Distriktskongress 2005 - S-info
Distriktskongress 2005 - S-info
Distriktskongress 2005 - S-info
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Distriktskongress</strong><br />
<strong>2005</strong><br />
Lördagen den 9 april i Ronneby<br />
Socialdemokraterna<br />
Blekinge
08.30<br />
09.00<br />
09.30<br />
10.00<br />
10.30<br />
10.50<br />
11.45<br />
13.00<br />
11<br />
Preliminärt program<br />
vid distriktskongressen den 9 april<br />
Avprickning och kaffe<br />
Kongressen startar på Ron, Ronneby Brunn<br />
- distriktsordförande Mats Johansson talar<br />
Kongressförhandlingar<br />
Partistyrelsens representant<br />
Paus<br />
Panelsamtal<br />
Lunch<br />
Kulturarrangemang<br />
Kongressförhandlingar<br />
15.00 ca Kongressen avslutas
1. Kongressen öppnas<br />
2<br />
Förslag till<br />
Dagordning<br />
2. Fastställande av ombudsförteckning<br />
3. Fastställande av dagordning<br />
4. Val av<br />
a) 1 st ordförande<br />
b) 2 st sekreterare<br />
5. Val av 2 st protokolljusterare<br />
6. Val av 5 st ledamöter i rösträkningskommittén<br />
7. Verksamhetsberättelsen<br />
8. Landstingsgruppens rapport<br />
9. Riksdagsgruppens rapport<br />
10. Regiongruppens rapport<br />
11. Ekonomisk berättelse<br />
12. Revisorernas berättelse<br />
13. Beslut om ansvarsfrihet<br />
14. Distriktsstyrelsens förslag<br />
15. Motioner<br />
a) Policydokument för högskoleutbildning<br />
b) Ändring av stadgar § 4 moment 20<br />
16. Enkla frågor<br />
17. Val av ordförande, styrelse m m<br />
18. Kongressens avslutning
PARTIDISTRIKTETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE<br />
DISTRIKTSSTYRELSEN<br />
Ordförande<br />
Mats Johansson, Karlskrona<br />
Vice ordförande<br />
Marie Sällström, Trensum<br />
Ledamöter i distriktsstyrelsen<br />
Bernth Johnson, Tving<br />
Kerstin Andersson, Nättraby<br />
Nils-Olov Olofsson, Saxemara<br />
Margaretha Olsson, Vilshult<br />
Jan Björkman, Olofström<br />
Suzanne Svensson, Karlshamn<br />
Per-Olov Larsen, Sölvesborg<br />
Helene Björklund, Sölvesborg<br />
Johnny Håkansson, Kallinge<br />
Kerstin Gustafson, Karlshamn<br />
Magnus Johansson, Nättraby<br />
Christina Mattisson, Jämjö<br />
Teo Zickbauer, Ronneby<br />
Adjungerade i distriktsstyrelsen<br />
Angela Sandström, S-kvinnor Blekinge<br />
Bo Andersson, LO Blekinge<br />
Faraj Abu-iseifan, SSU Blekinge<br />
Hans Bülow, politisk chefredaktör Sydöstran<br />
Markus Alexandersson, politisk sekreterare Region Blekinge<br />
Verkställande utskottet<br />
Mats Johansson, Karlskrona<br />
Marie Sällström, Trensum<br />
Bernth Johnson, Tving<br />
Helene Björklund, Sölvesborg<br />
Nils-Olov Olofsson, Saxemara<br />
Adjungerade i verkställande utskottet<br />
Bo Andersson, LO Blekinge<br />
Markus Alexandersson, politisk sekreterare Region Blekinge<br />
Studieorganisatör<br />
Ombudsman Patrik Hansson<br />
Facklig ledare<br />
Suzanne Svensson, Karlshamn<br />
3 3
REVISORER<br />
Ordinarie<br />
Ingemar Nilsson, Karlskrona,<br />
Ingrid Gustavsson, Bräkne-Hoby<br />
Sterne Johannesson, Rödeby.<br />
Suppleanter<br />
Tommy Liljenberg, Olofström<br />
Roine Olsson, Sölvesborg<br />
Lisbeth Nilsson, Lyckeby.<br />
VALBEREDNING<br />
Ledamöter<br />
Per-Ola Mattsson, Karlshamn (ordförande)<br />
Tommy Svensson, Kallinge<br />
Jens Åberg, Sölvesborg<br />
Stig Janzon, Olofström<br />
Gerthie Olsson, Aspö<br />
Ann-Charlotte Svensson, Karlskrona<br />
Marianne Henriksson, Asarum<br />
Jan-Erik Abrahamsson, Mörrum<br />
Monica Ingvarson, Ronneby<br />
Magnus Manhammar, Karlskrona<br />
Suppleanter<br />
Lars-Göran Karlsson, Asarum (för Per-Ola Mattsson)<br />
Hans Häll, Ronneby (för Tommy Svensson)<br />
Roine Olsson, Sölvesborg (för Jens Åberg)<br />
Helmi Svensson, Vilshult (för Stig Janzon)<br />
Annelie Svensson, Rödeby (för Gerthie Olsson<br />
Kalle Sandström, Nättraby (för Ann-Charlotte Svensson)<br />
Vivianne Andersson, Hällaryd (för Marianne Henriksson)<br />
Rolf Persson, Kyrkhult (för Jan-Erik Abrahamsson)<br />
Annelie Rosengren, Sölvesborg (för Monica Ingvarson)<br />
Cecilia Eklund, Karlskrona (för Magnus Manhammar)<br />
PARTISTYRELSENS FÖRTROENDERÅD<br />
Ledamöter<br />
Kerstin Andersson, Nättraby<br />
Per-Ola Mattsson, Karlshamn<br />
Margaretha Olsson, Vilshult<br />
Per-Olov Larsen, Sölvesborg<br />
Ersättare<br />
JanAnders Palmqvist, Ronneby<br />
Jan-Anders Lindfors, Lyckeby<br />
4<br />
4
Rolf Persson, Kyrkhult<br />
Leif Håkansson, Asarum<br />
PARTIDISTRIKTETS FÖRTROENDERÅD<br />
Karlskrona arbetarekommun<br />
5<br />
Ledamöter<br />
Faraj Abu-iseifan, Lisa Maria Alexandersson, Bo Andersson, Kerstin Andersson, Percy<br />
Blom, Jan-Ove Carlsson, Eva-Britt Dahlström, John-Erik Danerklint, Ann-Christine Denebo,<br />
Per-Inge Gustavsson, Per-Gunnar Holgersson, Sterne Johannesson, Henrik Johansson,<br />
Magnus Johansson, Peter Johansson, Bengt-Olof Karlsson, Krister Karlsson, Ewa Lengstedt,<br />
Jan-Anders Lindfors, Christina Mattisson, Nadia Medic, Hans-Olof Månsson, Per-<br />
Anders Nygård, Anders Persson, Håkan Quisth, Anne-Louise Rosell, Jan Ruthblad, Anita<br />
Seaberg, Ann-Charlotte Svensson, Annelie Svensson, Ewy Svensson, Birgitta Törnqvist,<br />
Birger Wernersson.<br />
Ersättare<br />
Sonja Andersson, Roland Andreasson, Lisbeth Bengtsson, Oscar Dyberg, Mårten Ekblad,<br />
Ingrid Ekstrand, Mats Fagerlund, Ove Falck, Bengt Grönblad, André Gustavsson, Arne<br />
Hagström, Christer Holmberg, Kjell Johansson, Ola Johansson, Kerstin Jonasson, Patrik<br />
Lindoffsson, Ragnar Lindoffsson, Thommy Mattisson, Börje Nilsson, Georg Nydahl, Claes-<br />
Urban Persson, Inger Persson, Mats Persson, Jens Petersson, Ingegerd Quisth, Lennart<br />
Rydén, Kalle Sandström, Karl Sundberg, Lennart Thörnqvist, Tobin Deirdre, Lena Åberg,<br />
Örjan Åsberg, Conny Ärleskog.<br />
Ronneby arbetarekommun<br />
Ledamöter<br />
Birgitta Andersson, Tommy Andersson, Arne Andreasson, Jeanette Andreasson-Sjödin,<br />
Ola Bergqvist, Magnus Danielsson, Christer Hallberg, Monica Ingvarson, Jonni Karlberg,<br />
Ingrid Karlsson, Rune Kronkvist, Bengt-Christer Nilsson, Ann-Margret Olofsson, Jan Anders<br />
Palmqvist, Birger Petersson, Mona Pettersson, Eva Robertsson, Christer Svantesson, Margareta<br />
Yngvesson, Teo Zickbauer.<br />
Ersättare<br />
Annika Berglund, Thomas Gylling, Kerstin Henriksson, Lennart Johansson, Eva Karlsson,<br />
Juhani Kujansivu, Monika Lindqvist, Martin Moberg, Leif Nilsson, Nils Nilsson, Nils-Otto<br />
Olsson, Ingemar Oscarsson, Annika Otfors, Ingrid Ottosson, Jonas Pearson, Bengt-Åke<br />
Petersson, Ann-Margret Pfeifer, Eivor Söderberg, Agnetha Wildros, Jan-Eric Wildros.<br />
Karlshamns arbetarekommun<br />
Ledamöter<br />
Göthe Andersson, Monica Andersson, Bengt-Olof Björck, Mikael Erdtman, Kerstin Gustafsson,<br />
Leif Håkansson, Kerstin Ifvarsson, Gunnel Jacobsson, Per-Ola Mattsson, Johnny<br />
Persson, Yvonne Pettersson, Linn Svensson, Suzanne Svensson.
6<br />
Ersättare<br />
Rune Andersson, Ingrid Ankarcrona, Jan Bremberg, Kjell Duvskog, Berith Gustavsson,<br />
Kenneth Hake, Karin Jeppsson, Birgitta Jönsson, Anders Karlsson, Roland Ohlsson, Catharina<br />
Robertsson, Sven-Åke Svensson.<br />
Sölvesborgs arbetarekommun<br />
Ledamöter<br />
Christina Hedenram, Pia Johansson, Bengt Johnsson, Stig Jönsson, Martin Larsen, Leif<br />
Nilsson, Bodil Nyström, Alve Ohlsson, Annelie Rosenqvist, Mats G Svensson, Jens Åberg.<br />
Ersättare<br />
Monica Gadd, Leif Gummesson, Peter Jeppsson, Lennart Johansson, Birgitta Jönsson,<br />
Bertil Olsson, Olle Olsson, Roine Olsson, Hans Persson, Therese Rosenqvist, Ingrid Wald.<br />
Olofströms arbetarekommun<br />
Ledamöter<br />
Kenneth Johannesson, Berit Johansson, Lars-Göran Karlsson, Margareta Olsson, Patrik<br />
Sjöstedt, Anita Skarphagen, Pirjo Veteli.<br />
Ersättare<br />
Nelly Alvarsson, Birgit Johnsson, Kenneth Lindholm, Miroslav Milurovic, Rolf Persson, Anders<br />
Svensson, Jürgen Thierfelder.<br />
DISTRIKTSEXPEDITIONEN<br />
Partidistriktets expedition finns i Folkets Hus i Karlskrona. I anslutning till partidistriktets<br />
lokaler finns även LO-facken i Blekinge, SSU-distriktet och Karlskrona arbetarekommun.<br />
PERSONAL<br />
Följande har under året varit anställda hos partidistriktet:<br />
Patrik Hansson, ombudsman<br />
Ewy Svensson, kontorist 85%<br />
Ingegerd Quisth, kontorist 20%<br />
Markus Alexandersson, politisk sekreterare Region Blekinge är placerad på partidistriktets<br />
expedition. I mån av tillgänglig tid hjälper Markus till med arbetsuppgifter på partidistriktet.<br />
REPRESENTATION<br />
Till att representera partidistriktet vid arbetarekommunernas och vänorganisationernas<br />
årsmöten utsågs följande:<br />
Olofströms arbetarekommun den 6 mars Bernth Johnson<br />
Sölvesborgs arbetarekommun den 13 mars Magnus Johansson
Ronneby arbetarekommun den 18 mars Mats Johansson<br />
Karlshamns arbetarekommun den 22 mars Kerstin Andersson<br />
Karlskrona arbetarekommun den 24 mars Marie Sällström<br />
S-kvinnor Blekinge den 29 mars Karin Jeppsson<br />
LO Blekinge den 23-24 april Christer Skoog<br />
ABF Blekinge den 29 april Patrik Hansson<br />
DISTRIKTSSTYRELSENS SAMMANTRÄDEN<br />
Distriktsstyrelsen har under året sammanträtt sex gånger.<br />
7<br />
5 februari<br />
Distriktsstyrelsen sammanträder på Ronneby Brunn. På dagordningen bland annat remisssvar<br />
skatteutjämningskommittén, EU-parlamentsvalet 2004, avrapportering projekt 100.000<br />
(medlemsvärvning), SSD lägesrapport, distriktskongressen samt ombyggnad av distriktsexpeditionen.<br />
28 mars<br />
Distriktsstyrelsen sammanträder i Folkets Hus Karlshamn. På dagordningen bland annat<br />
rapport från sidoorganisationernas årsmöten, partidistriktets årskongress, partikongressen<br />
den 16-18 april, ansvarskommittén samt reflektioner från avgående distriktsordförande Jan<br />
Björkman.<br />
18 maj<br />
Distriktsstyrelsen sammanträder på Ronneby Brunn. Förutom diskussion om politiska läget<br />
märks bland ärendena adjungerade i distriktsstyrelsen, läget i Karlshamns arbetarekommun,<br />
förslag till verksamhetsinriktning, facklig/politisk samverkan med Kommunal Blekinge,<br />
Europavalet 2004 samt E22:an genom länet.<br />
19-20 augusti<br />
Distriktsstyrelsen har överläggningar på Fritzatorpet i Olofström. Förutom en grundlig<br />
genomgång av det politiska läget i länets fem kommuner, landstinget och Region Blekinge,<br />
diskuterades distriktsstyrelsens framtida roll, försvarsfrågan, tillsättande av arbetsgrupp<br />
för högskolefrågorna i Blekinge, utsågs ny ledamot i SSD:s ägarstiftelse samt diskussion<br />
om partidistriktets verksamhetsinriktning.<br />
1 november<br />
Distriktsstyrelsen sammanträder i Kockumsvillan i Ronneby. Förutom det politiska läget<br />
behandlas försvarsbeslutet, rapport från SSD:s ägarstiftelse, kyrkovalet <strong>2005</strong>, partidistriktets<br />
förtroenderåd 18 november, Region Blekinge 2006+, nomineringar till försäkringskassan<br />
samt manifestation för Kvinnofriden den 9 november i Hoglands Park Karlskrona.<br />
8 december<br />
Distriktsstyrelsen sammanträder på Rosenholm i Karlskrona. Styrelsen behandlar uttalande<br />
angående upprustning av kustbanan och kust/kustbanan, partidistriktets budget <strong>2005</strong>, inrättande<br />
av internationellt utskott, nominering till länsarbetsnämnden, partikongressen<br />
samt rådslaget om partiverksamheten.
