnar för större kvotgrupper: 

Fler antas via alternativt urval 

Från och med i höst får högskolorna 

själva bestämma hur en 

femtedel av nybörjarplatserna 

ska tillsättas. Nästa år väntas 

andelen öka till en tredjedel av 

platserna. 

Möjligheten att anta tio 

procent av nybörjarstudenterna 

med andra 

metoder än betyg och 

högskoleprov har funnits 

sedan 2003, men få högskolor har 

hittills använt sig av det alternativa urvalet. 

Flera av dem som har försökt har 

dessutom fått backning i rätten – dit hör 

Uppsala universitets försök med etnisk 

kvotering till juristprogrammet. Nu har 

dock rättsläget och antagningsreglerna 

förtydligats i lagtexterna. De meriter 

som efterfrågas av en högskola måste 

vara av värde för den sökta utbildningen. 

MEN DET TYCKS FINNAS kvar mycket 

tveksamhet på landets lärosäten kring 

hur det alternativa urvalet kan och får 

användas. En knäckfråga är om det är 

möjligt att använda det alternativa urvalet 

till att öka underrepresenterade 

gruppers närvaro i högskolan, trots att 

lagtexten numera tydligt sätter stopp 

för kvotering. Uppsala studentkårs vice 

ordförande Kristina Persdotter tror att 

det går, till exempel genom att efterfråga 

kunskaper i vissa språk. 

– Man kan argumentera för att språk är 

värdefullt för utbildningen i sig. Språkkunskaper 

ger en student tillgång till ett 

bredare vetenskapligt källmaterial, och 

på till exempel vårdutbildningar kan 

kunskaper i de stora invandrarspråken 

vara till nytta för att kunna kommunicera 

med patienter, säger hon. 

Utebliven styrelseplats upprör 

Carl Nettelblad från Halvera. 

nu röstades i februari fram av 

Uppsalas kårfullmäktige som 

en av två Uppsalakandidater 

till SFS styrelse. Detta borde 

ha inneburit att han via kårens 

röstpiska i SFS var garanterad 

platsen. Ändå gick den istället 

till Hanna Mörck från Vänsterns 

studentförbund då SFS fullmäktige 

sammanträdde i april. 

Carl Nettelblad stod på andra 

plats på Uppsalas lista 

över styrelsekandidater, efter 

förstanamnet Susanna 

Hans son (UUS). Att han gick 

miste om platsen vid omröstningen berodde 

på att fl era av Uppsalaledamöterna 

hade strukit de två översta namnen, 

vilket innebar att tredjenamnet Hanna 

Mörck passerade Carl Nettelblad och tog 

platsen. 

Carl Nettelblad och Halvera.nu ser det 

hela som en kupp, och har klara misstankar 

om vilka som ligger bakom. 

– Jag tror att några från S-studenter 

• Från 1 juli i år får högskolan 

själv bestämma 

urvalsgrunderna till 

högst 20 procent av 

platserna på en utbildning 

på grundnivå och som vänder sig 

till nybörjare. 

• 1 juli 2008 utökas antalet till max 

en tredjedel av platserna (enligt ett 

väntat riksdagsbeslut) 

• Enligt Högskoleförordningen 

får de av högskolan bestämda 

urvalsgrunderna bestå av 1) andra 

särskilda prov än högskoleprovet, 2) 

kunskaper, arbetslivserfarenhet eller 

annan erfarenhet som är särskilt 

värdefull för den sökta utbildningen, 

och 3) andra för utbildningen sakliga 

omständigheter. Det klargörs också 

att platser inte får reserveras för 

sökande från en viss grupp eller med 

viss bakgrund (kvotering). 

På Uppsala universitet fi nns dock 

i dagsläget inga planer på att införa 

språkkunskaper som ett antagningskriterium. 

Det som hittills har diskuterats 

är i stället arbetslivserfarenhet. Nästa 

höst försvinner möjligheten att tillgodoräkna 

sig arbetslivserfarenhet via den så 

kallade 25:4-regeln, liksom de 0,5 pluspoängen 

på högskoleprovet som fem års 

arbetslivserfarenhet har gett. 

– Vill högskolorna ha arbetslivserfarenhet 

som en merit måste man hädanefter 

ta in det via det alternativa urvalet, 

konstaterar Kristina Persdotter. 

Så här långt har enligt vad Ergo erfar 

ekonomprogrammet, personalvetarprogrammet 

och röntgensjuksköterskeprogrammet 

i Uppsala diskuterat att från 

hösten 2008 ta in studenter på grundval 

av arbetslivserfarenhet. 

är inblandade. Jag har till exempel hört 

från fl era håll att Dat Tran (S-studenters 

femtenamn på kårvalslistan) gjorde 

strykningar. 

Carl Nettelblad berättar även om ett 

enskilt samtal med S-studenten Kristina 

Persdotter (nuvarande vice ordförande 

för Uppsala studentkår) ett par dagar 

före styrelseomröstningen där hon uppmanat 

honom att göra en ”positiv tolkning” 

av kårens åsiktsprogram när han 

agerade i SFS fullmäktige, vilket ledde 

till meningsskiljaktigheter. Efter att 

SFS-styrelsen var tillsatt kom ledamöter 

från UUS och VSF kom fram till honom 

och beklagade att det hade gått som det 

hade gått, medan inga S-studenter valde 

att ta upp saken. 

– Jag kan förstå om man inte vill ha 

mig i styrelsen, men då hade det funnits 

utrymme att göra något åt det och ändå 

hålla sig till spelreglerna. Det här känns 

lite konstigt. Sättet som det här gick till 

på uppfattar jag som ett personangrepp 

mot mig. Först får man hotelser i enrum, 

sedan hör man ingenting innan ett antal 

personer stryker mitt namn i strid med 

vad som var överenskommet från början. 

Kristina Persdotter medger att hon var 

Det breddade alternativa urvalet 

öppnar också för antagningsmetoder 

som utbildningsspecifi ka prov och intervjuer. 

Hur sådana bäst ska utformas, 

arrangeras och kombineras med andra 

metoder diskuterades nyligen under ett 

nationellt seminarium som Uppsala studentkår 

var medarrangör till. 

– Det är viktigt att man nu använder 

den här möjligheten, inskärpte Lars 

Brandell, som har varit medförfattare 

till en statlig utredning om antagning 

till högskolan. 

SÄRSKILT VIKTIGT ATT använda alternativa 

urvalsmetoder menar han att det är 

vid utbildningar med högt söktryck, där 

slumpen eller några decimaler i gymnasiebetyget 

idag avgör vem som kommer 

in. 

Men det är långt ifrån givet att andra 

metoder än betyg och högskoleprov 

automatiskt breddar rekryteringen till 

högskolan, påpekade fl era seminariedeltagare. 

Göteborgsforskaren Christina 

Cliffordson är inne på samma spår: 

– Allt som man kan förbereda sig och 

få hjälp inför tenderar att gynna elever 

med en viss bakgrund, det kommer man 

inte runt. 

Och det fi nns indikationer på att personer 

från studieovana hem drar sig för att 

alls söka via de alternativa metoderna, 

menar hon. Det kan bero på bristande 

information. 

– Men också på att metoder som intervjuer 

och personliga brev innebär att 

man som sökande är mer utsatt, intervjuer 

kräver vanligtvis också en viss ekonomisk 

investering. Risken är att man 

inte ens söker. Men om man väl söker är 

det inget som talar för att personer från 

studieovana hem missgynnas. 


irriterad över Carl Nettelblads agerande 

under SFS fullmäktige, men menar att 

påståendet att hon ska ha hotat någon 

är helt fel. Hon avvisar helt kopplingen 

mellan hennes och Nettelblads meningsskiljaktigheter 

och hans uteblivna 

styrelseplats, och säger även att hon inte 

vet vilka som låg bakom strykningarna 

samt att hon beklagar att Nettelblad 

ströks bort från en styrelseplats. 

Dat Tran säger att han inte har strukit 

någon, däremot att han missuppfattade 

röstsystemet och ringade in de två 

översta namnen, vilket gjorde att rösten 

ogiltigförklarades. 

– Jag känner dem inte och har ingen 

uppfattning om dem. Jag var där på kårens 

uppdrag och hade för avsikt att göra 

som kåren hade bestämt. Vilka det var 

som strök namnen har jag ingen aning 

om, säger han. 

Hanna Mörck meddelade strax före 

Ergos pressläggning att hon avstår från 

platsen under förutsättning att Carl Nettelblad 

och ingen annan får den istället. 


Läs mer på debattplats på sidan 4


Sedan 1999 har Uppsala 

universitets jämställdhetskommitté 

beviljat pengar till åtta 

kurslitteraturgranskningar ur 

ett genus- eller hbt-perspektiv. 

Men det är sällsynt att litteratur 

plockas bort som ett resultat av 

granskningarna. 

Jämställdhetskommittén har 

stått bakom sex genusgranskningar 

och två hbt-granskningar 

de senaste nio åren, 

i två fall tillsammans med 

Uppsala studentkår. Därtill har kåren på 

egen hand låtit genomföra två granskningar 

ur ett genusperspektiv, som publicerades 

i mars i år. Ofta är det studenter, 

forskarstuderande eller lärare som 

genomfört dem. 

Vilken konkret effekt har då granskningarna? 

Händer det något på litteraturlistorna? 

Jämställdhetshandläggare 

Annika Lindé har inget tydligt svar på 

frågan eftersom jämställdhetskommittén 

inte gör den typen av uppföljningar. 

– Vi utlyser pengar för genusanalyser, 

men vi kan inte gå in och kolla vad som 

har hänt. Den typen av diskussion måste 

vara inomvetenskaplig om den ska leda 

någonstans, säger Annika Lindé. 

Hennes generella uppfattning är att 

litteraturlistorna ser bättre ut idag än 

förr, både vad gäller könsfördelningen 

mellan författare och genusteoretiska 

inslag, men att det går alldeles för långsamt. 

EN RUNDRINGNING TILL de institutioner 

där granskningar har gjorts visar att få 

har låtit göra någon egen uppföljning 

av vad som hänt efter granskningen. 

Därför har de fl esta svårt att uttala sig 

om vilken litteratur som eventuellt har 

bytts ut. Det vanligaste mottagandet av 

granskningarna är att man vid publice- 

ringen har informerat och fört en diskussion 

med lärarkollegiet. Ibland har 

även studentrepresentanter bjudits in. 

Att kurslitteratur som har kritiserats 

plockas bort är mycket sällsynt, enligt 

de institutionsföreträdare som Ergo 

har talat med. I stället använder institutionerna 

kompletterande material och 

uppmanar lärarna att problematisera 

den befi ntliga litteraturen. Men undantag 

fi nns. Både Tyska och Ekonomisk- 

historiska institutionen har tagit bort 

visst material – dock med förbehållet att 

det nog skulle ha gjorts ändå och att litteraturlistor 

ständigt förändras. 

TROTS BRISTEN PÅ KONKRETA resultat 

menar i princip samtliga institutioner 

att granskningarna är välkomna och 

har haft verkan genom att medvetandegöra 

lärarkåren och föra upp ämnet till 

diskussion. 

– Det här var ingen nyhet för oss, men 

det är bra att vi får ett incitament till för 

förändring, säger till exempel Ann Öhrberg 

på Litteraturvetenskapliga institutionen. 

Hon tillägger att de egna studenterna 

är institutionens hårdaste och mest 

ihärdiga kritiker, ett engagemang hon 

är glad över. 

Hans Eklund på Juridiska institutionen, 

vars 

litteratur har 

genusgranskats 

både 1999 och 

2007, framhäver 

att institutionen 

inte anser att all 

kritik i den senast 

utförda granskningen 

är korrekt 

eller befogad. En 

del tas dock på 

stort allvar, och 

NYHETER / 11 

UpUnet-S behåller internetmonopol 

Det står nu klart att Uppsala 

universitets studentnätverk 

UpUnet-S kommer att fortsätta 

erbjuda bredband till Uppsalas 

studentbostäder. Därmed 

kommer troligen UpUnet-S att 

fortsätta vara det enda bredbandet 

till studenterna, så länge 

fastighetsägarna inte väljer en 

annan väg. 

Sedan länge har Upunet-S, 

universitetets datornätverk 

för studenter som också är en 

del av det nationella universitetsnätverket 

Sunet, varit 

enda internetleverantör till Uppsalas 

studentbostäder. Under många år har 

det diskuterats huruvida man ska fortsätta 

på detta sätt. 

– Det är en nationell diskussion. Vid 

starten för över tio år sedan var bredband 

mycket ovanligare. Då fanns det 

ett mycket större behov av ett nätverk för 

studentbostäderna, säger Per Lindgren, 

IT-chef på universitetsförvaltningen. 

IDAG HAR MÅNGA ORTER slutat att koppla 

studentbostäderna till universiteten eftersom 

kostnaderna inte längre motiveras 

av behovet, och för att många ansåg 

Inga mätbara 

effekter av 

granskningar 

att nätverket inte utnyttjades till rätt 

saker. Universiteten var rädda för dålig 

publicitet i samband med fi ldelning och 

det framkom också att en mycket stor 

del av hela Sunets bandbredd konsumerades 

av studenternas privata trafi k. En 

del universitet ansåg dessutom att det 

var orättvist att bara vissa studenter fi ck 

tillgång till datanätet i hemmet. I just 

Uppsala är situationen lite annorlunda 

eftersom fl er studenter bor i studentbostäder 

jämfört med de fl esta andra städer. 

Per Lindgren tycker trots motargumenten 

att UpUnet-S bör fi nnas i studenternas 

bostäder även i fortsättningen. 

– Några av de största anledningarna 

till att fortsätta att erbjuda bostäderna 

internetanslutning är att vi når många 

med förhållandevis kostnadseffektiva 

medel, och att vi når väldigt många studenter 

– under en persons studietid här 

i Uppsala hinner vi nå fl er än de som är 

anslutna i ett visst givet ögonblick. 

UNIVERSITETETS KOSTNADER är i storleksordningen 

10–20 kronor per månad 

och ansluten bostad, men uppkopplingen 

erbjuds gratis till fastighetsägarna, 

som därefter får bestämma själva hur 

mycket de vill ta betalt från av hyresgästen 

för nätets underhåll och drift. 

– Vi erbjuder och de accepterar, uttrycker 

Per Lindgren saken. Vissa na- 

tionsbostäder har inte tagit någon avgift 

alls av studenterna. 

Hos Studentstaden har det tidigare 

inneburit en explicit avgift på mellan 

150 och 180 kr per månad som dock försvunnit 

från hyresavin från och med januari 

2006. 

– Det var en kvarleva från när det installerades 

i rummen. Man la dit en extra 

summa för dem som ville ha bredband, 

säger Tomas Pettersson på AP Fastigheter. 

Det som numera ligger med i hyran är 

avgift för den investering som ursprungligen 

gjordes samt för löpande drift, 

underhåll och kompletterande investeringar. 

Storleken på avgiften har man 

kommit överens om med hyresgästföreningen. 

KOSTNADERNA ÄR EN AV anledningarna 

till att en del studenter har varit kritiska 

till hur bredbandet i deras bostäder administrerats. 

Carl-Magnus Clausson är 

en av dem. Han har som student försökt 

engagera folk för att frammana ett nytt 

sätt att ge Uppsalas studenter bredband, 

där privata bolag släpps in som alternativ, 

precis som för vanliga bostäder. Enligt 

honom kan man inte ens jämföra 

UpUnet-S tjänster med dem hos en vanlig 

operatör. Framför allt handlar det 

om hur mycket bandbredd som kan erbjudas 

till vilken kostnad. 

När psykologprogrammet granskades visade det sig att 

hbt-personer knappt förekom i kurslitteraturen. 

Illustration: Katarina Seth 

– Jag vill att de aktivt ska arbeta för ett 

nät som fl era operatörer kan fi nnas i 

samtidigt, så vi får ett priskrig. Man kan 

jämföra med Lund – där är priset mycket 

lägre för obegränsad bandbredd. 

Per Lindgren på universitetsförvaltningen 

kontrar med att det är svårt för 

nätoperatören att garantera en hög hastighet. 

– Vi begär av fastighetsägarna att de begränsar 

anslutningen till 10 Mbit/s. Men 

vi kan inte garantera denna hastighet 

till varje bostad – det skulle bli för dyrt. 

Carl-Magnus Clausson tror inte att avgiften 

som Studentstaden tagit ut är förenlig 

med kostnaden för nätdriften. 

– Runt år 2000 grävde man ner linor, 

som sedan har betalat sig fl era gånger 

om. För en vanlig bredbandsoperatör 

är månadskostnaden för underhåll och 

drift ungefär 50 kr per månad, hävdar 

han. 

Tomas Pettersson på AP Fastigheter anser 

däremot att bredbandet är prisvärt 

och tycker att studenten generellt sett 

får ett bra erbjudande via UpUnet-S. 

– Vi tar inte betalt för själva bandbredden, 

då det tillhandahålls avgiftsfritt av 

UpUnet-S. Andra leverantörer kan självklart 

inte tillhandahålla detta gratis för 

studenten, utan det skulle medföra kostnader 

för studenten. 

HENRIK LIDBJÖRK 

Hans Eklund 

Hans Eklund har vänt sig direkt till läroboksförfattarna 

med synpunkterna. 

– Vi är tacksamma över sådana här 

granskningar, och även om jag skulle 

säga att vi har en hög medvetenhet om 

de här frågorna kan det alltid bli bättre. 

Men man ska inte glömma att genus 

bara är ett perspektiv, medan det fi nns 

andra, till exempel klass, som jag befarar 

lyser med sin frånvaro. 


12 / PORTRÄTTET Ergo #7 / 2007 

Uppsalastudenten Frida leder LUF: 

»Jag trivs 

otroligt bra« 

I december bytte Frida Johansson 

Metso psykologstudierna i Uppsala 

mot ordförandeskapet i Liberala ungdomsförbundet. 

Ergo har träffat henne 

och pratat politik och dataintrång. 

Uppsala centralstation, 1 maj 

klockan tio. Utmattade valborgsfi 

rare kliver på tåget 

hem samtidigt som stadens 

renhållningsarbetare röjer 

bort de sista resterna av gårdagens sjöslag. 

Frida Johansson Metso, 22-årig ordförande 

för Liberala ungdomsförbundet, 

ser piggare ut än hon påstår sig vara, och 

konstaterar att hennes förbundssekreterare 

som bokat intervjutiden inte kan ha 

insett hur stort sista april är i Uppsala. 

