BinBip nr 10 - Svebio

BIOENERGINYTT 

med Bioenergi i Pressen 

Nr 10 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP 

De svenska utsläppen minskar stadigt 

- 16 procent mellan 1990 och 2011 

De svenska utsläppen av klimatgaser minskade kraftigt 

2011 jämfört med 2010, och har minskat med 16 procent 

jämfört med 1990, från 65,5 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter 

till 61,5 miljoner ton. Då ska man veta att 2010 var ett 

extremt kallt år, med utsläpp som avvek negativt från den 

långsiktiga trenden. 

Även inbindningen av kol i skog och mark, LULUCF (Land Use, 

Land Use Change & Forestry) visar en positiv utveckling, med en 

ökad inbindning från 30,7 miljoner ton till 35,2 miljoner ton. En 

redovisning finns också i Bioenergi nr 5 (Svebionytt sidan 53). Så 

här skrev Naturvårdsverket på sin hemsida: 

”Utsläppsnivåerna har varierat mellan 59,43 miljoner ton år 

2009 som lägst och 78,3 miljoner ton år 1996 som högst. Variationer 

mellan enskilda år beror till stor del på skiftningar i temperaturen 

och nederbörden samt på konjunkturläget. 

Utsläppsnivåerna 2009 och 2010 var på olika sätt extrema. Under 

2009 var det rekordlåga utsläpp till följd av den ekonomiska krisen 

och 2010 hade vi mycket höga utsläpp till följd av kalla vintrar, begränsad 

kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. 

Innehållsförteckning 

FORTS. s.2 4 

De svenska utsläppen minskar stadigt 

- 16 procent mellan 1990 och 2011 1 

Kommissionen vill straffa ut biodiesel och etanol från jordbruksgrödor 3 

Energiforskningen fortsatt kvar hos 

Energimyndigheten med anslag på hög nivå 5 

Mindre än 1 TWh olja i småhusen 6 

Oppositionens förslag på energi- och klimatområdet 7 

SNF räknade partiledarnas ”miljöord” 8 

Biogasstatistik – blygsam ökning 8 

Eon lämnar Finland och reaktorprojekt 9 

BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år 

Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson 

Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, 111 23 Stockholm 

Tel 08-441 70 80, Fax 08-441 70 89, info@svebio.se, www.svebio.se 

Manusstopp för detta nummer: 2012-10-26 

220 

210 

200 

190 

180 

170 

160 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

Bioenergi BNP Klimatgasutsläpp 

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 

Utsläppen av klimatgaser minskade med 16 procent från 1990 till 2011, 

samtidigt som BNP ökade med omkring 56 procent. 

Användningen av bioenergi har fördubblats under perioden. De ökade 

utsläppen 2010 berodde till stor del på exceptionellt kall väderlek. 

Källa: Svebio, Ekonomifakta, Naturvårdsverket. 

Supermiljöbilar populärare än väntat 9 

Pressmeddelanden 10 

Brittisk satsning på biokraft genombrott för europeisk bioenergi 10 

Straffa inte dagens biodrivmedel för att gynna framtidens 10 

Sveriges regering måste verka för högre pris på utsläpp 10 

Remissyttranden 11 

Marknaderna 12 

Regnig höst fyller redan fulla dammar 12 

Oljepriset svagt nedåt 12 

Bioenergi i pressen 12

FORTS FRÅN SID 1. 

Frånsett de senaste årens kraftiga variationer finns en tydlig 

trend att utsläppen minskar. De största minskningarna av utsläppen, 

i absoluta tal räknat, har skett främst till följd av att oljeeldning 

för uppvärmning av bostäder och lokaler har ersatts med 

eldning av biobränsle. 

Utsläpp i transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen och 

är oförändrade 2011 jämfört med 1990. Huvuddelen av dessa utsläpp 

kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från 

personbilar har minskat med 9 procent jämfört med 1990 trots 

att trafiken har ökat. Det beror på att vi har mer energieffektiva 

bilar och en ökad användning av biobränslen. Denna minskning 

motverkas av att utsläppen från tunga fordon ökat med 44 procent 

under samma period. 

För produktion av el och fjärrvärme har utsläppen varierat mellan 

åren och någon tydlig trend kan inte utläsas. Industrins energianvändning 

visar på en minskning sedan 1997. Utsläppen från 

jordbruk och avfall har också minskat betydligt sedan 1990, bland 

annat på grund av minskat antal djur och minskad deponering av 

organiskt avfall. 

Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och 

skogsbruk bidrar under perioden 1990–2011 till en årlig nettosänka 

genom att koldioxid från luften tas upp av vegetationen och binds 

in i biomassan. Sänkan har varierat mellan 27 och 38 miljoner ton 

koldioxidekvivalenter.” 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

År 2011 släppte Sverige ut 61,5 miljoner ton växthusgaser, enligt preliminära data. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 

1990 en minskning på 16 procent. Bortsett från höga utsläppsnivåer år 2010 visar trenden från 1998 på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige. 

Not: Ändringar kan tillkomma fram till ordinarie publicering i mitten av december. 

* Koldioxidekvivalenter är ett sammantaget mått på olika växthusgasers (koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser) inverkan på växthuseffekten. 

Källa: Preliminärt underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2013 publicerat 16 oktober 2012. 

http://www.naturvardsverket.se/Start/Statistik/Vaxthusgaser/Nationell-utslappsstatistik/ 

2 

Svebio kommentar: 

Utsläppsstatistiken visar att utvecklingen går åt rätt håll. Det går att 

öka BNP och samtidigt minska utsläppen. Om man ser till utsläpp per 

BNP-enhet är utsläppen idag bara drygt hälften så stora som 1990. 

BNP har ökat med 56 procent och utsläppen har minskat med 16 procent. 

Men det går att komma längre. Det som återstår är främst att 

ställa om transportsektorn till effektivare fordon och förnybara drivmedel. 

Dessutom finns det fortfarande mycket att göra i industrisektorn, 

både i lokaler och processer. Det finns fortfarande en hel del fossila 

bränslen kvar. 

Statistiken visar också att det går alldeles utmärkt att öka användningen 

av biobränslen utan att detta minskar kolförråden i skog och 

mark. Kolförråden i våra skogar ökar år från år med 30 – 35 miljoner 

ton CO , trots hög aktivitet i skogen. Det innebär att mer än hälften av 

2 

alla utsläpp i alla andra sektorer binds i våra skogar. Det är fakta som 

miljöorganisationer och forskare på EU-nivå borde ta till sig. Vi måste 

bli bättre på att berätta om detta. 

Utsläpp av växthusgaser per sektor, 1000 ton koldioxidekvivalenter * 

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Diffusa utsläpp och användning av lösningsmedel Avfallshantering 

Jordbruk Energiproduktion inom energiindustrin 

Energiproduktion inom service, hushåll, jordbruk skogsbruk och fiske Energiproduktion inom industrin 

Industriprocesser Övriga inrikes transporter 

Vägtransporter - Lastbilar och bussar Vägtransporter - Personbilar 

FORTS 4


0 

-5 000 

-10 000 

-15 000 

-20 000 

-25 000 

-30 000 

-35 000 

-40 000 

-45 000 

Upptag av växthusgaser från markanvändning, 1000 ton koldioxidekvivalenter * 

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar under perioden 1990–2011 till en årlig nettosänka genom att koldioxid 

från luften tas upp av vegetationen och binds in i biomassan. Sänkan har varierat mellan 27 och 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 

Källa: Preliminärt underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2013 publicerat 16 oktober 2012. 

http://www.naturvardsverket.se/Start/Statistik/Vaxthusgaser/Nationell-utslappsstatistik/ 

Kommissionen vill straffa ut biodiesel och etanol från jordbruksgrödor 

Trots mycket kritik från bioenergisektorn och lantbrukssektorn 

presenterade EU-kommissionen för ett par veckor 

sedan (17 oktober) ett förslag kring biodrivmedel och ILUC, 

vars huvuddrag vi beskrev i förra numret av Bioenerginytt. 

Kommissionen hade på några punkter mildrat förslaget, t ex hade 

man tagit bort en inkludering av ILUC-faktorer i bränslekvalitetsdirektivet. 

Men på flera andra punkter står kommissionen fast vid 

sina ursprungliga förslag: 

• Man accepterar ILUC-tillägg på de nivåer som JRC (Joint 

Research Center) har räknat. Det innebär främst en stor belastning 

på biodiesel. Faktorerna ska nu bara användas för statistiska 

beräkningar, men det skapar ändå en osäkerhet kring investeringar 

i produktion av biodiesel och etanol från grödor. 

• Man står fast vid förslaget att av de 10 procent som är målet 

för förnybar energi i transportsektorn 2020, ska bara 5 procent få 

komma från grödebaserade biodrivmedel (första generationen). 

Det innebär i praktiken att målet sänks kraftigt, eftersom det kommer 

att vara mycket svårt att få fram tillräckliga volymer av andra 

generationens drivmedel. 

• Kommissionen vill stimulera andra generationens drivmedel 

med dubbelräkning och fyrdubbelräkning, men utan att höja det 

totala målet över 10 procent. Det innebär också att den totala volymen 

minskar. 

• Istället för en allmän beskrivning av vilka drivmedel som ska 

kunna dubbel- och fyrdubbelräknas innehåller förslaget nu en lång 

detaljerad lista på råvaror som kvalificerar för respektive nivå (se 

lista till höger). 

Lista över råvaror för dubbel och fyrdubbelräkning 

I ett nytt Annex IX till Förnybarhetsdirektivet listar kommissionen 

de råvaror som ska kvalificera för fyrdubbelräkning och för 

dubbelräkning. Listan ser ut så här – på engelska med våra egna 

översättningar: 

3 

Fyrdubbelräkning: 

Algae (alger) 

Biomass fraction of mixed municipal waste, but not separated household 

waste subject to recycling targets under Article 11(2)(a) of Directive 

2008/98/EC … on waste. 

(biomassedelen av blandat hushållsavfall, men inte utsorterat hushållsavfall 

som är föremål för återvinningsmål enligt artikel 11 2a i avfallsdirektivet) 

Biomass fraction of industrial waste 

(biomassedelen av industriavfall) 

Straw (halm) 

Animal manure and sewedge sludge 

(djurgödsel och avloppsslam) 

Palm oil mill effluent and empty palm fruit bunches 

(avfall från palmoljepressning och tomma palmfruktklasar) 

Tall oil pitch (tallbeck) 

Crude glycerine (råglycerin) 

Bagasse (bagass, dvs restprodukten från sockerrör) 

Grape marcs and wine lees 

(pressrester och jäsningsrester från vintillverkning) 

Nut shells (nötskal) 

Husks (agnar) 

Cobs (kolvar) 

Bark, branches, leaves, saw dust and cutter shavings 

(bark, grenar, löv, sågspån och hyvelspån) 

Dubbelräkning: 

Used cooking oil (använd matlagningsolja) 

Animal fats classified as category I and II in accordance with 

EC/1774/2002 laying down health rules concerning animal by-products 

not intended for human consumtion 

(djurfetter som klassificerats som oätliga) 

Non-food cellulosic material (icke-livsmedel cellulosamaterial) 

Ligno-cellulosic material except saw logs and veneer logs 

(hemicellulosa-material utom sågtimmer och fanértimmer) 

FORTS 4


Kritik från energiministern 

Energiminister Anna-Karin Hatt kommenterade EU-kommissionens 

förslag redan på grundval av det utkast som läckte ett par 

veckor innan det slutliga förslaget presenterades (se förra numret 

av Bioenerginytt). Energiministern var starkt kritisk i sin egen 

blogg under rubriken ”Dra inte alla biodrivmedel över en kam”. 

Vi citerar: 

”På kort tid har vi i Sverige lyckats ställa om så att nästan tio 

procent av de bränslen vi använder i transportsektorn är förnybara 

alternativ, som etanol, biogas och biodiesel. Eftersom vi kommit 

igång så snabbt och bra med att börja den gröna omställningen av 

våra transporter så har vi i Sverige i princip redan nått det mål som 

vi i hela EU ska nå till år 2020. Nu är det viktigt att vår omställning 

bort från oljeberoendet i transportsektorn inte stannar av. 

För mig, Centerpartiet och regeringen är det alldeles självklart 

att den som tankar förnybart ska kunna veta att den etanolen eller 

den biodieseln producerats på ett schysst sätt. Det är just därför 

vi har hållbarhetskrav i EU, som ska se till att biobränslena framställs 

med goda klimat- och miljövillkor. De hållbarhetskraven är 

krav som regeringen drivit på och som kommer skärpas successivt 

framöver. 

Nu verkar det som om EU-kommissionen snabbt vill förändra 

dessa stabila förutsättningar, i alla fall om man får tro ett kommande 

förslag som läckt ut från EU-kommissionen. Förslaget handlar 

om att man fram till år 2020 skulle begränsa användningen av 

biobränslen som produceras av grödor som skulle kunna användas 

som foder eller livsmedel till maximalt fem procent. Om kommissionens 

förslag skulle bli verklighet skulle det inte bara begränsa 

användningen av biobränslen som framställts på ett tveksamt sätt, 

utan det skulle också riskera straffa flera bra biobränslen, som till 

exempel den E85 vi använder i Sverige. Det skulle vara väldigt dåligt 

både för klimatomställningen och för konsumenterna.” 

”Min självklara utgångspunkt, som jag kommer ha för ögonen 

när kommissionen väl presenterar ett officiellt förslag och när jag å 

Sveriges vägnar ska granska detsamma, är att vi konsumenter som 

kör förnybart ska kunna vara säkra på att vi gör nytta för klimatet 

och inte skadar miljön. Men min utgångspunkt är också att vi 

också framöver ska ha ett bra system som gradvis ökar användningen 

av de biobränslen som producerats på ett schysst sätt. Vi 

i Sverige har kommit så här långt tack vare att vi fått in allt mer 

biobränslen i vår transportsektor. För att helt bryta vårt beroende 

av fossila bränslen (vilket vi ska till 2030) kommer det behövas 

ännu mer sådana miljöbra biobränslen.” 

Branschens reaktioner på ILUC-förslaget 

SPBI kommenterade kommissionens förslag till tillägg till Bränsle- 

kvalitets- och Förnybarhetsdirektiven den 22 oktober så här: 

”I och med förslaget visar kommissionen på en vilja att totalt 

ändra på förutsättningarna för introduktionen av biodrivmedel i 

Europa och det innan de av kommissionen initierade direktiven 

för förnybarhet och drivmedel ens till fullo är implementerade i 

nationell lagstiftning. En sådan ryckighet och kortsiktighet från 

kommissionens sida är förödande för de företag som skall investera 

och verka i en marknad. 

Enligt OECD-ländernas energiorgan IEA består den globala 

produktionen av biodrivmedel i stort sett av grödebaserade produkter 

varav etanol dominerar med ca 80 procent. En situation 

4 

som inte nämnvärt förväntas förändras fram till 2020. Kommissionen 

väljer ändå att begränsa användningen av grödebaserade 

biodrivmedel och sätter nivån till 5 procent. Detta kommer att 

märkbart försvåra, om inte omöjliggöra, de mål som EU har satt 

upp i ovanstående direktiv.” 

”Så som förslaget är skrivet kommer det att negativt påverka 

investeringar som har en längre avskrivningstid än till 2020 och 

det gör det mycket svårt att nå målen. 

Sammantaget menar SPBI att förslaget kommer att försvåra, 

om inte omöjliggöra, måluppfyllelsen fram till 2020 och sätta en 

hämsko på den fortsatta ökningen i användningen av biodrivmedel 

i transportsektorn.” 

Och så här kommenterade Lantmännen Energi: 

”Sverige kan och bör öka användningen av grödbaserade biodrivmedel 

över 5 procent. 

Det är beklagligt att kommissionen sätter ett tak på 5 procent 

för den statistiska redovisningen av grödbaserade biodrivmedel, 

men det är väldigt positivt att taket endast gäller för tillgodoräknande 

i den statistiska rapporteringen till EU. Sveriges möjligheter 

för ökad användning av hållbara grödbaserade biodrivmedel för 

att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 m.fl. mål 

kvarstår således precis som förut.” 