8<br />
Sammanträdet avslutas med julbord tillsammans med S-kvinnor Blekinges styrelse samt<br />
anställda på arbetarekommunernas expeditioner.<br />
Uttalandet angående upprustning av kustbanan och kust/kustbanan:<br />
Upp på banan<br />
Satsning för tillväxten och jobben<br />
En satsning på infrastrukturen i sydöstra Sverige är en förutsättning för en ökad tillväxt och<br />
minskad arbetslöshet. Regionen måste ”göras större” genom att ge invånarna minskade<br />
restider mellan exempelvis hem och arbetsplats. På det viset skapas en mer dynamisk och<br />
rörlig arbetsmarknad som kan öka sysselsättningen, minska den förhatliga arbetslösheten<br />
och öka företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Vi är också övertygade om att när vi<br />
ökar tillgängligheten till utbildning kan fler människor utbilda sig, något som stärker individen,<br />
för samhällsutvecklingen framåt och ökar möjligheten för tillväxt. Minskade restider<br />
har en stor betydelse för om människor väljer att studera eller ej. En satsning på kommunikationer<br />
är därför en satsning på en ökad tillväxt som kan användas till att minska samhällets<br />
orättvisor. Vi måste se till att tågsystemet i södra Sverige blir mer effektivt och kan<br />
spela en ännu större roll i att skapa en regionförstoring. En satsning på tågtrafiken är också<br />
en satsning på miljön.<br />
Ökad Östersjöhandel<br />
Infrastrukturen är också viktig för att Blekinge ska kunna vara en betydelsefull del av södra<br />
Östersjöregionen. Om de ökade transportflödena över Östersjön i ännu högre utsträckning<br />
ska kunna bidra till en ökad tillväxt i Blekinge krävs en avsevärt bättre infrastruktur i<br />
vår del av landet.<br />
Kustbanan ska elektrifieras<br />
Efter många års kamp, inte minst från oss socialdemokrater i Blekinge, påbörjas snart arbetet<br />
med att elektrifiera Blekinge Kustbana. Det är en efterlängtad investering, inte minst<br />
ur ett miljöperspektiv. Det är också en nödvändig investering för att vi ska kunna knyta<br />
ihop järnvägstrafiken i Öresundsregionen och därmed bland annat minska restiderna.<br />
Riksdagen har fattat beslut om att elektrifieringen ska bli av och därför finns ingen anledning<br />
till diskussioner som säger något annat.<br />
Stationer och plattformar.<br />
En ny och modern järnväg genom Blekinge ställer också höga krav på att stationsbyggnader<br />
och plattformar ska vara i mycket gott skick. Tillsammans med staten är Blekinges offentliga<br />
aktörer redo att ta ett ansvar för att blekingarna ska mötas av moderna och handikappanpassade<br />
stationer.<br />
Tät trafikering på Kustbanan<br />
Blekinge Kustbana är en viktig tillväxtfaktor för länet och viktig för blekingarnas rörelsefrihet.<br />
Satsningen på Kustbanan i början av 1990-talet blev en stor succé och järnvägen genom<br />
Blekinge har allt eftersom fått en större betydelse, inte minst genom att underlätta<br />
för en gemensam studie- och arbetsmarknad i länet och för att knyta Blekinge närmare<br />
Öresundsregionen. Satsningen på Blekinge Kustbana måste fortsätta. Det innebär att det<br />
även i framtiden måste finnas en avgångstät trafik på banan. För detta måste statliga aktörer<br />
ta det största ansvaret. Men då regionen inser banans betydelse för tillväxten i länet är
9<br />
det självklart för oss socialdemokrater i Blekinge att landstinget och länets kommuner är<br />
beredda att ta ett ekonomiskt ansvar för en trafikering som bidrar till en förstoring av studie-<br />
och arbetsmarknadsregionen.<br />
Upprustningen av Kust-till-kust-banan skall tidigareläggas<br />
Kust-till-kust-banan är en viktig del av Tågsystem Sydost som knyter samman järnvägstrafiken<br />
i vår del av landet. Den är också viktig för att bland annat knyta samman högskole- och<br />
universitetsorterna i sydöstra Sverige. Därför är det under all kritik att standarden på<br />
sträckan Emmaboda-Karlskrona har tillåtits bli så låg som den är i dag. Banans låga standard<br />
bidrar till kapitalförstöring av tågen och därmed till slöseri med skattemedel. En<br />
snabb upprustning är helt nödvändig för regionen. Vi ställer höga krav på staten att se betydelsen<br />
av denna sträcka för regionens utveckling och inse nödvändigheten av en tidigareläggning<br />
av upprustningen. En modern järnväg på sträckan ökar också möjligheten till<br />
en spårbunden godstrafik från Östeuropa via färjorna till Karlskrona. Regionen är villig att<br />
tillsammans med staten ta ett ansvar för trafikeringen på Kust-till-kust-banan. Ett särskilt<br />
ansvar för den regionala finansieringen bör åvila residensstäderna i regionen, Kalmar,<br />
Karlskrona och Växjö.<br />
Socialdemokraterna i Blekinge är beredda att ta ett ansvar för länets utveckling men kräver<br />
också att staten tar sitt.<br />
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTETS SAMMANTRÄDEN<br />
Vid årskongressen 2004 beslutades att välja ett verkställande utskott. Verkställande utskottet<br />
leder partidistriktet mellan distriktsstyrelsen sammanträden. VU sammanträder som<br />
regel på Metall 96:ans expedition i Folkets Hus Karlskrona. Under det gångna verksamhetsåret<br />
har verkställande utskottet sammanträtt 6 gånger.<br />
30 april<br />
På dagordningen bland annat politiska läget, SSD ägarstiftelsen, Karlshamns arbetarekommun,<br />
verksamhetsinriktning, överenskommelse om facklig/politisk samverkan med<br />
Kommunal Blekinge och Europavalet.<br />
4 juni<br />
På dagordningen bland annat politiska läget, Europavalet och Östersjöarbetsgruppen.<br />
11 augusti<br />
På dagordningen bland annat politiska läget, styrelseöverläggningen den 19-20 augusti<br />
och hälsolyftet.<br />
7 oktober<br />
På dagordningen bland annat politiska läget, medlemsvärvning, partidistriktets hemsida,<br />
förtroenderåd hösten 2004, partidistriktets årskongress <strong>2005</strong> samt verksamhetsinriktning<br />
<strong>2005</strong>.<br />
22 oktober<br />
På dagordningen bland annat politiska läget och Region Blekinge 2006+.
10<br />
19 november<br />
På dagordningen bland annat politiska läget, partidistriktets budget <strong>2005</strong>, socialdemokraterna<br />
Blekinge 100 år 2007 och partikongressen <strong>2005</strong>.<br />
DISTRIKTSKONGRESSEN<br />
Jan Björkmans tal<br />
Partidistriktets 97:e ordinarie kongress hölls lördagen den 3 april på Högavångsskolan i<br />
Olofström. Partidistriktets ordförande Jan Björkman hälsade ombud och gäster varmt välkomna<br />
till Olofström och årets distriktskongress som var den sista för honom som ordförande.<br />
Närvarande var 218 ombud.<br />
Han riktade ett särskilt välkommen till partistyrelsens representant statsrådet Lars-Erik<br />
Lövdén.<br />
Kongressen sjöng sedan gemensamt ”Arbetets söner”.<br />
Parentation hölls över aktiva medlemmar som sedan förra distriktskongressen gått ur tiden.<br />
Han nämnde särskilt utrikesminister Anna Lindh, som så brutalt mördades. Han tackade<br />
de bortgångna för deras insatser och kongressen hedrade deras minne med en stund<br />
av tystnad.<br />
Jan Björkman fortsatte med att säga att han funderat på när det var lämpligast för honom<br />
att avgå och tyckte det var bäst att göra det ett mellanvalsår som nu. Han hade varit ordförande<br />
i tolv år och ansåg att det kunde vara lagom. Man ska inte sitta för kort tid, men heller<br />
inte för lång, sa han och erinrade om att ordförandeskapet i Blekinge partidistrikt minsann<br />
inte innehafts av några hoppjerkor. De senaste 37 åren har distriktet haft bara två<br />
ordförande, Hans Gustafsson under 25 år och han själv under 12.<br />
Jan Björkman påminde om att mycket hänt under hans tid som ordförande: Under 1990talet<br />
var det kärvt. Att sanera Sveriges ekonomi, som låg i ruiner efter de borgerliga regeringsåren<br />
1991-94, frestade på i partiet och i det facklig/politiska samarbetet. Många var<br />
kritiska och det var inte så konstigt.<br />
Sett till partidistriktet så har vi lyckats sanera och förbättra ekonomin, vilket är en viktig<br />
förutsättning inför framtiden, sa Jan Björkman och fortsatte:<br />
Vi har också medvetet arbetat för att föra över genomförande av aktiviteter till arbetarekommunerna<br />
och att utveckla partidistriktet till mer av stödorganisation och enligt min<br />
men kommit långt i detta omställningsarbete.<br />
Därefter kom han in på medlemsutvecklingen och refererade till distriktskongressen i fjol<br />
då alla länets arbetarekommuner, efter flera år av minskningar, kunde notera ökat medlemsantal<br />
under 2002. Tyvärr kan vi idag konstatera att vi 2003 värvat för få medlemmar för<br />
att hålla ställningarna från 2002. Här måste alltså till nya tag för at ge fler människor möjlighet<br />
att delta i partiets arbete.
11<br />
11<br />
När detta är sagt vill jag ändå att vi ska glädja oss åt att vi sänder inte mindre än tolv ombud<br />
till extrakongressen. Det betyder att vårt partidistrikt är ett av landets största i förhållande<br />
till folkmängden.<br />
Jan Björkman sa till sist att det varit roande, stimulerande och fantastiskt skoj att vara distriktsordförande.<br />
Inte minst att känna värmen och tryggheten i möten med medlemmarna.<br />
Arbetet i distriktsstyrelsen har varit konstruktivt och bra. Jag hoppas att min efterträdare<br />
får samma fina stöd som jag fått som distriktsordförande.<br />
Kongressförhandlingar<br />
Till ordförande för kongressen valdes Kjell-Åke Karlsson Olofström. Till sekreterare för<br />
kongressen valdes Ingegerd Quisth Karlskrona och Pirjo Veteli Olofström.<br />
Landstingsgruppens rapport föredrogs av Bernth Johnson och lades med godkännande<br />
till handlingarna. Bernth berörde också verksamheten i Region Blekinge och underströk<br />
den ekonomiska tillväxtens betydelse för länets utveckling.<br />
Riksdagsgruppens rapport föredrogs av Christer Skoog som i det sammanhanget också<br />
meddelade att Kerstin Andersson nu efterträtt honom som länsbänksansvarig. Rapporten<br />
lades med godkännande till handlingarna.<br />
Partidistriktets ekonomiska berättelse och budget för 2004 föredrogs av Patrik Hansson<br />
och lades med godkännande till handlingarna.<br />
Revisorn Sterne Johannnesson föredrog den gemensamma revisionsberättelsen för partidistriktet,<br />
Astrid och Rikard Svenssons minnesfond samt Algot Törnkvists studie- och stipendiefond,<br />
vilken därefter lades till handlingarna. Kongressen beviljade styrelsen ansvarsfrihet<br />
för det gångna året.<br />
Partistyrelsens representant, statsrådet Lars-Erik Lövdéns kongresstal<br />
Partistyrelsens representant, statsrådet Lars-Erik Lövdén tackade för inbjudan till kongressen.<br />
Lars-Erik inledde sitt kongresstal med att säga att regeringen haft en del svårigheter<br />
och problem det senaste året såsom lågkonjunktur, stigande sjukförsäkringskostnader,<br />
ökande arbetslöshet och förlust i folkomröstningen om EMU och till detta mordet på Anna<br />
Lindh, som fortfarande är ett öppet sår. Men, sa Lars-Erik Lövdén, vi har hållit samman partiet<br />
och förmått ta det ansvar som krävs i besvärliga tider. Att vi alltid lyckats ta detta ansvar<br />
är förklaringen till socialdemokraternas långsiktiga styrka och framgång.<br />
Den viktigaste frågan för oss är den fulla sysselsättningen. Det är det yttersta målet för vår<br />
politik och grunden för vår välfärd, framhöll Lars-Erik Lövdén.<br />
Han gick sedan in på den förestående vårpropositionen, som ännu inte slutgiltigt hade<br />
förhandlats färdigt med miljöpartiet och vänsterpartiet. Den kommer att innehålla en satsning<br />
på 10 miljarder kronor för att stimulera tillväxt och sysselsättning.<br />
Vi vinner inte val på att tala om tillväxt utan vad vi vinner val på är en politik som skapar<br />
trygghet, rättvisa och sysselsättning, men detta är i sin tur beroende av en god tillväxt. Väl-
12<br />
12<br />
färdssamhället är socialdemokratins systemskifte, förvandlingen från fattigsamhället till<br />
välfärssamhället, som omfattar alla och som alla ska bidra till efter förmåga.<br />
Kulturarrangemang<br />
Efter Lars-Erik Lövdéns anförande framförde Patrik Sjöstedt, ackompanjerad av Gary Senecovic,<br />
en uppskattad kuplett om Göran Persson.<br />
Därefter underhöll elever från Olofströms kommunala musikskola under ledning av Glenn<br />
Brorsson. Ungdomarna och dess ledare tackades med rosor och varma applåder.<br />
Distriktsstyrelsens förslag<br />
Bernth Johnson föredrog distriktsstyrelsens förslag till organisationsförändringar. Kongressen<br />
beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag.<br />
Bernth Johnson rapporterade från arbetsgruppen för utbyggnad av E22:an.<br />
Mats Johansson redogjorde för processen inför försvarsbeslutet. Han förklarade Blekinges<br />
stora beroende av försvarsmakten. Inte mindre än 2.777 är anställda vid marinen, F17 och<br />
Kockums AB.<br />
Motioner och utlåtanden<br />
Motion nr 1<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Jan Björkman<br />
Angående ett högskolesystem för vuxenstudenter<br />
Högskolesystemet tycks idag bygga på att man är 20 år och har föräldrar som kan ställa<br />
upp. Att vara vuxenstudent, med egen familj, kan utgöra ett hinder. Som student börjar<br />
höstterminen runt den 1 september och varar till runt den 12 januari. Oftast avslutas terminen<br />
med en uppsats som kräver mycket tid över julen. Som student har man således inget<br />
juluppehåll.<br />
Vårterminen startar direkt efter höstterminen och varar till runt den 10 juni, sedan följer ett<br />
sommaruppehåll fram till höstterminens start. Sista lån/bidragsutbetalningen sker i maj<br />
och då bara som ett halvt belopp. Som student har man inte rätt till a-kassa utan måste<br />
sommarjobba. Men första lönen från sommarjobbet kommer i slutet av juli och då oftast<br />
bara som en halv lön eftersom semesterperioderna (och sommarjobben) börjar runt den<br />
18 juni. Således går studenter utan pengar hela sommaren. Som förälder och vuxenstudent<br />
tvingas man säga sina barn att de får vänta tills i augusti på sommarkul. Det ska<br />
dessutom tilläggas att man som student aldrig har rätt till semester.<br />
När september kommer och studenter har påbörjat sina studier får de den första lån/bidragsutbetalning,<br />
samt den sista lönen från sommarjobbet. Men de flesta av de pengarna<br />
går då åt till att betala skulder till föräldrar eller andra som varit barmhärtiga under sommaren.