Det är vid sådana här tillfällen, eller när 

hon måste stiga upp klockan fyra för att 

bli hämtad med taxi till en morgon-tvsoffa 

i Stockholm, som hennes icke-politiska 

kompisar kan tycka att hon har ett 

galet jobb. 

Själv har hon svårt att se att hon kunde 

göra något roligare. Luf må med sina 

1 800 medlemmar vara Sveriges minsta 

politiska ungdomsförbund, Frida Johansson 

Metso får ändå resa Sverige och 

världen runt. När vi ses är hon på väg till 

Umeå, efter det ska hon till Rwanda. Hon 

skriver debattartiklar, träffar människor, 

pratar i skolklasser och äter frukost 

med folkpartiledningen. Kort sagt får 

hon ägna sig åt den del av politiken hon 

tycker bäst om: opinionsbildning, principer 

och problemlösning. Hon har provat 

de torrare bitarna också, i stadsdelsnämnden 

i uppväxtstaden Göteborg. 

– Det är det absolut tråkigaste jag har 

varit med om! Man sitter och bestämmer 

vilken färg det ska vara på gungorna i 

lekparken. Den där hands-on-politiken 

blir otroligt pragmatisk och är inte vad 

jag vill göra, säger hon. 

DET HAR STORMAT kring folkpartiet det 

senaste året, och Frida Johansson Metso 

har synts fl itigt i medierna. Efter Lars 

Leijonborgs avgångsbeslut kritiserade 

hon i en debattartikel personfi xeringen 

och drevbeteendet hon menar fi nns 

NAMN: Frida Johansson 

Metso 

ÅLDER: Fyller 23 i höst. 

UPPVÄXT: Göteborg, vill så 

småningom fl ytta tillbaka dit 

FAMILJ: Föräldrar, en lillasyster. 

BOR: I bostadsrätt i Fålhagen. 

GÖR PÅ FRITIDEN: Försöker hinna träffa 

kompisar. Biofantast och i grunden en 

hästtjej. 

både inom de politiska partierna och i 

medierna. 

– Det är ett ganska hårt klimat inom 

politiken. Det är svårt för mig att säga 

åt unga människor att engagera sig när 

politiken sedan handlar så mycket om 

makt, och när man är så taskiga mot 

varandra. Lars Leijonborg har lagt 43 år 

av sitt liv på folkpartiet. Ska man då jaga 

bort honom innan han ens har fått presentera 

sin vision? 

Att Leijonborg avgick har hon dock inga 

problem med i sig. Han är ingen dålig ledare, 

anser hon, men en för svag sådan, 

som har gett fritt spelrum till de folkpartister 

som de senaste åren har släppt 

upp olika ”testballonger”. Som Nyamko 

Sabunis förslag om obligatoriska gynkontroller 

för högstadiefl ickor eller 

Mauricio Rojas hårdföra linje i integrationsfrågor. 

Men hon skriver inte under 

på att partiet har rört sig åt höger. 

– DET HAR INTE MED höger-vänsterskalan 

att göra, mer med hårdhetsskalan. Jag 

skulle vilja säga att det har med dumhetsskalan 

att göra. Jag tycker att många 

av förslagen är korkade, jag har svårt att 

känna igen mig i dem och de är väldigt 

dåligt förankrade i partiet. 

Men den överhängande frågan för Liberala 

ungdomsförbundet den senaste 

tiden har varit en annan. Mitt under valspurten 

i höstas avslöjades att Lufs presssekreterare 

Per Jodenius vid ett fl ertal 

tillfällen hade loggat in på socialdemokraternas 

intranät och spritt information 

därifrån vidare inom folkpartiet. 

Vad säger det om Luf som organisation 

att det kunde hända? 

– Det säger väl väldigt mycket om Per 

som person. Per är ju en god vän till mig, 

jag är otroligt besviken över att han kan 

ha så dåligt omdöme. Men det säger också 

mycket om klimatet i organisationen. 

Det här valet utmålades som den sista 

UTBILDNING: Har studieuppehåll från 

psykologprogrammet i Uppsala. 

JOBB: Ordförande för Liberala ungdomsförbundet. 

DRIVKRAFT I POLITIKEN: – Det är 

lite tråkigt att säga, men det är ilska. 

Jag blir så arg när folk tar sig rätten 

att bestämma över andra människor, 

och inte gör det för andra människors 

bästa. 

Frida Johansson Metso njuter av solen på fjortisbryggan. 

striden, det var nu eller aldrig, och det 

fanns en hel del som tyckte att ändamålen 

helgar medlen. 

Sedan hon tillträdde har hon ägnat 

mycket tid åt att åka runt bland de lokala 

förbunden och prata etik, apropå det 

inträffade. 

– Om man tror på en idé, särskilt som 

politiker, så måste man leva efter den. 

I folkpartiet pratar vi om att vi avskyr 

buggning och tycker att det är helt rättsvidrigt, 

och så har vi en medarbetare 

som gör på det här sättet. Då har man 

helt underkänt sina egna idéer. 

Hur mycket har det här skadat Luf? 

– Det gav en väldigt besviken och chockad 

stämning i organisationen, många 

kände Per och mådde dåligt över det 

som hänt. Men vi hanterade det med en 

gång och idag skulle jag säga att Luf mår 

ganska bra. Hur mycket det har skadat 

Frida Johansson Metso om... 

... att sju procent röstade i senaste kårvalet: 

– Jag skulle tycka att det var jättejobbigt 

att vara kårpolitiker och känna att 

man inte har något demokratiskt mandat. 

Samtidigt är jag ordförande för det 

minsta ungdomsförbundet, så jag kan 

inte säga så mycket. 

... att fem av tolv personer i Lufs förbundsstyrelse 

är från Uppsala: 

– Jag tror inte att en enda är född i Uppsala. 

Uppsala är en sådan stad dit människor 

tar sig, där man träffas, sitter och 

diskuterar och funderar tillsammans 

och gör varandra lite smartare. 

... Jan Björklund som partiledare för 

folkpartiet: 


förtroendet för oss vet jag inte – jag möts 

inte av det på skolor eller så. Jag tror att 

folk glömmer snabbare än man tror. 

När Frida Johansson Metso valdes till 

ordförande hade hon hunnit läsa fem 

terminer på psykologprogrammet, och 

hon är fast besluten om att fortsätta när 

hon lämnar sin post. Så nej, hon har inte 

för avsikt att bli politiker på heltid. Och 

hon menar det, säger hon. 

– Jag är 22 år och har varit aktiv i Luf 

sedan jag var 14. Det här är ett skitroligt 

jobb och jag trivs otroligt bra. Men det 

fi nns andra saker i livet som man känner 

att man missar. Och det skulle vara skönt 

att kunna öppna morgontidningen och 

inte bli störtupprörd och känna att jag 

måste skriva sju debattartiklar, utan 

bara konstatera: det här var inte bra. 


– Björklund är en helt annan typ av ledare 

än Leijonborg. Framför allt är han 

mycket rakare, han kan peka med hela 

handen. Det tror jag att folkpartiet behöver. 

Jag tror att han kan inge partiet 

lite självförtroende. 

... skillnaderna mellan en socialliberal 

och en socialdemokrat: 

– De är stora. Jag har inget emot fördelningspolitik 

och tycker att vi ska ha en 

generell välfärd. Men socialdemokraterna 

har fel när de säger att människor 

är lika: att människor har lika värde betyder 

inte att de är lika. Man har samma 

grundläggande rättigheter, som rätten 

till utbildning, och ingen har rätt att sätta 

upp hinder för någon annan. Men sen 

får man banne mig klara sig själv.


Fyra röster om forskningens villkor: 

På lördag 26 maj promoveras ett 

femtiotal doktorer inom humaniora 

och samhällsvetenskap 

i universitetsaulan. Men vilka 

möjligheter har de att fortsätta 

forska? Ergo har pratat med fyra 

Uppsalaforskare om villkoren för 

den humanistiska och samhällsvetenskapliga 

forskningen – och 

om vad som måste göras för att 

förbättra situationen. 

Dålig ekonomi och dystra 

framtidsutsikter. Missnöjet 

med villkoren för dagens 

humanistiska och samhällsvetenskapliga 

forskning är 

utbrett, samtidigt som den riktigt stora 

debatten verkar saknas. Ergo sökte upp 

några forskare vid Uppsala universitet 

för att ta del av deras perspektiv, och fann 

att missnöjet med de ekonomiska förutsättningarna 

var en gemensam nämnare. 

Åsikterna om hur situationen kan 

förbättras skiljer sig däremot åt; vissa 

menar att vägen till legitimitet går via att 

hävda humaniorans och samhällsvetenskapernas 

förmåga att skilja “sant” från 

“falskt”, andra att akademin bör söka sig 

utåt i samarbete med samhällets aktörer 

för att återfå sin ställning. 

Sharon Rider är amerikansk fi losof anställd 

vid Uppsala universitet, och hennes 

intryck är att de fl esta kollegor här 

är överens om att forskningsvillkoren är 

långtifrån optimala. 

– I alla fall lektorerna är överens, för det 

är de som drabbas hårdast. Men det gäller 

Per Löwdin 

HSV-chefens 

testamente en väl 

inlindad kritik av 

utbildningspolitiken 

även professorerna nuförtiden. 

Sharon menar att en doktorandtjänst 

idag är något av en återvändsgränd, eftersom 

det fi nns så få forskarassistenttjänster. 

Och lektoraten, den naturliga 

fortsättningen för disputerade i humaniora, 

anses av många inte längre särskilt 

lockande då de erbjuder så lite utrymme 

för egen forskning. 

YLVA HASSELBERG, ekonomisk historiker, 

anser att forskare idag tänker mer 

och mer på sin egen meritering och karriär, 

och mindre på de större ramarna för 

verksamheten. Två starka trender hon ser 

inom universitetsvärlden är ekonomisering 

och standardisering. 

– Jag ser ett ekonomiskt motiverat 

tryck, som syftar till en effektivisering. 

Det tar sig uttryck i det här företagsekonomiska 

tänkandet och handlar väldigt 

mycket om styrbarhet; hur ska vi styra de 

här organisationerna? Det är mycket betoning 

på ledarskap, på att man ska utbilda 

den översta nivån; rektorer, prefekter, 

dekaner osv, så att de ska inte identifi era 

sig som forskare utan som chefer och 

Det är dags för byte av universitetskansler. 

Ämbetet har 

en lång tradition. Universitetskanslern 

är den högste av 

upphöjda inom universitetsväsendet. 

Uppsala fi ck sin första universitetskansler 

1622, riksrådet Johan Skytte. 

Under 1700- och 1800-talet var det vanligt 

att den dåvarande kronprinsen valdes 

till kansler. Universitetskanslern valdes 

av de akademiska församlingarna och 

utnämndes därefter av Kunglig Majestät. 

Uppsala och Lund hade varsin kansler. 

1859 började Uppsala och Lunds universitet 

att välja en gemensam kansler. 

1964 inrättades en central förvaltningsmyndighet 

för universiteten, därefter utsågs 

kanslern av Kunglig Majestät tills den 

nya författningen kom på 70-talet, varefter 

regeringen istället utsett kanslern. 

Uppgifterna har gradvis förändrats, i takt 

med att det centrala ämbetsverket har fått 

nytt namn, och till och med lagts ned och 

återuppstått under namnet Högskoleverket. 

Numer är de främsta uppgifterna kvalitetssäkring 

och tillsynsverksamhet. 

Den nya borgerliga regeringen har på 

sitt program att minska antalet politiska 

utnämningar. Generaldirektörsposter 

och andra höga befattningar ska lysas 

ut. De ska tillsättas efter visad förtjänst 

och skicklighet (och inte med 

politisk adel). Det har även talats 

om offentliga ämbetsdisputationer, 

om ”hearings” i riksdagen. Det 

ska gå att nå toppjobben även utan 

partibok. Kanslerposten lystes således 

härförleden ut eftersom den 

nuvarande kanslern Sigbrit Franke 

fundera på sina styrningsmedel, och sitt 

chefskap. Samtidigt fi nns en tydlig trend 

mot standardisering. 

Idéhistorikern Edda Manga är även hon 

bekymrad över humaniorans och samhällsvetenskapens 

forskningsvillkor. 

– Genom reformerna av studiemedelssystemet 

och forskarutbildningen har 

vi sett till att student- och doktorandunderlaget 

har minskat, vilket har effekter 

på mångfalden och livligheten i seminariekulturen. 

Det har också introducerats 

ekonomiska incitament att bedriva forskning 

som snabbt går att få färdig, och även 

att ta emot eller aktivt söka uppdragsforskning 

från externa fi nansiärer som 

har intresse att belysa en specifi k fråga, 

och som även har önskemål om vilka slags 

resultat man vill komma fram till. Det är 

problematiskt från ett kritiskt perspektiv. 

EDDA MANGA MENAR vidare att forskningstjänster 

har försvunnit, samtidigt 

som man lägger ner forskningscentra 

eller omvandlar dem till ”undervisningsanstalter”. 

Och även om forskningsråden 

ofta utför sitt arbete väl, står deras budget 

går i pension. En rad mycket kompetenta 

personer sökte. Regeringen valde att utse 

Anders Flodström, rektor på Kungliga 

Tekniska Högskolan (KTH). En ämbetsdisputation, 

eller hearing i riksdagen, hade 

sannerligen varit på sin plats. Inte minst 

mot bakgrund av att Flodström gjort sig 

känd för att ha uträttat så mycket bra saker 

för forskarutbildningen vid KTH. 

Frågor som kunde ha ställts är t ex: varför 

ska en kinesisk doktorand vid KTH 

ha ett stipendium på 6 000 kronor i månaden 

medan den svenska doktoranden 

i rummet bredvid har doktorandtjänst 

och 20 000 kronor? Varför antar KTH systematiskt 

doktorander i två steg, först 

som licentiander, därefter som doktorander, 

trots att statsmakterna uttryckligen 

har sagt att dylik tvåstegsantagning inte 

ska få förekomma? 

Samtidigt avslutar Sigbrit 

Franke sin tid som universitetskansler 

med en slutrapport, 

”Hur har det gått”, från 

de senaste sex årens kvalitetsgranskningar. 

Det faktum att var tionde 

svensk utbildning har underkänts har 

föranlett avsevärt medialt intresse. Flest 

ifrågasatta utbildningar har Uppsala 

universitet! 20 stycken! Av dessa är 17 s k 

”småspråk” om man nu kan kalla hindi 

som talas av en miljard eller kinesiska 

som talas av ännu fl er för ”småspråk”. 

Övriga som har ifrågasatts i Uppsala är 

sjuksköterskeutbildningarna och psykoterapeutexamen. 

Det ska sägas, att svårigheterna för språken 

i hög grad är en produkt av anslags- 

NYHETER /13 

»Doktorandtjänst en återvändsgränd« 

Varje år promoveras ett stort antal humanister och samhällsvetare – men vad händer 

sedan? Foto: Tommy Westberg 

inte i relation till antalet välmeriterade 

ansökningar som kommer in, vilket gör 

ansökningsprocessen till ett lotteri. En 

otrolig mängd forskningstid från mångårigt 

utbildade forskare går enligt henne 

åt till att förbereda ansökningar som inte 

blir beviljade. 

Så långt om de ekonomiska förhållandena; 

vad kan då göras för att förbättra 

situationen på längre sikt? Sverker Gustavsson, 

professor i statskunskap, menar 

att för att resursbristen ska hävas måste 

humanister och samhällsvetare hävda 

sina ämnen som vetenskaper. 

– De behöver vara minst lika inriktade 

på att skilja mellan sant och falskt som 

tekniker, naturvetare och medicinare. 

Postmodernism, kulturell resignation 

och intellektuell slapphet undergräver 

tilltron. Om vi inte gör anspråk på att 

kunna skilja mellan sant och falskt, återstår 

i det långa loppet bara att förlita sig 

på underhållningsindustrin. 

GUSTAVSSONS SYNSÄTT SKILJER sig därigenom 

från Edda Mangas; enligt henne 

är forskningsvillkoren för humaniora 

och samhällsvetenskap beroende av 

vilket utrymme som fi nns för kritik och 

förhandling i samhället i stort, och hon 

kopplar försämringarna till ett minskat 

sådant utrymme i samband med kalla 

krigets slut och ett ideologiskt läge där 

“kritisk forskning” tycks mindre angelägen. 

Vägen till en förbättring av villkoren 

fi nns därför, menar Manga, i samarbete 

mellan forskare och alla de grupper som 

har intresse av att öka utrymmet för kritik 

och förhandling i samhället. 

ANNA SANDELIN 

systemet, vilket prioriterar studenternas 

val snarare än vetenskapliga prioriteringar 

eller behovet av att upprätthålla hög 

kompetens inom vissa områden. 

Rapporten innehåller en väl inlindad 

kritik av utbildningspolitiken. I vad som 

närmast framstår som Sigbrit Frankes 

politiska testamente vänder sig verket 

”till regeringen” i ett särskilt kapitel. Verket 

konstaterar att utvärderingarna har 

visat väsentliga brister i forskningsanknytningen. 

Tillgången till kvalifi cerade 

lärare är alltför knapp, samtidigt som det 

saknas resurser och tid. 

Vidare väcker verket frågan om inte 

universitet och högskolor borde införa 

en arbetsfördelning. Nyckelorden är profi 

lering, samverkan och koncentration. 

Vissa lärosäten skulle kunna vara mer 

forskningsinriktade, medan andra fokuserar 

på yrkesutbildning. 

Anslagssystemet får svidande kritik. 

Det sägs ha ett ”fl ertal effekter som negativt 

påverkar verksamhetens kvalitet.” 

Verket förordar ett anslagssystem som 

prioriterar kvalitet. 

Den tillträdande kanslern Anders Flodström 

är kanske mest intressant för sin 

kritik av Akademiska hus hyressättning. 

De s k ”marknadshyrorna” har slagit hårt 

mot KTH. I Uppsala har man trängt ihop 

sig på BMC, till den grad att lokaler står 

tomma, humanister och samhällsvetare 

har nödgats säga upp större delen av Carolina. 

I dag hotas det paleontologiska 

museet. Lokalhyrorna framstår i någon 

mening som ett systemfel. Frågan inställer 

sig: Kan och vill Anders Flodström 

göra något åt saken?

14 / NYHETER 

Studenter som inte har hittat 

ett sommarjobb och hade tänkt 

stämpla under sommaren får 

tänka om. Sedan årsskiftet är 

det inte längre möjligt att få akassa 

under loven. 