”Det är positivt att kommissionen så tydligt lyfter fram etanolens 

potential och hållbarhet: “E10 means blending petrol with 

up to 10 procent (in volume) of ethanol and is a means to achieve 

the 2020 targets, which remain unchanged. Ethanol can not only 

be produced from food crops, but also from residues. Furthermore, 

the best available scientific evidence on ILUC indicates that 

ethanol offers significant greenhouse gas savings, also when ILUC 

emissions are included and that the use of E10 does not contribute 

to dramatic increases of food prices. E10 should therefore be 

introduced equally across the EU without delay.” Etanol har stor 

potential på marknaderna för E10, E20/25, E85 samt ED95 och är 

ett kostnadseffektivt samt hållbart alternativ till fossila drivmedel. 

Det är därför viktigt att pågående svenska utredningar verkligen 

tar hänsyn till etanolens stora potential som ett hållbart och kostnadseffektivt 

alternativ till fossila drivmedel. 

Skadlig nyckfullhet från kommissionen 

Det är olyckligt att kommissionen drastiskt ändrar sin inställning 

till biodrivmedel och endast några år efter införandet av mål och 

regelverk för biodrivmedel i grunden förändrar dem. Man sänder 

nu en negativ och onyanserad signal till allmänhet, politiker, investerare, 

biodrivmedelsproducenter, jord-/skogsbruket, fordonsindustri, 

forskarvärlden m.fl. Tilltron till kommissionens energi-, 

klimat- och industripolitik skadas av detta kortsiktiga och nyckfulla 

agerande. Dessvärre har nyckfullt, kortsiktigt och otydligt agerande 

från regeringen och EU medfört att mycket lovvärda projekt 

och investeringar i Sverige inom nya tekniker för produktion av 

biodrivmedel under senare tid lagts på is eller uteblivit.” 

”I sin helhet riskerar förslaget att leda till ökad användning av 

diesel och bensin samt att transportsektorns klimatpåverkan ökar. 

Detta strider mot en rad mål och visioner i Sverige och EU.” 

FORTS 4



Nu kan debatten komma igång på allvar kring ILUC (indirekt förändrad 

markanvändning). EU-kommissionen har sagt sitt. Miljöorganisationerna 

på EU-nivå är missnöjda för att EU inte mönstrat ut grödebaserade 

drivmedel direkt och lagt på en obligatorisk ILUC-faktor som slår ut 

användningen redan nu. Men kommissionens något urvattnade förslag 

är tillräckligt förödande för introduktionen av förnybara drivmedel och 

reduktionen av klimatgasutsläpp från trafiken. Investeringarna kommer 

Energiforskningen fortsatt kvar hos 

Energimyndigheten med anslag på hög nivå 

Den 19 oktober presenterade energiminister Anna-Karin 

Hatt energiforskningspropositionen. Av den framgår att 

Energimyndigheten också i fortsättningen har hand om energiforskningsanslagen, 

och att anslagsnivån ligger på den 

nivå som gällt under tidigare år, med en viss förstärkning. 

Anslaget drogs ju ner i en tidigare budgetproposition, för kommande 

år. Men nu är nivån återställd med råge. Av propositionen 

framgår också att Energimyndigheten ska få ett särskilt uppdrag 

att utreda hur man på ett bättre sätt ska kunna finansiera stora 

demonstrationsprojekt. 

Så här skrev Näringsdepartementet på sin hemsida: 

”En framtida tillgång till säker, ren och effektiv energi kopplad 

till kraftigt minskad skadlig klimat- och miljöpåverkan är en 

av de stora samhällsutmaningarna för att säkra en hållbar utveckling. 

Utveckling och introduktion av nya processer, produkter och 

tjänster är avgörande för möjligheterna att på ett kostnadseffektivt 

sätt möta denna utmaning. 

Stöd till forskning och innovation på energiområdet är en central 

och integrerad del av energipolitiken. Verksamheten har starka 

synergier med styrmedel inom energipolitiken och är av stor betydelse 

för möjligheterna att nå beslutade klimat- och energimål.” 

”Forskning och innovation på energiområdet ska: 

• bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens 

som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster 

möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem 

i Sverige, karaktäriserat av att förena ekologisk hållbarhet, 

konkurrenskraft och försörjningstrygghet, 

• utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom 

svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets 

omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra 

marknader, samt 

• bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet.” 

”Stödet till forskning och innovation på energiområdet bör 

hanteras inom en strategiskt utformad samlad insats som spänner 

över hela innovationssystemet och fångar upp hela värdekedjor, 

och utifrån en helhetssyn på energisystemet. Det bör hanteras i 

nära samverkan med, och som komplement till, övriga energipolitiska 

insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimat- 

energi och energirelaterade miljöpolitiska mål. 

5 

att torka in för första generationens biodrivmedel, och det betyder att 

marknaden krymper. Det drabbar även den andra generationens företag, 

och inte minst de företag som utvecklar fordon och som bygger 

marknad och distribution. 

Vi hoppas att Anna-Karin Hatt har fullt stöd från de övriga i regeringen. 

Vi har inte hört några kommentarer från de andra partierna, och 

landets ledarsidor har varit märkligt oengagerade i frågan. 

Vikten av ett aktivt strategiarbete och en stark samordning för 

energiforskningen motiverar att Statens energimyndighets övergripande 

roll och ansvar bibehålls. 

Insatserna föreslås fokusera under kommande fyra år på de fem 

prioriterade områdena: 

• Fossiloberoende fordonsflotta 

• Kraftsystem som klarar förnybar elproduktion 

• Energieffektivisering i bebyggelsen 

• Ökad användning av bioenergi 

• Energieffektivisering i industrin” 

När det gäller anslagsnivån skriver regeringen så här i sammanfattningen 

av propositionen: 

”I budgetpropositionen för 2013 har regeringen föreslagit en 

förlängning och successiv förstärkning av insatserna för forskning 

och utveckling inom utgiftsområde 21 Energi med totalt 1 240 

miljoner kronor 2013-2016 (prop. 2012/13:1). I relation till tidigare 

beslutade nivåer har anslaget föreslagits öka med 250 miljoner kronor 

2013, och beräknats öka med 250 miljoner kronor 2014, 270 

miljoner kronor 2015 och 470 miljoner kronor 2016. Detta innebär 

en nivå på omkring 1,3 miljarder kronor under åren 2013-2015 

och en nivå på omkring 1,4 miljarder kronor från och med 2016, 

att jämföra med den tidigare grundnivån på drygt 900 miljoner 

kronor. Denna förstärkning möjliggör ökade ambitioner på ett 

flertal angelägna områden.” 


Anna-Karin Hatt gick segrande ur regeringens interna strid om energiforskningen. 

Energimyndigheten får behålla ansvaret, och anslagsnivån 

är återställd till en ambitiös nivå. På en punkt vill man fortsätta 

att utreda. Det gäller hur man ska kunna garantera stöd till stora demonstrationsprojekt. 

Här finns en lång rad projekt, där Sverige kan bli 

världsledande. Det gäller inte minst inom området biodrivmedel från 

skogsråvara. Möjligheterna att få pengar från EU har minskat, och 

svenska staten måste ställa upp. 

När det gäller prioriterade områden för energiforskningen måste vi 

vara nöjda. Två av de prioriterade områdena är ”fossiloberoende fordonsflotta” 

och ”ökad användning av bioenergi”.

Mindre än 1 TWh olja i småhusen 

Användningen av olja för uppvärmning av småhus sjönk 

till 0,9 TWh 2011, från 1,3 TWh året innan. Fem år tidigare 

var uppvärmningen av villor med eldningsolja 3,4 TWh. Det 

framgår av energistatistiken för småhus 2011, som publicerades 

av Energimyndigheten i början av oktober. 

Varje TWh motsvarar ungefär 100 000 kubikmeter. Det finns omkring 

60 000 villor som kan värmas med olja, men enligt undersökningen 

var det bara 28 000 som faktiskt använde olja, nästan samtliga 

byggda före 1960. Det betyder att bara 1,5 procent av villaägarna 

idag har oljeeldning, eftersom det finns 1,9 miljoner småhus. 

Den totala användningen av energi i småhusen minskade från 

35,3 TWh till 33 TWh, på grund av den mildare väderleken. Användningen 

av biobränslen minskade från 12,4 till 12 TWh, men 

användningen av fjärrvärme ökade från 5,5 till 5,8 TWh. Det finns 

en stark trend för mer fjärrvärme i småhussektorn. Användningen 

av el minskade från 15,9 till 14,1 TWh. Denna siffra gäller bara uppvärmning 

och varmvatten. Dessutom används i genomsnitt 6 000 

kWh per småhus för hushållsel, vilket sammantaget blir 11,5 TWh. 

Drygt en fjärdedel av alla småhus, 480 000, värms uteslutande 

med elvärme. Hälften med direktverkande el och hälften med vattenburen 

el. Dessutom finns det nära 400 000 hus som värms med 

el i kombination med biobränsle. 360 000 hus värms med berg-, 

jord- eller sjövärme med värmepump, varav 220 000 värms enbart 

med värmepump. Dessa hus utgör 11,5 procent av alla småhus, och 

är nu för första gången fler än de hus som värms enbart med biobränslen 

(10,8 procent). Det är mycket vanligt att kombinera olika 

uppvärmningskällor. Totalt finns det 923 000 värmepumpar i de 

svenska småhusen. 

Antalet hus med solvärme har bara ökat måttligt, från 27 000 

till 31 000. 

Foto: Warren Goldswain 

Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: 

Konferens, workshops och studiebesök. 

6 - 7 november, Kolmården, Norrköping 

Läs mer på www.svebio.se Välkommen! 

Mer bioenergi än statistiken visar 

Enligt statistiken står biobränslen för 36,4 procent av småhusuppvärmningen, 

medan el står för 43 procent och fjärrvärme för 17,5 

procent. 

Men statistiken underskattar bioenergins roll. Huvuddelen av 

fjärrvärmen (drygt 70 procent) kommer ju från biobränslen och 

7 procent av all elproduktion är biokraft. Om man ser till ursprungsenergin 

för fjärrvärme och el så står bioenergin idag för 52 

procent av uppvärmningen av småhus. Då har vi inte inkluderat 

den ”frivärme” som värmepumpar tar upp. Den bokförs inte i den 

svenska statistiken, men den ska rapporteras till EU när Sverige 

ska ange andelen förnybar energi. 

…men små förändringar i flerfamiljshusen 

Användningen av energi i flerfamiljshusen 2011 präglades också 

av den milda väderleken. Den totala användningen av värme och 

varmvatten minskade från 28,7 TWh till 24,3 TWh. Hela 91,5 procent 

av energin var fjärrvärme, och det var en liten minskning, från 

cirka 93 procent året innan. Oljeanvändningen minskade, och är 

nu bara 0,36 TWh. Det är en nedgång med tre fjärdedelar från 

2005. Man kan inte utläsa några tydliga trender i statistiken vare 

sig för biobränsle (pellets och flis) eller värmepumpar. 

… och mer pellets i lokaler 

Statistiken för uppvärmning av lokaler 2011 visar också en kraftigt 

minskad förbrukning, från 19,4 TWh till 17,7 TWh. Också här är 

fjärrvärmen helt dominerande, kring 80 procent. Oljeanvändningen 

minskade från 0,77 till 0,57 TWh. Användningen av pellets 

ökade från 0,39 till 0,51 TWh, den högsta siffran man mätt upp 

genom åren. Också användningen av värmepumpar tycks öka. 

Årets 

Bioenergidagar 

I samarbete med: 

Arrangerat av: 

Bioenergi 

– Sveriges 

största 

energislag!

Oppositionens förslag på energi- och klimatområdet 

Återinförda klimpbidrag, mer pengar till järnvägsutbyggnad, skatt på handelsgödsel, metanreduceringsstöd till 

biogas och mer pengar till solenergi. Det är några av de gemensamma dragen i oppositionspartiernas energipolitik, 

så som den framträder i partiernas skuggbudgetar, som presenterats i riksdagen. 

Socialdemokraterna – blygsamma summor 

Den socialdemokratiska skuggbudgeten utmärks av att den istället 

för överbud innehåller ”underbud”. Partiet kritiserar finansministern 

för att slösa med skattemedlen och lägger en fyra miljarder 

stramare alternativbudget än regeringen. 

På energiområdet är följden mycket blygsamma extrasummor – 

totalt plussar socialdemokraterna på 455 miljoner för ”klimat- och 

miljöinvesteringar”: 50 miljoner ökat stöd till solenergi, 10 miljoner 

för ökat stöd till biogas inom landsbygdsprogrammet, 150 miljoner 

till ett nytt Klimp-program, där staten står för maximalt 50 procent 

av investeringen. Man vill också införa ett särskilt innovationsstöd 

för klimatinnovationer på 250 miljoner, som ska kunna användas 

för att stimulera förnybar energi, och energieffektivisering. Detta 

anslag ligger utöver de 455 miljonerna. 

På inkomstsidan vill socialdemokraterna återinföra skatt på 

handelsgödsel, införa en skatt på flourerade växthusgaser och höja 

skatterna på naturgrus, bekämpningsmedel och avfall, men bara 

med totalt 50 miljoner. Man vill avskaffa supermiljöbilspremien, 

införa ett så kallat bonus/malussystem för miljöbilar och ingenting 

sägs om höjda skatter på bensin eller koldioxid. 

Vänsterpartiet – satsar på sol 

Vänsterpartiet argumenterar starkt för en satsning på solenergi, 

och föreslår ett nationellt planeringsmål för 9 TWh solenergi till 

2020 – 5 TWh el och 4 TWh värme – och införa extra stöd till 

solenergi med 420 miljoner om året de närmaste åren. Partiet vill 

höja elcertifikatsramen till 30 TWh från dagens 25 TWh. Man vill 

återinföra ett klimatinvesteringsprogram med en miljard om året. 

Vänstern vill också satsa stora pengar på investeringar i kollektivtrafik 

och upprustning av flerfamiljshus. 

Vänsterpartiet vill höja koldioxidskatten med 7 öre per år (dagens 

nivå är 106 öre/kg CO 2 ). För den som tankar bensin betyder 

det 20 öre/liter, dvs på tre år en höjning med 60 öre/liter. För att 

kompensera glesbygden vill man införa en sänkning av fordonsskatten 

i 35 inlandskommuner. 

Vänstern vill också införa kilometerskatt för den tunga trafiken 

och införa skatt på inrikesflyget – en schabloniserad start- och 

landningsavgift. Partiet vill också införa en handelsgödselskatt. 

Miljöpartiet - miljardpaket 

Miljöpartiet presenterar ett ”klimatpaket” som bland annat innefattar 

en grön industrifond, där staten ska avsätta 4 miljarder 2013 

-2016. Staten ska stå för 25 procent av kapitalet. Det betyder att 

miljöpartiet räknar med att näringslivet ska satsa 12 miljarder. Miljöpartiet 

vill också satsa 15 miljarder mer än regeringen på järn- 

7 

vägen 2013 – 2016. Partiet vill stimulera biogas med totalt 560 

miljoner mer än regeringen, och införa ett metanreduceringsstöd. 

Partiet vill också återinföra Klimp-programmet och klimatanpassa 

rotavdraget. 

Miljöpartiet har en lång lista på skärpta styrmedel i energisektorn. 

Partiet vill höja koldioxidskatten så att bensinskatten ökar 

med 70 öre/liter – det förslag som alla partier för några år sedan 

var ense om i Klimatberedningen. Partiet vill höja fastighetsskatten 

på vattenkraft och kärnkraft och införa en flygskatt. Som enda 

parti föreslår miljöpartiet att det införs koldioxidskatt på torv 

och att ”torven beskattas på samma vis som andra fossila bränslen”. 

Man vill ha en miljöskatt på flourerade växthusgaser, skatt 

på konstgödsel, höjd skatt på bekämpningsmedel och skatt på 

avfallsförbränning. Miljöpartiet vill liksom vänstern införa kilometerskatt 

på lastbilstransporterna, men föreslår en differentiering 

för transporter i regioner där ”möjligheter för järnvägs- och båttransporter 

saknas”. För att stimulera miljövänligare bilar vill man 

ha ett bonus/malussystem. 