13<br />
Socialdemokraterna vill utbilda det svenska folket. Vi förutsätter att man inte enbart menar<br />
ungdomar utan även vuxna. Redan idag finns många vuxenstudenter i våra högskolor och<br />
universitet, men vill vi ha fler vuxenstudenter måste högskolesystemet ses över. Det ska<br />
vara möjligt att vara vuxen, familjeförsörjare och samtidigt student.<br />
Därför föreslår jag:<br />
att Blekinges Socialdemokratiska riksdagsmän/kvinnor ser till att det blir en översyn<br />
av hela högskolesystemet, med utgångspunkt i att vara vuxenstudent.<br />
att Blekinges Socialdemokratiska riksdagsmän/kvinnor försöker förändra en<br />
lån/bidragsutbetalningar till studenter, så de slipper gå utan pengar över<br />
sommaren.<br />
att Blekinges Socialdemokratiska riksdagsmän/kvinnor ser över lån/bidragsutbetalningarna<br />
till studenter, så det blir möjligt att få ett par veckors semester per<br />
år.<br />
Eva Marie Malmgren<br />
S-föreningen Athena<br />
S-föreningen Athena beslutade vid medlemsmötet den 20 december 2003 att anta motionen<br />
som sin egen och sända den till arbetarekommunens årsmöte 2004.<br />
Arbetarekommunens yttrande<br />
Motionen behandlades på arbetarekommunens medlemsmöte den 20 januari.<br />
Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade<br />
att sända motionen som enskild till distriktskongressen<br />
Patrik Enstedt<br />
Ombudsman<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
I Sverige har vi världens mest generösa studiestödssystem. Trots detta finns det delar av<br />
systemet som man behöver se över och förbättra. Studiemedel syftar till att ge den studerande<br />
en rimlig levnadsnivå under studietiden. Under övriga månader av året, då man inte<br />
studerar, måste man därför försörja sig själv. Det är dock viktigt att betona att studiemedelssystemet<br />
är tänkt att fungera tillsammans med andra trygghetssystem.<br />
En ändring av principen om att studiemedel utgår under icke studietid skulle få stora ekonomiska<br />
konsekvenser för statsfinanserna men också för den enskilde personen som skulle<br />
få större lån att betala tillbaka efter studierna.<br />
Studiestödssystemet reformerades senast år 2001, då bland annat lånedelen minskade till<br />
förmån för en ökad bidragsdel. Dessutom ökade det så kallade fribeloppet kraftigt. Re-
14<br />
formen innebar mer än två miljarder kronor i ökade studiestödskostnader. Trots detta finns<br />
ambitionen att fortlöpande förbättra de studerandes villkor.<br />
I socialdemokraternas överenskommelse med miljöpartiet och vänsterpartiet finns följande<br />
skrivning: ”Studerande med barn har idag en svår ekonomisk situation. Vi vill därför höja<br />
garantinivån enligt tidigare fattade beslut. Dessutom avser vi att införa ett barntillägg i<br />
studiemedelssystemet.”<br />
Som ett led i att genomföra ovanstående punkt har en utredning arbetat för att bättre anpassa<br />
trygghetssystemen till de studerandes behov. Ett av förslagen från utredningen är<br />
att situationen för studerande med barn snarast förbättras bland annat genom att möjligheten<br />
att utnyttja tilläggslån i studiemedelssystemet utökas.<br />
Det finns således en klar viljeinriktning från socialdemokraterna i riksdagen att lösa problemet<br />
som motionären pekar på samtidigt som takten är beroende av de ekonomiska<br />
förutsättningarna. Dessa åtgärder måste också vägas mot t.ex. önskemål om höjning av<br />
den nuvarande 50-årsgränsen i studiestödssystemet, som av många upplevs som ett hinder<br />
för det livslånga lärandet.<br />
Med hänvisning till ovanstående vill distriktsstyrelsen föreslå kongressen<br />
att motionen anses besvarad,<br />
att ge de socialdemokratiska riksdagsledamöterna i uppdrag att bevaka frågan.<br />
Kongressen beslutade efter votering i enlighet med distriktsstyrelsen förslag.<br />
Motion nr 2<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Marie Sällström<br />
Angående alla kvinnors rätt till assisterad befruktning<br />
Idag tillåts endast kvinnor som lever i äktenskap eller under äktenskapsliknande former<br />
med män, få tillgång till assisterad befruktning inom hälso- och sjukvården. Därmed utestänger<br />
man ensamstående kvinnor och kvinnor som lever i parförhållanden med en annan<br />
kvinna.<br />
Det är nu dags att lagen blir lika för alla kvinnor oavsett civilstånd och samlevnadsformer.<br />
Det handlar om att ge dessa kvinnor den medicinska säkerhet som det innebär att insemineras<br />
med testad sperma och assisteras av medicinskit utbildad personal. Det handlar<br />
också om de juridiska implikationer som automatiskt omgärdar barn som blir till genom<br />
assisterad insemination inom vården.<br />
Som bekant är längtan efter barn en av de starkaste känslor människor kan känna. Därmed<br />
har ensamstående och lesbiska kvinnor i parförhållanden naturligtvis funnit andra sätt att<br />
bli föräldrar än genom assisterad insemination på vårdkliniker i Sverige.
15<br />
15<br />
Flera kvinnor åker varje år utanför landets gränser för att låta sig insemineras på kliniker i<br />
bland annat Danmark och England. Detta kan vara både mycket kostsamt och psykiskt påfrestande<br />
för den enskilda.<br />
Långt vanligare än insemination på klinik utomlands är insemination i hemmet. Då kommer<br />
sperman oftast från någon bekant. Naturligtvis kan man som kvinna medvetet låta sig befruktas<br />
vid tillfälliga oskyddade sexuella kontakter (one-night-stand, krogragg med mera).<br />
Ur medicinsk synvinkel finns det uppenbara risker med de två senare metoderna. Däribland<br />
risken för HIV. Ur juridisk synvinkel kan det bli komplicerat att fastställa vem som<br />
står i vilket förhållande till barnet, fastställa umgängesvillkor, försörjningsplikt med mera.<br />
Detta kan givetvis ha negativa effekter på barnet.<br />
Att likställa ensamstående och lesbiska kvinnors rätt till insemination med heterosexuella<br />
gifta kvinnors rättigheter, handlar inte om att reglera homosexuellas möjligheter/rättigheter<br />
att bli föräldrar. Det handlar om att ge medicinsk och juridisk trygghet åt de<br />
kvinnor och barn som berörs.<br />
Vi föreslår Blekinge partidistrikts kongress<br />
att uttala sitt stöd för att Sveriges lag ändras på ett sådant sätt att sexuell läggning<br />
och civilstånd icke negativt påverkar kvinnors rätt till assisterad befruktning<br />
inom svensk hälso- och sjukvård.<br />
Markus Alexandersson och Suzanne Weigl<br />
S-föreningen Athena<br />
S-föreningen Athena beslutade vid medlemsmötet den 20 december 2003 att anta motionen<br />
som sin egen och sända den till arbetarekommunens årsmöte 2004.<br />
Arbetarekommunens yttrande<br />
Motionen behandlades på arbetarekommunens medlemsmöte den 20 januari.<br />
Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade<br />
att sända motionen som enskild till distriktskongressen<br />
Patrik Enstedt<br />
Ombudsman<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
Kommittén om barn i homosexuella familjer föreslog år 2001 att lesbiska par som har registrerat<br />
sitt partnerskap eller är sambor skall få tillgång till assisterad befruktning inom den<br />
svenska sjukvården. Det är svåra frågor där man måste ta stor hänsyn. Förslaget syftar till<br />
största delen till att skapa en trygg rättslig situation för barnet.<br />
Frågan är i högsta grad politiskt aktuell genom att man på Justitiedepartementet arbetar<br />
med en departementsskrivelse som omfattar frågan om assisterad befruktning i Sverige.<br />
Skrivelsen ska remissbehandlas och i planeringen ligger att man beräknar att komma med
16<br />
16<br />
en lagrådsremiss till sommaren 2004. Planeringen är att ändringarna föreslås träda i kraft<br />
den 1 juli <strong>2005</strong>.<br />
I promemorian tas frågan upp om hur man ska förfara rättsligt med föräldraskapet. Man tar<br />
också upp andra frågor som har anknytning till föräldraskapet, exempelvis att faderskapet<br />
ska kunna fastställas genom en DNA-analys och att uppgift om ägg- eller spermadonator<br />
ska antecknas i socialnämndens akt om befruktningen skett utanför den svenska sjukvården.<br />
Det är naturligtvis inte klart vad beslutet slutligen kommer att omfatta, då remissomgången<br />
först ska löpa och sedan ska frågan gå genom Lagrådet. Men inriktningen är dock att<br />
assisterad befruktning ska bli laglig i Sverige, helt i enlighet med vad motionärerna anser.<br />
Frågan måste ändå ställas med anledning av hälso- och sjukvårdens problematik där hälso-<br />
och sjukvården kan göra allt mer avancerad och kostnadskrävande högspecialiserad<br />
vård. En vård som långt överskrider de ekonomiska resurserna. Att i det här vägvalet ta på<br />
sig nya uppgifter som inte direkt är att rädda liv, måste vägas in i en prioriteringsdiskussion.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta<br />
att motionen anses besvarad.<br />
Kongressen beslutade att bifalla motionen.<br />
Motion 3<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Magnus Johansson<br />
Angående delad föräldraförsäkring<br />
Kvinnor tjänar i dag endast lite drygt 80 kronor på varje hundralapp som männen tjänar.<br />
Dessutom är det ingen hemlighet för någon att män har lättare att avancera på arbetsmarknaden<br />
och oftast återfinns på chefspositioner. Jämställdhetsarbetet på arbetsmarknaden<br />
går trögt.<br />
Det finns några oerhört tydliga orsaker till att det är så. En av dem är att ansvaret för familj<br />
och hem fortfarande i oacceptabelt hög grad vilar på kvinnan.<br />
Arbetsgivare tvekar att satsa på kvinnor i fertil ålder då man vet att det oftast är kvinnan<br />
som tar största delen av föräldraledigheten. Under ledigheten har kvinnan heller inte möjlighet<br />
att lönemässigt avancera.<br />
Menar vi socialdemokrater allvar med att kvinnor och män ska ha lika möjligheter på arbetsmarknaden<br />
måste vi inser att föräldraförsäkringen är en nyckel till detta.<br />
Sedan 1974 är det möjligt för båda vårdnadshavarna att dela föräldraledigheten lika. Trots<br />
det tar papporna enbart ut lite drygt 15 procent av föräldraledigheten. Visst går utveck-
17<br />
17<br />
lingen framåt, men i ett alltför långsamt tempo. Och ska vi bara hoppas på attitydförändring<br />
lär vi få vänta allt för många år på en jämställd arbetsmarknad.<br />
För det är väl det vi vill ha?<br />
Med stöd av ovanstående hemställer jag<br />
att föräldraförsäkringen blir helt och hållet individuell och där exakt lika stor del<br />
tillfaller vardera vårdnadshavare<br />
att socialdemokraterna i Karlskrona tar motionen som sin egen och sänder den till<br />
nästa ordinarie distriktskongress<br />
Lisa Maria Alexandersson<br />
S-föreningen Athena<br />
S-föreningen Athena beslutade vid medlemsmötet den 20 december 2003 att anta<br />
motionen som sin egen och sända den till arbetarekommunens årsmöte 2004.<br />
Arbetarekommunens yttrande<br />
Motionen behandlades på arbetarekommunens medlemsmöte den 20 januari.<br />
Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade<br />
att sända motionen som enskild till distriktskongressen<br />
Patrik Enstedt<br />
Ombudsman<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärens intention där man vill skynda på arbetet med att skapa<br />
en mer jämställd arbetsmarknad. Likaså är resonemanget om en individuell föräldraförsäkring<br />
i princip riktigt. Dock saknas en del problematisering över ämnet i motionen.<br />
Motionären tar själv upp det förhållande att kvinnor tjänar runt 80 % av vad mannen gör.<br />
Detta är ett viktigt skäl att många väljer att låta kvinnan ta ut det mesta av föräldraförsäkringen.<br />
Vidare handlar det om att normbilden i samhället fortfarande är den att det<br />
är kvinnan som skall ta det största ansvaret för barnen då de är små. Detta gäller både hos<br />
män och kvinnor.<br />
I regeringskansliet pågår ett ganska intensivt arbete för att se över vad man kan göra för<br />
att bryta ner normbilden och för att få föräldrarna att dela mer på ansvaret och möjligheten<br />
att vara hemma med barnen då de är små. I detta arbete ingår att man också tittar på<br />
en individualiserad föräldraförsäkring och distriktsstyrelsen menar att det är rimligt att invänta<br />
vad regeringen kommer fram till i detta arbete.<br />
Andemeningen i motionen tycks dock vara mer inriktad åt att komma åt den ojämlika arbetsmarknaden.<br />
Distriktsstyrelsen menar dock att här är föräldraförsäkringen bara en del,<br />
denna fråga spiller över på så många fler områden. Arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning<br />
m m har också en mycket stor betydelse.
18<br />
Distriktsstyrelsen menar att principen med en individuell föräldraförsäkring är bra. Framför<br />
allt är den bra för att den ger barnet lika stor rätt till båda sina föräldrar i tidig ålder. Dock<br />
ser distriktsstyrelsen allt för stora hinder bl a i just den ojämnlika arbetsmarknaden för att<br />
redan nu ställa sig bakom motionens att-sats.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen att distriktskongressen beslutar<br />
att anse motionen besvarad<br />
Kongressen beslutade efter votering i enlighet med distriktsstyrelsens förslag.<br />
Motion nr 4<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Kerstin Andersson<br />
Angående utökat användningsområde för pku-register<br />
Utvecklingen i vårt samhälle, på lokal nivå såväl som på global nivå, tycks gå allt snabbare.<br />
Om detta beror på att vi faktisk gör fler upptäckter idag eller för att metoder för <strong>info</strong>rmationsinhämtning<br />
blivit allt bättre kan motionären endast spekulera i och lämnar därför<br />
den frågan därhän. Men som ett resultat av utvecklingen inom forskningen/<strong>info</strong>rmationsinhämtningen<br />
vill vi väcka följande fråga för debatt och beslut.<br />
Frågan är hur vi i framtiden ska använda oss av det register (pku) som upprättats på Karolinska<br />
sjukhuset (Solna) i syfte att kunna spåra sjukdomar och i forskningssyfte. Registret<br />
har även visat sig vara användbart för polisen i deras arbete att stärka misstanken mot eller<br />
fria misstänkta brottslingar. En diskussion har uppstått om användningen av detta register i<br />
syfte att underlätta polisens arbete är att betrakta som integritetskränkande för de medborgare<br />
som får sitt DNA utlämnat till polisen.<br />
Jag anser att det är av mycket stor vikt för ett demokratiskt rättssamhälle att polisen ges<br />
möjlighet att använda sig av <strong>info</strong>rmation från denna typ av register i sitt arbete. Jag anser<br />
att när det gäller att förhindra, försvåra och att klara upp grova brott är det rimligt att vi<br />
medborgare är beredda på att vår integritet i vissa lägen kan komma att påverkas menligt.<br />
Detta gäller när vi tankar bilen under kameraövervakning, sätter oss i en taxibil och samtidigt<br />
blir fotograferade eller när ett mord har begåtts och misstänka gärningsmän får sitt<br />
DNA utlämnat från pku-registret.<br />
En persons integritet och rättsskydd är en av hörnpelarna i ett demokratiskt samhälle. Därför<br />
bör utlämnande av uppgifter från känsliga register underställas domstolsbeslut. Kärnfrågan<br />
är ändå om en persons integritet är så viktig att vi som samhälle är beredda på att<br />
försvåra rättsvårdande myndigheters förmåga att fånga misstänkta brottslingar. Två mycket<br />
viktiga principer ställs här emot varandra, den om en fungerande rättsstat, dels den om<br />
en persons integritet. Därför är det mycket viktigt att dessa frågor diskuteras och vi Socialdemokrater<br />
tar ställning i frågan.<br />
Med stöd av ovanstående ber jag Blekinge Socialdemokratiska distriktskongress fatta beslut<br />
om
19<br />
19<br />
att svensk polis efter medgivande av domstol skall ges befogenhet att inhämta<br />
och använda sig av uppgifter från det s.k. pku-registret.<br />
att resurser ges för fortsatt utveckling och forskning inom genetik.<br />
att Blekinges socialdemokratiska riksdagsmän driver motionen på nationell nivå.<br />
att socialdemokraterna i Karlskrona tar motionen som sin egen och sänder den till<br />
nästa ordinarie distriktskongress<br />
Lars Ericson<br />
S-föreningen Athena<br />
S-föreningen Athena beslutade vid medlemsmötet den 20 december 2003 att anta motionen<br />
som sin egen och sända den till arbetarekommunens årsmöte 2004.<br />
Arbetarekommunens yttrande<br />
Motionen behandlades på arbetarekommunens medlemsmöte den 20 januari.<br />
Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade<br />
att sända motionen som enskild till distriktskongressen<br />
Patrik Enstedt<br />
Ombudsman<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
Motionären tar upp ett mycket angeläget ämne. Att alla människor ska känna sig trygga är<br />
en viktig grund för vårt välfärdssamhälle. Förebyggande av och kampen mot brottsligheten<br />
är därför ett viktigt mål för socialdemokratisk politik.<br />
Det oacceptabla och tragiska mordet på vår utrikesminister Anna Lindh har aktualiserat<br />
behovet av olika former för att kunna identifiera gärningsmän. Som bakgrund kan sägas<br />
följande om det arbete som pågår och det DNA-register som idag finns.<br />
I den brottsbekämpande verksamheten innebär användandet av DNA-teknik ett effektivare<br />
medel för polis och åklagare i arbetet med att klara upp fler brott och för att kunna lagföra<br />
fler brottslingar. Detta innebär också att fler brottsoffer kan få en viss upprättelse. Det<br />
är också av stor vikt att rättsväsendets användande av DNA-tekniken innebär att rättssäkerheten<br />
stärks i och med att personer som är misstänkta för ett brott snabbare kan frias från<br />
misstankarna genom DNA-analyser. Utredningen av ett brott kan snabbare avgränsas, vilket<br />
kan innebära att en oskyldigt misstänkt person inte behöver hållas häktad lika lång tid.<br />
Det pågår en översyn av vissa frågor avseende DNA-teknikens användning i brottsbekämpning<br />
inom justitiedepartementet. Här ingår bl a att överväga om kraven för att registrera<br />
uppgifter i DNA-registret kan sättas lägre och om det finns skäl att särskilt lagreglera<br />
provtagning för DNA-analys.<br />
Gällande lagstiftning innebär att den som skäligen kan misstänkas för ett brott, på vilket
20<br />
fängelse kan följa, kan åläggas att genomgå kroppsbesiktning där t ex ett blodprov kan<br />
tas i syfte att göra en DNA-analys.<br />
I uppdraget framhålls särskilt att integritetsskäl gör sig starkt gällande när det är fråga om<br />
registrera personuppgifter i datoriserade register och underkasta människor provtagning<br />
av olika slag. Uppdraget ska redovisas den 31 maj 2004.<br />
Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom rättsgenetiska området har bl a<br />
lett till att nya metoder och tekniker kunnat tas i bruk för de tester avdelningen utför.<br />
Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska avdelning är ett av de större laboratorierna i Europa.<br />
Avdelningen är också ackrediterad. Även inom genetik ges resurser för fortsatt utveckling<br />
och forskning.<br />
Vad gäller motionärens förslag till beslut, att svensk polis efter medgivande av domstol<br />
skall ges befogenhet att inhämta och använda sig av uppgifter från det s.k pku-registret.<br />
Frågan är mycket komplex och kräver därför en mycket noggrann utredning och också en<br />
avvägning var gränser ska sättas. Vid vilka brott/brottsutredningar ska polisen får inhämta<br />
uppgifter, när och på vilket sätt? Detta finns idag inte reglerat i lag. En sådan lagreglering<br />
är önskvärd. Frågan har aktualiserats på nationell nivå.<br />
Mot bakgrund av vad ovan sagts vad gäller det arbete som pågår, både med frågan ang.<br />
DNA-register och pku-register.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att anse motionen besvarad.<br />
Kongressen beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag.<br />
Motion nr 5<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Per-Olov Larsen<br />
Polisverksamheten i Blekinge<br />
Vi socialdemokrater har alltid arbetat för ett samhälle där alla människor, oavsett härkomst,<br />
utbildning eller bostadsort, på lika villkor ska få del av välfärden och kunna känna<br />
sig trygga i sin vardag.<br />
Socialdemokratin har också alltid stått som försvarare av ett fungerande rättssamhälle, där<br />
både ett välfungerande domstolsväsende och den polisiära verksamheten är av stor betydelse.<br />
Trots att den polisiära verksamheten är en av de få statliga verksamheter som under ett<br />
stort antal år har tillskjutits ökade resurser, upplever vi nu att man i Blekinge nedmonterar<br />
denna grund till ett välfungerande rättssamhälle, och raserar det som byggts upp under<br />
många år. Det måste vara ett allvarligt styrfel i den polisiära verksamheten i Blekinge län.