Arbetsförmedlingen i Uppsala 

är i regel välbesökt de 

första dagarna efter vårterminens 

slut. Uppemot 

700 studenter brukar då 

skriva in sig som arbetssökande, enligt 

Katarina Yng på länsarbetsnämnden. 

Och många av dem som inte har hittat 

ett sommarjobb men sedan tidigare kvalifi 

cerat sig till arbetslöshetsersättning 

stämplar för att få sommarekonomin 

att gå ihop. Hos Akademikernas erkända 

a-kassa (AEA) ökar antalet medlemmar 

som är anmälda som arbetslösa med 50 

procent på sommaren. 

Men efter regeringens omstöpning av 

a-kassan, som syftar till att öka sysselsättningen, 

är det inte längre möjligt 

att stämpla under loven. För att ha rätt 

till a-kassa krävs att man har avslutat eller 

defi nitivt avbrutit sina studier, och 

alltså inte har för avsikt att läsa vidare 

till hösten. 

– Det här är en stor förändring, konstaterar 

Katarina Yng. 

Om man har rätt till ersättning eller 

inte avgörs av a-kassorna. På AEA kommer 

man inte att begära in intyg eller 

examensbevis från högskolan för att 

kontrollera att studierna är avslutade, 

utan förlita sig på vad den sökande säger 

om sina intentioner. 

Vad händer om man inte hade tänkt 

läsa vidare men ändrar sig? 

– Då görs en individuell bedömning. 

Är man det minsta osäker på vad som 

gäller ska man kontakta sin a-kassa och 

fråga. Att bli återbetalningsskyldig, 

och kanske polisanmäld och utesluten 

ur a-kassan, är riktigt tungt. Det 

är dumt att riskera, säger Annika Stenberg 

på AEA. 

Både Katarina Yng och Annika Stenberg 

framhåller samtidigt att sysslolösa 

studenter ändå bör skriva in sig som arbetssökande 

så snart som möjligt efter 

terminsslutet. Dels är det nödvändigt 

för att ha rätt till eventuell framtida 

sjukpenning. Men framför allt är möjligheterna 

att faktiskt hitta ett jobb större 

än på länge, menar de. 

– Arbetsmarknaden är just nu bättre 

än på många år, säger Annika Stenberg. 



A-kassa under sommarlovet 

inte längre ett alternativ 

Karl-Olof Cederberg är en av dem som berörs av de skärpta a-kassereglerna. Foto: Hanna Lundquist 

Ger upp tryggheten för att fortsätta läsa 

Karl-Olof Cederberg, Uppsalastudent 

och tvåbarnsförälder, 

är en av dem som berörs av de 

nya a-kassereglerna. 

– Jag tvingas offra tryggheten för 

att kunna läsa vidare, säger han. 

Karl-Olof Cederberg har de tolv 

senaste åren jobbat på Historiska 

museet i Stockholm. När 

det uppstod arbetsbrist på 

museet fi ck han gå, och han 

återupptog då sina studier i teologi och fi - 

losofi . Nu är målet att bli gymnasielärare, 

vilket kräver tre studieterminer till. 

Men beslutet att fortsätta läsa var inte 

lätt. I början av april fi ck han veta att han 

skulle gå miste om möjligheten till a-kassa 

under sommarmånaderna om han sökte 

en plats på lärarprogrammet till hösten. 

– Det försatte mig i en väldigt svår situation. 

Jag har familj och två barn och 

ville inte riskera hela min trygghet. Min 

fru är förskolelärare och tjänar inte heller 

några stora pengar. Samtidigt behöver 

jag en examen för att kunna få jobb i 

framtiden, säger han. 

Till sist valde Karl-Olof att skicka in sin 

ansökan. Alternativet var att passiviseras 

och fastna i a-kassesystemet, menar 

han. Han har också fått ett timvikariat 

inom vården, även om han befarar att inkomsterna 

kommer att bli skrala. 

Han tycker att det är tydligt att förändringarna 

i a-kassan slår mot lite äldre 

studenter, som ofta har försörjningsbörda 

och därmed har svårt att klara 

sig på ett dåligt betalt sommarjobb. Det 

här rimmar illa med idén om livslångt 

lärande, menar han. 

– Uppenbart är det meningen att man 

ska vara ung och framåt om man är student, 

gärna med rika föräldrar som man 

kan bo hos. Det är märkligt att man kraftigt 

måste försämra sin ekonomiska situation 

för att kunna läsa på högskolan 

om man är mitt i livet, och ge upp den 

trygghet man har arbetat sig till. 


Förändringarna i a-kassan 

trädde i kraft den 

1 januari i år. Två andra 

regeländringar som 

berör studenter är: 

• Avskaffandet av studerandevillkoret. 

Tidigare kunde den som hade 

studerat på heltid i minst ett år 

kvalifi cera sig till a-kassan efter tre 

månaders karens. Idag krävs att man 

har förvärvsarbetat minst 80 timmar 

per månad i sex månader. 

• Den överhoppningsbara tiden sänks 

från sju till fem år: Den som tar en 

paus från arbetslivet för att studera 

förlorar efter fem år rätten till den 

a-kassa man arbetat ihop tidigare. 

Inkomsttaket för 

sommarjobb höjs 

Den som har hittat ett sommarjobb 

kan se fram emot mer 

pengar i plånboken än tidigare 

år, genom det så kallade jobbskatteavdraget 

som regeringen 

har infört. 

Förra året var gränsen för den 

skattepliktiga inkomsten 16 

800 kronor. I år kan man tjäna 

upp till 44 000 kronor utan att 

betala skatt. Däremot dras en 

allmän pensionsavgift på sju procent 

från den inkomst som överstiger 17 100 

kronor. 

– Det här berör framför allt studenter 

och ungdomar, som kanske bara jobbar 

några månader på sommaren, säger Elisa 

Skogsberg på Skatteverket. 

Men det är viktigt att den som räknar 

med att tjäna mellan 17 100 och 44 000 

kronor i förväg ansöker om jämkning 

hos Skatteverket. Har man inte ett 

jämkningsbeslut att visa upp är arbetsgivaren 

nämligen skyldig att dra skatt 

som vanligt med cirka 30 procent. 

Jämkning går att ansöka om direkt på 

Skatteverkets hemsida, och handläggningstiden 

är ungefär två veckor. 

– Är man aktiv och gör det här kan 

man behålla nästan hela lönen, i stället 

för att behöva vänta ett år för att få 

tillbaka den inbetalda skatten, säger 

Elisa Skogsberg, som tror att många 

kan ha missat innebörden av de nya 

reglerna. 

Den som räknar med att tjäna mindre 

än 17 100 kronor ska fylla i ett speciellt 

intyg som fi nns på Skatteverkets hemsida 

och lämna till sin arbetsgivare. Då 

får man behålla hela lönen utan något 

skatteavdrag. 


ProVoice erbjuder helhetskoncept för in- och utgående telefoni samt 

kundvård. Vi finns i Sverige, Norge, Danmark och Spanien. 

Vi söker: 

Telefonsäljare 

ProVoice söker nu Dig som är intresserad av att 

tillsammans med oss utveckla dina säljkunskaper 

genom att arbeta med försäljning av spännande 

produkter och tjänster från några av Sveriges 

ledande företag. 

Du lägger själv upp ditt schema och du kan välja 

mellan att jobba dagtid eller kvällstid, du kan även 

jobba på helger. Vi utbildar Dig och ger löpande 

stöd och utbildning i arbetet. Din lön består av en 

fast och en rörlig del. 

Intresserad? Ring 018-480 35 00 för mer information. 

Besök oss även gärna på www.provoice.se 

NTier Solutions 

www.ntier.se 

Systemutvecklare sökes! 

NTier Solutions söker en mycket driven systemutvecklare till Uppsalakontoret. 

Vi ser gärna att du nyligen (0-2år) tagit examen från DVP, ITP eller DSV i Uppsala 

och brinner för utveckling och arkitektur i moderna systemutvecklingsverktyg från Microsoft. 

Arbetsuppgifterna består av att delta som systemutvecklare i kundprojekt som drivs i våra 

lokaler på Östra Ågatan. Viss tidigare erfarenhet av .Net, C#, Asp.Net och SQL Server är mycket 

meriterande, men riktigt fullfjärdad inom området blir du först efter några år hos oss. Huvudsaken 

är att du har en stark vilja att lära dig mer, har hög arbetskapacitet, är effektiv och tycker om att 

ha många järn i elden. 

NTier Solutions AB fokuserar på spetskompetens inom .Net bland annat genom sitt partnerskap 

i .NetAkademien. Vi erbjuder en spännande och utvecklande arbetsplats där ledorden är hög teknisk 

kompetens, social förmåga, trivsel på jobbet samt balans mellan arbete och fritid. Vi arbetar med 

agila metoder i de flesta av våra inhouse-projekt. 

Låter detta intressant? 

Skicka in en ansökan och CV till jobb@ntier.se! 

www.ntier.se www.netakademien.se 

www.su.se 

Not yet complete 

Uppgradera till en master inom 

samhällsvetenskap så får du helt nya 

möjligheter på arbetsmarknaden. 

Nu även kompatibel utomlands! 

Ny masterkatalog ute nu. 

Beställ på www.samfak.su.se 

Södra tornet kommunikation, foto: Hans Bjurling, Johnér

16 / REPORTAGET Ergo #7 / 2007 


REPORTAGET / 17 

Osäker studenttillvaro på Västbanken 

Den åtta meter höga betongmuren ringlar sig över 

kullarna, stryker tätt intill fotbollsplanen och den 

nybyggda idrottsplatsen där några studenter spelar 

volleyboll. FREE PALESTINE, STOP THE WALL, 

BUILD BRIDGES NOT WALLS står det klottrat över 

den grå betongen, som även täcks av politisk graffi - 

ti: en knuten näve, en död fredsduva, Che Guevara. 

Vi befi nner oss på al-Qudsuniversitetet 

i Abu Dis på 

Västbanken, som har blivit 

fullständigt avskuret från 

Jerusalem och omvärlden 

av den mur som Israel har byggt runt de 

palestinska områdena. 

Det hela började med ett brev från 

det israeliska försvarsministeriet i september 

2003, där det stod att 60 dunam 

(en dunam är 1 000 kvadratmeter) av al- 

Qudsuniversitetets mark skulle konfi skeras 

eftersom ett ”säkerhetsstängsel” 

skulle byggas. 

– Det var en fredag, minns Rula Afandi, 

al-Qudsuniversitetet i Abu Dis på Västbanken. 

informationsansvarig på rektorsexpeditionen. 

Redan samma dag organiserade universitetet 

en protestkampanj. I stället 

för att som vanligt hålla fredagsbönen 

i moskén på universitetsområdet hölls 

den på fotbollsplanen där muren skulle 

byggas, och under den följande månaden 

var praktiskt taget all universitetets 

verksamhet förlagd dit; undervisning 

på dagarna och kulturella aktiviteter 

på kvällarna. Universitetet höll ut i trettiofem 

dagar, sedan lades kampanjen 

ned. Dagen därpå kom de israeliska 

bulldozrarna och muren började byggas, 

men rutten hade ändrats. Israelerna 

gick med på att fl ytta muren så att universitetet 

fi ck behålla fotbollsplanen 

och en park som egentligen skulle ha 

hamnat på andra sidan. 45 dunam mark 

räddades. 

DET ÄR ETT av de få ställen på hela Västbanken 

där israelerna faktiskt har hör- 

sammat palestinska protester och ändrat 

murens sträckning – även om det nog 

snarare berodde på universitetets rektor 

Sari Nusseibehs goda kontakter i det israeliska 

samhället, än på studenternas 

kampanj. 2003 lade han fram Folkets 

röst, en fredsplan med gräsrotsanknytning, 

tillsammans med den före detta 

chefen för den israeliska säkerhetstjänsten 

Shabak, Ami Ayalon. 

Efter ett par års arbete stod muren 

klar, och sedan dess har ingenting varit 

sig riktigt likt på al-Qudsuniversitetet. 

Al-Quds är det arabiska namnet på Jerusalem, 

och universitetet har alltid haft 

Foto: Catrin Ormestad 

täta förbindelser med staden. En stor 

del av studenterna kom från Jerusalem, 

men nu valde många att studera på det 

israeliska Hebreiska universitetet i stället, 

eftersom muren gjorde det allt svårare 

att resa till de palestinska områdena. 

– Förut tog det fem minuter att resa 

från Jerusalem, nu tar det en halvtimme. 

Och att ta sig tillbaka tar mer än en 

timme, säger Rula Afandi. 

Men det är inte bara restiderna som förlängts. 

Israelernas allt hårdare avspärrningspolitik 

har medfört att allt färre 

palestinier får tillstånd att lämna Västbanken. 

Innan muren byggdes fanns det 

möjligheter att ta sig förbi israelernas 

säkerhetskontroller, men detta är inte 

längre möjligt. 

De hårdare rörelserestriktionerna har 

bland annat drabbat al-Qudsuniversitetets 

läkarstudenter, som efter tre års grundutbildning 

gör tre års praktik på ett av de 

stora sjukhusen i det palestinska Östra Jerusalem, 

Makassed och Augusta Victoria. 

Det tar Muath Nairt sex timmar att resa de sju milen från hemmet i Jenin till universitetet. 

AHMED ABU TAEH, som läser femte året 

på läkarprogrammet, är en av dem som 

varje morgon åker från Abu Dis till sjukhusen 

i Jerusalem. För att kunna vara 

där klockan åtta måste han stiga upp 

före sex på grund av de tidsödande kontrollerna 

i den israeliska checkpointen. 

Helst vill han vara där en stund innan 

den öppnar klockan sju för att få en plats 

långt fram i kön av väntande palestinier. 

Ahmed Abu Taeh har ett tillstånd som 

ger honom rätt att passera genom Zeitoun, 

som i likhet med de fl esta israeliska 

checkpointerna som ligger på den så 

kallade ”gröna linjen” – gränsen mellan 

Israel och Västbanken – har karaktären 

av en internationell gränsövergång. Palestinierna 

slussas genom labyrintiska 

fållor med snurrgrindar och metalldetektorer, 

övervakade av kameror och 

soldater i vaktkurer. Deras ID-kort och 

tillstånd kollas och deras väskor röntgas. 

Om israelerna av någon anledning bestämmer 

sig för att stänga checkpointen 

– vilket sker ofta under perioder av politisk 

spänning – kan Ahmed Abu Taeh 

inte delta i undervisningen den dagen. 

Tillståndet måste förnyas var tredje 

månad och utfärdas bara till ett begränsat 

antal studenter. Det räcker med att 

någon är politiskt aktiv eller har en släkting 

som är medlem i en militant organisation 

för att han eller hon ska nekas 

»PALESTINIERNA SLUSSAS 

GENOM LABYRINTISKA FÅL- 

LOR MED SNURRGRINDAR 

OCH METALLDETEKTORER, 

ÖVERVAKADE AV KAMEROR 

OCH SOLDATER I VAKTKURER« 

tillstånd att lämna Västbanken. Detta 

påverkar kvaliteten på deras utbildning, 

eftersom Makassed och Augusta Victoria 

är de enda palestinska sjukhusen som 

håller internationell standard. Sjukhu- 

sen i till exempel Ramallah och Hebron 

är avsevärt sämre, och de studenter som 

är hänvisade till dem får därför en sämre 

utbildning. 

MUATH NAIRT är en av de läkarstudenter 

som inte har fått tillstånd att besöka Jerusalem. 

Han är 22 år och går fjärde året 

på läkarutbildningen. Det senaste året 

har han emellertid haft svårt att följa 

studieplanen eftersom han inte hittat 

någon praktikplats på Västbanken. Han 

har drömt om att bli läkare sedan han 

var barn och skulle helst av allt vilja forska 

utomlands efter examen. Men utan 

en praktikplats är det en dröm som blir 

svår att förverkliga. 

Den israeliska avspärrningspolitiken 

påverkar också hans kontakter med 

vänner och familj. Han kommer från en 

liten by utanför Jenin på norra Västbanken. 

Att resa hem varje dag skulle emellertid 

vara alltför dyrt och tidsödande 

och därför delar han en liten student- 


lägenhet i Abu Dis med en kompis. Han 

åker hem var tredje månad och stannar 

då några dagar, ibland längre om de har 

lov, men han saknar sina vänner och föräldrar 

och skulle gärna åka hem oftare, 

gärna varannan vecka. 

– Det är som om man är utomlands, 

säger han. Som om jag skulle studera i 

Jordanien eller Egypten. 

Att åka från universitetet till Jenin, en 

resa på cirka sju mil, tar två, tre timmar, 

och att åka i andra riktningen tar sex, 

sju. De dagar han ska återvända till Abu 

Dis efter ett lov måste han gå upp vid tvåtiden 

på natten för att hinna i tid till lektionerna. 

Ibland stängs checkpointen 

vid Jenin, och då måste han gå omvägar 

över bergen, vilket är mycket riskfyllt 

eftersom de patrulleras av israeliska soldater 

som inte tvekar att skjuta. 

– Då vet man inte om man kommer att 

dö, säger han med ett snett leende. 

I Abu Dis fördriver han tiden med att 

chatta på internet och spela fotboll, och 

”När en soldat som knappt fyllt arton skriker 

och ger dig order... det är förödmjukande.” 

säger Rala Abu Sway. 


han gillar att kolla på fi lm. Här fi nns 

ingen biograf, men han och hans vänner 

brukar titta på dvd-fi lmer tillsammans, 

helst romantiska. Den bästa fi lmen han 

sett var ”Dagboken”, en amerikansk melodram 

om omöjlig kärlek. 

Muath himlar med ögonen. 

– Jag såg den med några vänner, och 

som vi grät... 

Någon romantik i verkliga livet är 

det dock inte tal om. Muath har ingen 

fl ickvän, eller några kvinnliga vänner. 

Han säger att han gärna pratar med sina 

kvinnliga studiekamrater, men att könen 

i allmänhet håller sig för sig själva. 

Al-Qudsuniversitetets campus myllrar 

av studenter som sitter i små grupper 

och pratar, äter smörgåsar eller läser ur 

kompendier, men det är sällan man ser 

män och kvinnor sitta tillsammans. 

Muath har heller inga planer på att gifta 

sig inom den närmaste tiden. Först vill 

han ta examen och hitta en specialistinriktning, 

sedan köpa en bil och ett hus. 

Men när han väl bildar familj skulle han 

inte ha något emot om hans hustru hade 

en universitetsexamen, och ett jobb. 

– De fl esta palestinier tror på utbildning, 

bekräftar Rula Afandi på rektorsexpeditionen. 

För det mesta föreligger 

det ingen konfl ikt mellan utbildning 

och giftermål. 