Det finns en del gemensamma linjer i den rödgröna oppositionens 

förslag. Alla tre partierna vill återinföra Klimp eller något liknande program 

för åtgärder ute i kommunerna. På liknande sätt lägger alla partierna 

förslag om stödprogram för cleantech och ”gröna innovationer”. 

Skatt på handelsgödsel och flourerade gaser och metanreduceringsstöd 

till biogas är också frågor som alla driver. 

Samtidigt är det slående hur lite det ledande oppositionspartiet, socialdemokraterna, 

satsar på klimatpolitik och energiförnyelse. De konkreta 

förslag som läggs handlar om små symboliska tillskott av stöd, 

t ex 10 miljoner till stöd till biogas inom landsbygdsprogrammet. Det 

räcker till en handfull anläggningar. 

Socialdemokraterna undviker frågan om höjd koldioxidskatt, som 

skulle höja skatten på bensin och diesel. Också vänsterpartiet och miljöpartiet 

lägger ganska försiktiga förslag. Inget av partierna tar upp frågor 

kring biodrivmedel. Alla partierna vill avskaffa supermiljöbilspremien 

och införa ett så kallat bonus/malussystem för att stötta miljöbilar. 

Inget av partierna har några konkreta förslag om hur utsläppen från 

industrin ska minska. 

Genomgående finns en starkare tilltro till direkta stöd, än vad regeringen 

har, och mindre intresse för att förstärka de generella styrmedlen. 

Man skriver gärna om vissa tekniker, som solenergi och biogas, men har 

sämre fokus på de stora frågorna: hur vi ska kunna reducera de stora 

utsläppen i trafiken och industrin, och hur vi ska kunna öka användningen 

av våra stora tillgångar på biobränslen.

SNF räknade partiledarnas ”miljöord” 

Svenska Naturskyddsföreningen räknade ”miljöord” i partiledarnas 

viktigaste tal under ett par år. Man gick igenom 

Almedalstal, sommartal och partiledaredebatterna i riksdagen 

och bokförde alla gånger ett ”miljöord” nämndes. 

Med en ganska bred definition, inkluderande t ex förnybar 

energi och klimatfrågor. Så här ser listan ut: 

Partiledaren för: Antal miljöord: 

Miljöpartiet 225 

Centerpartiet 89 

Socialdemokraterna 80 

Vänsterpartiet 66 

Folkpartiet 40 

Moderaterna 18 

Sverigedemokraterna 5 

Kristdemokraterna 3 

Biogasstatistik – blygsam ökning 

Den 1 oktober presenterades årets biogasstatistik. Den 

visar att biogasproduktionen 2011 var drygt 1,4 TWh, vilket 

var en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Så här 

skrev Energigas Sverige i ett pressmeddelande: 

Otillräcklig ökning av biogas 

2011 års produktion och användning av biogas visar en liten ökning 

av biogasproduktionen i Sverige. Glädjeämnet är att andelen 

biogas som går till fordonssektorn ökar kraftigt och nu står för 

hälften av användningen. 

Idag publiceras rapporten för 2011 års produktion och användning 

av biogas i Sverige. Enligt statistiken producerades 1 473 

GWh biogas förra året, vilket är en knapp ökning med sex procent 

från föregående år. Förklaringen till den låga ökningstakten är en 

stagnerande marknad som inväntar politiska signaler. 

– Trots en skriande efterfrågan så ökar inte biogasvolymerna 

tillräckligt. Och det är de politiska signalerna och långsiktiga spelreglerna 

som saknas. Regeringen ger inga som helst besked om 

villkoren framöver eller om fungerande styrmedel för att få igång 

denna marknad, säger Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige. 

Sammanräkningen av produktion och användning av biogas 

visar att andelen biogas som går till fordonssektorn i år är i särklass 

störst. 50 % av den producerade biogasen uppgraderas numera och 

används som fordonsgas. 

– Att allt mer biogas går till transportsektorn är det stora glädjeämnet 

i sammanställningen. Genom att använda biogas i bilar, 

bussar och lastbilar sluter vi inte bara kretsloppet utan ersätter 

också en del av de fossila bränslena med kraftigt minskade utsläpp 

till följd, fortsätter Mathiasson. 

Sammanlagt finns 233 biogasproducerande anläggningar varav 

135 avloppsreningsverk, 55 deponier, 19 samrötningsanläggningar 

och fem industrigasanläggningar. Gårdsbiogasanläggningarna har 

ökat med fem och är nu 19 till antalet. Avloppsreningsverken står 

fortfarande för närmare hälften av produktionen. I samrötningsanläggningarna 

där bland annat hushållsavfall, slakteriavfall och 

8 

Rapporten heter Miljöord och finns på Svenska Naturskyddsföreningens 

hemsida. Där kan man också se exakt hur undersökningen 

gått till, vilka tal och debatter som inkluderats och hur 

många ord SNF hittat i respektive text. 


För några år sedan var det självklart att alla partiledare berörde miljöfrågorna, 

och inte minst klimatfrågorna, i sina tal. Den tiden tycks vara 

förbi. Särskilt anmärkningsvärt är det att statsministern slutat prata om 

klimat och miljö. När han tillträdde, och särskilt inför klimatmötet i Köpenhamn, 

profilerade sig Fredrik Reinfeldt starkt på klimatfrågan. Han 

tillsatte en klimatkommission som han själv ledde, osv. Nu verkar den 

tiden mycket avlägsen. Men klimatproblemet har inte försvunnit, och 

verkligheten kommer att tränga sig på. 

gödsel från lantbruket rötas ökade volymen biogas med nästan 20 

procent jämfört med 2010. Mängden biogas från deponier sjönk 

samtidigt. 

Förutom biogas producerades sammanlagt 1 434 000 ton 

rötrest. Av det användes 64 procent som gödningsmedel och kunde 

därmed ersätta konstgjort handelsgödsel. 

– Antalet gårdsbiogasanläggningar är fortfarande få i förhållande 

till potentialen och till intresset som finns bland lantbrukare 

runt om i landet. Många hade nog hoppats att regeringen i höstbudgeten 

hade infört den så kallade metanreduceringsersättningen 

på 20 öre per kilowattimme producerad biogas. Den 20-öringen 

hade betalt tillbaka sig snabbt i form av minskade utsläpp, minskad 

övergödning och ökad lönsamhet i lantbruket, avslutar Mathiasson. 

Statistiken sammanställs av Energigas Sverige i samarbete med 

Avfall Sverige, Svenskt Vatten och LRF och finansieras av Energimyndigheten. 

Mer information samt rapporten ”Produktion och användning 

av biogas år 2011” hittar du på www.energigas.se/Publikationer/ 

NyRapporter. 

MISSA INTE! 

ÅretS Bioenergidagar 

6 - 7 november, Kolmården, Norrköping 

PeLLetS 2013 

29 - 30 januari 2013, Falun 

www.svebio.se 

SVeBioS VÅrMÖte Med ÅrSMÖte 

på: 

9 april 2013, Stockholm 

mer 

SLaSHKonFerenS på eLMia Wood 

4-5 juni, Elmia, Jönköping Läs

Eon lämnar Finland och reaktorprojekt 

Eon meddelade den 24 oktober att man helt avvecklar sin 

verksamhet i Finland och i Norden koncentrerar sin verksamhet 

till Sverige och Danmark. 

Detta får främst effekt på planerna på ytterligare ett kärnkraftverk 

i Finland, eftersom Eon äger en tredjedel av Fennovoima, det 

bolag som skulle bygga reaktorn i Pyhäjoki i norra Finland. Eon 

har redan tidigare meddelat att man drar sig ur kärnkraftsprojekt 

i Storbritannien. På hemmaplan i Tyskland avvecklas som bekant 

kärnkraften. Eons huvudkontor ligger i Düsseldorf. 

I Finland var beskedet huvudnyhet 24 oktober. Så här skrev en 

av de svenskspråkiga tidningarna: 

”Beslutet innebär att energikoncernen gör sig av med sin aktiepost 

i Fennovoima. Eonkoncernen äger en tredjedel av kärnkraftbolagets 

aktier. 

Det är ännu oklart vilka följder beslutet har för Fennovoima, 

samt för eventuella andra bolag som önskat bygga ut kärnkraft. 

Fennovoimas usprungliga mål var att börja bygga ett kärnkraftverk 

år 2014 i Pyhäjoki.” 

”Det tyska bolagets andel i Fennovoima har ansetts vara av avgörande 

betydelse eftersom bolagets övriga delägare inte har någon 

erfarenhet av kärnkraft. Eon uppger att man stödjer Fennovoimas 

Supermiljöbilar populärare än väntat 

Försäljningen av bilar som kvalificerar för supermiljöbilspremien 

på 40 000 kr fick ett uppsving i september. Så här 

skrev Bil Sweden på sin hemsida: 

”Supermiljöbilarna, dvs elbilar och laddhybrider, har blivit populärare 

än väntat och tilldelningen av medel för supermiljöbilspremien 

under 2012 har redan tagit slut. De som idag köper supermiljöbilar 

kommer dock att få premien, fast först i början på nästa 

år då 2013 års anslag blir tillgängligt för Transportstyrelsen, säger 

Bertil Moldén, vd för BIL Sweden.” - ”Nästan varannan ny bil 

som säljs idag är en miljöbil. Högsta miljöbilsandelen har Gotland. 

Med den skärpta miljöbilsdefinition som träder ikraft 1 januari 

2013 kommer andelen miljöbilar att sjunka kraftigt. Vi räknar 

med att många kommer passa på och köpa en ny miljöbil och få 

den inregistrerad före årsskiftet för att få den femåriga fordonsskattebefrielsen 

som gäller för miljöbilar. 

Listan på de bilar som kvalificerar 

sig som miljöbilar efter årsskiftet 

Fyra av fem av de bilar som idag godkänns som miljöbilar faller 

bort vid årsskiftet. Kvar finns ett antal etanol- och biogasbilar, 

samt hybrider och elbilar, och ett fåtal snåla dieslar. Här är hela 

listan från Autonet: 

Audi A4 (etanol) 

Chevrolet Volt (laddhybrid) 

Citroën C3 (diesel) 

Citroën C4 (diesel) 

Citroën C-ZERO (el) 

Citroën DS5 Hybrid4 (elhybrid) 

Fiat Doblò (gas) 

Fiat Punto (gas, bensin) 

Ford C-Max (etanol) 

Ford Focus (etanol, diesel) 

9 

finländska ägare i deras försök att hitta sätt att gå vidare med kärnkraftprojektet. 

Fennovoimas styrelseordförande dementerar att kärnkraftsprojektet 

skulle vara hotat, enligt Hufvudstadsbladet. 

Eons reträtt anses ändå utgöra ett hot mot hela projektet. Helsingin 

Sanomat rubricerar sin nyhet om Eons reträtt med - Kraftverksprojektet 

i Pyhäjoki ser ut att vara på väg att falla.” 

”Fennovoima har den senaste tiden haft stora bekymmer. Tidigare 

i höst meddelande S-gruppen att man drar sig ur reaktorprojektet. 

Därefter har både Fennovoimas vd och styrelseordförande 

fått gå.” 


Eons besked kommer troligen att bli spiken i kistan för bygget av ytterligare 

en finsk kärnreaktor. Eon är ett tyskt bolag, och tyskarna håller 

på att avveckla sin kärnkraft. Strategin från Eon är nu att inte engagera 

sig i utbyggnad av kärnkraft i andra länder. Det får återverkningar också 

i Sverige, där Eon är huvudägare bakom Oskarshamnsverket. Oskarhamn 

1 har stått stilla i ett år. Kan vi vänta oss ett besked om frivillig 

avveckling även i Oskarshamn framöver? 

Lexus CT 200h (elhybrid) 

Mercedes E 200 (gas) 

Mercedes E 300 (elhybrid) 

Mitsubishi i-MiEV (el) 

Nissan Leaf (el) 

Opel Ampera (laddhybrid) 

Opel Zafira Tourer (gas) 

Peugeot 208 (diesel) 

Peugeot 3008 HYbrid4 (elhybrid, diesel) 

Peugeot 308 (diesel) 

Peugeot 508 RXH (elhybrid) 

Peugeot 508 SW e-HDi (diesel) 

Peugeot iOn (el) 

Renault Clio (etanol) 

Renault Megane (diesel) 

Skoda Fabia (diesel) 

Subaru Legacy (gas) 

Subaru Outback (gas) 

Toyota Auris (elhybrid) 

Toyota Prius (elhybrid) 

Toyota Prius Plug-in (laddhybrid) 

Toyota Prius Plus (elhybrid) 

Toyota Yaris (elhybrid) 

Volkswagen Caddy Life (gas) 

Volkswagen Golf VII (etanol) 

Volkswagen Passat (gas, etanol) 

Volkswagen Touran (gas) 

Volvo S60 (etanol) 

Volvo S80 (etanol) 

Volvo V40 (diesel) 

Volvo V60 (laddhybrid, etanol) 

Volvo V70 (gas, etanol) 

Källa: Autonet

PRESSMEDDELANDEN 

Pressmeddelande 2012-09-28 

Brittisk satsning på biokraft genombrott för europeisk bioenergi 

Det brittiska kraftbolaget Drax ska byta från kol till biobränslen i 

flera av sina stora kraftverk. Redan nästa sommar kommer bolaget 

att konvertera ett av sina kolkraftverk till träpellets, enligt Drax 

vd Dorothy Thomson. Om några år kommer Drax att behöva 7,5 

miljoner ton biobränsle, sannolikt i huvudsak pellets. 

– Det betyder att efterfrågan på biobränslen ökar mycket kraftigt 

under de närmaste åren. Idag förbrukas omkring 12 miljoner 

ton pellets per år på den europeiska marknaden. Det här är ett 

stort genombrott för bioenergin i Europa, säger Gustav Melin, 

som är vd i Svebio och ordförande i den europeiska bioenergiorganisationen 

AEBIOM. 

Pressmeddelande 2012-10-15 

Straffa inte dagens biodrivmedel för att gynna framtidens 

– EU-kommissionen tycks tro att vi gynnar morgondagens biodrivmedel 

genom att straffa dagens biodrivmedel. Den strategin 

kommer inte att fungera. Genom att dra undan mattan för de biodrivmedel 

som redan finns på marknaden försämras också villkoren 

för de nya drivmedel som baseras på cellulosa och avfall. Det 

säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av den aktuella 

debatten om ett kommande förslag från EU-kommissionen. 

– EU-kommissionens politik för biodrivmedel från energigrödor 

är mycket motsägelsefull. Samtidigt som klimatdirektoratet 

vill hindra biodrivmedel därför att man anser att marken behövs 

för livsmedelsproduktion, vill jordbruksdirektoratet införa 7 pro- 

Pressmeddelande 2012-10-16 

Sveriges regering måste verka för högre pris på utsläpp 

– Sveriges regering får inte stoppa förslag i EU som syftar till att få 

upp priset på utsläppsrätter. Om Sverige hamnar på fel sida i den 

här frågan förlorar vi mycket trovärdighet i klimatpolitiken, och 

utsläppen av koldioxid blir flera hundra miljoner ton större än vad 

som är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Det säger Gustav Melin, 

vd i Svebio, med anledning av uppgifter i en debattartikel i Dagens 

Nyheter idag. 

– Svenska företag som ligger i täten när det gäller att minska 

sina utsläpp kan tjäna stora pengar på att sälja utsläppsrätter – förutsatt 

att utsläppsrätterna har ett bra pris. Idag är priset nere på 

bara en bråkdel av vad det borde vara. 

– Det är angeläget att snabbt få upp priset på utsläppen, för att 

skynda på omställningen från fossila bränslen till biobränslen, annan 

förnybar energi och effektivare energianvändning. De tekniska 

möjligheterna är mycket stora, men det behövs ett pris på utsläppen 

som gör att åtgärderna lönar sig för företagen, säger Gustav 

Melin. 

– Både konsumenter och företag tjänar på att omställningen 

10 

– Tyvärr är de kolkraftverk som nu byggs om för att använda 

pellets mycket ineffektiva anläggningar som bara producerar el och 

kyler bort värmen. De borde ersättas med kraftvärmeverk som tar 

vara på värmen för fjärrvärme. På så sätt kan man använda biobränslena 

mer effektivt. Det är dock alltid bra att ersätta kol med 

biobränslen och på så sätt minska koldioxidutsläppen. 