21<br />
21<br />
Många människor känner i dag en oro för att utsättas för brott, många vågar inte vistas ute<br />
efter mörkrets inbrott, många känner oro för att drabbas av inbrott i sina hem och i sina<br />
bilar.<br />
Vad kostar en känsla av otrygghet hos människor i ett samhälle? Vart leder bildandet av<br />
olika typer av medborgargarden till i vårt samhälle?<br />
Vi är alla överens om att samhället måste reagera tydligt mot alla typer av brott, speciellt<br />
när ungdomar begår brott är det viktigt att samhället agerar snabbt.<br />
Vad kostar en förlorad ungdomsgeneration?<br />
Polisen ska förebygga och bekämpa brott. De måste därför verka i vardagen, där människor<br />
lever och bor, de måste finnas ute på tider och platser där brott begås.<br />
Vi föreslår därför att distriktskongressen beslutar<br />
att verka för att polisverksamhet ska vara lokaliserad i varje kommun i Blekinge<br />
att verka för att god administrativ service erbjuds i samtliga kommuner, d v s att<br />
det ska vara möjligt att kunna söka tillstånd, pass etc<br />
Vi föreslår dessutom att distriktskongressen beslutar<br />
att så länge vårt parti har fler än fem representanter i länets Polisstyrelse, så ska<br />
varje Blekingekommun vara representerad där.<br />
Margaretha Olsson Marie Sällström<br />
Arbetarekommunens yttrande<br />
Olofströms Arbetarekommun har behandlat motionen vid sitt möte den 1 februari 2004.<br />
Mötet beslutade<br />
att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till distriktskongressen.<br />
Marie Sällström<br />
Ordförande<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
Distriktsstyrelsen kan i allt väsentligt hålla med motionärerna i de två första att-satserna.<br />
Det är av vikt att vi i vårt demokratiska samhälle har ett rättssamhälle som inger förtroende<br />
hos människor. Däri ingår både ett väl fungerande domstolsväsende och polisiär verksamhet.<br />
Det är också sant att staten har tillskjutit ökade resurser till den polisiära verksamheten.<br />
Det gör bl.a. att antalet poliser ökar i Blekinge från att ha varit omkring 215 st till att bli 230
22<br />
22<br />
st i slutet av 2004. Detta gör att man kan stärka upp närpolisverksamheten under 2004 med<br />
ytterligare poliser för brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete.<br />
Polisen kommer även framledes att vara lokaliserad i varje kommun, fast i mindre lokaler,<br />
med möjlighet att söka pass, tillstånd och dylikt för kommuninvånarna.<br />
Vad gäller den sista att-satsen i motionen så ställs kravet att vårt parti skall vara representerat<br />
från samtliga kommuner i polisstyrelsen. Detta är en fråga för distriktskongressen<br />
som nominerar förtroendevalda till polisstyrelsen. Sedan är det regeringen som utser.<br />
Med vad som ovan anförts föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta<br />
att bifalla de två första att-satserna<br />
att den sista att-satsen anses besvarad.<br />
Kongressen beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag.<br />
Enkla frågor<br />
Fyra enkla frågor hade inkommit. Bernth Johnson svarade på fråga angående införselkvoter<br />
av alkohol inlämnad av Per Bengtsson. Patrik Hansson besvarade fråga angående varför<br />
kvinnor fortfarande väntar på ”varannan damernas” inlämnad av Angela Sandström.<br />
Marie Sällström svarade på fråga angående receptfria mediciner inlämnad av Erland Johansson.<br />
Karin Jeppson svarade på fråga angående tandvårdsförsäkringen inlämnad av<br />
Erland Johansson.<br />
Avslutning<br />
Kongressordförande Kjell-Åke Karlsson tackade på presidiets vägnar för förtroendet att<br />
leda kongressförhandlingarna och överräckte klubban till den nyvalde distriktsordföranden<br />
Mats Johansson.<br />
Mats Johansson tackade i sin tur presidiet samt partidistriktets kontorist Ewy Svensson<br />
med blommor. Därefter tackade han dem som nu lämnat distriktsstyrelsen med presenter<br />
och blommor.<br />
Slutligen tackade han sin företrädare Jan Björkman för de insatser denne gjort som ordförande<br />
och för det sätt på vilket han med kunskap och kompetens och alltid väl påläst lett<br />
partidistriktet. Han överlämnade ett växthus som Jan Björkman fick som present samt<br />
blommor.<br />
FÖRSTA MAJ<br />
Karlskrona<br />
Ylva Thörn, förbundsordförande Kommunal<br />
Möte i Hoglands Park kl 12.30<br />
Demonstrationståget avgår från Stortorget kl 12.00
Ronneby<br />
23<br />
23<br />
Kerstin Andersson, riksdagsledamot<br />
Möte på Torget kl 15.30<br />
Aktiviteter på Torget från kl 13.00<br />
Demonstrationståget avgår från Torget kl 15.00<br />
Karlshamn<br />
Ylva Thörn, förbundsordförande Kommunal<br />
Möte i Snäckan kl 15.30<br />
Demonstrationståget avgår från Stortorget kl 15.00<br />
Sölvesborg<br />
Hans Karlsson, arbetslivsminister<br />
Möte på Stortorget kl 10.45<br />
Demonstrationståget avgår från Furulundsskolan kl 10.30<br />
Olofström<br />
Hans Karlsson, arbetslivsminister<br />
Möte vid Folkets Hus kl 15.30<br />
Demonstrationståget avgår från Folkets Hus kl 15.00<br />
Bräkne-Hoby<br />
Håkan Robertsson, kultur<br />
Möte vid Torget i Bräkne-Hoby kl.11.00<br />
CENTRAL MEDVERKAN<br />
Under året har partidistriktet gästats av följande statsråd och europaparlamentariker:<br />
Lars-Erik Lövdén, kommun- och bostadsminister den 3 april i Olofström<br />
På programmet:<br />
Medverkan på partidistriktets årskongress i Olofström<br />
Jan Andersson, europaparlamentariker den 13 april i Karlshamn<br />
På programmet:<br />
Besök på Karlshamns AB<br />
Besök på Tullen<br />
Pressträff<br />
Besök på Karlshamns lasarett<br />
Barbro Holmberg, integrationsminister den 15 april<br />
På programmet:
24<br />
24<br />
Presentation av regeringens budgetproposition<br />
Ulrika Messing, biträdande näringsminister den 27-28 april i Karlskrona<br />
På programmet:<br />
Träff med unga socialdemokrater och SSU:are i Folkets Hus<br />
Frukostmöte med LO och partivänner<br />
Besök på Karlskrona Innovation Center på Gräsvik<br />
Pressträff<br />
Besök på Wireless Independent Provider<br />
Hans Karlsson, arbetslivsminister den 12 maj i Ronneby<br />
På programmet:<br />
Besök på äldreboendet Ålycke<br />
Pressträff<br />
Medverkan på representantskap i arbetarekommunen<br />
Lena Sommestad, miljöminister den 27-28 maj i Olofström och Sölvesborg<br />
På programmet:<br />
Träff med Volvoledningen<br />
Besök på Volvo, övre verkstaden<br />
Möte med Metallfacket och lokala medier<br />
Besök vid miljödammar<br />
Besök på JI-WE galv<br />
Pressträff<br />
Laila Freivalds, utrikesminister den 21 april och 3 juni i Karlskrona<br />
På programmet:<br />
Besök på Litorina folkhögskola<br />
Arbetslunch med partivänner<br />
Besök på Sunnadalskolan<br />
Öppet möte på Stumholmen<br />
Möte med elever på BTH<br />
Pressträff<br />
Leni Björklund, försvarsminister den 9 juni i Karlshamn<br />
På programmet:<br />
Besök på Tullen<br />
Torgmöte<br />
Öppet möte i Folkets Hus<br />
Pär Nuder, samordningsminister den 21 september i Karlskrona<br />
På programmet:
Träff med kommunledningen<br />
Besök på Innovation Center<br />
25<br />
25<br />
Carin Jämtin, biståndsminister den 8 oktober i Ronneby<br />
På programmet:<br />
Besök på Blekinge Tekniska Högskola<br />
Besök på äldreboende<br />
Träff angående Ronnebys vänort Slavsk<br />
Pressträff<br />
Bosse Ringholm, vice statsminister den 2 november i Karlskrona och Ronneby<br />
På programmet:<br />
Möte med företagare på Karlskrona företags och hantverksförening<br />
Pressträff<br />
Möte med Region Blekinges s-grupp på Ronneby Brunn<br />
Berit Andnor, socialminister den 10 november i Karlshamn<br />
På programmet:<br />
Besök på Fridhemsprojektet<br />
Besök på Blekinge Tekniska Högskola, östra Piren i Karlshamn<br />
Besök på Kontakten och träff med arbetslösa<br />
Pressträff<br />
Göran Persson, statsminister den 20 november i Sölvesborg<br />
På programmet:<br />
Gäst och huvudtalare på Sölvesborgs arbetarekommuns 100-års jubileum<br />
EXTRA PARTIKONGRESS<br />
Extra partikongressen genomfördes den 16-18 april i Stockholms Folkets Hus. Under tre<br />
dagar fattades beslut om och formades en socialdemokratisk tillväxtpolitik för framtiden.<br />
Den extra partikongressen inleddes fredagen den 16 april klockan 13.00 och avslutades<br />
söndagen den 18 april klockan 15.00. Detta innebar drygt 20 effektiva timmar till att diskutera<br />
partistyrelsens förslag till riktlinjer och genomföra val till partiorgan. Förutom kongressförhandlingar<br />
hölls kongressfest i Stockholms Stadshus.<br />
Arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer hade föregåtts av en lång process. En spännande<br />
förberedelseprocess pågick under hösten 2003 i form av rådslag om tillväxt, integration<br />
och arbetsliv. Över 40 000 rådslagsmaterial beställdes i landet.<br />
Resultatet av rådslagen spelade stor roll i arbetet med att ta fram förslaget till politiska<br />
riktlinjer, det dokument som kongressen diskuterade och fastställde den 16-18 april 2004.
26<br />
Partidistriktet representerades av 12 ombud. Ombudsvalet genomfördes under februari<br />
månad genom brevröstning. Följande blev valda:<br />
Karlskrona arbetarekommun<br />
Jan-Anders Lindfors<br />
Christina Mattisson<br />
Annelie Svensson<br />
Eva-Britt Dahlström<br />
Kalle Sandström (ersatte Ewa Hansson)<br />
Ronneby<br />
JanAnders Palmqvist<br />
Tommy Andersson<br />
Bengt-Christer Nilsson (ersatte Teo Zickbauer)<br />
Karlshamn<br />
Kristina Kulle<br />
Anders Karlsson<br />
Sölvesborg<br />
Pete Jeppsson<br />
Olofström<br />
Margaretha Olsson<br />
EUROPAVALET<br />
Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1 januari, 1995. Vart femte år utser alla<br />
medlemsländer företrädare till Europaparlamentet. Den första tiden var de svenska företrädarna<br />
i Europaparlamentet utvalda av riksdagen och partierna fick platser i relation till<br />
valresultatet för riksdagen 1994. Perioderna 1995-1999 och förra perioden 1999-2004 satt<br />
det 626 företrädare i Europaparlamentet, varav 22 var från Sverige. På grund av utvidgningen<br />
av den Europeiska Unionen våren 2004 utökades antalet platser i Europaparlamentet<br />
till 732, varav Sverige i Europaparlamentsvalet 13 juni valde in 19 representanter.<br />
Den 13 juni 2004 gick vi alltså till Europaparlamentsval. Det var svårt att mobilisera våra<br />
valarbetare i länet. Anledningen till detta är troligen att vårt parti är delat i sin syn på Europapolitiken<br />
och samarbetet i EU. Det nya partiet junilistan skördade stora framgångar i<br />
Europaparlamentsvalet. De representeras nu av tre ledamöter i europaparlamentet. Vårt<br />
parti tappade i väljarstöd detta valet vilket innebar att vi minskade med ett mandat. Detta<br />
innebär att vi denna perioden representeras av fem socialdemokrater i europaparlamentet,<br />
bland annat Jan Andersson från Helsingborg.