De palestinska unga kvinnorna är också 

jämförelsevis välutbildade. Nästan 

hälften av al-Qudsuniversitetets 8 300 

studenter är kvinnor. De återfi nns framför 

allt i omvårdnadsutbildningar, men 

även inom IT och humaniora. 

Rala Abu Sway, 21 år, har alltid uppmuntrats 

att studera, men så har hon 

också vuxit upp i ett akademikerhem. 

Hennes pappa undervisar i fi losofi på al- 

Qudsuniversitetet och hennes mamma 

är rektor för en högstadieskola. Hon berättar 

att hennes mamma tog sin forskarexamen 

efter det att hon gift sig och 

att det var hennes pappa som uppmuntrade 

henne att studera vidare. 

– Min pappa säger att det är viktigare 

för kvinnor att utbilda sig än för män. 

Att Rala och hennes syster skulle läsa 

på universitet var därför alltid en självklarhet. 

De studerar båda engelsk litteratur. 

Systern med inriktning på översättning, 

medan Rala vill doktorera och 

så småningom undervisa. Mest av allt 

tycker hon om T S Eliot och Emily Dickinson. 

Rala bor i Jerusalem, på andra sidan 

muren, och för att ta sig till universitetet 

måste hon varje dag resa med en 

buss som kör en lång omväg runt den 

israeliska bosättningen Maale Adumim. 

På hemvägen stannar bussen i en checkpoint 

och en soldat stiger ombord och 

kollar studenternas id-kort, ofta under 

bryska och nedlåtande former. 

– De ser oss inte som människor, säger 

Rala. De behandlar oss med sådant förakt. 

När en soldat som knappt fyllt arton 

skriker och ger dig order... det är förödmjukande. 

Ockupationen är det stora samtalsämnet 

på campus, berättar Rala. 

– Alla pratar om det, vad som hänt under 

dagen, saker de sett. 

STUDENTERNA på al-Qudsuniversitetet 

är politiskt medvetna, även om få är aktiva. 

Men många studenter sitter i fängelse 

och det har hänt att israeliska soldater 

kommit in på campus och arresterat 

studenter. 

Politiken genomsyrar varje del av vardagen 

på Västbanken och påverkar även 

hur de unga ser på framtiden. Rala försöker 

vara optimistisk men säger att det är 

svårt att planera något. 

– Jag vet inte vad som ska hända i dag, 

eller i morgon. Det är så det är här. Livet 

är så instabilt. 

Friktionen mellan de olika palestinska 

grupperna – främst Fatah och Hamas – 

har även lett till spänningar inuti det palestinska 

samhället. Rala är själv inte religiös, 

även om hon i likhet med de fl esta 

palestinska kvinnor bär sjal, men hon är 

inte orolig för att Palestina håller på att 

utvecklas i en islamisk, fundamentalistisk 

riktning. För henne har ingenting 

förändrats efter Hamas valseger och 

hon tror inte att kvinnorna känner sig 

mindre fria. 

– Islam har ingenting emot kvinnor, 

säger hon. Så om de bara följer islam blir 

det bra för kvinnor i Palestina. 

Samtidigt är hon medveten om att en 

del av hennes vänner aldrig kommer att 

få en chans att använda sin utbildning; 

de kommer att sluta jobba så snart de 

gifter sig och skaffar barn. 

– Men det händer inte bara här, säger 

hon. Vissa kvinnor är väldigt motiverade 

och ambitiösa, andra föredrar att 

vara hemma. Det kan du hitta i vilket 

land som helst. 

Rala är heller inte rädd för att hon ska 

tvingas ge upp sin frihet. 

– Min mamma arbetade när hon gifte 

sig, och hon tog sin kandidatexamen 

när min bror och jag var små. Jag ska 

göra samma sak. 

Och Rala vill gärna gifta sig. 

– Förhoppningsvis. När den rätte kommer. 

Hon ler. 

– Men jag hoppas att han dröjer. 

CATRIN ORMESTAD

Studentstaden ägs av AP Fastigheter, ett av Sveriges största fastighetsbolag. 

Just nu har vi lediga studentbostäder! 

www.studentstaden.se 

OIN 

TRESSANT? 

Nix pix, här ser Du ett äkta geni, som dessutom fyller 300 år i vår. Det firar vi med Uppsalas största fest 

genom tiderna. Titta in på www.linneuppsala.se för hela programmmet 

Huvudvärdar:


FORSKNING PÅGÅR 

Från lyx till vardagsvara 

För mindre än 200 år sedan var skönlitteratur 

fortfarande bara en angelägenhet 

för en liten, penningstark, bildad elit i 

Sverige. Litteraturvetaren Gunnel Furuland 

har i sin doktorsavhandling undersökt 

hur det gick till när romanen blev var och 

ens egendom. 

För inte alltför länge sedan läste vanligt folk i 

Sverige i stort sett ingenting utöver kyrkans 

skrifter; Bibel, psalmbok, katekes och möjligen 

almanacka var det som bjöds för den 

som inte hade råd med några extravaganser 

på läseområdet. 

– Det svenska folket fi ck drastiskt ändrade läsvanor 

under 1830- och 40-talet. Den här periodens förlagshistoria 

har trots det varit något av en vit fl äck tidigare, 

säger Gunnel Furuland, som har kombinerat 

arbetet på avhandlingen med sin ordinarie tjänst 

som bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Uppsala. 

BERÄTTELSEN OM HUR DEN MODERNA svenska förlags- 

och bokmarknaden uppstod handlar till inte 

obetydlig del om Lars Johan Hierta, som är mest känd 

för att ha grundat Aftonbladet (1830) och för sin envisa 

kamp mot Karl XIV Johans inskränkningar av det 

fria ordet. Mindre känt idag är att han 1833 gjorde en 

pionjärinsats som förläggare genom att börja ge ut 

sitt “Läsebibliothek af den nyaste utländska litteraturen 

i svensk öfversättning”. Affärsidén var helt ny i 

Sverige, och låg i framkant även i ett internationellt 

perspektiv: det som såldes var prenumerationer på 

häften, snarare än böcker av den vanliga, mer luxuösa 

sorten. En ny typ av tryckpress gjorde produktionen 

billigare än tidigare, och kombinationen med 

det nyinrättade diligensväsendet (något i stil med 

Swebus, fast med häst och vagn) som kunde transportera 

häftena land och rike runt med veckovis regelbundenhet, 

gjorde att Hiertas häften snart blev 

en jättesuccé med dåtidens mått. Till detta bidrog 

inte bara det låga priset utan även innehållet. Hierta 

drevs (i unga år) utöver sina personliga ambitioner 

även av ett starkt demokratiskt patos och såg det som 

ett värde i sig att folket läste böcker. Då spelade det 

mindre roll att en stor del av utgivningen bestod av 

ganska enkel spänningslitteratur av författare som 

idag är i princip bortglömda (Edward Bulwer-Lytton 

och Eugène Sue är exempel på dylika tidiga storsäljare), 

även om vissa tyngre namn, som Charles Dickens, 

också gick att hitta i läsebiblioteket. 

SUCCÉN LEDDE SNART till fl era efterföljare. 1835 gjorde 

skånske stockholmaren N.H. Thomson entré med 

“Kabinetsbibliotek af den nyaste litteraturen”; senare 

följde även boktryckarfi rman Östlund & Berling i 

Norrköping och Albert Bonnier i Stockholm Hiertas 

exempel med egna häftesserier. Dessa förändrade 

tillsammans inte bara det svenska läsandet, utan 

även skrivandet. En ny yrkesgrupp uppstod: marknadsförfattaren. 

Tidigare hade det mest handlat om 

ämbetsmän som hyllade kungligheter och andra dignitärer 

i syfte att göra karriär, eller om författare som 

skrev med stöd av olika mecenater. Nu fanns plötsligt 

en förlagsbransch som kunde skapa storsäljare, och 

som med allt högre honorar som konkurrensmedel 

slogs om de författare som kunde leverera dessa. Inte 

minst för kvinnor blev skrivandet en helt ny möjlighet 

till egen försörjning. 

Allt detta levde kvar även när den intensiva häftesutgivningen 

kraftigt minskade i början av 1850-talet, då 

ändrade portobestämmelser gjorde formen mindre 

lönsam att distribuera. Där stannar också Gunnel Furulands 

avhandling, som nu fi nns utgiven i bokform 

på egna förlaget Lagun under titeln ”Romanen som 

vardagsvara”. 


Fotnot: Gunnel Furuland försvarade sin avhandling 

”Romanen som vardagsvara: Förläggare, författare och 

skönlitterära häftesserier i Sverige 1833–1851 från Lars 

Johan Hierta till Albert Bonnier” den 5 maj. 

Gunnel Furuland visar upp några nummer ur de häftesserier 

som revolutionerade det svenska läsandet. Foto: Petter Johansson 

KRÖNIKA/NINA BRANDER 

Nina Brander är språkvetare, 

journalist och översättare 

Schlagern och samhället 

Jag är i skrivande stund nyss hemkommen 

från Helsingfors, där jag 

för åttonde gången avnjutit ESC 

– alltså Schlager-EM – på plats i en jublande, 

bubblande arena. 

ESC är det roligaste som fi nns i hela världen, 

åtminstone om man som jag är intresserad 

av både musik, politik, show, nörderi och europeiska 

länders kultur. ESC är den glittriga 

spegel i vilken historien obarmhärtigt refl ekteras. 

(Betänk frågor som: varför skickar Polen 

år 2007 ett überporrigt bidrag med strippor 

i bur? Och hur ska man tolka att den makedonska 

sångerskan sjunger om en enhetlig 

balkansk själ?) Schlagerskådande är kort sagt 

den perfekta hobbyn i det postmoderna samhället. 

Finns det något annat evenemang som 

på ett så självklart sätt förenar högt och lågt? 

Blir det någonsin tydligare att ytlighet kan 

vara så mycket djupare än djupet självt? 

De årliga schlagerresorna har inneburit sällsamma 

äventyr för mig och min trogna schlagerkompis. 

Vi fi ck uppleva underbara Kiev 

just efter den orangea revolutionen. Vi har 

partajat med segerrusiga fi nnar i Aten. Vi har 

blivit matförgiftade i Istanbul och bestulna i 

Tallinn. Vi har gjort plakat med alla länders 

fl aggor och texten “Europe Unite”. Vi har betygssatt 

otaliga bidrag och haft helt otroligt 

kul. 

I MITT TYCKE HAR ESC aldrig varit så bra som 

nu. Tävlingen är idag en underbar, sprakande 

kakafoni som inte lämnar någon oberörd. 

(Jämför detta med de sömniga åren i mitten 

av 90-talet då Irland vann med den ena urtrista 

balladen efter den andra.) Därför är det 

verkligen med 

mycket tungt 

hjärta som jag 

nu tar del av den 

ström av bittra, 

missunsamma 

reaktioner som 

genomsyrar 

svenska medier. 

Öststatssnacket 

är inte bara pin- 

NYHETER / 19 

»Öststatssnacket 

är inte bara 

pinsamt, okunnigt 

och förminskande, 

utan också direkt 

rasistiskt« 

samt, okunnigt och förminskande, utan också 

direkt rasistiskt. Det vittnar om en patetisk 

rädsla för att förlora kontrollen, ungefär som 

när mäktiga män avfärdar feminister som 

håriga hysterikor, istället för att inse att jämställdhet 

gynnar oss alla. Och jag kan inte låta 

bli att undra hur dessa tongångar kan vara accepterade 

i ett land där negerbollen fått byta 

namn. Vad är det som gör att vissa former av 

rasism är accepterade när andra inte är det? 

Jag tycker att vi alla borde slappna av och lära 

oss att betrakta dessa nya länder med vänliga, 

fördomsfria, icke-förminskande ögon. Inse 

att vi inte alltid är bäst, och att vi inte alltid 

måste dominera. Och detta är väl förresten en 

sensmoral som kan upphöjas till allmän lag 

och appliceras på hela livet?

På jakt efter en 

studentlägenhet 

i sommar? 

Vi har lediga 

bostäder nu! 

Kontakta oss på www.Heimstaden.com 

Besöksadress: Sernandersväg 10, 75262 Uppsala. Telefon 018-56 16 50 

Ny eller gammal examen 

– hur berörs du? 

29 maj 15.15 – 17.00 

STUDENTER & 

ARBETSMARKNAD 

PRESENTERAR: 

Information om nya och gamla examina i samband med övergången 

1 juli 2007 till ny utbildnings- och examensstruktur. 

Universitetshuset, Sal IV 

Hos oss kan du kostnadsfritt få: 

Feedback på CV och ansökningsbrev och tips och råd hur du kan gå 

tillväga när du söker arbete. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få 

bl.a. tips på lediga jobb och intressanta föreläsningar. 

Öppet måndag – fredag 09.30 - 12.00. 

Under terminstid även kvällsöppet torsdagar 16.00 – 18.00. 

Vi finns på S:t Olofsgatan 10B vid Studerandeexpeditionen/ 

Centrala studievägledningen 

018-471 47 50 • jobb@uadm.uu.se • www.uadm.uu.se/jobb 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ulf Malin Marie Caroline Martina Emma Kerstin Ulrika Carina Gunilla 

Bredgränd 7, Uppsala | 018-13 20 57 | www.harhapna.com 

Instutitionen 

för Astronomi 

och Rymdfysik. 

Ångströmlaboratoriet 

Lägerhyddsv. 1 

018 471 59 50 

018 471 59 52 

www.astro.uu.se 

Sommarkurser 

i astronomi och rymdfysik! 

Rymdfysik och Rymdteknik, 5p (vecka 24-28) 

Kursen kan läsas av studenter med förkunskaper motsvarande 

Matematik D och Fysik B på gymnasiet. 

Universums byggnad, 5p (vecka 29-33) 

Kursen kan läsas av studenter utan särskilda bakgrundskunskaper 

i astronomi eller annan naturvetenskap. 

Schema och kursinnehåll finns på www.astro.uu.se/grundutb 

Intresserad? Kontakta studievägledare Elisabet Leitet, 

Inst. för Astronomi och Rymdfysik. 

E-post: studievagledningen@astro.uu.se 

Tel: 018-471 59 55 tis, fre. 12.00-13.00.

GYMPA 

gratis 

i sommar! 

www.sh.uu.se 

motion och hälsovård 

STALLET SOMMAR 

TRÄNING FÖR ALLA JUNI, JULI, AUGUSTI 

aerobics cykling gympa 

bollspel klättring gym 

Hela sommaren kan du gympa gratis på Stallet! 

Passa på 1/6–26/8! 

Fri entré till STALLETS SOMMARGYMPA 

Tid Må Ti On To Fr Sö 

16.00 Medel* 

17.00 Intensiv Stång Stång 

18.00 Medel Stång 75 

* Uppehåll vecka 26–31 samt midsomma 

Här finns också aerobics, cykling, bollspel, gym och 

klättring enligt särskilt sommarschema. För mer info, 

öppettider och schema se www.sh.uu.se. 

Välkommen in! 

2007 

Stallets sommarschema gäller 1/6–26/8. 

Höststart på Stallet, Svettis och Studenthälsans mottagning från 27/8! 

STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel reception 471 69 40 

SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel reception 69 52 80 

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel reception 15 50 50

22 / KULTUR Ergo #7 / 2007 

Moder Jords Massiva har egentligen betydligt fl er medlemmar än vad ryms på balkongen ovan. Foto: Flora & Fauna 

Ren ondska i baktakt 

Uppsalabördiga Moder Jords Massiva 

har just släppt sitt fjärde album, som 

har titeln ”Ren ondska”. Den 4 juni tar 

Sveriges dubbigaste popgrupp hemstaden, 

närmare bestämt Katalin, i 

besittning för en kväll. 

När popgruppen Moder 

Jords Massiva nu är tillbaka 

med sitt fjärde album, 

har de övergivit elementläran 

och omslagens djurtematik. 

Efter vattnet (”I havet”), jorden 

(”Ur djupen”) och luften (”Från Luften”) 

blev det ingen fl ammande skiva med 

eldfl ugor och kulblixtar. Istället blev 

gruppnamnet en ödesmättad förkortning 

i en tung och dammig gråskala. 

Och så titeln: ”Ren ondska”. Skivan skriker 

inte sockervadd och saftkalas om 

man säger. 

Moder Jords Massivas krokar till Uppsala 

är många, och den 4 juni står de på 

Katalins scen. Ergo passade på att surra 

lite med Anna Adeniji och David Giese, 

två av kollektivets utfl yttade Uppsalabor, 

om vad som hänt och händer med 

Sveriges dubbigaste popgrupp. 

Er nya skiva hade som en utgångspunkt 

att vara helt svenskspråkig, men ”på 

ren svenska” blev ”Ren ondska” i slutändan. 

Hur kommer det sig? 

Anna: Jag var inte med och bestämde albumets 

namn men tycker att det är bra. 

Själv har jag funderat mycket över varför 

så många unga människor mår så jäkla 

dåligt i det här landet. Vi har allt, utbildning, 

ekonomisk stabilitet, fred och rika 

sociala liv. Ändå verkar det fi nnas en oro 

och tungsinne bland många. Jag skulle 

inte kalla det ren ondska, men kanske är 

det åtminstone spår av ondska. 

David: Även om jag heller inte var med 

och bestämde den svenska ursprungsidén 

så håller jag med om att det är en 

bra titel. En del ord har en särskild klang 

just på svenska och ondska är ett av dom. 

Om man inte känner sin fi ende kan man 

aldrig övervinna den. Ondskan är bra att 

leta efter i sig själv, men inte så bra att 

försöka tillskriva andra. 

Vad minns ni särskilt av Uppsalas dåvarande 

musikscen och händer det att ni 

längtar tillbaka till den nu när den frodas 

som sällan förr? 

Anna: Jag var aktiv på Kalmar nation 

mellan 1995–2000 och då fi ck man ju 

så klart höra mycket bra musik, både på 

livescenen och på klubbarna. Märkligt 

nog så kan jag inte komma på någon 

särskild spelning som märker ut sig från 

den tiden. Nu får jag väl skäll av någon 

gammal kollega på Kalmar ... 

David: Uppsalas musikscen räddade mitt 

liv. Jag tvingades fl ytta innan jag hann 

ruttna på stan så jag tror att jag alltid 

kommer att känna mig hemma i Uppsala, 

men längta tillbaka kan man ju inte göra. 

Vad kommer att göra er spelning på Ka- 

talin till en klassisk Uppsalakonsert? 