Drax planer innebär att företaget satsar omkring 8 miljarder kronor 

på konvertering av flera kolkraftverk fram till 2017. Först ut är 

Selby i norra England. Tidigare har Drax i första hand satsat på sameldning, 

där en del av kolet i befintliga kraftverk ersatts, men nu 

kommer man att ersätta all koleldning i de berörda kraftverken. 

cent grön träda för att undvika överskottsproduktion av mat. 

– Naturligtvis bör Europas överskott av åkermark användas till 

att producera energi för att ersätta kol, naturgas, bensin och diesel. 

– Det finns enligt Svebios analys stora möjligheter att öka produktionen 

i Europa av dagens biodrivmedel, biodiesel och etanol 

baserade på åkergrödor. Den växande marknaden ger underlag för 

andra generationens biodrivmedel, från cellulosa och avfall, genom 

utveckling av distributionsnät och fordon som är optimerade 

för biodrivmedel. Det är bensin och diesel som orsakar klimatproblemen, 

inte biodrivmedel, avslutar Gustav Melin. 

sker i rimligt tempo under många år. Om utvecklingen avstannar 

på grund av för svaga styrmedel kommer det att bli dyrare för alla 

att genomföra den nödvändiga klimatomställningen. 

– Vi hoppas att regeringen också på EU-nivå driver en framsynt 

klimatpolitik. I Sverige har utsläppen av klimatgaser minskat med 

16 procent sedan 1990, inte minst genom kraftigt ökad användning 

av bioenergi. 

Bakgrund: Det förslag som den svenska regeringen ska ta ställning 

till innebär att man lyfter ut 1,7 miljarder utsläppsrätter ur 

systemet och makulerar dessa. Det motsvarar 25 gånger det svenska 

årliga utsläppet. Genom åtgärden skulle priset på utsläppsrätter 

kunna höjas från dagens 7 euro till 17 – 32 euro, vilket motsvarar 

den nivå som politikerna räknade med när utsläppsrättshandeln 

infördes. Förslaget har lagts fram av Storbritannien och stöds av 

flera stora EU-länder, men har mött motstånd från kolberoende 

länder som Polen och Tjeckien (källa: debattartikel från tankesmedjan 

Fores i Dagens Nyheter 16 oktober).

REMISSYTTRANDEN 

Förslag till nationell tillämpning av EU:s timmerförordning 

Svebio har beretts möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på 

Skogsstyrelsens förslag till nationella bestämmelser som kompletterar 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 

(Timmerförordningen). Svebio vill lämnade den 2 oktober in följande 

synpunkter: 

Avsikten med Timmerförordningen är att garantera att skogsprodukter 

som tillförs EU:s marknad kommer från laglig avverkning, 

vare sig avverkningen skett i EU eller i andra länder. Förordningen 

gäller inte bara ”timmer” utan alla typer av skogs- och 

träprodukter, inklusive biobränslen som flis och pellets. En central 

del av förordningen är ett system för tillbörlig aktsamhet (engelska 

”due diligence”) genom vilket de företag som importerar och/eller 

för ut produkterna på marknaden garanterar deras laglighet. 

Enligt Svebios uppfattning ger förordningen ett grundläggande 

skydd för att marknaden inte tillförs produkter som orsakar miljöproblem 

vid avverkningen. Inom EU pågår även arbete kring att 

eventuellt instifta obligatoriska hållbarhetskriterier för fasta biobränslen. 

Svensk skogsvårdslagstiftning och frivilliga certifieringssystem 

kan tillämpas även för att påvisa hållbarhet. Förslaget om 

införande av timmerförordningen visar på att Svensk Skogsvårdslagstiftning 

är tillämpbar för att uppnå flera uppsatta EU-mål. 

Svebio anser att förslaget i sin helhet är rimligt som till stor del 

bygger på att utnyttja redan gällande svenska rutiner med hyggesanmälan 

till Skogsstyrelsen. I första handelsledet kompletteras 

rutinerna kring hyggesanmälan med ett system för tillbörlig aktsamhet 

(due diligence) för de näringsidkare som först för ut ett 

virkesparti på den inre EU-marknaden. 

Svebio tolkar förslaget som att en avverkningsanmälan som, 

utan invändning från Skogstyrelsen, uppfyller direktivets krav på 

ett godkänt system för tillbörlig aktsamhet, förutsatt att verksamhetsutövaren 

lämnar information till köparen om; namn, adress, 

fastighetsbeteckning, kommun, notering om att avverkningsanmälan 

lämnats till Skogsstyrelsen, virkespartiets volym och ingående 

trädslag, avverkningsår samt namn och adress på köparen av 

virkespartiet. Denna tolkning är tillämpbar vare sig verksamhetsutövaren 

i första ledet är enskild skogsägare eller annan form av 

näringsidkare som förvärvat en avverkningsrätt t.ex. ett skogsbolag 

eller importör. Importör av virkesparti till EU:s inre marknad är 

den aktör som skall ha ett system för tillbörlig aktsamhet på plats 

för virke som avverkats utanför eller inom EU och som för ut timmer 

på marknaden i första ledet. Tillfredställande och systematisk 

arkivering samt dokumentation av uppgifterna förväntas även. 

Svebio anser inte att Skogsstyrelsens förslag överlag lägger mer 

börda på verksamhetsutövarna i Sverige än vad som följer av EUförordningen. 

Den extra administrationen i form av arkivering 

och information i samband med de rutiner som idag är förenliga 

med avverkningsanmälan anser vi vara rimliga utifrån vad den styrande 

EU-förordningen föreskriver. 

För större användare, leverantörer och importörer av bioenergi 

(exempelvis flis och pellets) och som är att anse som verksamhetsutövare 

som släpper ut timmer på EU:s inre marknad i 

första ledet, kan det föreligga en svårighet kring riskbedömningen 

11 

utifrån informationen kring bl.a. virkespartiets ursprung. Kravet 

på bedömningsförfarande är rimligt då syftet är att förhindra att 

olagligt avverkat virke kommer ut på EU:s inre marknad, men kan 

för verksamhetsutövaren innebära svårigheter att bedöma vad som 

är att anse som ett ”riskområde” och när det ska anses föreligga 

en risk. 

Skogsstyrelsen har lämnat en konsekvensanalys från vilken Svebio 

drar slutsatsen att kontrollfrekvensen från ansvarig myndighet 

är ca en procent på årsbasis. Gränsen är förenlig med gränsen för 

enskild näringsverksamhet inom CAP-systemet. 

Skogsstyrelsens konsekvensanalys innehåller inte en uppskattning 

av kostnaderna för näringslivet att tillämpa det föreslagna 

regelverket. Enligt Svebios bedömning är dessa kostnader dock 

inte orimliga om systemet skall hindra att olagligt avverkat virke 

kommer ut på marknaden givet att Svebios tolkning av förslaget 

ovan gäller. 

Stora volymer bioenergi importeras idag till Sverige och EU 

där utgångsmaterialet i de olika sortimenten är trä (flis, rundved 

för energiändamål, pellets mm.). Ett system för tillbörlig aktsamhet 

ställer krav på att ingående trädslag dokumenteras. Sortiment 

av bioenergi kan ofta bestå av olika trädslag vilket kan innebära 

vissa svårigheter att exakt ange vilka trädslag som ingår i respektive 

sortiment. Svebio anser att man bör kunna ange alla de trädslag 

som rimligen kan tänkas förekomma i det område där sortimentet 

i fråga har sitt ursprung, och att det inte bör betyda något om fler 

trädslag än vad som faktiskt ingår i sortimentet anges. 

Regelverket skall gälla från den 3 mars 2013 vilket innebär en 

kort framförhållning som kan leda till stora problem kring informationsspridning 

bland berörda parter - enskilda markägare, leverantörer 

och importörer eller andra verksamhetsutövare som i 

första ledet släpper ut timmer på den inre marknaden inom EU. 

Svebio tillstyrker att Skogsstyrelsen blir behörig myndighet enligt 

rapportens förslag.

MARkNADERNA 

Regnig höst fyller 

redan fulla dammar 

Fyllnadsgraden i vattendammarna har ökat ytterligare under den 

regniga hösten och ligger nu nära 90 procent. Det är inte rekord, 

men en mycket hög nivå. Kärnkraften har producerat avsevärt 

bättre än förra hösten, men när detta skrivs står ändå tre reaktorer 

stilla. På årsbasis ligger produktionen från kärnkraften kring 58 

TWh, medan vattenkraften gett omkring 77 TWh, nära rekordnivå. 

Vindkraften ligger kring 7 TWh och ”övrig värmekraft” kring 

15 TWh, en relativt låg nivå i förhållande till kapaciteten. Med en 

produktion på 156 TWh och en elanvändning på endast 138 TWh 

blir det stort elöverskott, nu kring 18 TWh räknat på det senaste 

året. Vecka 42 exporterade Sverige el i alla riktningar, inklusive 

Norge. 

Elpriserna på spotmarknaden ligger kring 30 öre, terminspriserna 

ligger något högre. Elcertifikaten har återhämtat sig något efter de 

låga nivåerna i somras och ligger nu kring 18 – 19 öre/kWh. Priset på 

utsläppsrätter ligger på oförändrat låg nivå kring 7 euro/ton. 

BIOENERGI I PRESSEN 

NORRBOTTENS LäN 

Brand stoppar inte Bioenergi 

Tre silor med träpellets skadades under fredagsnattens brand. 

– Men vi klarar både produktion och leveranser, säger Luleå 

energis vd Anneli Sjömark. 

Branden startade vid 19.30-tiden på torsdag kväll och Räddningstjänsten 

fick slita fram till lunchtid fredag för att få bukt med 

den. Brandmän från både Luleå och Gammelstad arbetade i skift 

för att släcka branden och begränsa skadorna samt få ut den lättantändliga 

träpelleten ur byggnaderna. 

Varför det började brinna vet man inte än men det började med 

en felsignal från ett transportband vid en utlastning som för tillfället 

stod stilla. 

– Personalen uppmärksammade det, men medan de kontrollerade 

saken började det regna gnistor från silon. Och sedan var 

cirkusen igång, säger Holmberg. 

Eld och vatten förstörde mellan 200 och 300 ton pellets, men 

både anläggning och lager är försäkrade berättar Anneli Sjömark. 

Ur artikel i Norrbottens-Kuriren (m) 2012-09-29 

12 

Oljepriset svagt nedåt 

Oljepriset har under oktober gått ner en del, mot nivåer kring 108 

– 110 dollar/fat från tidigare kring 115 dollar. 

Under september sjönk försäljningen av både bensin, diesel 

och E85 jämfört med året innan. Nedgången för bensin låg på 8 

procent, för diesel på 6 procent och för E85 med 6 procent. Den 

ackumulerade försäljningen hittills under året ligger på minus 8 

procent för bensin, minus 2 procent för diesel och plus 4 procent 

för E85. Den ackumulerade försäljningen av eldningsolja ligger på 

minus 7 procent jämfört med 2011. 

Alla dessa siffror bäddar för bättre klimatsiffror 2012 än 2011, 

när statistiken bli klar om ett år. 

Skogen växer men industrin krymper 

Sveaskogs ordförande Göran Persson besöker Norrbotten och i 

Gunnarsbyn drog han fullt Folkets hus tillsammans med Sven- 

Erik Österberg. Persson är bekymrad över skogsindustrins svårigheter 

just nu. 

– Den måste hitta nya produkter och nya marknader. På så sätt 

kan nya industrier baserad på skogsråvaran växa fram, menar han. 

Han menar att Sveaskog har roll i den utvecklingen. 

I Piteå finns Sunpine där biobränsle (diesel) utvinns ur tallolja. 

Företaget går inte bra och Sveaskog har som en av delägarna tvingats 

skjuta till 48 miljoner för att säkra fortsatt drift. Men Persson 

försvarar Sveaskogs engagemang. 

– Det vore absurt om inte landet störste skogsägare kan vara 

med och bidra till utvecklingen av skogsindustrin, säger han. 

Ur artikel i Norrbottens-Kuriren (m) 2012-10-02

Chemrec kan säljas till LTU 

Chemrec i Piteå, världens första anläggning som arbetar med att 

ta fram andra generationens biodrivmedel, säljs. Ny ägare kan bli 

Luleå tekniska universitet, LTU. 

Det har genom åren pumpats in hundratals miljoner i pilotanläggningen 

i Piteå. 

Att det gungar extra mycket nu, ser inte Chemrecs vice vd Jonas 

Rudberg som särskilt märkligt. 

Jag har varit med ända sedan 2001 och så här har det varit hela 

tiden. Det ovanliga är att vi aldrig vid anläggningen här i Piteå 

hamnat i ett läge där vi sagt upp personal, säger han. 

Det sker alltså nu. Under torsdagen avslutades MBL-förhandlingarna 

för de 19 personer som varslats. Samtliga blir kvar till i 

början på nästa år. 

Vid förhandlingarna framkom också att verksamheten kan få 

Luleå tekniska universitet som ny huvudman. En lösning som 

både Jonas Rudberg och Johan Sterte, rektor vid LTU, ser fram 

emot. 

– Vi tror och hoppas på en framtid där Luleå tekniska universitet 

har en central roll när det gäller forskningen av biodrivmedel, 

säger Johan Sterte. 

Enligt Sterte skulle en uppgörelse kunna ske genom att universitetets 

holdingbolag köper delar av eller hela forskningsanläggningen. 

Om LTU blir ny ägare kan ungefär halva styrkan av dem som 

nu sagts upp komma att återanställas. 

Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) 2012-10-12 

Här rullar godstågen igen 

På onsdagen nyinvigdes norra delen av inlandsbanan för godstrafik. 

Men Inlandsbanan AB har fortsatta planer. 

– Vi uppvaktar regeringen för att få ta sträckan mellan Arvidsjaur 

och Jörn i bruk, säger Otto Nilsson, vd. 

Godstrafiken på Inlandsbanans norra del har legat nere i 30 

år men nu öppnas möjligheten att transportera gods till och från 

Norrlands inland. Detta efter att Inlandsbanan AB rustat sträckan 

mellan Arvidsjaur och Jokkmokk under sommaren. Redan om två 

veckor startar godstrafiken, då man kör ett antal tåg med kalk mellan 

Mora och Gällivare. 

Biobränslebranschen har också kommit med förfrågningar. 

Inlandsbanan kan också vara intressant för transporter av timmer. 

Inlandsbanan AB har kontaktat regeringen och trafikverket 

för att få öppna sträckan mellan Arvidsjaur och Jörn som varit 

stängd sedan mitten av 1990-talet. 

På onsdagen hölls en invigningsceremoni i Jokkmokk med infrastrukturminister 

Catharina Elmsäter-Svärd. 

Ur artikel i Norrländska Socialdemokraten (s) 2012-10-17 

13 

SCA investerar 490 miljoner i mesaugn 

SCA Packaging i Munksund investerar 490 miljoner kronor i en 

ny mesaugn vid pappersbruket, där fabriken går ifrån olja till att 

elda den nya ugnen med pellets. 

SCAs styrelse tog det formella investeringsbeslutet på 490 miljoner 

kronor på onsdagen, men arbetet med att förbereda för den 

nya ugnen har pågått ett tag. 

SCA:s operativa chef säger att den gamla ugnen kommer att köras 

ända fram till dess att den nya tas i drift där monteringen inleds 

i januari 2013. Sedan räknar vi med en byggtid på åtta månader, 

den ska stå klar hösten 2013. 

Arbetsmiljön förbättras, vi kommer ifrån oljeberoendet där den 

gamla ugnen drar 9 000 kubikmeter olja per år. Och vi sparar 

pengar eftersom vi gör en bränsleväxling. 

Pappersmaskinen kommer att växlas upp successivt för att på 

sikt nå en produktion av 415 000 ton. I år producerar SCA Packaging 

350 000 ton kraftliner. 