Valresultat Europaparlamentsvalet 2004<br />
27<br />
27<br />
m c fp kd mp s v jl övr<br />
Hela riket 458 398 157 258 247 750 142 704 149 603 616 963 321 344 363 472 54 577<br />
18,2% 6,3% 9,9% 5,7% 6,0% 24,6% 12,8% 14,5% 2,2%<br />
Blekinge<br />
län 6 304 2 867 2 956 1 955 1 894 10 506 4 205 4 693 1 340<br />
17,2% 7,8% 8,1% 5,3% 5,2% 28,6% 11,5% 12,8% 3,6%<br />
Kampanjstrategi Europavalet 2004<br />
Inriktning<br />
Genomföra en välplanerad valkampanj. Skapa förutsättningar för och stimulera arbetarekommunerna<br />
att genomföra välplanerade aktiviteter<br />
Driva en bra och idéburen debatt om Europapolitiken<br />
Få väljarna att inse att valet är viktigt och berör deras vardag<br />
Visa att det är skillnad på höger och vänster<br />
Mål<br />
Maktskifte i Europaparlamentet<br />
Öka valdeltagandet<br />
7 mandat för partiet i Europaparlamentet eller över 35%<br />
En valrörelse som handlar om höger och vänster istället för Ja och Nej till EU<br />
Målgrupper<br />
Kvinnorna<br />
-företrädesvis anställda i offentlig sektor, 30-60 år<br />
Nya generationen<br />
-förstagångsväljare<br />
LO medlemmar, företrädesvis industriarbetare<br />
(De som röstade på oss i valet 2002)<br />
Motståndarna<br />
Huvudmotståndare:<br />
-Moderaterna – i Europapolitiken blir skillnaderna mellan höger och vänster lika tydliga<br />
som i rikspolitiken. Moderaterna tillhör det stora konservativa blocket i parlamentet.<br />
Nej-partierna:<br />
-Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att argumentera utifrån ett ogillande av EU. Ja<br />
– Nej frågan får inte bli dominerande.<br />
Viss uppmärksamhet:<br />
-Junilistan – bör kartläggas och markeras.<br />
-Sverigedemokraterna – markeras.
Budskapet<br />
28<br />
28<br />
Många viktiga framtidsfrågor bestämmer vi om i Sverige. Men hur räddar vi miljön? Hur<br />
stoppar vi lönedumpning? Ett Europaparlament med många socialdemokrater kan hjälpa<br />
oss förhindra att företag ställer land mot land för att pressa ner lönerna. Tillsammans med<br />
andra vill vi ta krafttag mot knark och kvinnohandel. Många klagar på EU. Vi vill göra något<br />
åt det som är fel.<br />
Bilden av oss<br />
Budskapet upprepas konsekvent och ihålligt<br />
Politiken vi genomför stämmer överens med vad vi säger<br />
Strategin bestämmer aktiviteter och hur organisationen utformas<br />
Ansikten bakom politiken och vårt budskap<br />
Valorganisation<br />
Valledningen<br />
Magnus Johansson och Patrik Hansson<br />
Partidistriktets Europa valteam (arbetarekommunerna och LO)<br />
FÖRTROENDERÅD<br />
Den 18 november träffades partidistriktets förtroenderåd i Rådhussalen i Karlshamn. 59<br />
ombud av totalt 85 var närvarande.<br />
Kommunfullmäktiges ordförande i Karlshamn, Ethel Duvskog, valdes till kvällens mötesordförande.<br />
Ombudsmannen Patrik Hansson föredrog distriktstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning<br />
för <strong>2005</strong>.<br />
Mats Johansson föredrog distriktsstyrelsen förslag till Östersjöstrategi och Kalle Sandström<br />
föredrog högskolegruppens delrapport.<br />
Förtroenderådet beslutade att fastställa verksamhetsinriktningen och Östersjöstrategin.<br />
Högskolegruppen återkommer med sina förslag.<br />
Vidare antog förtroenderådet ett uttalande om kraftsamling mot arbetslösheten:<br />
”Statistiken talar sitt tydliga språk, nästan var tionde blekinge i arbetsför ålder står utanför<br />
den ordinarie arbetsmarknaden. Detta är något vi socialdemokrater aldrig kan acceptera.<br />
Bakom dessa fakta finns tusentals människor som inte har något jobb att gå till på morgonen.<br />
De största klyftorna och orättvisorna i samhället går mellan de som har och de som<br />
inte har jobb. Vi kan aldrig acceptera det slöseri av mänskliga och ekonomiska resurser en<br />
hög arbetslöshet innebär. Att bekämpa arbetslösheten är vår absolut viktigaste fråga.<br />
Att vara arbetslös innebär att inte känna sig behövd, ingen frågar efter ens insats. Att inte<br />
ha ett arbete att gå till leder till oro inför framtiden. Blekinge går miste om värdefull tillväxt,<br />
en tillväxt som så väl behövs om vi ska klara framtidens utmaningar.
29<br />
29<br />
Som socialdemokrater i ständig opposition mot orättvisorna ställer vi oss frågan – vad kan<br />
vi göra för att få fler blekingar i arbete? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Vad vi<br />
ändå kan konstatera är att vi inte kan lösa problemet ensamma. Det är bara om vi tillsammans<br />
med andra kan kraftsamla som problemet kan lösas.<br />
Högerns lösningar är inget alternativ. Vi kommer aldrig att gå med på att luckra upp arbetsrätten<br />
och på så sätt spä på otryggheten på jobbet. Den amerikanska modellen med<br />
en B-arbetsmarknad kommer vi heller aldrig att acceptera. Vi kommer att avvisa de moderata<br />
förslagen om att kraftigt sänka ersättningarna till sjuka och arbetslösa som grundar sig<br />
på att moderaterna tror att människor är lata. Detta är gamla, förlegade idéer som inte<br />
fungerar på framtidens utmaningar.<br />
Ett system där människor är otrygga på jobbet och osäkra på sin framtid leder dessutom<br />
till ett motstånd till utveckling. Vi är fast förvissade om att trygghet på jobbet och ett<br />
skyddsnät vid tillfälliga perioder av sjukdom eller arbetslöshet är till gagn för tillväxt och<br />
ökad sysselsättning. Otrygga människor tvingas klamra sig fast vid det gamla och invanda<br />
istället för att se framtidens möjligheter.<br />
Inför framtiden stora utmaningar med att få fler människor i arbete måste vi ständigt vara<br />
beredda att pröva nya vägar. Därför vill vi socialdemokrater tillsammans med LO samla till<br />
en sysselsättningskonferens i Blekinge under början av <strong>2005</strong>. Näringslivet, övriga fackliga<br />
organisationer samt andra regionala företrädare bjuds in till en kraftsamling mot arbetslösheten<br />
i länet. Det ska leda till nytänkande och konkreta åtgärder för att skapa fler arbetstillfällen”.<br />
PARTIDISTRIKTETS VERKSAMHETSINRIKTNING<br />
Inledning<br />
Som ett led i den långsiktiga strategin att vinna valet 2006 formulerar partidistriktets styrelse<br />
en verksamhetsinriktning. Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen ska vara långsiktighet<br />
dels politiskt men även organisatoriskt och kommunikativt.<br />
Verksamhetsidé<br />
”Socialdemokraterna i Blekinge skall vara den politiska kraft som leder arbetet i länet för<br />
en positiv utveckling av arbetsmarknaden, välfärden och demokratin. Medborgarna skall<br />
uppleva att partiet är deras talesman i samhällsfrågorna, såväl på lokal som regional nivå.<br />
De ska uppleva att vi är ett öppet parti, att det är lätt att komma i kontakt med oss och att<br />
vi lyssnar och tar tillvara på deras åsikter. Arbetet skall kännetecknas av nyckelord som öppenhet,<br />
ödmjukhet, handlingskraft, jämställdhet och framtidstro.”<br />
I verksamhetsidén knyts syftet och inriktningen med den politiska och organisatoriska<br />
verksamheten ihop.<br />
Politiken<br />
Den blekingska politiska debattens fokus måste ha sin tyngdpunkt i de socialdemokratiska<br />
värderingarna. Vi måste tydligare visa väljarna ett modernt socialdemokratiskt parti som
30<br />
slåss för rättvisa och trygghet och som skiljer ut sig från det borgerliga regeringsalternativet.<br />
Slaget om regeringsmakten kommer att avgöras på ”vår hemma-plan”. För att få ökat<br />
genomslag för en sådan ideologisk strid behövs:<br />
en uthållig kommunikation av socialdemokratiska företrädare på ett gemensamt tema<br />
över en längre tidsperiod och<br />
att partiets politiska initiativ presenteras och förklaras så att media och väljarna uppfattar<br />
dem samt<br />
en enad arbetarrörelse där partiet och fackföreningsrörelsen gemensamt avslöjar moderaterna<br />
Utifrån våra grundläggande idéer lyfte vi i 2002 års valrörelse fram ett antal frågor som har<br />
betydelse både för tillväxtens och för välfärdens utveckling i ”Tio punkter om utveckling<br />
och tillväxt för rättvisa och trygghet i Blekinge”. Det var vår valplattform 2002.<br />
Återkoppla till valplattformen och vad vi lovade där. Vad är gjort och vad återstår? Halvtidsutvärdering.<br />
Driva opinion för partiets politik med det övergripande temat rättvisa.<br />
Kamp mot arbetslösheten<br />
De största klyftorna och orättvisorna i samhället går mellan de som har och de som inte<br />
har ett arbete. Arbetslösheten får aldrig accepteras. Ingenting betyder så mycket för jämlikhet,<br />
integration och delaktighet. Vi har visat att det går att bekämpa arbetslösheten. Vi<br />
är inte nöjda förrän alla som vill och kan arbeta har möjlighet att få ett utvecklande jobb.<br />
Utöver den oro och de problem som den enskilde drabbas av är arbetslösheten ett slöseri<br />
med våra gemensamma tillgångar. Blekinge får mindre resurser om färre arbetar. Vi ska<br />
fortsätta kampen för den fulla sysselsättningen.<br />
Kraftsamling i Region Blekinge<br />
Vi ska fortsätta att utveckla Region Blekinge och i högre utsträckning använda det som ett<br />
verktyg att öka tillväxten. Genom Region Blekinge samlar vi våra krafter för att stärka länet<br />
och för att kunna agera gemensamt för Blekinges bästa. Genom ett Region Blekinge som<br />
förblir smalt, vasst och kompetent ska vi kraftsamla för bättre infrastruktur, ökad Östersjöintegration,<br />
ökad turism, en tillväxtskapande kultur och ett Blekinge som står sig väl i konkurrensen<br />
när det gäller högre utbildning, forskning och kompetensförsörjning.<br />
Blekinge nav i en utvecklad Östersjöregion - Östersjöstrategi<br />
Socialdemokraterna ska vara det parti som värdesätter en ökad integration i Östersjöregionen<br />
mest och som ser enorma tillväxtmöjligheter i samarbete. Men vi ska också vara det<br />
parti som tydligast ser riskerna med integrationen och som därför kraftfullt agerar för att<br />
eliminera dem.<br />
Det ska finnas en socialdemokratisk profil i den Östersjöpolitik som drivs. Vårt arbete utgår<br />
ifrån att bekämpa den ojämlikhet som råder inom och mellan samhällen i regionen.<br />
Mot bakgrund av detta har partidistriktet beslutat utarbeta en socialdemokratisk Östersjöstrategi.<br />
Partidistriktets ordförande Mats Johansson leder gruppen.
31<br />
31<br />
Blekinge ska vara ett kunskapslän - Högskolefrågorna<br />
Partidistriktet har utsett en arbetsgrupp för högskolefrågor under ledning av Kalle Sandström.<br />
Gruppen ska utarbeta en strategi för hur socialdemokraterna i Blekinge ser på högskoleutvecklingen<br />
i länet. Gruppen utgångspunkter är<br />
1. tre campus i länet,<br />
2. högskolan är hela länets angelägenhet samt att<br />
3. det bör undersökas om möjligheten finns att distribuera högskoleutbildning till alla<br />
delar av Blekinge.<br />
Vi ska ha snabba och säkra förbindelser i länet – Moderna kommunikationerna<br />
Partidistriktet ska även fortsättningsvis vara den pådrivande politiska kraften för att se till<br />
så att vi får moderna kommunikationerna i länet. Det handlar bl a om elektrifiering av<br />
kustbanan och nya vägsträckningar av E22 förbi Sölve-Stensnäs, Björketorp-Nättraby och<br />
Lösen-Jämjö.<br />
Blir man sjuk ska man veta att sjukvården är redo – Sjuk- och hälsovård<br />
Trygghet i vården. Socialdemokraterna i Blekinge står för en hälso- och sjukvårdspolitik<br />
som innebär att vården ges på lika villkor och kännetecknas av hög kvalitet, låga avgifter<br />
och korta väntetider. Sjukvårdspolitiken kommer med stor sannolikhet att bli en av de avgörande<br />
frågorna i valet 2006. Det är därför viktigt att partidistriktet ständigt har en levande<br />
diskussion om hälso- och sjukvården i länet.<br />
Motståndarna<br />
Politisk opinionsbildning för oss socialdemokrater innebär att beskriva den egna politiken<br />
men samtidigt att också peka ut konsekvenserna av andra regeringsalternativ. Självklart<br />
innebär en ideologisk strid med moderaterna och det borgerliga regeringsalternativet att<br />
spegla oss i motsatser: rättvisa ska stå mot orättvisa.<br />
Den borgerliga splittringen (som uppenbarligen finns) kan användas som utgångspunkt för<br />
angrepp och motsättningarna mellan det sagda och det skrivna när det till exempel gäller<br />
moderaterna. Vår huvudmotståndare är moderaterna.<br />
Organisationen<br />
En framgångsrik socialdemokratisk opinionsbildning är det samlade resultatet av vad socialdemokratiska<br />
företrädare i verkställande utskottet, partistyrelsen, regeringen, riksdagen,<br />
landstingen, kommunerna, partidistrikten, arbetarekommunerna med flera gör. Här kommer<br />
att krävas envis bättre självförtroende, uthållighet, inspirerande kreativitet, lagkänsla<br />
och tillit till varandra.<br />
Partidistriktets styrelse pekar ut följande organisatoriska områden som måste prioriteras:<br />
Medlemsvärvning – en ödesfråga för partiet.<br />
Studieverksamheten – partidistriktet måste visa vägen. Studiekommitté bildas.<br />
Facklig/politisk samarbete och samverkan.