David: Som värst skulle allt fokus bara 

läcka ur, och ett tjog puckon stå och 

irra på scenen till en trummaskin. Då 

är det som din värsta mardröm. Det är 

som bäst när oplanerade saker lyfter. 

Helt oslagbart, då känner man sig som 

en gud. Det händer ofta och det kan ske 

på Katalin! 

Anna: Det ultimata giget är för mig en 

välregisserad spelning som verkar spontan 

för publiken. Om en spelning är 

välregisserad betyder det också att man 

är så pass trygg att eventuella utsvävningar 

och frispel blir bra och inte bara 

kaosartade. 

Vi avslutar med ett par tvåvalsfrågor, 

snabba svar gäller. Baktakt eller framtakt? 

Anna: Så länge man får lust att dansa. 

David: Baktakt. 

Musikens hus eller Universitetsaulan? 

Anna: Hellre Katalin. 

David: Pass. 

Yngwie Malmsteen eller Mantas från 

Venom? 

David: Mantas! 

Anna: Nej tack. Och nej tack. 

Bob Marley & The Wailers på Gröna 

Lund eller Mossmännen och Krokodilorkestern 

på Rackis? 

Anna: Ha! Lätt Mossmännen på Rackis. 

Bara för att få återuppleva galenskapen. 

David: Mossmännen! Jag var där jag svär! 

Öronbedövande fl ygplansdecibel eller 

tassande salongsjazz? 

David: Salongsjazz får det nog bli, det är 

så sent. 

Anna: Ja, tassande jazz. 

BJÖRN BERGLUND 

Läs recensionen av Moder Jords Massivas 

nya skiva ”Ren ondska” på sidan 24. 

BÖCKER 

Gottsunda blir sig 

aldrig mera likt 

”Faraos förbannelse” 

Mohamed Omar 

(Ruin) 

Alla vet att man hittar en moskéruin 

om man åker två hållplatser för långt 

i Gottsunda – vi har bara glömt det. 

Lyckligtvis får Mohamed Omar ledning 

av Linnés spöke och röjer väg 

fram till runstenen som visar riktningen 

mot Mekka. I Omars tredje 

diwan, Faraos förbannelse, pekas det 

vardagliga ut som det oväntade och 

får det oväntade att bli fullkomligt 

självklart. Den gesten är också litteraturens 

grundvillkor, här tematiserat 

och intensifi erat: dikten namnger 

tillvaron och tvingar läsaren att 

ställa sig utanför det invanda, utom 

sig själv. Den för till en annan tid som 

är nu och en annan plats som är här, 

eller i ett ord: extas. Ett ritualiserat 

språk beskriver vägen till bensinstationen 

på Bernadottevägen och den 

sumeriske kilskriftsristaren umgås 

obehindrat med poeten, eller kanske 

inte obehindrat. Kilskriften måste 

först tydas. Sen kan samtid bli urtid 

som blir samtid igen. Mystik? Javisst! 

Den mystiska föreningen av intet och 

allt, tomheten som är kärleken, blir 

den ständiga svängdörren som skjutsar 

iväg läsaren utom sig. Men framför 

allt är det roligt, upplösande, omskakande. 

Koranen, Bibeln och Linné namnger 

världen i sina olika system och 

i Faraos förbannelse lagras de över 

varandra tillsammans med andra 

delar av världslitteraturen. Poängen 

är inte att urskilja vad som är Baudelaire, 

Hafez, Conrad eller Strindberg, 

utan hur de låter verkligheten framträda. 

Hos Omar blir citaten och allusionerna 

lustfylld återupplivning 

och triggar nyfi kenhet: hur ska denna 

verklighet vändas? Vilka oanade 

gestalter kommer nu att bli synliga? 

Det avvisade, det man valt att inte 

se, är här platsen för helighet, som 

mest effektivt i sviten ”Om somaliern”. 

Somalierna härstammar 

”från Himlen”. ”Sedan de nedstigit 

till jorden/lever de som hemlösa nomader./ 

[...] Man fi nner dem främst på 

fl ygplatser,/busshållplatser och järnvägsstationer 

i Europa.” Men somaliern 

träffas också hos mormor ”på 

Tomégränd i Östersund den 1 okt. 

1946” liksom på British Museum; 

överallt där det svårbegripliga inträffar. 

Det är den här förskjutningen 

som får diktsamlingen att pulsera, 

när det angelägna just dyker upp på 

olika håll utan att förlora sin gestalt. 

Bäst lyckas det i sviterna. De enskilda 

dikterna riskerar att kortslutas för 

att hinna leverera ett budskap, men 

sviterna ger utrymme till att stanna 

upp i betraktandet och låta dikten 

fi nnas kvar i svängningen mellan det 

välbekanta och det vi inte visste att vi 

behövde bli påminda om. 

Det är möjligt att farao förbannar 

oss, men Omars tydning av skrifterna 

ger inga säkra svar, bara svindel. Och 

Gottsunda blir sig aldrig mera likt. 

ANNA BOHLIN


Ordkarga 

relationer 

hos Fosse 

Absurt eller realistiskt, poetiskt 

eller vardagsnära? Att iscensätta 

Jon Fosses dramatik är ingen 

självklarhet, det har Östgöta 

nationsteater fått erfara. Den 

26 maj har deras uppsättning av 

Fosses ”Namnet” premiär. 

Efter att de senaste två åren ha 

satt upp pjäser av Maupassant 

och Strindberg ville Östgötas 

nationsteater i år spela något 

modernt. De fastnade för 

norrmannen Jon Fosses ”Namnet”, om 

en ung höggravid kvinna som av ekonomiskt 

nödtvång kommer hem till sitt 

föräldrahem strax innan hon ska föda. 

Hon följs åt av en ung man, far till barnet. 

Pjäsen berättar framför allt om de 

ordkarga relationerna mellan dem och 

medlemmarna i fl ickans familj. 

– Mest var det språket som lockade, 

berättar Nadia Claesson Hersan, teaterdirektör 

tillsammans med Isabelle Gustafsson. 

NADIA CLAESSON HERSAN kallar Fosses 

språk ”en slags vardagsspråk i poetisk 

form”, och läser man ”Namnet” påminner 

texten verkligen om poesi, med täta 

radbrytningar. Replikerna består ofta av 

banaliteter och upprepningar, avbrutna 

av en mängd pauser och tystnader. 

– Först hajade vi till och tyckte att det 

lät konstlat. Men sedan upptäcker man 

att det egentligen känns som vardagsrepliker, 

säger Nadia Claesson Hersan. 

TEATER 

Tempot stiger 

i sångnumren 

”C-men – Ett spex med 

genvägar som artar sig” 

Regi: Tobias Friberg 

I rollerna: Jesper Bengtson, 

Markus Larsson, Linnea Håkansson, 

Linn Ivarsson, Andreas 

Johansson, Kristian Livén m.fl . 

Efter en lite trött inledning fylld av (bokstavlig) 

pajkastning börjar så ”ett teknat 

spex”. Ett gäng mutanter kämpar för att 

stoppa Darwin som är på väg till Galapagosöarna 

där han kommer att lägga 

grunden till evolutionsteorin. Han måste 

hindras, människorna måste tro på 

intelligent design där mutanterna kan 

framstå som gudar. De har med sig en 

präst som är anpassningsbar i sin gudadyrkan, 

allt för att stoppa evolutionsteorins 

framväxt. 

Historien rullar på och vi i publiken 

har fått våra instruktioner, vi får ropa 

Regissören Renée Goldkuhl berättar 

att det har varit svårt att bestämma sig 

för om man ska spela pjäsen absurt, vilket 

hon menar att texten absolut lånar 

sig till, eller verklighetsnära. När Ergo 

hälsar på är det fl era veckor kvar till premiären 

och frågan är fortfarande öppen. 

– Men det lutar åt att vi spetsar till den 

lite, att det blir verklighetsnära med en 

absurd twist, säger Isabelle Gustafsson. 

– Jag tror faktiskt att många kan känna 

igen sig ändå, att man kan se att den här 

familjen egentligen inte är så konstig 

som man först kan tycka, fortsätter Renée 

Goldkuhl. 

EFTERSOM ALLA I ENSEMBLEN på sex personer 

är med och diskuterar spelstil och 

vad man vill ha sagt med uppsättningen 

har repetitionerna blivit längre än vanligt. 

Men det är okej, det fi nns ett värde 

i att ha så många olika idéer och tankar 

som möjligt, menar Isabelle Gustafsson; 

särskilt när det handlar om en så pass 

ogripbar pjäs. 

– Det är helt annorlunda än att spela 

till exempel Strindberg. Här fi nns inga 

tydliga förklaringar eller givna svar på 

varför personerna gör eller säger det de 

gör, säger hon. 

Även hur pjäsens slut ska gestaltas är 

vid Ergos besök en öppen historia. 

– Det fi nns massor av tänkbara slut, 

det är helt fritt för tolkningar. Och hur vi 

gör det är viktigt, det handlar om vilken 

känsla vi vill att publiken ska gå härifrån 

med, säger Renée Goldkuhl. 

Men ”Namnet” bjöd på motstånd redan 

innan de började repetitionsarbetet. 

För att få spelrättigheterna av Fosses 

förlag var de tvungna att skicka recensioner 

från sina tidigare uppsättningar 

och en analys av pjäsen. 

Att Jon Fosse skulle tilldelas Svenska 

akademiens nordiska pris 2007 visste de 

inte när de valde pjäsen, men tycker såklart 

att det är extra roligt att sätta upp 

den nu. Kanske är de dessutom ensamma 

bland svenska teatrar om att spela Fosse 

denna vår – han är överlag mer spelad i 

länder som Tyskland och Frankrike. 

bu, omstart, tempo och andra omdömen 

och instruktioner. Alla får vara med, 

som de säger, och vi är med. Vi förstår 

att vi måste dra vårt strå till stacken för 

att spexet ska bli riktigt roligt. Men när 

det har gått nästan en timme vill jag, i 

uppmuntrande ton, påminna spexarna 

att även de måste dra sitt, fullt ut. Det 

är lite segt och fl era av skådespelarna är 

inte helt bekväma med konceptet ”omstart”. 

Spexets regler med publikmedverkan 

bygger på improvisation, som 

ju är ögonblickets konstart. Ibland är 

”omstart” inövat, men när man måste 

gå utanför manus krävs god timing och 

en massa mod. Resultaten varierar, och 

det är helt okej. Däremot kan man tycka 

att man som publik nästan kan kräva att 

spexarna själva tycker att det är roligt 

att försöka överträffa sig själva och manusförfattarna 

vid omstart. Man vill se 

dem plocka upp tråden med en spexares 

liv och lust. Så är det inte alltid, även om 

det fi nns snabba och roliga undantag. 

Det verkar vara ganska kul att spexa rätt, 

men bara halvkul att spexa fritt. Mutanterna 

utgör tillsammans fyra helt olika 

karaktärer, som slänger sig med snälla 

repliker som: 

Baksidan av det är att ganska få alls 

tycks känna till honom i Sverige, säger 

Isabelle Gustafsson och Nadia Claesson 

Hersan, som har fått förklara för många 

vems pjäs det är de jobbar med. 

Trots det hoppas de på en upprepning 

av förra årets publiktillströmning; 

med Strindbergs ”Påsk” drog nationsteatern 

fulla hus förra våren. Då som 

– Har ni sett min blomma? När den blir 

stor ska jag sätta henne i plantskola. 

Men så gör sången entré i spexet i form 

av mutantkvartetten och någonting 

händer. Josef Kvists Pojkspindeln och 

Hedvig Jerlströms Bakteriefl ickan är 

helt bekväma på scen och förvandlas 

från spexare till rockstjärnor. Sången är 

av varierande styrka och kvalitet, men 

det gör inte heller någonting, för det är 

i sångerna som tempot höjs och spexet 

lyfter. Spexarna gillar att vara musikal- 

och popstjärnor, därför blir det så bra. 

Mer sång! 

Efter musikinslagen höjs tempot och 

nu verkar det vara roligare med ”omstart”. 

Publiken är med och ropar ”Baklänges!”, 

”På fi nska!”, ”På skånska!” Följt 

av ett ”Jag fattar inte...”. Flera popkulturella 

referenser dyker upp på vägen mot 

Galapagosöarna, med olika relevans för 

berättelsen. Spextiteln är given, sen följs 

vi av pirater à la Caribbean med Tomas 

Neimert Andersson som gör en fi n tolkning 

av Johnny Depps vinglande pirat. 

Storpiraten heter Spejarn, spelad av Erik 

Andersson, som håller energin, rakt igenom. 

Sedan möter Darwin Carl von Linné 

KULTUR / 23 

Isabelle Gustafsson och Staffan Linné gör huvudrollerna i Jon Fosses ”Namnet” på Östgöta 

nation. Foto: Christin Lenthamre 

nu spelar de i nationsbiblioteket. 

– Pjäsen passar verkligen här, det är 

intimt och fungerar bra med den enkla 

scenbilden, säger Nadia Claesson Hersan. 


”Namnet” spelas på ÖG nation 26, 29 och 

30/5 kl 19.00, samt 27/5 kl 16.00. 

och gliringarna spottas mellan de två 

storheterna: 

– Är du inte död än? 

– Har du inte gift dig med din kusin 

än? 

När urdjuret som Darwin jagar säger 

att ”Calleballe är odödlig” kan man väl, 

efter att ha fått sin och någon annans 

beskärda del av Linnéåret, bara, lätt utmattad, 

hålla med. 

När jultomten gör entré hade det varit 

min tur att pipa: ”jag fattar inte varför”, 

men tänker att det inte gör så mycket 

för paraden i tomteverkstan är rolig och 

kostymerna är helsnygga, och det är de 

genom hela spexet, liksom koreografi n. 

I kampen mellan tro och vetenskap hade 

man kunnat problematisera mer och 

dra fl er paralleller till den kamp som pågår 

än i vårt samhälle. Framför allt hade 

tempot, återigen, kunnat vara högre 

och historien tajtare. Men när jag minns 

slutnumret, ”Skallen är hel”, med melodin 

till ”Ramlar” av Håkan Hellström 

som gjorde alla spexarna till popstjärnor, 

hamnar invändningarna i skuggan. 

Ja, varför klaga nu? Jag kunde ju ha ropat 

”tempo”. 

ANNA SELVÅG

24 / RECENSIONER Ergo #7 / 2007 Ergo #7 / 2007 

RECENSIONER / 25 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Henry Bowers jobbar för brödfödan. Foto: soderbladh.com 

Mycket hiphop för pengarna 

Henry Bowers / Dj Large 

”Rappin for food” 

(Kafkaotiska inspelningar) 

Redan på albumet ”Master Mind” rappade Henry Bowers 

att han hade slut på hundmat (att äta). Tre år senare 

är titeln på tolvan ”Rappin for food” formgiven som 

en vegankostriktig kastspya på omslaget och Henry lever 

fortfarande ur hand i mun. När han travesterar 50 

Cent och rappar om att vi kan hitta honom ”outside the 

club, kicked to the curb”, skriver han själv in sig i den 

motsatta änden av hiphopens framgångsrikedomsaxel. 

Jag kommer att tänka på den nye Def Jux-rapparen 

Despot som också parafraserat 50 Cent och skildrat 

dem som dött i försöken att komma någon vart, men 

också den gamla söderns avdankade stoltheter Cunninlynguists 

och deras debutalbum ”Will Rap For Food”. 

På tal om Cunninlynguists påminner dessutom Dj 

Larges produktioner den här gången mycket om den 

tunga, raka hiphop kryddad med slingor som de, men 

kanske framför allt Beatnuts höll på med omkring millennieskiftet. 

Inte minst den omsorgsfulla insatsen av 

Rickard Jäverling på glockenspiel spär på associationerna 

ditåt. 

”Rappin for food” är en oerhört sammanhållen och 

genomarbetad tolva, det gäller såväl rim som rytm. 

Bara en sån sak som att det ingår intrumentaler till 

samtliga spår och a capella till den Lee Hazlewood-inspirerade 

”These Jaws” förstärker uttrycket av att få 

mycket för pengarna. Mig veterligen är ”Rappin for 

food” det första utpräglade producent/rappare-sidoprojektet 

från Uppsala, och som sådant är det mycket 

lyckat. Nu undrar jag bara: när får vi höra Organism 12:s 

samarbete med Dj Lo-Kut? 

BJÖRN BERGLUND 

Helig smärta utan pang-pang 

Andreaz Hedén och Gösta Rundqvist 

”If I Can Stop One Heart from Breaking” 

(Compunctio) 

Skenet bedrar... På cd-konvolutet till albumet If I Can 

Stop One Heart from Breaking återfi nns två herrar som 

var för sig har fångats i stunden med glasartad blick 

och tämligen livlösa ansiktsuttryck framför en tapet 

med anor från en svunnen tid. Den ene är ung, den andre 

gammal... och det är just detta spänningsfält som 

Uppsalaskivmärket Compunctio önskar lyfta fram i sin 

marknadsföring av dessa två pianister (Andreaz Hedén 

och Uppsalabon Gösta Rundqvist) som delar på en kväll 

i slottsmiljö förra året. Om det skulle ha rört sig om tre 

pianister kanske det skulle ha varit aktuellt att spetsa 

till det hela genom att dra till med ”Den gode, den onde 

och den fule” i sann Clint Eastwood-anda... 

Nu hör det väl till saken att det vare sig fi nns någon 

upplevelse av pang-pang eller glasartad indifferens på 

detta album. Snarare tvärtom. Båda herrarna omhuldar 

en estetik som präglas av intensiv återhållsamhet, 

känslomässigt djup, pausen som starkt uttrycksmedel 

och en kontemplativ form av andlighet med zenbuddhistiska 

förtecken. Speciellt Andreaz Hedén vetter åt 

det senare och visar prov på infl uenser från såväl John 

Cage, Henry Cowell som Keith Jarrett. Vi får bl.a. höra 

hur ett preparerat piano kan hanteras (”Moments 1”). 

Gösta Rundqvist å sin sida står med sina melodiskt och 

klangfärgsmässigt underfundiga kompositioner väl 

förankrad i den post-moderna jazzen, med infl uenser 

av t ex Bill Evans och Chick Corea. 

Värt att notera i detta sammanhang är också att ovannämnda 

album är Compunctios första i sitt slag. Idén är 

att erbjuda ett ”nytt, innovativt och spännande” skivmärke 

med sinne för det smärtsamt vackra och sköna som 

kan länkas till ”compunctio” (helig smärta) inom den 

andliga snarare än den fysiska dimensionen – med Gregorius 

den store som inspirationskälla. Med andra ord: 

djupa tankar och djup musik. En motvikt till den materialism 

som annars präglar vår samtid, med strävan mot 

perfektion i spänningsfältet mellan någonting förlorat 

och någonting önskvärt, mellan sorg och längtan. 