Fjärrvärmeverket står snart klart 

Man beslutade att investera 38,1 miljoner kronor, den i särklass 

största investeringen i Arjeplogs kommun sedan kommunhuset 

Tingsbacka byggdes. 

– Det här är ett jätteviktigt projekt för Arjeplogs utveckling, 

säger Christer Andersson vid samhällsutvecklingsförvaltningen i 

dag. 

Ute på industriområdet har det sedan i maj markarbetats, gjutits, 

byggts och fejats, och Andersson är hittills nöjd med hur bygget 

artar sig. 

– Det flyter enligt planerna med en liten försening, men vi förväntar 

oss att kunna provköra verket före årsskiftet. 

Pannan, som beräknas vara i drift någon gång under nästa års 

första hälft, kommer att eldas med grovt flis och torv och skorstenen 

är försedd med en toppmodern rökgaskondensering som 

återvinner värmen. 


Liten delseger för kärnkraftsmotståndet 

i Bottenviken 

När Eon drar sig ur det kostsamma kärnkraftbygget innebär det 

att 40 procent av investerarna försvinner från projektet, som totalt 

beräknas kosta mellan sex och nio miljarder euro. Energijätten 

meddelar enligt finska tidningen Helsingin Sanomat att man avvecklar 

all verksamhet i Finland. 

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har tidigare skrivit medborgarförslag 

till kommunerna längs kusten i Norrbotten och 

Västerbotten för att få politikerna att protestera mot det finska 

kärnkraftbygget. Kalix kommun har varit först med att uttala ett 

bestämt motstånd mot byggplanerna. Per Holmqvist i Nätverket 

Kärnkraftsfritt Bottenviken, anser att det är både för dyrt och 

kortsiktigt att satsa på kärnkraft. I dagsläget efterfrågas i första 

hand grön energi och att i stället satsa på vindkraft, solenergi och 

biobränslen är både miljömässigt och långsiktigt. 

Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) 2012-10-26

VäSTERBOTTENS LäN 

”Vi ser början på en storskalig 

etanolindustri” 

Leif Jönsson, professor i kemi vid Umeå universitet, är en av dem 

som med framgång experimenterat med råvaror och nya processer 

för enzymatisk nedbrytning och jäsning. Han har testat sina teorier 

i försöksanläggningen i Örnsköldsvik. Försöken har lett fram 

till sex patent. Andra forskare har utifrån försöken i anläggningen 

skapat ytterligare ett tiotal patent från sina forskningsresultat. 

– Samarbetet med anläggningen är mycket värdefullt, säger Leif 

Jönsson. 

Det är holdingbolag knutna till Umeå universitet och Luleå 

tekniska universitet som äger demoanläggningen. Den heter Etanolpiloten 

och invigdes år 2004. Den totala investeringen uppgick 

till 200 miljoner kronor varav Energimyndigheten stod för 112 miljoner 

kronor och EU bidrog med 25 miljoner kronor. 

Etanolpiloten har processat mängder av olika råvaror. Skogsflis 

inklusive grenar och toppar, vetehalm, majsblast, nakna majskolvar 

och bagass (det som är kvar av sockerröret sedan sockret är 

omhändertaget). Råvarorna har i den lilla fabriken förvandlats till 

etanol. 

Forskarna som samarbetar med demoanläggningen kommer 

från både svenska och utländska universitet, institut och företag. 

Demoanläggningen i Örnsköldsvik har tagit emot hundratals 

studiebesök av forskare och företagare från alla världsdelar. På senare 

tid har framför allt intresset från Asien ökat. 

Ur artikel i Västerbottens-Kuriren /VK/VF (frisinnad lib) 2012-10-11 

Storsatsningen som är på spåret 

Nu har det första lasset med timmer lämnat godsterminalen i Bastuträsk. 

”Fantastiskt roligt, nästan lite overkligt”, säger projektledaren 

Ingrid Ejderud Nygren. 

Att säga att storsatsningen gått som på räls vore att ljuga. Arbetet 

har kantats av fördyringar, omkastningar och olika finansieringsbud. 

Men i går öppnades äntligen terminalen för trafik. 

Det blev en folkfest med mat, musik, högtidstal och invigning av 

regionrådet Erik Bergkvist, som själv har rötterna i Bastuträsk by. 

Idén om en godsterminal i Bastuträsk väcktes 2008 av Tage 

Lindgren, då distriktschef för Holmen Skog, numera pensionär. 

Från början var tanken en enklare virkes- och lastningsterminal. 

Men det blev mer än så. 

De första lassen med timmer som rullade ut hade Holmen Skog 

som avsändare och skulle gå till Smurfit Kappa i Piteå. Tågsetet 

motsvarar mellan 20 och 25 långtradare som annars skulle ha gått 

på vägen. 

Terminalen är öppen för alla och tanken är att olika sorters gods 

ska lastas där, exempelvis massaved, timmer, sågade trävaror och 

biobränslen. 

Ur artikel i Norran (m) 2012-10-12 

14 

Sorsele kommun säljer 

värmecentral i Ammarnäs 

Sorsele kommun säljer värmecentralen för pellets på Ammarnäs 

skola. En anläggning som bara är drygt sex år gammal. 

Värmecentralen består av pannrum, pelletssilo och skorsten i 

prefabutförande. Pelletsförrådet har en volym på cirka åtta kubikmeter. 

Åren 2005/2006 gick man över till pelletspanna på Ammarnässkolan. 

Anläggningen är alltså relativt ny. 

Långa avstånd för pelletsleveranser och mycket tid för drift och 

skötsel är ett par av argumenten för försäljning av anläggningen. 

Nu går man över till bergvärmepump. Enligt beslut i kommunstyrelsens 

tekniska utskott från i maj i år kostar det 647 000 kronor 

att installera bergvärmepump på skolan. 

Ur artikel i Lokaltidningen 2012-10-17 

JäMTLANDS LäN 

Bergs Hyreshus satsar 

på värme från pellets 

Bergs Hyreshus förbereder just nu installationen av en ny närvärmeanläggning 

i Hackås. Man byter ut den tidigare eldrivna anläggningen 

till ett värmeverk med pellets. Det ger både en miljövinst 

och lägre energikostnad. 

– Utsläppen av växthusgas kommer att minska med 37 000 

kilo per år och den minskade energikostnaden beräknas till mer än 

200 000 kronor per år, säger Bergs Hyreshus fastighetschef, Sven- 

Erik Freskgård, i ett pressmeddelande. 

I samband med att den nya pelletsanläggningen installeras 

kommer även fler fastigheter i Hackås att kunna anslutas till värmesystemet. 

Ur artikel i Östersunds-Posten (c) 2012-09-29 

Jämtkrafts värmeverk 

bland de bästa i Sverige 

Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik har levererat el och värme till 

östersundarna i snart tio år. Anläggningen håller fortfarande måtttet 

och kom på en sjätteplats i en nyligen gjord rankning av landets 

kraftpannor. 

– Så här års är lagret som störst. Från november ungefär så går 

pannan mer eller mindre för fullt. Men just nu är det bara runt 40 

procent, säger Karl Selander, driftchef på kraftvärmeverket. 

Totalt har ungefär 500 miljoner kronor investerats i anläggningen 

under årens lopp. Det har resulterat i att verket årligen levererar 

600 gigawatt i fjärrvärme och mellan 200 och 250 gigawatt i el. 

Uppgraderingen gör också att anläggningen placerar sig på sjätte 

plats av landets totalt 421 kraftvärmepannor när det gäller att ha 

låga kväveutsläpp. Placeringen har betydelse rent ekonomiskt. Det 

innebär att Jämtkraft får nästan fem miljoner kronor tillbaka i det 

kväve- avgiftssystem som finns för kraftvärmeverk. 

Ur artikel i Länstidningen Östersund (s) 2012-10-02

Mats modell kan ge biogas till alla 

Varför ska bara stora gårdar få nytta av modern biogasteknik? Så tänkte 

Mats Gustafsson och skapade en företagsidé för mindre gårdar. 

Mats Gustafsson, som är utbildad teknikagronom, plockar 

ihop delar och komponenter samt går igenom bästa möjliga lösning 

för bygg och anläggning. Komponenter och delar skaffar 

han helst lokalt. 

En viktig poäng med företagsidén är att lantbrukaren själv 

gör anläggningsjobbet. 

Kogödseln kommer att ge ungefär 400 000 kilowattimmar 

per år. Med stirlingelverk blir det en fjärdedel elektricitet och 

resten värme. 

Ur artikel i ATL 2012-10-05 

De är årets unga företagare 

Jocke Karlsson och Daniel Englund, som driver flisföretaget Kefab 

i Oviken, är Årets unga företagare i Berg. Det fick utmärkelsen vid 

Bergs och Härjedalens gemensamma företagardag i Storhogna på 

lördagen. ”De har med stor entusiasm och handlingskraft inte bara 

startat upp en verksamhet inom bioenergi, de har dessutom haft 

kraften att utveckla och starta en mässa för skogsbranschen som i 

somras genomfördes för andra året”, löd Bergs kommuns motivering 

till utmärkelsen. 

Ur artikel i Östersunds-Posten (c) 2012-10-06 

Ny panna ska ge Svegsborna en skön vinter 

Lagom till att vinterkylan gör sitt intåg i Härjedalen passade Eon 

på att inviga sin nya biobränslepanna i Sveg. 

– Den är smart för både miljön och klimatet, sa Karin Jarl- 

Månsson, vd på Eon Värme, efter att hon invigt anläggningen som 

kostat 15 miljoner kronor. 

Med den nya pannan och andra åtgärder kommer man att 

minska användandet av fossila bränslen rejält. 

Eon har drygt 300 kundanslutningar i Sveg och producerar runt 

33 gigawattimmar värme per år. Biobränslet som eldas kommer i 

huvudsak från orten. 


Biobränsle ska fraktas med tåg från Sveg 

Stora Enso Bioenergi satsar på tågtransporter av biobränsle från 

Sveg. På fredag går det första tåget mot Nykvarn utanför Södertälje. 

Stora Enso Bioenergi kommer under vintern att fylla 24 tåg 

med biobränsle för transport till Södertälje. 

Genom att frakta biobränsle med tåg från Sveg och Mora räknar 

företaget med att minst 750 tunga lastbilstransporter lyfts bort 

från vägarna vilket gör en miljövinst. Dessutom tillförs Inlandsbanan 

godsvolym. 

– Vi är därför nu mycket glada över att få lägga till Sveg i ett 

logistikupplägg som gör att skogsbränsle från Härjedalen tillför 

grön energi till Stockholmsregionen, säger Håkan Alexandersson, 

logistikchef, Stora Enso Bioenergi. 


15 

VäSTERNORRLANDS LäN 

SCA återinvigde virkesterminalen i Östavall 

Sverker Ottosson (MP) och Sten-Ove Danielsson (S) klippte 

band. Asfalterade ytor, ett upprustat järnvägsspår och ett helt nytt 

lastningsområde för biobränsle. 

Det är i stora drag vad SCA har fått för de 36 miljoner kronor 

som satsats på att rusta upp virkesterminalen i Östavall. Pengar 

som Jörgen Bendz vill att man ska se som en omfattande satsning 

på miljövänliga transporter. En av de stora fördelarna med ombyggnaden 

är att man nu kan lasta biobränsle mycket snabbare. 

– Innan ombyggnaden så fick man 12 mil för att lasta ett tåg 

eftersom biobränslet låg längre bort. Nu har vi det i direkt anslutning 

till spåret, så det kommer bli en helt annan lastning nu, säger 

Henrik Sakari, logistikchef SCA Skog syd, som också gick igenom 

lite historik och framtidsvisioner innan det var dags för den sedvanliga 

bandklippningen. 

Ur artikel i Sundsvalls Tidning och Dagbladet Sundsvall (lib) 2012-10-10 

Kilåmons plantskola satsar på biobränsle 

Inte långt från de största växthusen står en ny biovärmeanläggning 

för närmare 18 miljoner kronor. Och inne i packhallen arbetar åtta 

kvotflyktingar från Ramsele och Junsele. 

– Vi är upp till 40 anställda under stora delar av året, vi börjar 

plocka in folk i mars och de är kvar minst till månadsskiftet 

november-december, säger Lennart Sjödin. 

Plantskolan i Kilåmon är den största av Svenska Skogsplantors 

anläggningar i Sverige. Från det 26 hektar stora området levereras 

årligen 30 miljoner nyodlade plantor - främst gran, tall och contorta 

- förutom de cirka 25-30 miljoner plantor i olika utvecklingsstadier 

som hanteras vid anläggningen. Årets stora nyhet är den fliseldade 

biobränsleanläggningen som från och med nu används för att 

värma ungefär halva plantskolan. Energitopparna ligger under vår 

och höst, när plantorna måste ha en jämn och högre temperatur. 

– Vi siktar på att utöka biobränsledelen ytterligare, både för 

miljön och för att vi har råvaran här i Norrland. Sammanlagt har 

vi investerat för ungefär 20 miljoner kronor, säger Lennart Sjödin 

på Kilåmons plantskola. 

Ur artikel i Tidningen Ångermanland (lib/s) 2012-10-19 

GäVLEBORGS LäN 

Spektakulär satsning ska trygga jobben 

Så har den då officiellt invigts - sodapannan på Iggesunds Bruk. 

Det är den största investeringen som gjorts i brukets historia och 

prislappen landar på cirka 2,3 miljarder kronor. 

Behovet av en ny sodapanna har diskuterats sedan 1990-talet. 

Men det var först 2004 som man satte sig ned och riktigt funderade 

på framtidens energistrategi på bruket. 

– Sodapannans uppgift är att producera energi av allt det som 

inte är fibrer, säger Staffan Sjöberg, informationschef. 

Översatt från engelska kallas sodapannan för återvinningsbrännare. 

Med den nya sodapannan och turbinen kan bruket i högre 

grad drivas av bioenergi, i dag till 96 procent, och framför allt har 

de ökat den egna produktionen av elektricitet. Tidigare var bruket 

självförsörjande på el till 45 procent, i dag är den siffran 78 procent 

och målet är att i stort sett bli helt självförsörjande. 

Ur artikel i Hudiksvalls Tidning (c) 2012-09-26

Ny sodapanna rensar luften 

– Fredrik Lundberg investerar i anrikt bruk 

Fredrik Lundberg, storägare i skogskoncernen Holmen Group, är självklar 

centralgestalt när Iggesunds Bruk inviger sin nya effektiva sodapanna, 

en investering för 2,3 miljarder kronor. Företaget säger sig nu kunna 

bli självförsörjande på energi och kallar sig koldioxidneutralt. 

– Jag känner stor glädje över att få vara med den här dagen. Den 

visar på det ledarskap som vi vill ha”, säger Fredrik Lundberg. 

– Den nya sodapannan är den största investeringen hittills här 

i Iggesund och ett avstamp för fortsatt utveckling. Det handlar 

om hjärtat i ett bruks sulfatprocess och en förutsättning för egen 

energiproduktion, säger han. 

Sodapannan representerar inte bara framtidstro utan även hållbar 

utveckling. Hållbarhet har kommit för att stanna”, säger Holmens 

vd Magnus Hall. 

Ur artikel i Dagens Industri (ober) 2012-09-27 

Går på högvarv igen 

Efter en dyster start på 2012 är det åter uppåt på Helsinge Pellets i 

Edsbyn. Produktionen är i full gång efter en tids uppehåll, maskinerna 

mullrar på som vanligt och stämningen är på topp i lokalerna. 

– Det kanske var nyttigt med en tankeställare. Det var ju så nära 

nedläggning, säger produktionschefen Anders Wall. Förra vintern 

var så mild att den höll på att köra Helsinge Pellets - som ägs av 

Norrtull Energi AB - i botten. I februari blev tio av de 13-14 anställda 

varslade om uppsägning. En kombination av utebliven kyla, 

överproduktion och att kunderna istället köpte billig importpellets 

gjorde att lagersituationen blev akut. 

I dag är produktionen i full gång i Edsbyn, till Anders och alla 

anställdas stora glädje. Från mars till augusti gick tillverkningen 

på sparlåga, men nu är det drag i maskineriet igen - dygnet runt. 

– Det är en väldigt väderberoende bransch och förra vintern var 

en katastrof, för det fanns sådana enorma lager med flis. Nu vill jag 

ha en lång och kall vinter. 