Stötta ungdomsverksamheten<br />
Kommunikationen<br />
Driva offensiv opinion för partiets politik med det övergripande temat rättvisa.<br />
Synliggöra kontrasten mellan regeringsalternativen.<br />
Mer fokus på hur politiken ska nå väljarna.<br />
Lagkänsla i partiet.<br />
Samtal med väljarna<br />
ÖSTERSJÖSTRATEGI<br />
Partidistriktets förtroenderåd beslutade den 18 november att anta en Östersjöstrategi.<br />
Bakgrund<br />
32<br />
32<br />
Långt innan Berlinmuren till sist föll fanns ett stort engagemang från socialdemokrater i<br />
Blekinge för människors situation på östra sidan av Östersjön. Vi engagerade oss också<br />
efter murens fall aktivt för att åter etablera demokratin i de samhällen som drabbats av<br />
kommunistdiktaturer. Därför har det alltid varit självklart för oss socialdemokrater att engagera<br />
oss i utvecklingen av regionen och det kommer alltid att vara prioriterat att ha ett<br />
tydligt Östersjöperspektiv i vår politik.<br />
Södra Östersjöregionen – Lettland, Litauen, Kaliningrad, Polen samt nordöstra delarna av<br />
Tyskland – är en dynamisk region med en spännande men samtidigt oviss utvecklingspotential.<br />
Blekinge ligger mitt i denna region och har möjlighet att spela en betydelsefull roll<br />
för områdets utveckling och även öka sin tillväxt i länet till följd av en ökad integration i<br />
regionen. Därför behövs denna strategi.<br />
En vägledande strategi<br />
Syftet med strategin är att formulera en tydlig målsättning och definiera uppdraget. Strategin<br />
ska fungera som vägledning för Blekinges socialdemokrater på samtliga politiska<br />
nivåer i det fortsatta arbetet med det regionala utvecklingsarbetet.<br />
Vi ska använda den politiska makten i samtliga forum vi är representerade i för att nå strategins<br />
målsättning. Därför måste också vår satsning och vår målsättning kommuniceras<br />
inom rörelsen.<br />
Det måste vara naturligt för den lokala arbetarrörelsen att praktiskt engagera sig i Östersjöarbetet.<br />
Det ska vi bland annat göra genom att satsa på utbildning inom rörelsen för att<br />
öka kunskapen om länderna och kulturerna på andra sidan Östersjön. Vi måste också stödja<br />
och stimulera till utbyten inom arbetarrörelsen, till att få socialdemokrater från hela regionen<br />
att mötas. Ambitionen är att skapa socialdemokratiska starka nätverk i södra Östersjöregionen.<br />
Målet<br />
Målet är att Blekinge inom tio år ska vara centrum i Europas snabbast växande region.<br />
Blekinge ska vara ledande i arbetet med att utveckla samarbetet mellan människor, orga-
33<br />
33<br />
nisationer och de offentliga samhällena i södra Östersjöregionen. Blekinge ska utvecklas<br />
och dra fördelar av den tillväxt och av det öppna sinne en ökad integration i regionen ger.<br />
Socialdemokratisk profil<br />
Socialdemokraterna ska vara det parti som värdesätter en ökad integration i Östersjöregionen<br />
mest och som ser enorma tillväxtmöjligheter i samarbete. Men vi ska också vara det<br />
parti som tydligast ser riskerna med integrationen och som därför kraftfullt agerar för att<br />
eliminera dem. Inte minst gäller det de olika villkor som gäller på arbetsmarknader i regionen.<br />
Det ska finnas en socialdemokratisk profil i den Östersjöpolitik som drivs. Vårt arbete utgår<br />
ifrån att bekämpa den ojämlikhet som råder inom och mellan samhällen i regionen. Detta<br />
måste göras genom att öka levnadsstandarden i hela regionen till den svenska nivån.<br />
Kraftsamla – i Region Blekinge<br />
Vi ska samla allt strategiskt arbete runt Östersjöfrågorna i Region Blekinge. Det behövs en<br />
kraftsamling och en sammanhållen strategi för hur arbetet med hur Blekinge ska få en mer<br />
framskjuten position i södra Östersjöregionen ska bedrivas.<br />
Men länets kommuner samt landstinget bör fortsätta att utveckla de relationer – ofta i<br />
form av vänortssamarbete – som redan i dag existerar. Kommunerna och landstinget bör<br />
också ha ambitionen att utöka sitt engagemang i södra Östersjöregionen och Östersjöarbetet<br />
måste vara naturligt för varje organisation. Region Blekinges uppgift blir att vara<br />
sammanhållande och vara ansvarigt för länets strategiska arbete.<br />
Det är nödvändigt för Region Blekinge att i ytterst hög grad prioritera och fokusera på sina<br />
uppgifter i Europa- och Östersjöpolitiken. Vilka nätverk är viktiga att delta i för att nå strategins<br />
mål? Vi ska vara tydliga i vad vi prioriterar och vilka resor som anses mest värdefulla<br />
att genomföra.<br />
Bygga nätverk<br />
Att bygga nätverk och vårda dessa ger också värdefulla möjligheter för att nå målet. Vi<br />
måste även framhäva betydelsen av personliga möten och bli bättre på att använda dessa<br />
till att hävda Blekinges betydelse och roll.<br />
Det är viktigt att det är många olika företrädare som utvecklar relationer och som utövar<br />
inflytande i de nätverk där vårt deltagande anses väsentligt för länets utveckling. I högre<br />
utsträckning bör uppgifterna inom arbetet med Östersjöpolitiken fördelas mellan fler personer.<br />
Det är en nödvändighet om vi ska kunna prioritera arbetet med att öka vårt inflytande<br />
i nätverk i regionen att vi har företrädare som i huvudsak arbetar med vår Östersjöpolitik.<br />
Östersjöarbetet får inte bara vara en politisk bisyssla.<br />
Vi menar också att det ska vara politiska företrädare som ska företräda länet i sammanhang<br />
som anses viktiga.<br />
Blekinge ska vara drivande i att ge södra Östersjöregionen ett större inflytande inom EU.<br />
Därför behövs en handlingsplan för hur Blekinge ska bygga de nätverk som ska få större<br />
fokus på regionens behov, men också på dess potential. Blekinge måste också finna for-
34<br />
34<br />
mer för att kunna ta större del av de resurser som ställs till förfogande genom EU:s strukturfonder.<br />
Strategiska områden<br />
Det finns vissa politikområden som lämpar sig särskilt väl att sätta fokus på. Det gäller<br />
främst arbete, miljö, turism, infrastruktur samt kunskap.<br />
Inom tillväxtpolitiken ska satsningar och etableringar som gynnar länet och som har ett<br />
Östersjöperspektiv prioriteras.<br />
Utbyten mellan människor från olika kulturer och samhällen främjar en regions utveckling.<br />
Därför måste bilaterala utbyten i södra Östersjöregionen inom samhällets samtliga nivåer<br />
och sektorer stimuleras. Goda exempel är de utbyten inom idrott och kultur som finns i<br />
dag.<br />
Det är bra att Blekinge Tekniska Högskola arbetar med en internationell profil och välkomnar<br />
studenter från andra länder. BTH:s internationella arbete bör i högre utsträckning<br />
ske i samarbete med universitet och mot att nå och locka studenter i Östersjöregionen.<br />
Att få resurser för att aktivt kunna arbeta för en ökad integration i södra Östersjöregionen<br />
kräver en helt annan inställning än den som är allmänt rådande i dag. Därför är det viktigt<br />
att öka debatten om integrationen för att få fler att förstå betydelsen av vad ett ökat Östersjösamarbete<br />
kan ge i form av ökad tillväxt.<br />
Kaliningrad-regionen är en av Europas absolut fattigaste regioner. Kriminalitet, epidemier,<br />
svält och annat som kännetecknar fattiga och krisdrabbade områden i världen är en realitet<br />
i Kaliningrad. Här kan vi göra skillnad – och här måste vi göra skillnad, dels av humanitära<br />
skäl men också av hänsyn till säkerheten för Blekinges invånare. Kaliningrad är en<br />
krutdurk mitt i Europa. Blekinge måste ta sitt ansvar för att den inte ska explodera.<br />
Dessutom har Blekinge en historiskt viktig uppgift i regionen. På grund av historiska invecklingar<br />
är relationerna mellan Kaliningrad och intilliggande länder frostiga, och Blekinge<br />
fungerar ofta som en viktig ”katalysator” i den så viktiga kommunikationen i regionen.<br />
900 LEDARE<br />
Partistyrelsen tillsammans med partidistrikten satsar på utbildning av framtidens ledare.<br />
Det är en ledarutbildning i fem steg som vänder sig till partivänner som har ledaruppdrag i<br />
styrelser eller nämnder. Målsättningen är att ge 900 ledande s-politiker i landet en ledarutbildning.<br />
I Blekinge erbjuds 15 politiker utbildningen.<br />
Syfte<br />
Utbildningens syfte är att vinna valet 2006 genom att utveckla bilden av socialdemokraterna<br />
och det socialdemokratiska ledarskapet.<br />
Mål<br />
900 ledare i landet utbildas varav 15 kommer från länet.
Genomförande<br />
35<br />
Deltagarna erbjuds fem internat under två och ett halvt år. Utbildningen för Blekinges deltagare<br />
genomförs på Ädelfors folkhögskola. Blekinge samarbetar med partidistrikten i<br />
Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Gotland och ABF i den sydöstra studieregionen.<br />
Handledare för Blekinge är Bengt Grönblad.<br />
Utbildningen innefattar:<br />
Idé-buret ledarskap<br />
Det politiska ledarskapet<br />
Ett personligt ledarskap<br />
Att leda en grupp<br />
Gruppers utveckling<br />
Kommunikation<br />
Medborgarkontakter<br />
Att tala och skriva<br />
ANSLUTNA ORGANISATIONER<br />
Karlskrona arbetarekommun<br />
Föreningar<br />
Athena Kommunal<br />
Aspö Lyckeby<br />
Broderskapsgruppen Mellanstaden<br />
Byggfacken i Blekinge Metall<br />
Fridlevstad Nättraby<br />
Fri Kvot Ramdala<br />
Fågelmara Rödeby<br />
Hasslö Saltösund<br />
Hässlegården/Torskors Sturkö<br />
Industrifacket i Blekinge Torhamn<br />
Jämjö Trossö<br />
Karlskrona Mellersta Varvet<br />
Kvinnoklubbar<br />
Fridlevstad Tving<br />
Karlskrona Lillit<br />
Rödeby<br />
SSU-kommuner<br />
Karlskrona<br />
Anslutna fackföreningar<br />
Kommunal Blekinge SEKO Försvar, Klubb Varvet<br />
Metall avd 96 SEKO Försvar, Klubb MKS Civil
Ronneby arbetarekommun<br />
Föreningar<br />
Bräkne-Hoby Listerby<br />
Byggfacken i Blekinge Metall<br />
Eringsboda Ronneby<br />
Fri kvot Skönevik/Saxemara<br />
Industrifacket i Blekinge Öljehult/Backaryds socknar<br />
Kallinge<br />
36<br />
Kvinnoklubbar<br />
Bräkne-Hoby Ronneby<br />
Lillit<br />
SSU-kommuner<br />
Ronneby<br />
Anslutna fackföreningar<br />
Kommunal Blekinge Metall avd 70<br />
Karlshamns arbetarekommun<br />
Föreningar<br />
Alternativet Kommunal<br />
Asarum Metall<br />
Byggfacken i Blekinge Mörrum<br />
Halahult Nötabråne<br />
Hällaryd Svängsta/Ringamåla<br />
Industrifacket i Blekinge Tjänstemannaföreningen<br />
Karlshamn Åryd<br />
Kvinnoklubbar<br />
Karlshamn Mörrum<br />
SSU-kommuner<br />
Karlshamn<br />
Anslutna fackföreningar<br />
Kommunal Blekinge Metall avd 43<br />
Sölvesborgs arbetarekommun<br />
Föreningar<br />
Broderskapsgruppen Metall<br />
Byggfacken i Blekinge Mjällby<br />
Falkvik Sandbäck<br />
Hörvik/Krokås Sölvesborg<br />
Industrifacket i Blekinge Ysane/Norje<br />
Kvinnoklubbar<br />
Sölvesborg
SSU-kommuner<br />
Sölvesborg<br />
37 37<br />
Anslutna fackföreningar<br />
Kommunal Blekinge Metall avd 43<br />
Olofströms arbetarekommun<br />
Föreningar<br />
Broderskapsgruppen Kyrkhult<br />
Byggfacken i Blekinge Metall<br />
Gränum Olofström<br />
Industrifacket i Blekinge Vilshult<br />
Jämshög<br />
Kvinnoklubbar<br />
Kyrkhult Olofström<br />
Vilshult<br />
SSU-Kommuner<br />
Olofström<br />
Anslutna fackföreningar<br />
Kommunal Blekinge Metall avd 43<br />
MEDLEMSUTVECKLINGEN<br />
Betalande Avgiftsbefriade Summa<br />
M K Totalt M K Totalt M K Totalt<br />
Karlskrona 2003 1 057 635 1 692 126 124 250 1 183 759 1 942<br />
2004 1 008 620 1 628 111 118 229 1 119 738 1 857<br />
-49 -15 -64 -15 -6 -21 -64 -21 -85<br />
Ronneby 2003 750 391 1 141 36 39 75 786 430 1 216<br />
2004 721 371 1 092 31 36 67 752 407 1 159<br />
-29 -20 -49 -5 -3 -8 -34 -23 -57<br />
Karlshamn 2003 430 265 695 49 18 67 479 283 762<br />
2004 415 249 664 40 15 55 455 264 719<br />
-15 -16 -31 -9 -3 -12 -24 -19 -43<br />
Sölvesborg 2003 346 244 590 34 22 56 380 266 646<br />
2004 332 257 589 31 19 50 363 276 639<br />
-14 13 -1 -3 -3 -6 -17 10 -7<br />
Olofström 2003 201 169 370 27 26 53 228 195 423<br />
2004 208 153 361 23 24 47 231 177 408<br />
7 -16 -9 -4 -2 -6 3 -18 -15<br />
Totalt i länet 2003 2 784 1 704 4 488 272 229 501 3 056 1 933 4 989<br />
2004 2 684 1 650 4 334 236 212 448 2 920 1 862 4 782<br />
-100 -54 -154 -36 -17 -53 -136 -71 -207
SLUTORD<br />
38<br />
38<br />
Vid en tillbakablick över verksamhetsåret 2004 så framstår året som lika intensivt som alltid.<br />
Det politiska vardagsarbetet dominerar verksamheten eftersom vårt parti som alltid tar ett<br />
stort ansvar och har ett stort förtroende i Blekinges alla arbetarekommuner och på distriktsnivå.<br />
Det innebär att arbetet ute i kommunerna, i landstinget, i regionen och i riksdagen<br />
utgör en väsentlig del av vårt uppdrag.<br />
Detta uppdrag måste dock alltid kombineras med det ansvar som vi har för vårt parti och<br />
dess utveckling.<br />
Som alltid ger en tillbakablick en sammansatt bild över året. Vi har fortsatt vårt reformarbete<br />
i kommuner och landsting. Vi arbetar vidare med vår politiska inriktning. Ett antal viktiga<br />
sakfrågor har under året behandlats. Vi har bla sett hur riksdagen har fattat ett nytt beslut<br />
kring försvarets grundorganisation som ger en bra utveckling för Blekinges intressen.<br />
Kommunikationsfrågorna har stått i fokus i vårt regionala arbete och här har partiets politik<br />
åter präglat kring hur frågorna har utvecklats för Blekinges framtid.<br />
Vid tillväxtkongressen som genomfördes under 2004 profilerades flera viktiga Blekingefrågor<br />
av vår kongressdelegation.<br />
2004 kommer dessutom att vara grunden för den kommande valrörelsen. Arbetet kommer<br />
nu att åter ta fart för att ge bra utgångspunkt inför valet 2006.<br />
Dock kommer de omskakande händelserna vid årsskiftet 2004-<strong>2005</strong> med katastrofen i<br />
Sydostasien och stormen i södra Sverige att påminna oss om det gångna året länge. Dessa<br />
händelser kommer länge att dominera bilden av 2004.<br />
Distriktsstyrelsen vill avslutningsvis tacka medlemmarna, partiorganisationerna, fackliga<br />
organisationer, sidoorganisationerna och övriga folkrörelserna för ett gott samarbete under<br />
2004.<br />
Blekinge i februari <strong>2005</strong><br />
Mats Johansson Per-Olov Larsen<br />
Marie Sällström Kerstin Andersson<br />
Helene Björklund Jan Björkman<br />
Bernth Johnson Margaretha Olsson<br />
Nils-Olov Olofsson Suzanne Svensson<br />
Christina Mattisson Johnny Håkansson<br />
Teo Zickbauer Kerstin Gustafson<br />
Magnus Johansson /Patrik Hansson
RIKSDAGSGRUPPENS RAPPORT<br />
39<br />
39<br />
Den dominerande politiska frågan för Blekinge under 2004 har varit försvaret. Vi har i riksdagen<br />
arbetat för att F 17 i Ronneby och marinbasen i Karlskrona ska vara kvar, vilket det<br />
har funnits mycket starka sakskäl för. Samarbetet inom Försvarberedningen gjorde att det<br />
länge fanns en majoritet tillsammans med centern för det förslag som regeringen presenterade.<br />
Men centern valde i sista stund att hoppa av detta samarbete vilket gjorde det<br />
parlamentariska läget svårt. Trots detta har vi nu lyckats rädda kvar både F17 och marinbasen<br />
i vårt län.<br />
Regeringen presenterade under hösten ett särskilt handlingsprogram för att stärka ungdomars<br />
ställning i samhället. Ungdomarna ska snabbare få hjälp att komma igång med<br />
olika jobbsökaraktiviter. Allmänt anställningsstöd ska kunna lämnas för ungdomar i åldrarna<br />
20-24 år redan efter sex månader istället för som i dag tolv månaders inskrivning vid<br />
arbetsförmedling. Handlingsprogrammet gäller från den 1 februari till den 31 december<br />
<strong>2005</strong>.<br />
I höstbudgeten presenterades förslag för att bättre integrera invandrargrupperna i arbetslivet<br />
och ta till vara på invandrarnas kompetens.Under <strong>2005</strong> kommer det att satsas 50 miljoner<br />
kronor på så kallade prova-på-platser och arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens<br />
för invandrare som har liten eller ingen erfarenhet av svenskt arbetsliv.<br />
Kollektivavtalens sattes i centrum i slutet av året genom att Byggnadsarbetareförbundet<br />
utlyste en blockad mot det lettiska byggnadsföretag som bygger en skola i Vaxholm. I riksdagen<br />
anordnades en särskild debatt om kollektivavtalen för att fästa uppmärksamhet på<br />
problemen som uppstår när utländska företag vägrar att teckna kollektivavtal.<br />
I Sverige har vi kommit långt med den så kallade svenska modellen som innebär att det är<br />
arbetsmarknadens parter som tillsammans reglerar förhållandena på arbetmarknaden.<br />
Detta görs genom att parterna sluter kollektivavtal. Det gör att vi idag har bra anställningsvillkor<br />
och försäkringsskydd vid arbetslöshet eller sjukdom. För att vi ska kunna förbättra<br />
och behålla välfärden, lönenivåerna och våra arbetsvillkor krävs det att vi står upp<br />
för den svenska modellen och tar strider när det så krävs.<br />
I riksdagen har vi under verksamhetsåret beslutat om utveckling av gymnasieskolan, inte<br />
minst ytterligare resurser till det individuella programmet. Vi har även fattat beslut om att<br />
tillföra mer pengar till kommunerna för att kunna anställa fler lärare i skolan liksom fler förskollärare<br />
och barnskötare i förskolan. Under hösten har en stor del av vår verksamhet ägnats<br />
åt de kommande propositionerna om skollagen och forskningspolitiken.<br />
Glädjande är också att det nu finns resurser för att höja åldersgränsen i studiestödet, något<br />
som vi länge slagits för. Dessutom blir det förbättrad ekonomi för studerande med<br />
barn.<br />
Utbildning och skolpolitik är viktigt för oss socialdemokrater. Vi vill att alla barn och ungdomar<br />
får så bra undervisning att de kan lämna skolan med tillräckliga kunskaper för att<br />
möta vardagen och gå vidare till högre studier om de så önskar. Dagens kunskapssamhälle<br />
förutsätter ett livslångt lärande och återkommande kompetensutveckling och detta<br />
måste vi förbereda dagens unga för.