Ta nu tillfället i akt att så här i slutet på vårterminens 

sista skälvande dagar samla meditativ kraft och ny energi 

genom att i lugn och ro avnjuta dessa två pianister 

som med både varsamhet och passion låter sina fi ngrar 

Gösta Rundqvist. Foto: Rikkard Häggbom 

Andreaz Hedén. Foto: Rikkard Häggbom 

smeka elfenbenstangenterna i syfte att trollbinda oss 

och få oss förfl yttade till en andlig zon bortom vardagens 

vedermödor och plikter. 

90-talsdoftande debut-ep 

Shaker 

”Tight Enough.” 

(Soundlevel) 

Litslenas Shaker beskriver sig själva som “experimental” 

och “progressive”. Något förvånande serveras man 

så gott som kemiskt ren grunge på bandets trespårsep 

“Tight Enough”. Öppningsspåret “Staying Here No 

More” fullständigt frustar Seattle, tidigt 90-tal, Soundgarden 

och Stone Temple Pilots. På de två följande låtarna 

har man blandat in lite svenskt svårmod av Fire- 

och Blindside-typ sprungen ur samma era. Framförandet 

är tight, mycket välsjunget, har ett bra driv och 

varierande kompositioner. Trots att låtarna till största 

delen erbjuder njutbar lyssning i sig är det ändå svårt 

att komma ifrån känslan att man hört det hela förut. 

Ibland gränsar musiken till slätstruken amerikansk radiorock. 

Kvartetten är med en medelålder på 20 år dock 

fortfarande ung och har defi nitivt framtiden för sig. 

För en yngre publik kanske inte originalitetsbristen är 

lika uppenbar och vem vet, med en (förhoppningsvis 

snart) döende 80-talstrend kanske Shaker ligger helt 

rätt i tiden! 

KARL HÅKANSON 

Kall och enhetlig electronica 

Moder Jords Massiva 

”Ren ondska” 

(Flora & Fauna) 

PETER REINHOLDSSON 

Det här är MJM:s fjärde album. De tre tidigare - “Ur djupen”, 

“I Jorden” och “Från Luften”, följdes av en slitsam 

turné och det har tagit tre år och diverse sidoprojekt 

innan denna skiva kunde förverkligas. Den tidigare 

trilogin kändes spretig, skivorna var mer en samling 

låtar som spelats in av många olika människor som valt 

att fl yga under samma fl agg än en grupp som beslutat 

sig för ett gemensamt konstnärligt uttryck. Språk och 

stilar blandades och även om det fi nns toppar så är det 

inga inspelningar jag återgår till. 

“Ren Ondska” är annorlunda. Den är enhetlig i stil och 

sjungs bara på svenska. Stilmässigt har kollektivet lämnat 

den dub som dominerat tidigare, istället så är det 

en kall och avskalad elektronika som gäller. De fl esta låtarna 

är producerade av Kalle Bäccman och han tar minimalismen 

lite längre än de övriga, en vers kan understrykas 

med bara ett elektroniskt beat och en refräng 

markeras med en enkel synthslinga mot samma beat. 

Det är ett ekonomiskt och vackert användande av små 

resurser, bäst i den korta “Håller mig tillbaka” där Malin 

Bergström sjunger en lika enkel och effektiv text. Det 

blir en väldigt stark synergisk effekt av hennes sårbara 

och nästan viskande röst mot den kalla elektroniken. 

Annars bygger musiken mycket på att kontrastera 

bakgrunden mot de varmare vokalerna från den talangpool 

som kollektivet innehåller. Vokalerna ligger 

långt fram i ljudbilden och får mycket spelrum mot 

bakgrunderna. Jag gillar mycket Pelle Lindroth, som 

under uppehållet sjungit i engelskspråkiga och gubbrockiga 

The Chrysler tillsammans med Anders Rudström, 

även han medlem i kollektivet. The Chrysler 

byggde mycket på kontrasterna mellan Anders mörka 

och mässande sång mot Pelles ljusa, poppiga och lekfulla 

stil. Även på denna skivan så står Pelle för pop. 

Fantastisk i Bäccmanproducerade “Kall, kall, kall” och 

i den sorgsna elektroniska reggaen “Minnen från en 

Opel” så står han också för den text som fastnar bäst 

på skivan. Låten gör en natt i baksätet på en Opel till en 

vacker fi lmisk upplevelse. 

BJÖRN GYLLING 

Betygen sätts i skala 0–5 

Två generationers totalsymf 

Beardfi sh 

”Sleeping in Traffi c: Part One” 

(InsideOut/Border) 

Kaipa 

”Angling Feelings” 

(InsideOut/Border) 

Ett litet hus på svenska landsbygden. 1974. Där inne huserar 

fyra unga män i stickade tröjor, konstiga glasögon 

och luggarna avklippta halvvägs upp i pannan. De övar 

sin internationellt inspirerade, men ytterst svenskpräglade 

progrock i ett myller av sladdar, orglar, enkla 

förstärkare, rödvinsfl askor och tekoppar. 

Nej, det här är ju Gävlebandet Beardfi sh och året är 

2007. Men deras musik för oss obönhörligen till en romantiserad, 

svunnen tid. På sitt tredje album (debut 

på större bolag) visar de fyra unga proggarna upp en 

större mognad än på föregångardubbeln ”The Sane 

Day” – på gott och ont. Låtarna är mer fokuserade och 

förfi nade, men de där halsbrytande överraskningarna 

är man desto mer sparsamma med. Dock ytterst hörvärt, 

tvivelsutan. 

En som däremot var med på halvluggarnas och sladdtrasslets 

tid är Mr. Musikörat, Hasse Lundin, som under 

70-talet drev fram sina symfoniska pionjärer i Kaipa, 

något han med förtjänst börjat om med på denna sidan 

2000. ”Angling Feelings” bjuder debut för nya gitarristen 

Per Nilsson (Scar Symmetry) på bandets bästa 

album sedan återfödelsen. 

Kaipa – eller rättare sagt Lundin på klaviatur och 

komposition – släpper denna gång alla sina progressiva 

tyglar, och bjuder total symf, som inte står genrens 

klassiker långt ifrån. Lundin, Jonsson, Jonas Reingold 

(bas) och Morgan Ågren (trummor) bökar, tjafsar, rockar 

och melodiserar så att jag blir helt lycklig, medan de 

två melodifestivalveteranerna Patrik Lundström (Ritual) 

och Aleena Gibson sjunger med en ej tidigare hörd 

glöd. Den upphottade folkvisan ”Path of Humbleness” 

är ren och skär magi. 

FILM 

DANIEL REICHBERG 

Fincher dröjer kvar för länge 

”Zodiac” 

Regi: David Fincher 

(Royal) 

David Finchers nya fi lm ”Zodiac” är baserad på verkliga 

händelser som ägde rum i San Francisco-området i slutet 

av 1960-talet och början av 1970-talet. En mördare 

som kallar sig Zodiac härjar fritt och paniken sprider 

sig. Polisen står handfallna i sökandet efter den grymme 

mördaren. Serietecknaren Robert börjar intressera 

sig för fallet och gör sitt bästa för att hjälpa polisen. 

David Fincher är en av de bästa regissörerna som är 

verksamma idag. Hans känsla för fi lmiskt berättande 

är på en nivå som är långt över de fl esta. Detta har räddat 

honom från riktiga bottennapp tidigare i karriärer, 

bland annat när han gjorde ”Panic Room”, som i grunden 

har en ganska intelligensbefriad historia, till en 

klart sevärd fi lm. ”Zodiac” är en välgjord och mycket 

välspelad thriller, men ändå är det en hel del som saknas 

för att det ska bli i klass med Finchers två bästa fi lmer 

”Seven” och ”Fight Club”. ”Zodiac” är ytterligare 

ett exempel på när grundhistorien inte riktigt håller 

måttet. Den saknar djupet och nyanserna som fi nns 

i Finchers bästa fi lmer. Hans stora problem är att han 

aldrig skriver sina egna manus. Det gör att han måste 

förlita sig på att någon annan skriver ett passande manus 

för honom att sätta bilder till, vilket gör det lätt att 

uppfatta honom som en ojämn fi lmskapare. 

Ett annat problem är att fi lmen är alldeles för lång. 

Många av scenerna är för utdragna och många av skeendena 

i fi lmen tar onödigt lång tid. Trots längden och 

det medelmåttiga manuset lyckas Fincher göra fi lmen 

både spännande och sevärd tack vare bra bildidéer och 

ett bildberättande som överträffar det mesta i genren. 

Fascinerande väv av minnen 

”Min bror” 

Regi: Eric Caravaca 

(Fyrisbiografen) 

NICLAS GILLBERG 

Polisen får behövlig hjälp från serietecknaren Robert i David 

Finchers nya fi lm ”Zodiac”. Foto: Sandrew Metronome 

Franska fi lmer brukar ofta beskrivas som de oändliga 

samtalens fi lmer. Sedd mot den bakgrunden är Eric Caravacas 

regidebut kanske ofransk. ”Min bror” präglas av 

vemod och tystnad. Det är en fi lm som snarare berättar 

genom det outsagda än genom dialog och handling. 

Caravaca spelar själv huvudrollen som Thomas, en lärare 

i yngre medelåldern som återvänder från centrum 

till periferin. Centrum är det Paris han en gång fl ytt 

till; periferin är det barndomshem i den avsomnande 

hamnstad han lämnat bakom sig. Det perifera blir dock 

i ”Min bror” inte blott geografi skt, det fi nns också en 

kognitiv och känslomässig aspekt. Thomas är en av 

alla dessa karaktärer vi mött i fi ktionernas världar som 

måste försonas med ett bortträngt eller bortglömt förfl 

utet. 

Utgångspunkten tas på ett bårhus. Thomas bror Richard 

har begått självmord och det blir hans uppgift 

att identifi era. Bland alla praktikaliteter som följer på 

dödsfallet tränger sig ofrånkomligt minnen och skuldkänslor 

på. Väl i broderns fotspår möter skuggor ur det 

förfl utna som hotellvärdinnan Jeanne (Julie Depardieu) 

som har levt med brodern, eller den slitna nattklubbssångerskan 

Suzanne (Nathalie Richard), som 

rent av har en huvudroll i Thomas egen fl ykt undan 

brodern och barndomen. 

Den slitna kuststadens dystra vinterskrud utgör en ypperlig 

fond till detta stillsamma drama. Den torrlagda 

och spruckna simbassäng dit Jeannes rotlösa systerson 

Lucas (Vincent Rottiers) – en av fi lmens centralgestalter 

– ofta tar sin tillfl ykt blir en sinnebild för krackelerade 

illusioner och svunnen tid. En tidens gång som i ”Min 

bror” närmast upphört att existera. 

Filmen präglas av en överväldigande stillhet som skyr 

det övertydliga. Den långsamhet som kännetecknar Caravacas 

berättande känns ibland närmast påträngande. 

Kameran tränger sig nära både aktörer och föremål och 

lockar fram betydelsemättade stämningar i sitt intima 

samspel med scenrummet. Det är dock inga kaskader 

av symboler som väller fram ur bilderna. I ”Min bror” 

frammanas snarast en fascinerande väv av minnen och 

stämningar som ger utrymme för såväl kontemplation 

som tolkning. 

PER VESTERLUND 

Minderårig smygtittare 

”4:30” 

Regi: Royston Tan 

(Premiär: 25 maj på Fyris) 

Det är inte ofta man får tillfälle att se fi lmer från Singapore 

på de svenska biograferna. En av de få fi lmskapare 

som i någon utsträckning hittat hit är den högproduktive 

Royston Tan, som med uppkäftiga kortfi lmsprovokationer 

gjort sig ett namn på europeiska fi lmfestivaler. 

Har man haft glädjen att stifta bekantskap med de 

färgstarka ”Hock Hiap Leong”, ”15” eller ”Cut” kanske 

man väntar sig högenergiska kaskader av bild och ljud. 

”4:30” är dock en stillsammare affär. 

Titelns klockslag är den tid på dygnet då man är som 

mest ensam med sig själv, då världen omkring sover 

och längtan efter andra är som allra starkast. Varje natt 

ställer den elvaårige Xiau Wu klockan på just denna tid 

för att smyga in till familjens deprimerade inneboende 

hyresgäst Jung som vanligtvis just stupat i säng full 

som en alika. Xiau Wu kryper nära och knäpper foton 

eller tar andra småsaker av den sovande. Han samlar 

dem i sin kantstötta klippbok, kanske som bevis för att 

kontakt har uppstått, eller för att iscensätta ett förhållande 

som inte fi nns. 

”4:30” glider fram, tyst och vilsamt. Den makliga berättelsen 

är närmast att beskriva som krypterad. Det är inte 

så att det inte händer något, det är bara inte alltid lätt att 

förstå vad eller varför. Hur kommer det sig att Xiau Wu 

lämnas ensam under så lång tid och vad är orsaken till 

den självmordsbenägne hyresgästens stora sorg? 

Även om den yttre handlingen kan upplevas som 

grumlig så framträder det symboliska landskapet med 

klarhet. Återhållsamt men effektivt uttömmer Royston 

Tan varje välkomponerad bild på metaforik kring barnets 

ensamhet, och vårt sökande efter närhet och törst 

efter uppmärksamhet. Känsloladdningen uppträder 

ytterst konkret i den unge Xiao Li Yuans genomskinliga 

ansikte och det berör ordentligt. 

Det fi nns i den säregna ”4:30” en diskret humor värd 

att notera, som lättar upp i det meditativa tempot. 

Ändå går det inte att komma ifrån att den här söta och 

sorgsna fi lmen dröjer sig kvar aningen för länge och 

en god stund efter att ha avbördat sig sin mesta energi. 

Men glöden från dess stilla eld stannar kvar och dröjsamheten 

ger utrymme till eftertanke kring isolation 

och vänskap som aldrig riktigt vill ta form. 

CHRISTOFFER OLOFSSON 

Varje natt går elvaårige Xiau upp för att titta på familjens 

inneboende gäst. Foto: Folkets bio

www.sulf.se 

SULF SÄTTER 

DOKTORANDER 

I CENTRUM 

Vill du prova på att spela orgel? 

Välkommen till Kyrkomusikalisk 

sommarkurs i Uppsala 6-17 augusti 

Ämnen: orgel, sång, brukspiano, körledning 

Förkunskapskrav: Pianospel sedan tidigare, 

lite musiklära. Lärare: A Canning, M Falck, 

A-M Bodén, A Bromander. Kostnad: 1 500 

Anmälan (innan 1 juni) och info: 

maria.schildt@svenskakyrkan.se 018-68 07 55 

www.uppsalastift.se/sommarkursen 

Ettor med pentry 

- inflyttning direkt! 

Kontakta oss på www.Heimstaden.com 

Besöksadress: Sernandersväg 10, 75262 Uppsala. Telefon 018-56 16 50 

Fräsch och modern salong 

Långt hår 230 kr Kort hår 200 kr 

Alla studenter är välkomna! 

TEL 018-10 62 65 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Orättvist behandlad? 

Frågor om 

dina rättigheter? 

För hög hyra? 

Vi hjälper dig i tvister kring ditt boende. 

Fri telefonrådgivning för studenter. 

TelefonTelefax 

PostBesök 

E-postWebb 

Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar 10-15 S:t Olofsgatan 15, Uppsala 

Gillar Du att arbeta med ungdomar? 

Vill Du dela med dig av din kristna tro? 

Valsätrakyrkan söker 

ungdomsledare! 

Omfattning 80-100%, 

visstid 070815-080615 

med ev. möjlighet till förlängning 

För vidare info 

Ring: Magnus Hurtig, tel. 018-30 44 17 

E-post: magnus.hurtig.wik@folkbildning.net 

www.valsatrakyrkan.nu 

Carolinamottagningen 

 

Dr Marcus Röbeck 

Dr Bo Sikström 

 

 

 

 

Östra Ågatan 9, nära Gotlands 

Tel 15 68 60, kl 8-16 

SOMMARKURS 

SALSA 

för kvar i stan studenter 

START SÖN 10 JUNI 

18-19 nyb, 19-21 forts intensiv 

21- El habanero 

Fem sön. centralt i stan 

i 

Anmälan och info: info@cubaila.se 

mobil 0739-04 47 51 

www.cubaila.se 

 

 

 

 

Vi säljer inga 

”billiga” cyklar. 

Vi säljer 

cyklar billigt! 

Cykel- 

VIKTOR 

Svartbäcksgatan 25 

Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19 

 

Glad sommar!

Ergo #7 / 2007 KALENDARIUM / 27 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina 

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa 

Ergo kommer den 31/8. Sista lämningsdag är 22/8. E-post: red@ergo. 

us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 20/8 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Emma Welander. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

26/5 V-Dala, Velvet: Vapnet + 

Moto Boy 

28/5 Katalin: Frida Björk med 

gäster. Examenskonsert, fri entré. 

1/6 Katalin: Moder Jords Massiva 

2/6 Fredmans: Dinah Wants 

Religion. Psykedelisk indierock (ca 

22.00) 

2/6 Katalin: Rhythm n Jive 

Jamboree 2007 

9/6 Katalin: Eldkvarn 

28/5 Grand: Crazy Mondays kl 

18.30. På scen: Tact. Fri entré! 

30/5 Grand: Puck spelar i caféet 

kl 19.00. Fri entré! 

30/8 Katalin: Nationalteatern 

1/6 Grand: Rock Bloody Rock #3. 

Cancer Dancer, Cirkus, Panzer 

Princess, Hi-Lo, Wreckless 

Machine Från kl 18.30. Entré 40 kr. 

JAZZ & BLUES 

27/5 Botan Brass and Fireworks. 

Tillsammans med Uppsala 

University Jazz Orchestra och 

nationsorkestrarna bjuds Uppsala 

på en hejdundrande dag! Botaniska 

trädgården. 

14/8 Katalin: Taj Mahal Trio 

FOLKLIKT 

26/5 Katalin: Sambahia 

KLASSISKT & KÖR 

29/5 Vårkonsert med Västmanlands-Dala 

nationskör. Helga 

Trefaldighets kyrka, kl 19.00. Fri 

entré. 

29/5 Kammarmusik på Musicum. 

Ensembler ur Akademiska kapellet 

bjuder in till en helkväll med 

kammarmusik och fi ka. Musicum, 

Kyrkogårdsgatan 4, kl. 19.00. Fri 

entré, fi ka till självkostnadspris. 