Ur artikel i Ljusnan (lib) 2012-09-28 

Förstudie om kombiterminal 

En förstudie om en kombiterminal för omlastning från lastbil till järnväg 

är på gång. Bilof, bioenergi- och logistiknätverket i kommunen, 

söker därför sammanlagt 662 700 kronor i offentlig finansiering. 

Projektet ska pågå till 28 februari nästa år. Det största beloppet, 

462 700 kronor, söks hos Region Gävleborg. Ljusdals kommun 

har fått en ansökan om att bidra med 200 000 kronor. 

Till detta ska tio aktörer i Bilof, bland andra Neova, Mellanskog, 

Exte och Wallbergs, tillsammans bidra med tusen timmars 

arbete som värderas till totalt 300 000 kronor. 

Det är tre huvudfrågor som förstudien ska ge svar på. Det handlar 

om hur stora volymer som aktörerna inom bioenergihantering 

är beredda att ta fram och transportera på järnväg till Stockholm 

och Mälardalsområdet. Bilof vill också veta hur stor kapacitet som 

det finns på Norra Stambanan när det gäller utökade transporter 

och hur stora volymer som behövs på slutdestinationerna. 

Platsen för en kombiterminal tas inte upp i nuläget. 

Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) 2012-10-05 

16 

Whiskytempel med starka miljöambitioner 

Mackmyra, svensk whiskys nya gravitationsdestilleri, innebär en 

ordentlig expansion av företagets verksamhet i Gävle. 

Whiskydestilleriet i Mackmyra är det första i Sverige sedan 

V&S producerade Skeppets whisky i egen regi. Det har krävt en 

hel del innovativa tekniska lösningar. Den viktigaste är kanske 

att destilleriet är byggt på höjden för att kunna utnyttja självfall 

mellan de olika processtegen. 

Vi framställer energi från biobränsle och använder återvunnen 

värme till uppvärmning och till delar av processen och så 

använder vi biprodukter från whiskytillverkningen till att göra 

biogas, så vi har tänkt igenom alla steg på miljömässigt bra sätt, 

säger Jonas Berg. 

Projektet har genomförts som en partneringentreprenad mellan 

Mackmyra och Fastec Sverige. 

Ur artikel i Byggindustrin 2012-10-12 

DALARNAS LäN 

Nytt industrihus i Lima 

Nu är spaden i jorden för ett nytt industrihus i Lima. 12 miljoner 

kronor kostar bygget, som är ett unikt samarbete mellan Lima besparingsskog, 

genom dotterbolaget Luab, och Malung-Sälen kommun. 

Bygget görs i första hand för den expanderande Limatvätten. 

Enligt planen ska tvätten kunna flytta in i mitten av mars, och 

kommer då att nästan kunna tredubbla sin kapacitet. Hela huset 

blir drygt 2 000 kvadratmeter stort, varav Limatvätten har tecknat 

ett tioårigt avtal om att hyra 1 400 kvadratmeter. 

I den nya tvättlokalen kommer Limatvätten att göra egna investeringar 

på cirka tio miljoner kronor i tre delar: Pelletseldad 

värmeanläggning som ska kunna värma hela huset och tillvarata 

överskottsvärme; ny tvättrörslinje som tredubblar tvättkapaciteten 

och en ny, andra mangellinje. Till dessa investeringar har länsstyrelsen 

beviljat stöd med 30 procent. 

Ur artikel i Falu Kuriren (lib) 2012-09-26 

Elföretag förnyar sig med solenergi 

Norrlänningen och grundaren Joakim Byström på Absolicon höjer 

handen mot framtidens energikälla, solen. Dalarnas största närvärmenät 

och solenergianläggning finns just nu i Smedjebacken. 

Ingemar Löf på Bävergläntans Fastighets AB i Smedjebacken 

driver Dala Elektrolindningar på Gunnars industriområde och 

reparerar bland annat virkesfläktmotorer. Men Ingemar brinner 

också för andra saker, förnybar energi. Upprinnelsen till biobränslepannan 

på 800 kilowatt och 20 solfångare på företagets tak är att 

komma bort från oljan. Det som också är roligt är att andra företag 

på området är anslutna till vårt närvärmenät, säger Gunnar. Med 

ett energibidrag på cirka en miljon kronor hamnade investeringen 

på cirka 2,2 miljoner kronor. 

Joakim Byström, grundare av Absolicon Solar Concentrator i 

Härnösand, är världsledande inom solbranschen. Joakims företag 

står bakom en hel del teknik på anläggningen på Bävergläntan. 

Ur artikel i Dalabygden (c) 2012-09-28

Kritik mot Trafikverket 

Trafikverket har utrett Inlandsbanans funktion och roll i det framtida 

transportsystemet. Enligt verket kan allt gods, som nu körs på 

Inlandsbanan, i stället köras på E45:an. 

– Jag fattar inte hur de tänker, säger Mora kommuns stadsplanerare 

Gunnar Israelsson. Mora kommun förordar att Inlandsbanan 

underhålls till god standard. 

Trafikverket har räknat ut att antalet fordon på E45:an skulle 

öka med 50 per dygn om godset transporteras på väg, och att den 

tillkommande trafiken har ”mycket marginella” konsekvenser. 

– Vi delar inte Trafikverkets uppfattning. En hel del lastbilar 

kommer att köra torv och det sker mestadels vintertid, säger Gunnar 

Israelsson. 

Ur artikel i Mora Tidning (obunden) 2012-10-17 

VäRMLANDS LäN 

Kommunens ekonomi kan få mer skog på fall 

– Filipstads kommun klarar ekonomin nästa år utan skattehöjning, 

säger kommunalrådet Per Gruvberger (S) inför den budgetberedning 

som börjar nästa vecka. 

Mer pengar behövs till en växande äldreomsorg och energibesparingar. 

Inkomster från skogen kan tillfälligt öka enligt förslaget. 

Vi måste göra satsningar på skolan och dessutom sänka energikostnaderna 

i våra lokaler. Skolorna i Lesjöfors och Nykroppa 

är oljeuppvärmda. För Nykroppas del har upphandlingar gjorts i 

flera omgångar utan att vi kunnat gå vidare. Närmast till ligger annars 

lösningar att använda pelletsuppvärmning för att sänka kostnaderna. 

I år var kommunen också alltför optimistisk hur mycket 

energikostnaderna kunde sänkas. 

Resultatet i förhållandet till budgeten var kraftigt ökade energikostnader. 

Vid september månads utgång redovisades minus 1,4 

miljoner kronor i förhållande till budgeten. 

Ur artikel i Värmlands Folkblad (s) 2012-10-13 

Biobränsleprojekt lönsamt utan EU 

Loppet är inte kört för Rottneros-koncernens biobränsleprojekt i 

Sunne. Det säger Ole Terland, vd i Rottneroskoncernen, på fredagen. 

– Det som hänt är att Rottneros ansökan inte fanns med på 

EU:s prioriteringslista, men vi har än så länge inte fått ett definitivt 

nej från EU. Dessutom är projektet lönsamt utan stöd från EU. 

Beskedet från EU har betytt att Rottneros nu söker andra finansiella 

partners för det stora biobränsleprojektet, som totalt kommer 

att kosta tre miljarder kronor. 

Han glädjer sig också åt att kostnadssidan inte expanderar. 

– Vi har fått sänkta ved- och elpriser. 

Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) 2012-10-20 

17 

ÖREBRO LäN 

Salixen mot en ny vår? 

På Framtidsveckans första dag var salixodlingen som alternativ energikälla 

i fokus. 

Forskaren Serina Ahlgren från institutionen för energi och teknik 

vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) gav prov på 

vad salixforskningen arbetar med. 

Föreläsningen, arrangerad av Salixodlarna, hade lockat ett 15-tal 

personer att bänka sig i växthuset på Brunoborgs handelsträdgård 

i Åbytorp för att få del av de senaste rönen. 

Det som Serina Ahlgren har tittat på är det hon kallar andra 

generationens salix. Hur andra energiformer än flis kan utvinnas 

ur salixen. Ett speciellt spännande alternativ är rötning. 

Vid rötningen får man fram biogas som kan användas både som 

drivmedel, tillverkning av kvävegödsel samt el- och värmeproduktion. 

Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) 2012-10-01 

Åbyverket utslaget – reservpannor igång 

Det brann i över fem timmar i en turbinhall på Eons kraftvärmeverk 

på Idrottvägen i Örnsro. – En turbin har exploderat, säger Jan 

Backström, inre befäl på Nerikes brandkår. 

Den brinnande oljan orsakade att en tjock, svart rök vällde ut. Boende 

i påverkade områden uppmanades att stänga ventilation och fönster. 

Eon arbetade under flera timmar för att få igång reservpannorna 

i Kumla, Hallsberg och på öster i Örebro för att den vägen tillfälligt 

lösa problemet, och omkring klockan 20.30 var pannorna igång. 

Åbyverket i Örebro är ett av Sveriges största biobränsleeldade 

kraftvärmeverk. Från Åbyverket levereras värme, kyla, el och ånga 

till kunder i Örebro, Kumla och Hallsberg. Över 98 procent av 

fastigheterna i Örebros innerstad är anslutna till fjärrvärmenätet. 

Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) 2012-10-06 

VäSTMANLANDS LäN 

Samarbetar för att ersätta olja 

Västerbergslagens Energi AB har beslutat att utveckla sitt samarbete 

med den lokala industrin Lantmännen Agroenergi i Norberg. 

Förändringen innebär bland annat att fjärrvärmen som kunderna 

i Norberg erbjuds enbart kommer produceras av biobränsle och 

överskottsvärme från Agroenergis anläggning. 

– I dag baseras fjärrvärmen på en kondenseringsprocess med 

rökgaskylare, det är den processen som kommer utvecklas för att 

utvinna mer energi. Den andra åtgärden är att det uppförts en 

pelletspanna, som innebär att man slipper elda med olja, säger VB 

Energis värmechef Christer Johansson. Pelletspannorna har uppförts 

för att öka mängden av biobränslebaserad energi. Oljepannorna 

kommer att finnas kvar, men bara som reserv. 

Ur artikel i Dala-Demokraten-Borlänge (s) 2012-09-27

Fullmäktige godkände ny panna 

På torsdagskvällen gav fullmäktige i Arboga kommun klartecken 

till Arboga Energi AB att investera i en ny värmepanna. 

Det blev ett rungande ja i fullmäktigesalen till att låta Arboga 

Energi investera i en ny värmepanna. 

Värmeverket eldar till stor del med flis och med bioolja under 

den allra kallaste perioden. Priset på bioolja har ökat och för att 

göra sig oberoende från biooljan ska nu Arboga Energi investera i 

en panna som kan bränna pellets. 

Totalt kommer investeringen kosta 12,5 miljoner kronor. 

Ur Magazin24.se 2012-09-27 

Pelletspanna ersätter olja 

Förra veckan sattes den nya pelletspannan Satu igång i Kolsva. 

Pannan ska ersätta olja på vintrarna. 

Torsdagen den 18 startades Kolsvas nya pelletspanna. Den nya 

pannan ska ersätta användningen av olja i värmeverket. 

Det som är så bra med den nya pannan är att vi förmodligen 

inte behöver använda någon olja alls i vinter, vilket blir både billigare 

och är vänligare mot miljön, säger Marie Kilbo, fjärrvärmechef 

på tekniska kontoret på kommunens hemsida. 

Ur Magazin24.se 2012-10-23 

STOCKHOLMS LäN 

Fortum får tillstånd till 

ny panna vid Hässelbyverket 

Mark- och miljööverdomstolen ger Fortum tillstånd att bygga om 

en befintlig oljeeldad kondenskraftpanna, alternativt att uppföra 

en ny panna för fasta bränslen vid Hässelbyverket. Det framgår av 

en dom från den 25 oktober. 

Fortum fick i Mark- och miljödomstolen tillstånd till fortsatt 

och ändrad verksamhet vid Hässelbyverket. Däremot avslogs bolagets 

ansökan om att konvertera eller bygga ytterligare en panna 

för eldning av fasta biobränslen samt vissa avfallsklassade bränslen. 

Fortum överklagade till Mark- och miljööverdomstolen och får 

alltså tillstånd att bygga om en befintlig oljekondenskraftpanna, 

alternativt uppföra en ny panna för fasta bränslen. I de slutliga 

villkoren anges också att pannan ska vara försedd med rökgaskondensering. 

Ur Energi Online 2012-10-26 

SÖDERMANLANDS LäN 

BooForssjö har fått en ny ägare 

BooForssjös tidigare anläggning i Forssjö har fått en ny ägare. Därmed 

är hela den konkursdrabbade koncernen nu såld. 

Det är företaget Sandåsa Timber AB från Strängnäs som har 

köpt anläggningen i Forssjö. Sandåsa har i dag cirka 70 anställda 

och verksamhet i Sandåsa och Åkers Styckebruk. I första hand är 

det pelletstillverkningen i Forssjö som kommer att återupptas med 

den nya ägaren. 

18 

– Vi får nu möjlighet att bredda vår inriktning till att även 

omfatta biobränsle via anläggningen i Forssjö. Forssjö pellets är ett 

starkt och välrenommerat varumärke, säger Peter Gyllengahm, en 

av ägarna till Sandåsa, i ett pressmeddelande. 

Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) 2012-10-16 

22 ska återanställas vid 

Forssjö av nya ägarna 

Förhandlingarna mellan den nya ägaren och facket vid BooForssjö 

är klara. 22 av de tidigare anställda får tillbaka jobbet. 

Produktionen i Forssjö kommer att återupptas inom kort. Till 

en början ligger fokus på att få igång produktionen av pellets. 

För att kunna starta verksamheten igen kommer den nya ägaren 

att erbjuda anställning till 22 personer ur den tidigare personalen. 

Tidigare jobbade omkring 80 personer vid anläggningen i Forssjö. 

Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) 2012-10-25 

VäSTRA GÖTALANDS LäN 

Modern miljöanläggning för biogas 

kan bli verklighet i Sotenäs kommun 

Kommunalrådet Mats Abrahamsson i Sotenäs, tidigare medarbetare 

på Hållöfisk och sedan Abba Seafood, är positiv till den stora 

miljöinvesteringen som kan bli av ifall Energimyndigheten ger 

klarsignaler till bidrag. Det handlar om att ge kommunen möjligheter 

att ta hand om avfallet från just beredningsindustrin i en 

biogasanläggning, en så kallad slurryanläggning. 

Anläggningen i Rambos regi skulle hantera restprodukterna 

i reningsverken vid dess olika stationer. Av rötslammet kan man 

producera biogas och till slut pellets. 

En förstudie och ansökan är inlämnad. 

Ur artikel i Lysekilsposten 2012-09-24 

Nytt värmeverk planeras i Backa 

Ett nytt kraftvärmeverk eldat med biobränsle med 50 meter hög 

huvudbyggnad och kanske 100 meter hög skorsten planeras på Exportgatan 

69-77 i Backa. 

Det kommunala energibolaget Göteborg Energi fick idag klartecken 

av en enig kommunstyrelse att köpa ett bolag med två fastigheter 

mellan Stigs Center och Göta älv, där det ska gå att producera 

fjärrvärme när det inte finns spillvärme från raffinaderierna längre. 

Göteborg Energi beräknas få betala knappt 70 miljoner kronor 

för aktuella tomter och byggnader. Övertagandet sker genom att 

Göteborg Energi köper det bolag som äger fastigheterna, ett dotterbolag 

till Elof Hansson Holding. 

Godkännandet i kommunstyrelsen gäller än så länge bara fastighetsköpet 

och inte den kostsamma investeringen i ett kraftvärmeverk. 

Ur Nyheter P4 Göteborg 2012-09-26

Höga priser på fjärrvärme 

i Munkedal och Tanum 

Priset på fjärrvärmen i Munkedals kommun är fortsatt det högsta i 

länet. Priset i Tanums kommun är näst dyrast enligt årets fjärrvärmerapport 

från Nils Holgerssonundersökningen. 

– Fjärrvärmeverket i Munkedal är ganska nytt, säger Lars Johansson, 

vd i Munkbo, som tillsammans med kommunen är energibolagets 

största kund i Munkedal. 