40<br />
Under år 2004 har partidistriktet haft följande riksdagsledamöter:<br />
Christer Skoog ledamot i Arbetsmarknadsutskottet<br />
suppleant i Försvarsutskottet<br />
ledamot i Fiskeriverkets styrelse<br />
ledamot i Styrelsen för psykologiskt försvar<br />
ledamot i Statens försvarshistoriska museer<br />
suppleant i riksdagsstyrelsen<br />
Jan Björkman ordförande i Utbildningsutskottet<br />
ledamot i gruppstyrelsen<br />
ledamot i den offentliga sektorns särskilda nämnd<br />
ledamot i Ordförandekonferensen<br />
Kerstin Andersson arbetande suppleant i Justitieutskottet, från dec 04<br />
ordinarie ledamot<br />
suppleant i Socialförsäkringsutskottet<br />
suppleant i Trafikutskottet<br />
ledamot i Rättshjälpsnämnden<br />
ledamot i Rättsmedicinalverkets styrelse<br />
Motioner lagda under året<br />
Lönebidragsanställning<br />
Samordnat utbetalningsansvar<br />
Turordningsregler<br />
Rekrytering av nämndemän<br />
Samordning vid sjukdom<br />
Företagens ansvar vid nedläggningar<br />
Samhall<br />
Använd arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården<br />
Aktivitetsgarantin<br />
Införande av ett obligatoriskt båtregister<br />
Sockrets betydelse för en god hälsa<br />
Hanö fyr<br />
Förändring av det svenska sommarlovet<br />
Svenskt fiske<br />
Sjöräddningen<br />
Hemtjänst vid boende i fritidshus<br />
Museum för den bärgade DC 3:an<br />
Eftergymnasial yrkesutbildning<br />
Tullen i Blekinge<br />
Svenska kycklinguppfödare<br />
Delad föräldraförsäkring<br />
Pälsdjursnäringen
41<br />
Lokalisera ledningen för Statens maritima muséer till Karlskrona<br />
Samordnat utbetalningsansvar<br />
Infrastrukturen i Blekinge<br />
Världsarvet och kulturmiljövården<br />
Använd arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården<br />
Aktivitetsgarantin<br />
Forskningens betydelse<br />
Inrättande av lokala barn- och ungdomsombud<br />
Vikten av behöriga lärare<br />
Stöd till ensamföräldrar och deras barn<br />
Behovet av billiga bra bostäder som alla har råd att bo i<br />
Högskolors rätt att examinera doktorer<br />
Reklam riktad till barn<br />
Körkortsutbildning<br />
Läxläsning<br />
Kerstin Andersson<br />
Länsbänksansvarig<br />
LANDSTINGSGRUPPENS RAPPORT<br />
Socialdemokraterna har 22 mandat utav landstingets totala 47. Tillsammans med Vänsterpartiet<br />
och Miljöpartiet bildar Socialdemokraterna en majoritet som har 28 mandat.<br />
Landstinget Blekinge styrs av en majoritet bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet<br />
och miljöpartiet.<br />
Under 2004 sammanträdde gruppen vid sju tillfällen varav ett sammanträde var ett tvådagars<br />
internatmöte.<br />
Gruppstyrelsen sammanträdde vid tio tillfällen.<br />
Partiets distriktsombudsman och representanter för Kommunal har inbjudits till samtliga<br />
gruppmöten.<br />
I gruppstyrelsen ingår:<br />
Karin Jeppssson, Ronneby Ordförande för landstingsfullmäktige<br />
Bernth Johnson, Karlskrona Landstingsråd<br />
Marie Sällström, Karlshamn Landstingsråd<br />
Kalle Sandström, Karlskrona Landstingsråd<br />
Kerstin Gustafson, Karlshamn Ordförande för landstingsfullmäktiges utskott för<br />
primärvård och tandvård<br />
Mats Persson, Karlskrona Ordförande för landstingsfullmäktiges utskott för<br />
länssjukvård och psykiatri (t o m 1/10-04)<br />
Jeanette Andréasson-Sjödin, Ronneby Ledamot i personaldelegationen<br />
Birgitta Jönsson, Karlshamn Ledamot i personaldelegationen
42<br />
Stig Jönsson, Sölvesborg Ordförande för Länshälsan AB<br />
Ann-Kristin Erlandsson, Karlskrona Administrativ assistent<br />
Suzanne Weigl, Karlskrona Politisk sekreterare<br />
Markus Alexandersson, Karlskrona Politisk sekreterare<br />
Politiska prioriteringar<br />
Inför 2004 års budgetarbete identifierade vi fem strategiska områden:<br />
- landstingets ekonomi ska vara fortsatt stark<br />
- långsiktigt utvecklingsarbete – BeHoV 2010<br />
- landstingets rekrytering och framtida personalstruktur<br />
- IT-stöd och annan serviceverksamhet<br />
- Investeringar<br />
Samt slog fast sex politiska prioriteringar:<br />
- folkhälsoarbetet<br />
- hälso- och sjukvården<br />
- personalen<br />
- samverkan<br />
- avgifterna<br />
Detta avspeglas i det arbete som utförts under 2004 då fokus legat helt i linje med dessa<br />
punkter.<br />
Ekonomi i balans<br />
Landstinget Blekinge kommer även för 2004 kunna uppvisa ett positivt bokslutsresultat.<br />
Detta trots att prognoserna under det första halvåret pekade på ett relativt stort underskott.<br />
Det skapar goda förutsättningar för att utveckla verksamheten.<br />
Blekinge Hälsa och Välfärd 2010 – BeHoV 2010<br />
Det stora förändringsarbete som började 2003 i projektet BeHoV 2010 har under året fortsatt<br />
som planerat. Cirka tjugo arbetsgrupper har arbetat med att kartlägga hela landstingets<br />
verksamhet och under hösten presenterades nitton rapporter.<br />
BeHoV 2010 syftar till att anpassa Landstinget Blekinge efter framtidens krav på modern<br />
organisation, struktureffektivitet och förutsättningar för verksamheten för att på bästa sätt<br />
kunna möta blekingarnas behov and hälso- och sjukvård.<br />
Arbetet inom projektet kommer att fortsätta under våren <strong>2005</strong> med förslagsfas och medborgardialog.<br />
Landstingsfullmäktige fattar beslut om förslagen i juni <strong>2005</strong>.<br />
Under våren besökte landstingsråden samtliga av länets arbetarekommuner för att <strong>info</strong>rmera<br />
om och föra en dialog med partikamrater kring BeHoV 2010.<br />
Erbjudande om ökad tjänstgöring<br />
Landstingsstyrelsens personaldelegation fattade beslut om under <strong>2005</strong> ska den som inte<br />
har heltidstjänst erbjudas ökad tjänstgöring till önskad grad. Medelsysselsättningsgraden i<br />
landstinget ligger för närvarande på cirka 93 procent.<br />
Politisk omorganisation<br />
Den politiska organisationen inom landstinget ändras från och med första januari <strong>2005</strong>.
43<br />
43<br />
Istället för primärvårdsutskottet och länssjukvårdsutskottet inrättas ett folkhälsoutskott<br />
som kommer att ledas av Kerstin Gustafson och ett äldreutskott som kommer att ledas av<br />
Ann-Christin Denebo. Dessutom tillsätts en hälso- och sjukvårdsberedning bestående av<br />
hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström och presidierna i utskotten.<br />
Med detta görs en politisk markering av hur stor vikt som tillmäts folkhälsofrågorna. Att<br />
inrätta ett särskilt utskott för äldrefrågorna avspeglar att cirka 80 procent av hälso- och<br />
sjukvården konsumeras av våra äldre medborgare.<br />
Facklig-politisk samverkan<br />
Samarbetet mellan landstingsgruppen och de fackliga organisationerna har fortsatt under<br />
2004.<br />
Kommunal har inbjudits till samtliga av landstingsgruppens möten och det förs en kontinuerlig<br />
dialog mellan facken och partiet i Landstinget Blekinge.<br />
Den facklig-politiska samverkan är en värdefull tillgång för det politiska arbetet i landstinget<br />
och kommer att fortsätta.<br />
Landstingsförbundet<br />
Landstinget Blekinge har under året representerats av Marie Sällström i Landstingsförbundets<br />
styrelse, i Landstingsförbundets S-gruppstyrelse samt i förbundets Hälso- och sjukvårdsberedning.<br />
Slutord<br />
Landstingsgruppen har haft ett aktivt och produktivt år under 2004.<br />
I gruppen finns en stor samlad kompetens, mycket kreativitet och arbetsglädje.<br />
Landstinget Blekinge har en stark ekonomi, kompetent personal och erbjuder blekingarna<br />
en god hälso- och sjukvård. Vi lämnar 2004 med ett bokslut i balans och konstaterar att det<br />
politiska arbetet i stort gått som vi tänkt oss.<br />
Vi står mitt uppe i arbetet med BeHoV 2010 och ser med tillförsikt och framtidstro fram<br />
emot <strong>2005</strong>.<br />
För landstingsgruppen<br />
Bernth Johnson<br />
Gruppledare<br />
REGION BLEKINGES RAPPORT<br />
Regeringens proposition om infrastruktursatsningar var en besvikelse för oss i Blekinge. Vi<br />
hade hoppats och förväntat oss att satsningarna i vårt län skulle ske tidigare än vad som nu<br />
blir fallet. Genom Region Blekinge har vi ändå agerat och skapat en samsyn i länet för hur<br />
vi ska gå vidare för att de nödvändiga satsningarna på kommunikationer ska kunna tidigareläggas.<br />
E22 är Blekinges livsnerv. Därför är en utbyggd motorväg genom länet så viktigt för att<br />
skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt. Det är därför utbyggnaden av E22 är den<br />
kommunikationssatsning som partidistriktet valt att prioritera framför alla andra satsningar.<br />
Regionfullmäktige beslutade under året om en handlingsplan som gör det möjligt att<br />
bygga om E22 tidigare än vad som angetts i den nationella planen. Genom en förskotte-
44<br />
44<br />
ring av medel har en förprojektering av de utpekade objekten kunnat startas för att bygghandlingarna<br />
ska vara färdiga vid en eventuell situation då andra objekt i den nationella<br />
planen inte kan påbörjas. Detta avtal mellan Region Blekinge och Vägverket kan komma<br />
att innebära en betydande tidigareläggning av investeringarna på E22.<br />
Även när det gäller tågtrafiken har den socialdemokratiska regionstyrelsegruppen enats<br />
om hur en plan för de regionala insatserna vid investeringar i såväl trafik som infrastruktur<br />
ska se ut. Detta beslut är viktigt för att från länet öka trycket för en nödvändig investering i<br />
den järnväg vars standard är en förutsättning för en förstoring av studie- och arbetsmarknadsregionen.<br />
Genom att vara en sammanhållande kraft som talar med en röst skapar Region Blekinge<br />
bättre förutsättningar till ökad dialog mellan både offentliga och privata aktörer, vilket<br />
grundar för ett ökat samarbete mellan de delar av Blekinge som drivs av ett intresse av att<br />
utveckla länet. Region Blekinge skapar kortare beslutsvägar och mindre av så kallad sektorisering.<br />
Region Blekinge är en arena för att öka politikens inflytande över områden som är viktiga<br />
för länets utveckling. Därför är Region Blekinge av viktig betydelse när det gäller det demokratiska<br />
inflytandet vid beslut om frågor för hur tillväxt bäst skapas i Blekinge.<br />
Region Blekinge är en regional försöksverksamhet som pågår till årsskiftet 2006/07. Verksamheten<br />
och nyttan med ett regionalt organ måste därför utvärderas inför frågeställningen<br />
om hur Region Blekinge ska organiseras i framtiden. Under 2004 påbörjades arbetet<br />
med hur vi formar framtidens Region Blekinge.<br />
Under året fattade Region Blekinge beslut om en ny kulturpolitisk strategi. Denna togs<br />
fram genom en bred förankringsprocess och ska visa riktningen för hur Region Blekinges<br />
insatser på kulturområdet ska se ut. Strategin är av stor vikt för hur vi tar tillvara de krafter<br />
som verkar i kulturen och använder dem för att göra Blekinge både mer attraktivt men<br />
också mer kreativt.<br />
Under året utökades EU med tio nya medlemmar. Det innebär en utveckling som vi i Blekinge<br />
måste bejaka och vara med om att dra fördelar av. Det internationella arbetet är viktigt<br />
för oss socialdemokrater i länet, därför ska vi använda Region Blekinge till att utveckla<br />
södra Östersjöregionen och till att utöka samarbetet mellan människor och organisationer<br />
i regionen. Den internationella verksamheten har under året varit god och omfattande.<br />
Som exempel kan nämnas att Region Blekinge har varit engagerat i att bygga upp en folkhögskola<br />
i Kaliningrad. Det tre-åriga projektet finansieras av Utrikesdepartementet och<br />
målet är att skolan ska vara fullt etablerad 2007. Ett annat positivt exempel på internationellt<br />
arbete är projektet Maritime Safety där Region Blekinge under året har varit starkt<br />
drivande i arbetet med att öka trafiksäkerheten i Östersjöns farleder.<br />
Region Blekinge har under året varit med om att starta Regionalt Resurscentrum för kvinnor<br />
i Blekinge. Syftet med projektet är att stärka kvinnors företagande och att allmänt stärka<br />
jämställdheten i arbetet med regional utveckling, ett arbete som är nödvändigt och<br />
mycket positivt. Under 2004 revideras och utvecklades det regionala tillväxtprogrammet,<br />
och arbetet med att förverkliga målen i det fortsätter. Till detta används de regionala projektmedlen.<br />
Totalt delfinansierade Region Blekinge 50 projekt till en kostnad av nästan 23<br />
miljoner kronor.