5/6 Serenadkonsert med Orphei 

Drängar. Uruppförande av ett 

beställningsverk av Rolf Martinsson. 

Universitetsaulan. 

26–30/6 Tornmusik med Linnékvintetten. 

Uppsala domkyrka, 

kl 12. 

27/6 Sommarkonsert med 

Uppsala Kammarsolister. Uppsala 

konstmuseum kl 19. 

29/6 Sommarkonsert med 

Uppsala Kammarsolister. Uppsala 

konstmuseum kl 19. 

3–7/7 Tornmusik med Linnékvintetten. 

Uppsala domkyrka, kl 12. 

TEATER & SCEN 

Reginateatern: 25/5 Reginalunch 

med Johan Heltne, Sveriges Radio 

Uppland Live! 

Norrlands nations teater: 

Muren. En nyskriven samhällspjäs. 

28/5 kl 19.00. 

Upsala stadsteater: Undran inför 

naturen, 25–26/5, 29/5–2/6. 

Frispel: Spark & tack! 5/6 kl 18. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

25/5 Roads Ahead: Chioces 

for the International Community. 

Panelsamtal med Kofi Annan och 

Jan Eliasson. Universitetsaulan kl 

15.00. 

27/5 Gunilla Ransbo: Beda Hallberg 

och Majblomman. Medicinhistoriska 

museet, kl.13.30–14.15. 

27/5 Vad fi nns kvar – om Linnés 

zoologiska samlingar. Evolutionsmuseet 

Zoologi 

29/5 Familjen von Linné – är du 

kanske släkt med den? Stadsbiblioteket 

kl 19. 

26/8 Yngve Hofvander: Smittkoppor. 

Medicinhistoriska museet, kl. 

13.30–14.15. Eva Lagerwalls väg 8. 

Vibafemba i pjäsen Undran inför naturen på Upsala stadsteater. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths hus: Ingegerd Möller: 

I Linnés marker, 9/6–9/9. Uppsala 

– Tokyo tur och retur, bl a Ragnhild 

Brodow, Tommy Eriksson, Bodil Gellermark, 

Stina Wollter. T o m 27/5. 

Inga Borg: Plupp och vargarna, 

9/6–9/9. 

Galleri London: In Transition – Sydafrika 

under förändring. Per-Anders 

Pettersson. 25/5–10/6. 

Galleri Strömbom: Sigrún Sverrisdóttir: 

Monotypier. T o m 17/6. 

Kaleido konsthantverk: ”Ogräs” 

– en trädgårdsinstallation med 

anledning av Linnéjubiléet, med 

konst och konsthantverk av Kaleidos 

medlemmar. 2/6–11/8. 

Museum Gustavianum: Linnés 

många ansikten, t o m 11/10. En 

glimt av paradiset – prins Carl Philips 

tolkning av Botaniska trädgården. 

Invigning 30/5. 

Upplandsmuseet: Framtid – tro 

eller dröm. Ett fotoprojekt där skole- 

Skolelever från Belgrad och Uppsala visar sin syn på kärlek, död, framtid och könsroller på Upplandsmuseet. 

lever från Belgrad och Uppsala visar 

sin syn på teman som kärlek, död, 

framtid, könsroller. T o m 3/6. Indigo 

– jeans och blå naglar. 16/6–4/11. 

Uppsala fotografi ska sällskap: 

Vårsalong, t o m 6/6. 

Uppsala konstmuseum: Roland 

Persson: Strange Fruits. T o m 

26/8. Sammanfattning. Sten 

Eklund och Kullahusets hemlighet. 

T o m 9/9. Bigert och Bergström: 

Everyone talks about the weather 

but no one does anything about 

it. 2/6–26/8. Filippa von Krusenstjerna: 

Spela schack på borggården. 

9/6–17/8. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Credo Uppsala 

23/5 Grillafton. Vi går ut till något 

trevligt ställe i naturen och grillar. 

Fyrisåns sjöscoutkår 

29/5 Kubb och fi kaknyt i ekonomikumparken 

kl. 19. Om det regnar 

Foto: Jovana Vujcic 

Foto: Joel Persson 

går vi till distriktets lokal istället 

där det blir fi ka och sällskapsspel. 

12/6 Våravslutning med klättring, 

inne alternativt ute beroende 

på väder. Fyrisåns sjöscoutkår 

är din studentscoutkår. För mer 

information kontakta Christopher 

Malefors på 0704-598461, 

malefors@gmail.com eller Jens 

Backeman på 0704-083631, 

jens@backeman.se 

Föreningen Heimdal 

6/6 Nationaldagsfi rande, Skansen 

14/7 Middag med anledning av 

kronprinsessans födelsedag samt 

franska revolutionen, kl 19 DK 

Hela sommaren kommer Heimdal 

vara öppen för sociala aktiviteter, 

bland annat gemytliga söndagsmiddagar. 

Håll utkik på hemsidan, 

www.heimdal.nu, efter mer 

information! 

Föreningen Uppsalaekonomerna 

Onsdagar: Kom i form med Johan 

och Martin. Borgen, Kyrkogårdsgatan 

2b, 17–18 & 18–19 

Måndagar: Ordförande har expeditionstid 

på Borgen, Kyrkogårdsgatan 

2b, 13–17 

Philochoros 

Ordinare dansträningar upphör 

under sommaren och startar igen 

i september. 

Se hemsidan för exakta datum och 

lokal när det närmar sig! 

30/5 Dräktutlämning för sommaren 

5/6 Hamboträning 

8/6–10/6 Buss till Ransätersstämman 

1/7–8/7 Musik vid Siljan 

Se hemsidan http://www.student. 

uu.se/studorg/philochoros mer 

info om resor etc. 

Studentradion 98,9 

Studentradion 98,9 sänder 

måndag till fredag mellan klockan 

13-20. Lyssna på 98,9 eller www. 

studentradion.com. Den första 

juni är sista sändningsdag innan 

sommaruppehållet. 

ÖVRIGT 

26/5 Promotion, Universitetsaulan 

26/5 Linnésalong på Museum 

Gustavianum

28 / NATIONERNA Ergo #7 / 2007 

1/6 Pub Hyttan fi nal! 18–01 

1/6 Terminens sista Fredagslyx 

2/6 Terminens sista fi ka. 12.30–15 

2/6 Ämbetsmannaavslutning 

4/6 Expeditionen stänger. 

6/6 Pubjobbersexa 

24/8 Pub Hyttan öppnar igen,. 

1/9 Kräftskiva. 04-släpp! 

Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 18–01 

Fredagslyx:Varje fredag 15–18 

Fika:Lördagar 12.30–15 

Onsdagsquiz I puben med de snygga quizmastrarna, 

varje vecka från kl. 20 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning 

tors kl 17–19 

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30 

Innebandy i Bergaskolan tisdagar 18–19 

Volleyboll i Dommarringsskolan söndagar 18–20 

Kören sjunger klockan mån kl 19.00 

Syjuntan syr och knypplar tis kl 19.00 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons 

kl 10–13 & tors kl 17–19. 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018-13 18 54 

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se 

För hyra av festvåningen: 3q@smalands.nation.uu.se 

www.smalands.nu 

4/9 Reccemottagning Kom och träffa dina 

nya landsmän och landsmanninor 

7/9 Kräftskiva En klassisk svensk tradition 

– Kom och slafsa i dig med oss! 

Håll även utkik efter surströmmingsskivan. Anmälan 

till suring.gh@gmail.com 

GH:s sommarnöje slår upp portarna 25/5 och 

håller öppet hela sommaren med stor uteservering! 

Öppettiderna är måndag till lördag från 

17–01 och på fredagar håller vi dessutom öppet 

till 02. 

Hamburgarmeny med klassiker som Grodan, 

Señorita och Leicester. 

Gourmetmeny med nyheter som hjort med blomkålsbakelse, 

lamm tillsammans med rosmarinsäpplen 

och salade Niçoise på grillad tonfi skbiff. 

Biblioteket är stängt under sommaren 

Mottagningstider under sommaren för 1Q 

och 2Q: Tisdag 11-13 17-19; Torsdag 11-13; 

1Q Per: 018-666 141, 1q@ghnation.se 2Q 

Fram till 30/6 Erik därefter Tommy: 018-666 

142, 2q@ghnation.se 3Q Fram till 31/5 Erik 

därefter från och med 1/8 Peter: 018-666 143, 

3q@ghnation.se 

KXM Niklas: 018–666 144, kxm@ghnation.se 

Bordsbokning och kontakt med sommarrestaurangen: 

018–666 143 

www.ghnation.se 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

Smålands tackar för terminen och önskar alla 

ett underbart sommarlov! 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

Storsvart behöver ingen slogan 

UPLANDS 

www.uplandsnation.com 

24/5 Ärtor och Punsch. Och en våffl a till efterätt. 

25/5 Jazzbaren Lounge. Njut av jazz och 

grymma drinkar. 

27/5 Movies at Uplands. Se hemsida för 

vilken fi lm som visas 

1/6 SommarSvantes öppnar. Hela huset och 

vår trädgård med nya möbler öppet! 

SommarSvantes är öppet under hela juni, stänger 

i juli och öppnar igen 1 augusti. 

Puben SommarSvantes har öppet mån–lör 

15–02. 

Kuratorsexpeditionens mottagningstider 

under sommaren mån, 11-13 eller enligt överenskommelse. 

2/6 Ämbetsmannadag med efterföljande 

middag kl. 12–02 Dag för nationens hårt arbetande 

ämbetsmän. Dagen (kl. 12) är obligatorisk 

för att gå på middagen som börjar 18dk. Nationen 

bjuder som tack för terminen! 

7/6 Terminens sista UTGÅNG 18–01 

För sista gången denna termin slår vi upp portarna 

till Holmiana, Lounge sjuttionio och självklart 

Utgång. Terminens bästa drag! 

8/6 Nationen stänger för sommaren! 

Stockholms tar sommarlov. Se till att ha ordnat 

med kårleg och dylikt innan. Fr.o.m. denna fredag 

sker expeditionsärenden via tidsbokning på 

1q@stockholms.se. 

Varje vecka: 

Lunch mån–fre 11.30–13.15. 

Puben Småstad tisdagar och onsdagar, mat 

serveras från 18.30 

Torsdagar UTGÅNG med dans 21–01! 4 barer, 

3 dansgolv!. “sjuttionio” lounge med mat 19–21, 

Matador 22–01, musik & bar. 

Restaurang Holmiana Bordsbeställning 

senast tis kl 13 samma vecka hos 3Q. Sunday s 

söndagar 12–17. 

Cafét mån–fre 14–17. 

Biblioteket öppet dagligen 10–18 

Mottagningstider 1Q, 2Q: mån 10–12 & 

13–15, tis 13–15, ons 13–15, 16–18 tors 

10–12 & 13–15, fre stängt 

Telefon 1Q Richard 14 63 33, 2Q Jenny 14 63 35, 

3Q Camilla 13 34 31 eller Barmästare 69 57 69. 

Stockholms Nation 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

www.stockholms.se 

Uplands Nation – Svante ser dig... 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Stockholms – när du älskar att köra... 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

4/6 Personalfest Nationens tack till alla som 

arbetat tre gånger eller fl er. Anmälan till 3Q. 

4/6 Nationen stänger 

28/7 Sommarmiddag med kuratorsskifte. 

Anmälan till 1Q senast 23/7. 

15/8 Nationen öppnar och inskrivningen börjar. 

24/8 Kräftgasque 

Sommarverksamhet Njut av Västgötas 

fantastiska trädgård i sommar när vi har café 

mellan kl 10.00 och 16.00. Smaskiga smörgåsar, 

kladdiga kakor och matiga pajer till billiga priser. 

Lunch God mat serveras i mysig och studievänlig 

miljö. Pris 45 kr. Mån–fre 12–14 

Helgfi ka Massor med gott fi ka, lördagar och 

söndagar 11.30–15.00 

Pub Djäknen Uppsalas mysigaste pub. NYA 

ÖPPETTIDER! ons-tors 18–24, fre-lör 18–01. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 16–18 

Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15–17, tisons 

11–13, tor 16–18. 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

Man måste leva så att man blir vän med döden. 

1/6 Vårens sista Klubb-054. Öppet till 02 

3/6 Avskedscocktail 

Huset är stängt för sommaren mellan 4/6–19/8! 

Kuratorsexpeditionen kommer att vara öppen. Se 

tiderna på vår hemsida. 

22/8 Frödingfi ka 

25/8 Kräftskiva 

31/8 Höstens första Klubb-054 

CAFÉ måndag–torsdag 11–17. Läseplatser i 

biblioteket. 

CAFÉ fredag 11–14. 

LUNCH måndag–fredag 12–14. Varm lunch, 

vegetarisk lunch, pastasallad. Läseplatser i 

biblioteket. 

PUB tisdag–torsdag 18–24. Kör på tisdagar. 

Spelkvällar på torsdagar. 

KLUBB 054 fredag 18–01(02). 2 dansgolv, 

fräscha barer, snabb service och happenings. 

TORGFIKA lördag 12–15. 

BIBLIOTEK torsdag 16–18. Utlåning sker i 

biblioteket. Inriktning: Nordiska språk (främst 

svenska) samt Litteraturvetenskap. 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Telefon: 1Q Carl 13 44 45; 2Q Anna 3 40 20; 

3Q Samuel 13 40 30; Klubbmästare Daniel 69 34 

35; Köksmästare Sofi e 13 04 46 

Klassfest? Boka buffé till fredagar: Klubbmästaren 

på 69 34 35 fr.o.m. förevarande måndag 

klockan 14.00. 

www.varmlandsnation.se 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

Vi ses i höst! 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

22/5 Brygganpremiär! Äntligen kommer 

sommaren! 

25/5 Fredagspremiär! 

2/6 Extra Klubbkväll – Tentafest 



15/6 Premiär för Bryggans nya Fredagsklubb! 

Indie, electro och soul på Bryggans dansgolv. 

22/6 Midsommar – Stängt 

14/7 Revolutionsgasque till kl 02.00 

BRYGGAN Restaurang från kl 18.00 varje dag 

Tisdagar: Bryggan nattklubb till kl 02.00 

Fredagar: Fredagsclub till kl 02.00 

Lördagar: Restaurang med dansgolv 

Tentabuffé: 22/5–8/6, från kl 19.00–22.00; 

200 kr – sommarbuffé samt 2 dryckesbiljetter! 

Boka ditt sällskap på; bordsbokning@snerikes.se 

Expeditionstid: tis–fre 11–13, tis & tors 

17–18 vecka 25 tom vecka 32 endast tis 17–18, 

frågor besvaras på mail. 

1Q Per/Ameli 154061 1q@snerikes.se 

2Q Frida 154062 2q@snerikes.se 

3Q Nork/Gustav 154063 3q@snerikes.se 

Bordsbokning till Bryggan: 

bordsbokning@snerikes.se 

Bostadskontoret: 523001 

Södermanlands–Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala. 

www.snerikes.se 

Södermanlands-Nerikes nation – Alla skepp kan 

sjunka, festa säkert på BRYGGAN i sommar! 

GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

26/5 Lördagsfi ka Kom och fi ka på terminens 

sista fi ka! 

31/5 Personalfest Har du jobbar mer än 3 

gånger? Då är du välkommen. Anmälan till kuratelet! 

Bettys pub tisdagar–torsdag 18–24, fredag 

18–01. 

Fika torsdag–fredag 12–15 

Lördagsfi ka 12–15 

Kören övar i festsalen måndagar 18:30 Alla är 

välkomna! 

Biblioteket öppet torsdagar 17–19 

Fotboll, herrar, Tunabergsskolans sporthall, 

söndagar kl. 22–23 

Volleyboll, herrar & damer, Domarringsskolans 

gympasal, söndagar kl 18–20 m. Smålands 

Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 

Uppsala 

Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag 

11–13, torsdag 17–19 

Tfn: 1Q Fredrik 13 09 81, 2Q Fredrik 15 82 22, 

3Q Ramona 12 74 58, Pub & festsal 13 50 81 

E-post: 1q/2q/3q@gotlandsnation.se 

Hemsida: www.gotlandsnation.se 

Gotlands nation – de e’ graj de’! 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

25/5 Baklängesgasque. 18dk. Anmälan till 3Q 

31/8 Kräftan. 18dk. Anmälan till 3Q 

Till sensommaren och hösten återkommer även de 

underbara festerna Göteborgskalasen. Håll utkik! 

Varje vecka på Göteborgs nation: 

Pub: tis–tors 18–00, fre 18–01 

Torsdagsbuffé: 18–19. Kom och ät så mycket 

du vill för 35 kronor. 

Lörda fi ka: 12–15 

Sönda brunch: 12–14. 

Kulturschema varje onsdag. Se anslag i pubentrén 

eller på hemsidan. 

Guldkören under ledning av Maria repar varje 

torsdag. Hör av dig till henne (kontaktinfo på 

hemsida) eller 1Q om du vill vara med. 

Expeditionstider: må–ons 11–13 samt tors 

16–18 

Tel: 1Q Mats 018-132006, 3Q Adam 018- 

132006 / 018-143342 

E-post: 1q/3q@gbg.nation.uu.se 

Hemsida: www.goteborgsnation.se 

Tack för en fi n termin och akta er nu för sommarens 

bin. Så ses vi på västkusten – Sveriges framsida. 


25/5 Gigantisk sommaravslutning till 02! 

Trippla dansgolv & grillning i trädgården! Husets 

DJs (från Boom och Pang!) spelar upp till dans 

med hemliga gäster. Kom och fi ra att sommaren 

är här! 18–02, entré 30/50 kr. 

29/5 Teatergruppen ger “I väntan på Godot” 

i Pub Kronan kl 20. 

1/6 Städdag inför sommaren, 

2/6 Personalfest! Kom ihåg att anmäla dig 

om du har fått en inbjudan! 

22/6 Midsommarafton! Nationen har stängt. 

29/6 Nationen stänger två veckor, och 

öppnar med sommarexpeditionstider igen den 16 

juli. Se hemsidan för mer information. 

Fasta & återkommande grejer 

Pub Kronan serverar mat & öl i stans mysigaste 

lokaler, mån–lör 18–00/01. 

MÅNDAG – En musiksatsning i Pub Kronan, 

måndagar 18–00, fri entré. 

Nationskören övar i festsalen tisdagar 

18:45–21, alla är välkomna! 

Kalmar nations IdrottsFörening (KnIF) sportar på! 

Kolla www.kalmarnation.se för mer information. 