Fjärrvärmeleverantören Neova i Tanumshede har höjt priset 1,0 

procent det senaste året men priset i kommunen hamnar ändå näst 

högst i länet och som det tionde högsta i landet. 

– Inte bra, men man får ändå ha en viss förståelse eftersom det 

är en liten fjärrvärmeanläggning med förhållandevis stort kulvertnät, 

säger Ulf Ericsson, vd i TBAB, Tanums Bostäder AB. 

Tanum hör till ett av de mindre näten i Sverige. Förutsättningarna 

för fjärrvärmen ser väldigt olika ut. På orter med stora nät och 

jättemånga anslutna fastigheter blir det som regel ett bättre pris. 

Fjärrvärmecentralen i Tanumshede startade 2004. 

I Tanumshede pågår intrimning av en andra biobränslepanna 

som innebär att det inte ska behövas olja vid köldknäppar. 

I Munkedal byggde Uddevalla Energi en ny pann- och fjärrvärmecentral 

2007. Oljeeldning ersattes med flis samtidigt som kommunen 

och Munkbo sänkte uppvärmningskostnaden rejält. 

Ur artikel i Bohuslänningen (lib) 2012-09-26 

Dyr fjärrvärme – men prissänkningar väntar 

Alingsås kommun har den tredje dyraste fjärrvärmen i Västra Götaland 

Förklaringen till de höga priserna är, enligt Jörgen Damborg, 

det avtal som Alingsås Energi har med norska Statkraft. 

– Det avtalet är baserat på flisindex, vilket är ett officiellt index 

för biobränsle. Och det ökade kraftigt för några år sedan, under 

2007 och 2008. Och det lider vi fortfarande av. 

Alingsås Energi arbetar nu för att ta över driften av det biobränsleeldade 

Sävelundsverket, från Statkraft. Förhandlingar pågår 

och Jörgen Damborg vill inte uttala sig om hur mycket det kommer 

att kosta att ta över driften. 

Ur artikel i Alingsås Tidning (ober lib) 2012-09-26 

Visade försök i Jättene 

Att odla grödor för biogas är ett sätt att öka produktionen. I Jättene 

pågår just nu ett försök för att se vilka grödor som passar bäst. 

Syftet är att undersöka lämpliga grödor för biogasproduktion 

på så kallade marginaljordar. 

– Att odla för biogasproduktion innebär ytterligare ett moment 

jämfört med att röta gödsel. Men det blir win-win när vi odlar på 

jordar som ändå inte används, säger Ida Helander, strateg för hållbar 

utveckling i Falköpings kommun. 

– Vad har ni odlat? 

Bland annat jordärtskocka och elefantgräs, men huvuddelen av 

fältet är olika vallblandningar. Tanken är att grödorna på marginaljordarna 

ska vara fleråriga. Inblandning av kvävefixerande baljväxter 

i odlingen minskar gödslingen. 

Ur artikel i Falköpings Tidning 2012-09-27 

19 

All fjärrvärmeproduktion fossilfri 

Falbygdens Energi har nått ett av sina miljömål. Nu är all värme 

som produceras i de fyra panncentralerna helt fossilfri. 

Nu kommer Feab endast att använda eldningsoljor som består 

av olika typer av biooljor. RME är en av dem, där basråvaran är 

raps. Man använder också vegetabiliska oljor som är restprodukter 

från livsmedelsindustrin. 

Övrigt bränsle som används i värmeproduktionen är träflis, träbriketter 

och träpellets som kommer från närområdet. 

Genom att gå över från fossil olja till bioolja har koldioxidutsläppen 

minskats med 97 procent, enligt Harald Bouma, miljö- 

och kvalitetsansvarig på Falbygdens Energi. 

Ur artikel i Falköpings Tidning 2012-09-27 

Visning av biogasfält 

Det görs just nu ett intressant fältförsök i Falköpings kommun på 

Bossgården i Jättene utmed Skaravägen. 

Sven-Erik Svensson från Sveriges Lantbruksuniversitet visade 

under onsdagen biogasfältet och berättade om den växtodlingsrötning 

till biogasförsök som pågår på gården. Falköpings kommun 

genomför nu ett forskningsprojekt för att få fram en växtföljd med 

grödor som ger en maximal skörd av biomassa för rötning till biogas. 

Projektet görs i samarbete med AgroVäst och Sveriges Lantbruksuniversitet 

(SLU) i Alnarp. 

Målet är att projektet ska leda till utveckling av system för 

produktion av biogas från åkermark med fokus på: Utveckling av 

lämplig växtföljd med delvis nya grödor för biogasproduktion. 

Ur artikel i Skaraborgs Allehanda 2012-09-29 

Flis och pellets fixar skörden 

En varmluftspanna eldad med flis och pellets torkar årets skörd hos 

Arne Andreae i Söne utanför Lidköping. Metoden gör gott både 

för plånboken och för miljön. 

I en blå sjötransportcontainer ryms pannan som utvecklar 

minst 300 kilowatt och vars varmluft blåses in i torksilorna intill. 

Drygt en fjärdedel av containern utgörs av ett bränsleförråd på 

9 kubikmeter med en omrörare i botten, varifrån fastbränslet med 

hjälp av två skruvar transporteras till brännaren. 

Flis och pellets ska fyllas på var 30e timme och pannan måste 

askas en gång i veckan. Det tar ungefär en kvart från tändning till 

full värme, och lika lång tid att gå från 80 grader till kalluft. 

– Jag är förvånad över att den fungerar så likt oljepannan. Anledningen 

till att jag ville ha en varmluftspanna var att det blir för 

segt om uppvärmningen ska gå via vatten, säger Arne Andreae. 

Kusinbarnet David Andraes bolag, Vänertekno i Lidköping, har 

sedan 2006 tillverkat cirka 280 fastbränslepannor under varumärket 

Vänerpannan. 

Grovt räknat kostar pelletseldning hälften mot oljan och fliseldning 

bara en fjärdedel. 

Vänerpannans 300-kilowattare kommer när den lanseras på 

marknaden att ligga på 600 000-650 000 kronor, alltså mer än 

dubbelt så dyr som en oljepanna med tank. Men i Arne Andreaes 

fall bekostades investeringen till 25 procent av stöd ur landsbygdsprogrammet. 

Ur artikel i Land Lantbruk 2012-10-05

Uddetorps Naturbruksgymnasium 

blir Energigård 

Uddetorps Naturbruksgymnasium har utsetts till Energigård av 

Energigården/Agroväst. Skolan är på väg att bli oberoende av fossila 

bränslen och satsar på förnybar energi. 

På Uddetorps Naturbruksgymnasium utanför Skara har man 

blivit en av föregångarna när det gäller att testa alternativa och 

fossilfria drivmedel till lantbruksmaskinerna. 

– Det är jätteroligt att få den här utmärkelsen och det är roligt 

att kunna ligga i framkant inom ett så viktigt område som detta är, 

säger Liselott Sörensen Ringi, rektor på Uddetorp. 

På Uddetorp har man valt att satsa på RME, rapsmetylester 

som dieselersättning. Drivmedlet har använts i den befintliga maskinparken 

och inga nya maskiner, speciellt anpassade för RME 

har alltså köpts in. 

– Det ansåg vi var ett värde i sig, att testa och utvärdera RME:n 

på de maskiner vi redan hade, eftersom det är maskiner som är 

vanligt förekommande på svenska lantbruk idag. 

– Naturbruksskolornas inställning till energifrågan är oerhört 

central, eftersom utbildningen formar morgondagens lantbrukare 

och det är viktigt att driva på omställningen från ett fossilbränsleberoende 

lantbruk. Om energipriset fördubblas, vilket är troligt 

att det gör, så betyder det att kostnaden kommer att öka från 

280 000 kronor för en gård med 80 kor, till cirka 550 000 kronor, 

säger Kent-Olof Söderqvist, som representerar Energigården/ 

Agroväst. 

Ur artikel i Jordbruksaktuellt 2012-10-09 

Lokalt stöd till biogas 

Den eftertraktade ”20-öringen” uteblev i regeringens budgetförslag. 

Det finns dock kommunala pengar att söka för lantbrukare 

som vill utreda möjligheterna att producera biogas. 

– Det är ett stöd för att vara redo när det kommer andra bidrag, 

säger Ida Helander, strateg för hållbar utveckling. 

I början av sommaren beslutade kommunstyrelsen att använda 

överskottet från en 100 år gammal utsädesfond till att stötta biogasutvecklingen 

lokalt. 

Lantbrukare kan i ett första steg söka 3 000 kronor för att göra 

en översiktlig kartläggning av förutsättningarna att investera i biogas 

på gårdsnivå. Därefter kan man söka upp till 20 000 kronor 

ytterligare för att göra en djupare analys. 

Ur artikel i Falköpings Tidning 2012-10-12 

113 nya miljöbussar till Hisingen 

I juni 2013 tar Keolis Sverige över busstrafiken på Hisingen, Göteborg. 

Nu är det klart att det blir MAN och Volvo som kommer att 

leverera totalt 113 miljöbussar. 

Keolis Sverige har köpt in 84 gasbussar från MAN och 29 hybridbussar 

från Volvo. Samtliga bussar drivs av förnybart bränsle. 

Keolis har köpt 59 ledbussar och 25 boggiebussar från MAN. 

Samtliga drivs på fordonsgas. 

Volvos hybridbuss drivs helt elektriskt och emissionsfritt från 

start upp till en hastighet på 15-20 km/h. Vid högre fart får bussen 

sin kraft av en mindre, 4-cylindrig dieselmotor som drivs med 

biodiesel. 

Ur artikel i TrafikForum 2012-10-19 

20 

Överskott på biomassa 

Just nu är bioenergi ingen riktigt lönsam affär. Överskott på biomassa 

och billig energi pressar priserna. 

– Det kommer att ändra sig när grannkommunerna byggt ut 

sina kraftvärmeverk, säger Björn Andén, skogsinspektör på Södra. 

I Ulricehamnsområdet är bioenergi en dålig affär. Åtminstone 

kortsiktigt, för vi tror att det framöver blir en bättre balans mellan 

tillgång och efterfrågan, säger Björn Andén. 

– Timmer och massaved går att transportera längre sträckor 

men när det gäller flis så måste det vara korta avstånd. Annars 

äter transporterna upp förtjänsten. I Jönköping håller kommunen 

på att bygga ut sitt kraftvärmeverk i Torsvik och även i Falköping 

pågår det en utbyggnad. När dessa är klara så kommer överskottet 

att försvinna, det bli en helt annan efterfrågan på biomassa och 

därmed bättre ekonomi i branschen, säger Björn Andén. 

Ur artikel i Ulricehamns Tidning (m) 2012-10-20 

JÖNKÖPINGS LäN 

Nytt lastspår för att ligga steget före 

Igår inleddes arbetet för att bygga ut Stockarydsterminalens område 

med ett lastspår och på sikt ett spår till området där biobränsle 

idag lagras. Samtidigt har Stockarydsterminalen AB tagit över fem 

anställda. 

Om det är lägre aktivitet vad gäller sågtimmer och massaved är 

biobränsletågen på gång. 

– Höstens första går på söndag till Eskilstuna och från och med 

älgjaktsveckan börjar vi lasta två biobränsletåg i veckan, säger Per- 

Henrik Evebring, marknadsansvarig på Stockarydsterminalen AB. 

Det är flera stora biokraftprojekt på gång och det kommer att 

gynna Stockarydsterminalen, som därför behöver ett lastspår till. 

– Lund är på gång och dit kommer det att gå åt stora volymer 

och Fortum Värme ska bygga Nordens största biokraftverk i Värtahamnen 

i Stockholm, säger Per-Henrik Evebring. 

Det går åt stora volymen biobränslen för att förse biokraftverket 

i Lund. Tre hela tåg per dag om man eldar för fullt. 

En första satsning kostar nio miljoner kronor och Per-Henrik 

Evebring hoppas att den ska vara genomförd inom två år. 

Sedan 1 september har han också nyanställd personal. 

– Vi har sedan starten haft avtal med Christer Karlssons Åkeri, 

ett avtal som gick ut sista augusti. Nu har vi tagit över personal och 

maskiner och utbildat dem till växlare och signalgivare, så jag är 

hoppfull inför framtiden. 

Ur artikel i Smålandstidningen (ober lib) 2012-09-21 

Krematoriet ska elda med rapsolja 

Krematoriet i Värnamo har renoverats vilket bland annat innebär 

att man byter den fossila oljan mot rapsolja, uppger SR Jönköping. 

När man ser att ugnen fungerar som den ska kommer man att 

gå över till rapsolja i stället, troligen om ett par veckor. 

– Det blir kul att vi kan hålla oss framme och erbjuda ett något 

så när miljövänligt alternativ till den traditionella kremeringen, säger 

Tobias Munkholm, kyrkogårds- och fastighetschef i Värnamo, 

till radiokanalen. 

Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning 2012-09-25

Dyr fjärrvärme i Habo och Mullsjö 

Mullsjö och Habo har den näst och tredje dyraste fjärrvärmetaxan 

i länet. Det visar Nils Holgersson-rapporten som nu är släppt. 

– Vi eldar med ett bränsle som är torrt och vår panna kräver en 

fuktighetsgrad på 38 procent. Kommuner som är större har råd att 

köpa in en dyrare panna som klarar högre fuktighetsgrad och kan 

få ner priset på biobränslet som köps in, säger Roland Sandelius, 

vd för Habo Energi. 

Roland Sandelius tycker ändå att fjärrvärmen är en bra satsning 

för Habo kommun. 

– Anledningen till kommunens satsning var att få ner oljeberoendet. 

Om vi eldat med olja idag hade det kostat 1 600-1 700 

kronor/MWh. I en sådan jämförelse är satsningen på fjärrvärme 

både miljövänlig och billigare, säger han. 

Tanken är även att fortsätta utbyggnaden av fjärrvärme i Habo. 

– Ambitionen är att vi ska knyta till oss företag på industriområdet 

i Habo. Min förhoppning är att vi kan utöka och bygga ut 

vårt nät dit inom något år eller två. 

Ur artikel i Jönköpings-Posten (oberoende) 2012-09-26 

Nätverk arbetar för biokolen 

Arbetet med biokol fortsätter. Eksjö klimatnätverk har skickat en 

skrivelse till miljöminister Lena Ek för att informera om sitt arbete 

samt en önskan om en omvänd koldioxidskatt. 

– Genom att plöja ner biokolen i marken ökar man bördigheten 

och det finns dokumenterat på flera håll i världen. På så sätt 

minskar man också växthuseffekten då växterna fångar in koldioxid 

från luften, berättar Bengt Koltman från Eksjö klimatnätverk. 

Tord Olsson från föreningen berättar om ett försök med att se 

effekten av biokol. Man odlade majs i tre pallkragar, en fick ingen 

gödsel alls, den andra fick flytgödsel och den tredje fick både flytgödsel 

och biokol. Tydliga skillnader visade sig. 

Man har också ansökt om medel för att rent tekniskt kunna 

genomföra och utveckla anläggningen. 

Ur artikel i Smålandstidningen (ober lib) 2012-09-27 

Metso levererar panna till Torsvik 

Metso kommer att leverera en ny biobränslepanna till kraftvärmeverket 

Torsvik, beläget strax söder om Jönköping i Sverige. Jönköping 

Energi bygger ut sitt kraftvärmeverk och den nya enheten 

kommer att fungera som sekundär basenhet för att tillgodose fjärrvärmebehovet 

och öka elproduktionen i Jönköpings kommun. 

Den nya pannan med bubblande fluidiserad bädd (BFB) kommer 

huvudsakligen att använda träflis som bränsle. 

– Det här är ett viktigt kontrakt för det fortsatta expansionsprojektet 

och även det största. Vi ser fram emot att samarbeta med 

Metso i detta viktiga projekt, säger Håkan Stigmarker, vd för Jönköping 

Energi. 

Den nya pannans kapacitet blir 100 MW. Verket i Torsvik kommer 

att använda cirka 550 000 kubikmeter skogsbränsle varje år. 

Det kommer årligen att producera ungefär 340 GWh fjärrvärme. 