Kalmar nations Teatersällskap övar i festsalen 

på torsdagar kl 19. 

På söndagar kl 12–16 serverar söndagsfi ket Frk 

Nylins Eftr nybakade kakor, bullar och matiga 

mackor. Kom och frossa! 

Adresser & kontaktuppgifter 

Expeditionstider mån–fre 12–13, mån & tors 

även 17–19. 

Kalmar nation 

Svartmangatan 3 

753 12 UPPSALA 

Tfn 018–69 49 80 

Fax 018–69 49 83 

eMail 1q/2q/3q@kalmarnation.se 

www.kalmarnation.se 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

Kalmar nation önskar alla sina medlemmar en 

glad och explosiv sommar! 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

25/5 Hemförlovningsgasken, terminens 

sista 04 gask på norrlands går av stapeln. Lasse 

Lindh står på scen. 

27/5 Norrlands nations kör visar prov på skönsång 

vid sin vårkoncert. 

1/6 Jazz är åter på tapeten. Swing & Jazz. 

Jazzrestaurang från kl. 19. Drop in eller boka bord 

tel. 65 70 74. Efteråt styrdans till Phontrattarne, 

bandet som de senaste åren spelat på nobelfesten. 

Annons 

4 spaltx60mm 

4/6 Urtima landskap 

6/6 Resturang Hjortron. Lyxig mat och 

goda drinkar i vackra lokaler. Drop in eller boka 

bord tel. 65 70 74. 

12/6 Premiär för sommarOrvar. 

Orvars krog, Uppsalas bästa pub är öppen 

mån–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 

18–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis 

kvar och är godare än någonsin. Kom och kasta pil 

eller spela ett spel i goda vänners sällskap. 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, lunch 12–4 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter 

att välja mellan varav en är vegetarisk. Nationen 

tillhandahåller ett fl ertal norrländska dagstidningar 

för den vetgirige. 

Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet 

mån–tors 09–21, fre–lör 09–18 och sön. 14–18. 

Utlåning: mån–fre 17-18. Här fi nns kurslitteratur 

inom områdena Ekonomisk historia, Farmaci, 

Finsk-Ugriska språk, Freds- och konfl iktforskning, 

Litteraturvetenskap, Medicin, Pedagogik, 

Psykologi, Ryska, Statskunskap, Östeuropakunskap. 

Dessutom har vi fl ertalet tidskrifter att läsa. 

Datorsalen med plats för grupparbeten är öppen 

samma tider som biblioteket. 

Gå gärna in på vår hemsida på www.norrlandsnation.se 

för att se vad som händer på vår kära 

nation. Norrlands nation 

Norrlands nation – vad ska du annars göra? 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

26/5 Velvet 21–01. Live: Vapnet + Moto boy. 

Gratis entré för v-dalingar. 

30/5 Sommarrestaurangen Taket öppnar. Se 

mer info på hemsidan. 

2/6 VRAC. Nationens rebusrally i de 

uppländska skogarna. Anmälan senast 28/5 till 

vracvt2007@hotmail.com 

15/6 Sista öppetdagen för expeditionerna. 

Öppnar igen måndag 13/8. Under sommaren 

kommer kuratorsexpeditionen att ha öppet en dag i 

veckan för hantering av terminskortsärenden etc. 

Augusti 

24/8 Gillestugan öppnar. 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 

10–13, tis 16–19, ons 11–13 och 16–19, tor 

16–19 samt fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån, fre 10–13 samt ons 15–17. 

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) 

och ett gruppstudierum (inklusive fyra 

datorer) är öppet mån-tor 10–19, samt fredag 

10-–6 (lunch 13–14.15). Trådlöst bredband. Fika 

går att köpa hos bibliotekarien, som även handhar 

terminskortsärenden och säljer gaskbiljetter. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Gilleverket 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

25/5 Fredagsklubb på ÖG: Rub-a-dub & 

Amplifi ed! - Äntligen en riktig rockklubb på 

Uppsalas nationer! Vi kommer att blåsa skallen av 

dig med allt från tunga riff till svängig partyrock. 

Liveband på scenen, i källaren: Rub-a-dub R.i.p. 

We now moved down to the basement. But we 

stepped up the game! It’s runned by Shake-up 

sound (Operator Martin) who gives you heavy 

roots reggae played inna soundsystem style. 

26/5 Premiär för ÖG-Teaterns vårproduktion 

– Östgöta Nationsteater sätter upp den 

uppmärksammade norske dramatikern Jon Fosses 

pjäs Namnet. Jon Fosse har bl.a. belönats med 

Svenska Akademiens nordiska pris i år. Fyra föreställningar 

ges i biblioteket 26/5 kl 19.00, 27/5 kl 

16.00, 29/5 kl 19.00 och 30/5 kl 19.00. Biljetter 

köpes i dörren eller bokas på 0709-924905. Pris: 

40/60 

1/6 Fredagsklubb på ÖG: Dakapo & It’s all 

good! – På övre dansgolvet, Dakapo: popmusik i 

alla tänkbara former! Liveband! På nedre dansgolvet 

lirar Johan och Khristian från I’ts all good. 

3/6 Filmvisning – Östgöta Nations fi lmförmän 

visar fi lm på natonen. Idag: Wilbur wants to kill 

himself. Start kl 19.00. 

8/6 Fredagsklubb på ÖG: Two Tons of Fun! 

– Östgöta Nations kväll för soulmusik. I källaren 

fi nns Soulville U-a med den gamla skolan, northern 

och 70’s soul. På stora golvet serverar Carl 

Hedberg soul i nyare former, uppblandat med disco 

och house. 

z 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Alexandra Stenström, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Linnea Åman, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Martin Gustafsson 018–480 31 55 

NATIONERNA / 29 

10/6 Söndagsfest & slutstäd – Dags att 

putsa nationen, lära känna nya människor och ha 

kul! Dyk upp vid tiotiden och leta reda på en kurator. 

Nationen bjuder på lunch och en rolig sexa på 

kvällen. 

Alla klubbar gratis innan 21, därefter rabatt för 

östgötar! 

Alla veckor 

Mjökbaren: vardagar 14.00–17.00 (Våffelbuffé!) 

Tages Pub: mån–tors 19.00–24.00 

Klubb: fredagar 19.00–01.00 

Lödagsfi ka: lödagar 13.00–15.30 

Mottagningstider: mån, tors 16–18 och tis, 

ons, fre 11–13 

Kontakt: 1Q Christoffer, 134311, 

1q@ostgotanation.se; 2Q Kalle och fax 134312, 

2q@ostgotanation.se; 3Q Anders, bordsbokning, 

134313, 3q@ostgotanation.se 

www.ostgotanation.se 

Man har så kul med Östgöta! 

Ergo 

önskar alla 

en glad 

sommar och 

återkommer 

den 31/8 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

 

 

 

 

Kårvalsresultat 2007 

I årets kårval ställde nio partier upp varav 

två för första gången någonsin (Borgerliga 

studenter och Nya studentdemokraterna 

akademikerpartiet) samt ett som ställde upp 

det 

Uavhengig kulturfront). 

Nytt för i år var att röstningsförfarandet 

primärt hölls på Internet. Detta innebar 

att det tidigare systemet med poströstning 

inte användes till förmån för en längre 

valperiod med internetomröstning. Totalt 

My dearest Reader! It seems that spring 

is indeed the letter V’s time of year 

– you’ve got vår, which as you all know 

(having almost completed Basic Swedish) 

means “spring”, you’ve got vårball which 

is of course the Spring Ball, you’ve got 

Valborg which translates loosely to 

“what happened to my bank account 

and why does my head throb?”... you’ve 

even got (Euro)Vision, which translates 

to “what is wrong with you stupid Europeans 

The Ark were clearly best”. And 

on top of all this V-rated madness, you’ve 

got the once in a lifetime opportunity 

to celebrate the 300th birthday of Carl 

von Linné. Okay, Linné has nothing to do 

with the letter V, but with all of the stuff 

going on around town it is impossible to 

not mention him. 

röstade 2 257 personer vilket motsvarar 7,1 

procent av kårens medlemmar. Detta är en 

ytterst tråkig minskning från förra året då 

10 procent av kårens medlemmar röstade. 

Den största framgången stod det 

nybildade partiet Borgerliga studenter för. 

Partiet gick från noll till sju mandat. Bland 

de sittande partierna var det Piratpartiet 

som ökade mest från tre till sex mandat, 

och partiet Halvera.nu tappade alla sina 

mandat och åkte ut ur kårfullmäktige. 

Mandatfördelningen för verksamhets- 

Öppettider på Uppsala studentkår sommaren 2007 

1/6-20/6 är öppettiderna vardagar kl 9-16. Under veckorna 26-30 har 

receptionen öppet 11-13 på tisdagar samt 17-19 på torsdagar. 

News in English 

Not only does it seem that spring is 

the letter V’s time of year, it is also so 

that certain names have a certain time 

of year. For those of you who aren’t 

Swedes, you may not know of the concept 

of “name-days” – but it works like 

this: Almost all of the days of the year 

are dedicated to a particular Swedish 

name – most names have been popular 

at some stage in Swedish history, which 

is how they end up in the calendar in 

 

have been out of vogue for a while 

which is why you end up with cool days 

such as “Kennet” day and “Axelina” day. 

But generally name-days are great - if 

you happen to have one of these names 

you may even score presents from your 

nearest and dearest! 

året 2007/2008 blev som följer: 

Borgerliga studenter: 7 (-) 

Gotiska förbundet Uavhengig kulturfront: 

0 (-) 

Gröna studenter: 5 (6) 

Halvera.nu: 0 (5) 

Nya studentdemokraterna akademikerpartiet 

0 (-) 

Piratstudenterna: 6 (3) 

S-studenter: 7 (8) 

Uppsala universitets studenter: 8 (7) 

Vänsterns studentförbund: 8 (7) 

The 17th of May just happens to be the 

name-day for Rebecca. You may recall 

that last year an Uppsala student, Rebecca, 

was killed in a tragic bicycle accident 

outside of Stockholms. On the 17th 

Rebecca’s boyfriend’s band, I’m Having 

Your Doll For Dinner had their debut 

gig at Kalmar nation. Every single crown 

taken on the door that night went to the 

Student Union’s Fund for Rebecca, which 

raises awareness about cycle safety. So 

thanks to everyone who showed their 

support. For those who couldn’t make it 

– go out and buy their CD! 

What else? Well, the fact that you 

have all survived Valborg and most of 

 

is almost home-time for a lot of our 

exchange students. I know, it’s messed 

 

 

Den 16 maj hålls konstituerande kårfullmäktige. 

Då är förhandlingarna mellan 

kårpartierna klara och på mötet väljs 

kårordförande, de två vice kårordföranden 

och kårstyrelsen. 

För mer information om valresultatet 

kolla in www.karvalet.nu. 

up how quick the time goes. If you have 

the time and the liquid assets I can 

 

for the summer. The country is seriously 

beautiful during the summer – long 

nights when the sun hardly goes down 

(and doesn’t go down at all if you travel 

a few hundred kilometres north); rivers, 

lakes and waterholes that are all just 

crying out to be swam in; hundreds of 

thousands of mosquitos waiting to eat 

 

Strasbourg and take a road-trip around 

Sweden! 

Lotsa love, 

Michel Rowinski 

Valutskottets ordförande 

Val@us.uu.se 

Opening times for the Student Union during summer 2007 

1/6-20/6: Open weekdays 09-16. Weeks 26-30 the reception is open 11-13 

on Tuesdays and 17-19 on Thursdays. 

Matthew Greig

Tack och adjö! 

Vår förgängliga tid vid Uppsala studentkår 

börjar gå mot sitt slut, våra efterträdare 

stampar vid dörren. Vi skulle vilja avsluta med 

en kort summering av några av de projekt 

och frågor kåren arbetat med under året. 

Under året har vi kunnat se förbättringar 

i studenternas bostadssituation, en av de 

stora frågorna de senaste åren. Äntligen 

ska potentiella uppsalastudenter inte 

 

av att det är omöjligt att hitta tak över huvudet. 

Kårens bostadsundersökning gav 

siffror på att Uppsala gått från bostadskris 

till möjligheter för bostadskarriär. 

Kårens höstkampanj, med krav på 10 

timmars undervisning i veckan, samlade 

studenterna och er insats skapade ett 

vackert konstverk, som överlämnades 

till universitetet. Än är det alltför många 

studenter som har för få timmar med 

sina lärare, men universitetet har förstått 

vikten av frågan, och nu genomförs en 

utredning som ska ligga till grund för 

förändringar. Förhoppningen är att framtidens 

studenter inte ska behöva kämpa 

för att få träffa sina lärare lever vidare. 

Vi har under året särskilt belyst jämlikhetsfrågor, 

vilket märktes mest av allt 

under vår färgsprakande vårkampanj, 

ett universitet för alla. Vi har också tagit 

initiativ till en studie kring vad universitetet 

kan göra för att studenter inte ska 

hoppa av sina studier utan trivas och 

kunna prestera sitt allra bästa. Detta, 

tillsammans med ett aktivt arbete genom 

jämställdhetsgruppen, föräldrar som 

studerar, litteraturgranskare och andra 

engagerade inom kåren har skapat fokus 

på alla studenters lika värde och på 

vikten av den öppna högskolan. 

Vi söker studenter som vill jobba extra som informatörer 

under läsåret 07/08 i ett roligt och givande 

projekt vid Uppsala Studentkår – Kondoma Mera! 

Syftet med Kondoma Mera är att minska förekomsten 

av könssjukdomar bland studenterna vid 

Uppsala universitet. I augusti anordnas en utbildning 

för informatörerna, för mer information kontakta 

Kondoma mera. 

Frågan kring vilken betygsskala studenter 

vid Uppsala universitet ska ha har 

under året väckt mycket känslor. Att Uppsala 

studentkår sagt nej till den sjugradiga 

betygsskala som fanns på förslag irriterade 

vissa studentgrupper. Rektors beslut, om 

att förorda men inte självklart införa en 

fyrgradig skala, skapade förvirring. Ännu 

vet vi inte riktigt vad det här beslutet 

kommer att innebära, utan betygsfrågan 

kommer att leva vidare. 

Doktorandernas arbetssituation har på 

många sätt uppmärksammats genom Uppsala 

studentkårs doktorandnämnds stora 

engagemang. 

Nu, när terminsslut närmar sig, är det 

snart dags för oss att lämna över. Mycket 

av det vi arbetat med är bara påbörjat. 

 

Inte minst frågan om bättre arbetslivsank- 

Uppsala studentkår utlyser poster 

Ta chansen och sök någon av följande poster på Uppsala studentkår: 

Internationellt ansvarig (HT-VT 07/08) 

Koordinator för ESMeralda (HT-VT 07/08) 

Jämlikhetsansvarig (HT-VT 07/08) 

Studentombud (HT-VT 07/08) 

Informationsansvarig (HT-VT 07/08) 

Studiebevakare (HT-VT 07/08) 

nytning i utbildningen. Men allra främst 

det, 

och hur man lyckas upprätthålla detta 

när kårobligatoriet lär avskaffas 2010. 

Tack till alla er som har arbetat inom, 

stöttat, kritiserat, ifrågasatt och hjälpt till i 

och kring Uppsala studentkår under året. 

Det är ni som gör skillnaden, ser till att 

föra studenternas position framåt. Och, 

lycka till alla ni som ska föra kampen 

vidare. Kom ihåg, obligatoriet går att avskaffa, 

men studenternas vilja att förändra 

 

Vill du prata säker sex med studenter? 

Jenny Carlsson, ordförande 

Kristina Persdotter, vice ordförande 

Susanna Hansson, vice ordförande 

Uppsala studentkår 

För mer information om de olika posterna och 

 

Sök senast den 31 maj! 

www.uppsalastudentkar.nu 

En ersättning på 65 kronor i timmen utgår. Skicka 

in en ansökan där du kort beskriver dig själv och 

varför du vill jobba i projektet till kondomamera@ 

kårs 

hemsida: www.uppsalastudentkar.nu 

Kondoma mera! 

KÅRSIDORNA 

KONTAKTA UPPSALA STUDENTKÅR 

ALLMÄN SERVICE 

Reception: 

 

 

 

 

 

 

Handlån: 

 

 

 

FÖRTROENDEVALDA 

Ordförande: 

 

 

Vice ordförande - utbildningfrågor: 

 

 

Vice ordförande - studiesociala frågor: 

 

 

Internationellt ansvarig: 

 

 

Jämlikhetsansvarig: 

 

 

Studentombud: 

 

 

STUDIEBEVAKARE 

 

 

 

 

 

Juridiska fakulteten 

 

 

 

 

Medicinska fakulteten 

 

 

 

 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 

 

 

 

 

Språkvetenskapliga fakulteten 

 

 

Teknisk-naturvetenskpaliga fakuleten 

 

 

 

 

Teologiska fakulteten 

 

 

Utbildningsvetenskapliga fakulteten 

 

 

 

 

DOKTORANDOMBUDSMAN: 

 

 

 

www.uppsalastudentkar.nu

Det här är en lite annorlunda rekrytering. Visst, det 

skadar inte om du redan eller snart har en akademisk 

examen, men vad du har pluggat spelar egentligen 

inte någon större roll. 

Betydligt viktigare är hur du är som person. 

Kanske har mycket under din studietid handlat om 

spännande fritidsintressen och att knyta nya kontakter, 

och kanske har det resulterat i en eller annan omtenta. 

Fast det ser vi mest som ett tecken på att du 

kan vara rätt person för oss. 

För att trivas och lyckas hos More Intenz måste 

du framförallt gilla att möta, inspirera och engagera 

människor. 

Vår affärsidé grundar sig i insikten att skillnaden 

mellan framgångsrika och mindre framgångsrika 

företag ligger i hur medarbetarna tar sig an sina 

uppgifter och hur de samspelar med företagskulturen. 

Därför handlar vårt arbete om att göra 

beteende till en aktiv konkurrensfördel för våra 

uppdragsgivare* och det är också vad du kommer 

att syssla med om du börjar hos oss. 

Om man vill kan man sammanfatta vår idé i tre 

ord: Culture defeats strategy. Och att idén fungerar 

visar sig inte minst i hur vår verksamhet växer: Just nu 

söker vi sex nya Culture Management Trainees, 

tre till vårt Stockholmskontor och tre till vårt 

Malmökontor. 

På www.moreintenz.se/audition berättar vi 

mer om hur vi arbetar och hur du gör för att ansöka. 

* Några exempel: ABB, Telia, WM-Data. 

ID kommunikation

Socialistisk skåpmat - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?