Elproduktionen blir 130 GWh/år. Det utökade kraftvärmeverket 

kommer att tas i drift under hösten 2014. 

Ur Energinyheter.se 2012-10-19 

21 

KRONOBERGS LäN 

Allt förberett för nytt värmeverk 

Miljardsatsningen att fasa ut oljan från Sandviksverket är i full 

gång. Tiotusentals kubikmeter jord, grus och sten har schaktats 

bort från den 40 000 kvadratmeter stora ytan där det nya kraftvärmeblocket 

och lagringen av bränslet ska byggas. 

Arbetet löper enligt tidsplanen och i slutet av veckan hoppas Björn 

Wolgast, Veabs affärsområdeschef för kraft och värme, att förhandlingarna 

med den ännu hemliga panntillverkaren ska vara klar. 

– I dag producerar vi cirka 40 procent av all el som används i Växjö, 

siffran blir ännu högre då Sandvik 3 står klar, säger Björn Wolgast. 

Sandvik 3 ska ligga bakom Sandvik 2 parallellt med riksvägen 

på den plats där man i dag förvarar flis. Det nya kraftvärmeblocket 

blir lika stort som Sandvik 2 med en 90 meter hög skorsten. 

– Senare funderar vi på att bygga en förgasningsanläggning där 

som ska kunna göra fordonsgas av ved. Först ska vi bygga och 

driftsätta Sandvik 3, säger Björn Wolgast, som inte vill spekulera i 

när en förgasningsanläggning kan bli verklighet. 

Ur artikel i Smålandsposten (m) 2012-10-24 

KALMAR LäN 

Positiva vindar för pelletsmarknaden 

Fågelfors Hyvleri AB levererade under september drygt 5 400 ton pellets 

och värmelogs. Aldrig tidigare har det var sådan fart på kommersen. 

Vi sålde ungefär lika mycket av båda produkterna. Den danska 

marknaden har blivit allt bättre för vår del och är snart uppe i 

samma nivå som den svenska, säger Lars-Ola Svensson, som är vd 

för Fågelfors Hyvleri. 

För snart fem år sedan började Fågelfors Hyvleri med produktionen 

av pellets. Under fjolåret gjorde företaget sin största investering, 

som låg på 26,5 miljoner kronor och i den ingick då satsningen 

på värmelogs. 

– Vi brukar göra speciella marknadssatsningar på hösten, som 

denna gång har överträffat alla förväntningar. Vi levererar som regel 

till byggvaruhuskedjorna och får regelbundet nya kunder, säger 

Lars-Ola Svensson. 

Ur artikel i Barometern/Oskarshamns-Tidningen (m) 2012-10-03 

Energibolag vill tillverka råetanol 

Energibolaget St1 tror att framtidens drivmedel är etanol. På torsdagen 

uppvaktade företaget Kalmar kommun. 

St1:s stationschef i Sverige, Stefan Samuelsson och marknadschefen 

Erika Samuelsson, talade om företagets planer på egen tillverkning 

av finetanol. 

St1 är på gång att bygga ett raffinaderi i Göteborg och den råetanol 

som ska förädlas där ska ett antal minifabriker runt om i 

landet leverera, där Kalmar kan bli en av orterna. St1 har patent på 

en produktionsmetod kallad Etanolix som ger renare och energisnålare 

bränsle. 

Det blir små enheter kopplade till livsmedelsindustri. 

Kommunalrådet Bertil Dahl (V) är ansvarig för kommunens 

miljöfrågor och han anser att etanolen är en intressant produkt för 

framtiden - som komplement. 

Ur artikel i Barometern (m) 2012-10-05

Pelletsproduktionen avstannar 

Fjolårets milda vinter innebär att NT Pellets AB i Norra Tång 

tvingas göra ett produktionsstopp efter nyår. Två anställda har 

varslats. 

– Det beror egentligen på att våra lagerutrymmen är fyllda med 

pellets, säger företagsledaren Jörgen Johansson i en kommentar. 

NT Pellets såg dagens ljus för drygt tio år sedan. Idag har företaget 

en handfull anställda och två av dessa har alltså blivit varslade. 

– Vi får se hur hösten utvecklar sig, men det mesta tyder på 

att vi tvingas till ett produktionsstopp på obestämd tid efter nyår. 

Jörgen Johansson och hans medarbetare skulle helst se att vi får 

en rejäl vargavinter och att försäljningen av pellets skjuter fart och 

att företaget får en bra avsättning igen. 

Ur artikel i Östran (s) 2012-10-16 

Biooljepanna kompletterar fjärrvärmenät 

Fjärrvärmenätet i Oskarshamn fortsätter att miljöoptimeras. I höst 

installerar Oskarshamn Energi en biooljeeldad panna. 

Tidigare har två gasolanläggningar i hamnområdet fungerat 

som extra resurser vid köldknäppar. 

Den nya biooljeeldade pannan är planerad att tas i bruk runt 

årsskiftet. Pannan ska eldas med bland annat frityrrester och andra 

produkter av både vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Bränslet 

levereras av godkända företag och vem vi ska anlita avgörs först när 

upphandlingen är klar. 

Den nya pannan väntas tillföra anläggningen en effekt på 11 

MW. Produktionen kommer, som tidigare, till största delen ske 

under perioden oktober till mars. Under 2013 och 2014 beräknas 

produktionen till 40 GWh per år varav biooljepannan beräknas stå 

för 15 GWh per år. 

Ur artikel i Oskarshamns-Tidningen (m) 2012-10-19 

Tre båtar flis ska avgå före jul 

Vad ska ni med en hamn till, Peter Thormalm vd för Rudaföretaget 

Långemåla Energileveranser AB? 

– Vi tror på detta, Bergkvara har varit en bra hamn och området 

är sågverkstätt. Det ska gå båtar norrut med biobränslen och 

förhoppningsvis kan vi få import av timmer och massaved, säger 

Peter Thormalm. Hamnen kommer att vara öppen för alla och 

planerna är att växa. 

Vi räknar med att tre båtar med flis ska köra norrut mot Mälardalen 

före jul, säger Peter Thormalm. 

Långemåla Energileveranser handlar med biobränslen som flis. 

Den andra köparen är nybildade Kalmarföretaget AB Bröderna 

Höglund Teknik & Service. 

Ur artikel i Barometern (m) 2012-10-10 

Ny biobränslepanna kan 

värma upp hela Högsby 

Fjärrvärmen har gjort sitt intåg i Högsby. Många fastighetsägare 

vill slänga ut olje- eller vedpannan och ansluta sig till fjärrvärmenätet. 

Nu står Högsby Energi AB inför sin största investering 

hittills. 

22 

När det kommunägda energibolaget bildades 2008 var det inte 

en dag för tidigt, enligt dess nuvarande styrelseordförande Birger 

Svanström (C). 

– Energibolaget skulle ha bildats 15 år tidigare, säger han. 

Fjärrvärmen kommer från förbränning av flis, pellets och olja. 

– Vi eldar med flis till största delen, sedan med pellets och till 

sist olja, säger vd Lars Gabrielsson. 

I dagsläget har Högsby Energi AB omkring 100 kunder, men 

antalet Högsbybor med fjärrvärme är många fler. Till exempel räknas 

Högsby Bostads AB med 300 hyresgäster som en kund. Dessutom 

finns ett 40-tal fastighetsägare som anslutit sig men ännu 

inte börjat värma upp sina fastigheter med fjärrvärme. 

Den nya biobränslepannan väntas bli Högsby Energi AB:s hittills 

största investering. Hur många miljoner det rör sig om kommer 

att visa sig när upphandlingen är klar. 

Ur artikel i Nyheterna 2012-10-23 

GOTLANDS LäN 

Rindis hårda år kan vara över 

Aktieägarna godkände i går att Rindi Energi AB genomför en nyemission 

på 23,7 miljoner kronor. Det är den tredje nyemissionen 

i raden som ska täcka förlusterna inom pelletsproduktionen. 

– Nästa år vänder det, säger Rindis vd Bo Hägg. 

Rindi Energi har sedan starten 1996 genomgått en lång rad nyemissioner, 

men det här är den tredje i raden som inte är kopplad 

till någon nysatsning, utan bara syftar till att täcka bolagets förluster. 

Satsningen på pelletsproduktion, som drogs igång 2007, visade 

sig inte vara någon särskilt lyckad affär. Många andra aktörer 

byggde pelletsfabriker vid samma tid och fabrikerna i Älvdalen 

och Vansbro har gått med stora förluster. 

Intäkterna från bolagets fjärrvärmeproduktion har varit stabila. 

Att råvarupriset har sänkts och att fabriken i Vansbro har lagts 

i malpåse bidrar till det förbättrade resultatet. Under vintern ska 

man utreda om man ska lägga ned för gott eller om produktionen 

i Vansbro kan återupptas. 

Ur artikel i Gotlands Allehanda (obund m) 2012-10-12 

BLEKINGE LäN 

Breddad verksamhet en 

medveten framtidssatsning 

Gränums Lackcenter breddar verksamheten med en ny plåtavdelning 

samt ökat fokus på privatkunder. Ägaren Johnny Svensson 

menar att det är viktigt för verksamheten att ha flera ben att stå på. 

För att ytterligare förstärka företagets image och inte minst ekonomi 

har han valt att använda sig av bioenergi i form av flis för att 

värma upp de stora lokalerna. Ute på gården finns ett rejält förråd 

under tak där han kan mata pannan med hjälp av en hjullastare. 

– Det är en satsning inför framtiden. 

Ur artikel i Bil & Verkstad 2012-10-12

HALLANDS LäN 

Vallda Heberg - här värmer solen året om 

Ytterligare ett steg i energieffektivitet och klimatklokhet är taget. 

Det är det kommunala bostadsföretaget Eksta som byggt ett energi- 

smart bostadsområde i Vallda. 

– Vi har tagit vara på våra erfarenheter och spänt bågen. Vårt 

mål är att sätta svenskt världsrekord i solenergianvändning, 40 

procent ska komma från solen. Energianvändningen blir bara en 

tredjedel av de nybyggnadskrav som ställs idag, säger Christer Kilersjö, 

Ekstas nya vd sedan två år. 

Energin i området kommer från sol och biobränsle. Allt sedan 

oljekrisen under 70-talet har Eksta använt förnybara energikällor. 

1979 byggde de sin första solfångare och sedan 1982 har solvärme 

varit ett komplement i nästan all nyproduktion. 

– Så det är ingen ny fluga att använda biobränsle och solenergi. 

Att bygga energismart sitter i väggarna och är en tradition i företaget. 

Ur artikel i Kungsbacka-Posten (ober lib) 2012-10-04 

Stora Enso får tillstånd att bränna 

160 000 årston RT-flis 

Stora Enso i Hyltebruk får tillstånd av mark- och miljödomstolen 

att bränna upp till 160 000 årston av RT-flis, trä och träförpackningar 

i panna 2 och 4. Tillståndet får tas i anspråk redan innan 

det har vunnit laga kraft. 

Redan i år är Stora Enso i akut behov av att kunna elda mer 

RT-flis än det tidigare tillståndet, från den 7 mars, om 110 000 

årston. Steg två avser 200 000 ton om året. Genom att använda 

RT-flis och annat lämpligt avfallsbränsle kan Stora Enso fasa ut 

torv och minska användningen av fossilt bränsle. Samtidigt frigörs 

biobränsle till användare som saknar de förutsättningar som Bruket 

har att förbränna avfall i sina pannor. 

Sedan Stora Enso började elda RT-flis i de två pannorna har 

utsläppen av fossilt koldioxid mer än halverats. 

Ur artikel i Hallandsposten (ober lib) 2012-10-04 

Matavfallsmaskin i Halmstads hamn 

sorterar bort plasten från maten 

2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushåll kunna användas 

till biogas. Men i Halmstad har man redan en anläggning 

som tar emot matförpackningar och skiljer ut matavfallet som 

processas till biogas. 

Halmstad Energi och Miljö har i hamnen byggt en matavfallsanläggning 

för 10 miljoner kronor, där det är möjligt att skilja plasten 

från matförpackningen. 

Syftet med maskinen är att ta bort plasten från matavfall som 

till exempel gurka, yoghurt och fil, och bearbeta det till en massa 

som kan användas direkt i en biogasanläggning. 

Genom den nya anläggningen ska man kunna ta emot och sortera 

ut matavfall från både skolkök, restauranger, affärer och grossister. 

Anläggningen i hamnen har en kapacitet på 10 000 ton om året. 

Ur artikel i Laholms Tidning (pol obund) 2012-10-16 

SKÅNE LäN 

Lyckad fjärrvärmesatsning i Glimåkra 

Vinter och kyla närmar sig – och då får en rad fastigheter sin värme 

från den nya fjärrvärmecentralen på Enegatan. 

23 

– Vi ska ha igång flispannan så snart som möjligt, säger Sven 

Persson, delägare i Glimåkra Biovärme AB. 

Hittarps handelsträdgård, Glimek, Västergård, Medvind och 

Solglimman är redan inkopplade. 

I början av oktober ansluter Glimåkraskolan, folkhögskolan 

och Glimåkra åkeri. 

– Det var jättebra för projektet att få med folkhögskolan och 

det innebär att de får in bredband samtidigt nu när vi är igång och 

gräver, säger Sven Persson. 

Ur artikel i Västerbygden 2012-09-21 

Klart för biogas i Brålanda 

I höst ska det gå att tanka fordonsgas i Brålanda och nu erbjuds 

allmänheten att teckna förlagsinsatser. 

Den första biogasanläggningen började producera gas i augusti 

och provkörs för fullt. 

Det är Gunnar Gustafsson på Bergungen i Erikstad som kört 

igång rötkammaren. Uppgraderingsanläggningen för att rena gasen 

till fordonsgas drivs av Biogas Brålanda AB, och gasledningarna 

mellan Bergungen och Brålanda ligger klara att användas. 

– I första hand ska biogasen gå till fordonsbränsle vid tankstationen 

i Brålanda, men även Dahlbergs slakteri kommer att byta 

ut olja mot biogas, säger Gunnar Gustafsson. 

Ytterligare tre biogasanläggningar är under uppbyggnad och 

kommer att producera gas senare i höst. 

Ur artikel i Västerbygden 2012-09-21 

Fredrik satsade på fliseldad tork 

– Jag har fått en bra torklösning till en rimlig peng. Det säger Fredrik 

Sassner, lantbrukare på Sassarps gård utanför Löberöd i Skåne, 

efter en säsong med sin fliseldade spannmålstork. 

Inför årets skörd tog Fredrik i bruk en ny torkanläggning eldad 

med en biobränslepanna. Han valde att kombinera en dubbel satstork 

från Tornum med en varmluftspanna på 400 kW från Antti. 

Efter att ha torkat omkring 1 500 ton raps, råg och vete i anläggningen 

är Fredrik Sassner nöjd. Hela investeringen i tork och 

panna gick lös på 2,5 miljoner kronor, ungefär 500 000 kronor mer 

än vad det skulle ha kostat med en oljepanna. 

Investeringsstödet täckte 30 procent av kostnaden. För att få 

stödet var det ett krav att anläggningen skulle eldas med biobränsle 

och valet stod mellan att elda rapsolja i en alloljebrännare eller 

fliseldning. Det blev flis. Gården har ett tiotal hektar skog. 

Ur artikel i Lantmannen 2012-10-11 

400 jobbar på Örtoftaverket 

Nu går arbetet med Örtoftaverket in i en ny fas. Det är nämligen 

dags för kraftvärmepannan att monteras, vilket kräver en arbetsstyrka 

på 400 personer. 

Det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta, som byggs av 

Lunds Energikoncernen, går nu in i sin andra fas. 

– När vi tog det första spadtaget i mars såg vi hela tiden detta 

datum framför oss, då det var dags att börja montera pannan. Och 

nu är vi där, säger projektchefen Richard Bengtsson. 

Som en symbolisk handling lämnade han på måndagen över en 

stafettpinne till Christer Olsson från Foster Wheeler Energi AB, som 

ansvarar för monteringen av den specialbeställda kraftvärmepannan. 

Ur artikel i Skånska Dagbladet (c) 2012-10-22

BinBip nr 10 - Svebio

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?