45<br />
Vi socialdemokrater har anledning att vara nöjda med vad vi uträttat inom ramen för Region<br />
Blekinge. Men många stora uppgifter som är viktiga för länets utveckling finns kvar att<br />
lösa. Men i det goda arbete som bedrivits under året som gått tar vi avstamp för nya och<br />
tuffa utmaningar i framtiden.<br />
För socialdemokratiska gruppen i Region Blekinge<br />
Bernth Johnson
EKONOMISK BERÄTTELSE<br />
RESULTATRAPPORT<br />
Intäkter Utgifter<br />
Medlemsavgifter 198.976:00 Hyra expeditionen 105.257:00<br />
Orgn.anslutn.avgifter 654.340:00 Underhåll inventarier 3.476:00<br />
Partistöd 1.747.149:00 Kopiering 126.304:75<br />
Utbildningsstöd 46.808:00 Telefon 31.164:40<br />
Kaliningrad 644:35 Porto 22.867:65<br />
Projektbidrag 27.000:00 Kontorsmaterial 20.432:75<br />
Bidrag partikongressen 54.276:00 Böcker, tidskrifter 7.151:10<br />
Anslag 45.520:00 Tekniska hjälpmedel 32.199:00<br />
Konferensavgifter 48.180:00 Löner 572.662:75<br />
Trycksaker 452:50 Ersättning K-na ak 78.458:00<br />
Kopiering 112.760:00 Sociala avgifter 163.891:00<br />
Räntor o. utdelningar 38.198:75 Löneskatt 12.711:50<br />
Övrigt 644:00 KP-avgifter 99.931:00<br />
Personalförsäkringar 5.048:50<br />
Personalutbildning 16.930:00<br />
Div. personalkostnader 12.097:50<br />
Förlorad arbetsinkomst 19.122:29<br />
Resekostnader 15.385:70<br />
Bilersättning 14.777:60<br />
Logi 550:00<br />
Bilkostnader 1.684:50<br />
Representation 5.687:00<br />
Distriktsstyrelsen 39.951:00<br />
Sammanträden 5.897:00<br />
Uppvaktningar 24.425:50<br />
Trycksaker 5.524:00<br />
Annonser 10.821:50<br />
Hemsidan 4.200:00<br />
Region Blekinge s-grupp 5.200:00<br />
Kyrkopolitiska kostnader 3.321:00<br />
<strong>Distriktskongress</strong>en 52.854:00<br />
Partikongressen 97.330:00<br />
Landstingsgruppen 82.436:00<br />
Partidistriktets förtroenderåd 7.295:00<br />
Övriga konferenser 30.656:30<br />
EU-valrörelsen 22.894:00<br />
Valmaterial 15.006:00<br />
Anslag SSU 100.000:00<br />
Anslag S-kvinnor 40.000:00<br />
Anslag Unga Örnar 15.000:00<br />
Anslag Broderskap 5.000:00<br />
Övriga anslag 5.000.00<br />
Orgn.anslutn.avgifter 234.028:00<br />
Medlemsavgifter ak 308.980:00<br />
46<br />
46
47<br />
Övriga medlemsavgifter 2.548:90<br />
Avsättning fonder 350.000:00<br />
Bankkostnader 2.636:32<br />
Avskrivningar inventarier 56.517:50<br />
Nedskrivning fordringar 10.000:00<br />
Övriga kostnader 2.200:00<br />
Årets vinst 67.436:59<br />
SUMMA KRONOR 2.974.948:60 SUMMA KRONOR 2.974.948:60<br />
Ingående balans 1.1 2004<br />
Tillgångar Skulder<br />
Inventarier 1:00 Eget Kapital 852.338:55<br />
Sv. Likviditetsfonden 948.323:42 Valfonden 450.000:00<br />
Aktiefonder 6.460:31 Investeringsfond 100.000:00<br />
Räntefonder 169.598:12 Kompetensutveckling 67.169:00<br />
A-lotter 3.900:00 Personalskatter 18.485:00<br />
Förbetalda fakturor 24.217:00 RFV-avgifter 13.255:00<br />
Fordringar 21.830:00 Kortfristiga skulder 6.873:00<br />
Frankeringen 6.745:85<br />
Kassa 60:00<br />
Postgiro 21.977:50<br />
Bank 215.792:91<br />
Bank Kaliningrad 89.183:14<br />
Konsum sparkonto 31:30<br />
SUMMA KRONOR 1.508.120:55 SUMMA KRONOR 1.508.120:55<br />
Utgående balans 31.12.2004<br />
Tillgångar Skulder<br />
Inventarier 1:00 Eget Kapital 919.775:14<br />
Sv. Likviditetsfonden 1.529.161:30 Valfonden 800.000:00<br />
Aktiefonder 5.834:99 Investeringsfond 100.000:00<br />
Räntefonder 180.017:08 Kompetensutveckling 67.169:00<br />
A-lotter 3.020:00 Personalskatter 23.492:00<br />
Förbetalda fakturor 10.526:50 RFV-avgifter 15.822:00<br />
Fordringar 34.278:00 Kortfristiga skulder 51.610:45<br />
Frankeringen 18.073:65<br />
Kassa 491:50<br />
Postgiro 2.500:00<br />
Bank 104.105:78<br />
Bank Kaliningrad 89.827:49<br />
Konsum sparkonto 31:30<br />
SUMMA KRONOR 1.977.868:59 SUMMA KRONOR 1.977.868:59
48<br />
48<br />
Astrid och Rikard Svenssons minnesfond<br />
Tillgångar<br />
Bank 1 januari 2004 5.689:53<br />
Bank 31 december 2004 5.706:60<br />
Obligationsfonden 2004-01-01 53.292:38<br />
Obligationsfonden 2004-12-31 56.008:37<br />
Inkomster<br />
Ränta bank 2004 17:07<br />
Värdeförändring obligationsfonden 2.715:99<br />
Skulder<br />
Kapital 1 januari 2004 58.981:91<br />
Kapital 31 december 2004 61.714:97<br />
Algot Törnkvists studie- och stipendiefond<br />
Tillgångar<br />
Bank 1 januari 2004 14.430:12<br />
Bank 31 december 2004 14.473:41<br />
Obligationsfonden 2004-01-01 59.212:33<br />
Obligationsfonden 2004-12-31 62.229:90<br />
Inkomster<br />
Ränta bank 2004 43:29<br />
Värdeförändring obligationsfonden 3.017:57<br />
Skulder<br />
Kapital 1 januari 2004 73.642:45<br />
Kapital 31 december 2004 76.703:31
REVISIONSBERÄTTELSE<br />
49<br />
Undertecknade, utsedda att granska Blekinge socialdemokratiska partidistrikts, Astrid och<br />
Rikard Svenssons minnesfond samt Algot Törnkvists studie- och stipendiefonds räkenskaper<br />
för 2004, får efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse;<br />
Vi har funnit räkenskaperna förda med ordning och noggrannhet. Inkomster och utgifter är<br />
i vederbörlig ordning styrkta. I verksamhetsberättelsen intaget räkenskapssammandrag<br />
jämte sammanställning över partidistriktets ekonomiska ställning den 31 december 2004 är<br />
av oss granskat och i överenskommelse med företedda handlingar. Fondernas kapital har<br />
placerats på ett ändamålsenligt sätt. Då revisionen inte ger anledning till erinran får vi föreslå<br />
att kongressen tillerkänner styrelsen ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.<br />
Karlskrona i februari <strong>2005</strong><br />
Ingemar Nilsson Ingrid Gustavsson Sterne Johannesson<br />
BUDGET <strong>2005</strong><br />
Vid distriktsstyrelsens sammanträde i december 2004 antogs budgeten för år <strong>2005</strong>.<br />
Inkomster<br />
Avgifter 840.000<br />
Partistöd 1.795.000<br />
Bidrag 328.000<br />
Konferensavgifter 55.000<br />
Försäljning 111.000<br />
Övrigt 35.000<br />
SUMMA KRONOR 3.164.000<br />
Utgifter<br />
Personal 1.012.000<br />
Organisation 121.000<br />
Expedition 360.000<br />
Information 25.000<br />
Verksamhetsutveckling 148.000<br />
Valkostnader 10.000<br />
Konferenser 508.000<br />
Anslag 165.000<br />
Avgifter 553.000<br />
Övrigt 28.000<br />
Avsättning valfonden 200.000<br />
Resultat 34.000<br />
SUMMA KRONOR 3.164.000
50<br />
50<br />
MOTIONER OCH UTLÅTANDEN<br />
Motion nr 1<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Patrik Hansson<br />
Angående alkolås på bilar och motorfordon<br />
Inför alkolås på alla bilar och motorfordon i Sverige och (Europa) för att förhindra berusade<br />
personer att köra bil. Det är för många som kör berusade i trafiken. För att minska alkoholrelaterade<br />
olyckor i trafiken behövs alkohollås på alla bilar och motorfordon.<br />
Jag föreslår därför<br />
att alkohollås införs på alla bilar och motorfordon i Sverige och (Europa) för att minska<br />
olyckor i trafiken<br />
Anette Lennartsson<br />
Olofströms Arbetarekommuns yttrande<br />
Olofströms arbetarekommun delar motionärens uppfattning att det är viktigt att vidta åtgärder<br />
för att öka trafiksäkerheten och där trafiknykterheten utgör en viktig del.<br />
Sverige ligger också långt fram när det gäller att utveckla alkolås. Regeringen har också<br />
varit tydlig med att man ser införandet av alkolås som ett viktigt steg på vägen mot ett<br />
trafiksäkrare samhälle. För att förhindra att onyktra förare kommer ut i trafiken vill regeringen<br />
införa krav på alkolås i nya bilar senast 2012. En särskild utredare ska också förbereda<br />
ett införande av alkolås.<br />
Styrelsen föreslår medlemsmötet<br />
att besluta anta motionen som sin egen samt sända den vidare till partidistriktets<br />
årskongress <strong>2005</strong><br />
Olofströms Arbetarekommuns medlemsmöte beslutade den 27 januari <strong>2005</strong> att anta motionen<br />
som sin egen samt sända den vidare till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsen yttrande<br />
Distriktsstyrelsen delar både motionärens som Olofströms arbetarekommuns uppfattning<br />
att vi måste vidta kraftfulla åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Trafikonykterheten är ett<br />
stort problem som vållar personskador och skördar oskyldiga människors liv. Vi anser att<br />
regeringens krav på att införa alkolås i nya bilar senast 2012 är ett steg i rätt riktning.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår partidistriktets årskongress<br />
att bifalla motionen i sin helhet
Motion nr 2<br />
51<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Kerstin Gustafson<br />
Folkhälsofrämjande projekt med inriktning på alkoholproblematiken i länet<br />
Att förbättra folkhälsan är en ständigt angelägen fråga. Tyvärr ser vi dock att trenden ofta<br />
går i motsatt riktning. Till exempel ser vi hur fetma blir ett allt större problem, fler stressar<br />
sig till psykisk ohälsa och sexuellt överförbara sjukdomar sprider sig snabbt bland ungdomar.<br />
Ett av de största hoten mot folkhälsan är den ökade konsumtionen av alkohol. Blekingarna<br />
dricker allt mer och vilket orsakar alltmer ohälsa och kostar samhället oerhört<br />
mycket pengar.<br />
Då Blekinge är ett av de län som fått en ökad alkoholkonsumtion finns det anledning att<br />
rikta projektet mot alkoholfrågor. Blekingarna dricker mer alkohol än tidigare och framför<br />
allt dricker man idag mycket mer alkohol som införts från utlandet. Ändrade införselregler<br />
och nya låga spritskatter i grannländerna har starkt bidragit till denna utveckling. Det är<br />
fastslaget att det finns ett starkt samband mellan den ökade införseln och den ökade konsumtionen.<br />
Det finns även stora mängder illegalt inför alkohol till salu i Sverige idag. Försäljningen<br />
inriktar sig ofta på ett cyniskt sätt mot ungdomar.<br />
Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer alkoholen att skörda fler dödsoffer än rökningen.<br />
Den ökade konsumtionen leder idag till en ökning av alkoholrelaterat våld och<br />
rattonykterhet. Förgiftningsfallen har ökat kraftigt i antal vilket visar sig på akutmottagningarna.<br />
Samtidigt ökar de alkoholrelaterade skadorna och sjukdomarna i en omfattning<br />
som inom ett par år kommer att kräva alltmer av sjukvårdens resurser.<br />
Alkohol har inte bara medicinska konsekvenser utan även sociala. Ett alkoholmissbruk skapar<br />
utanförskap. Det kan bli svårt att behålla sitt arbete och sociala kontakter. Familj och<br />
andra närstående blir också lidande.<br />
Dock är det ökningen inom den konsumtion som brukar betecknas som ”vanlig” som<br />
kommer att stå för stora delar av det ökade antalet alkoholrelaterade sjukdomar och skador.<br />
Att satsa på folkhälsan är att investera i framtiden. Hälsa är bland det värdefullaste<br />
som finns. Främst för en var men även för samhället i stort. Vårt parti har centralt bestämt<br />
sig för att satsa på folkhälsofrämjande projekt och uppmuntrar även enskilda partidistrikt<br />
att ta liknande initiativ. Med anledning av detta anser vi att Blekinge partidistrikt bör starta<br />
ett folkhälsofrämjande projekt<br />
Alkoholrelaterade skador och sjukdomar går att förebygga så låt oss göra just det!<br />
Med anledning av ovanstående föreslår vi kongressen att besluta<br />
att Blekinge partidistrikt tar initiativ till ett folkhälsofrämjande projekt inriktat på<br />
alkoholproblematiken i länet.<br />
Eva-Marie Malmgren<br />
Magnus Manhammar<br />
S-föreningen Athena
Karlskrona arbetarekommuns yttrande<br />
52<br />
52<br />
Motionärerna tar i sin motion upp en av de viktigaste folkhälsofrågorna. Blekinge ligger<br />
enligt rapporter extra illa till. Orsaken till det är bl.a. det som motionen pekar på, närheten<br />
till Tyskland och Danmark och mängden alkohol som förvaras hemma, vilket gör att det<br />
inte märks tydligt om ungdomar nallar hemma.<br />
Vi vet också att det i Karlskrona förekommer organiserad försäljning som riktar sig direkt<br />
till ungdomar, Förmodligen förekommer detta även i övriga kommuner i länet.<br />
För Landstingets Folkhälsoutskott och kommunernas fokhälsoråd/välfärdsråd borde denna<br />
fråga vara på dagordningen.<br />
Karlskrona arbetarekommuns styrelse föreslår mötet besluta:<br />
Att bifalla motionen och sända den vidare som sin egen till distriktskongressen<br />
Arbetarekommunens medlemsmöte 050131 beslutade att bifalla motionen och sända den<br />
som sin egen till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av folkhälsoarbete och ser<br />
med oro på den ökade alkoholkonsumtionen i Blekinge.<br />
Den socialdemokratiska alkoholpolitiken strävar efter att minska totalkonsumtionen, förebygga<br />
missbruk av alkohol och på så sätt reducera alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.<br />
Alkoholpolitiken ingår i ett brett välfärdspolitiskt arbete. Att få ner arbetslösheten,<br />
minska segregation och känslan av utanförskap är därför viktiga delar av den<br />
socialdemokratiska alkoholpolitiken.<br />
Möjligheterna att begränsa tillgången till alkohol genom nationella åtgärder har minskat<br />
med EU bestämmelserna och människors ökade rörlighet över gränserna. Det är dock fortfarande<br />
möjligt att även fortsatt använda styrinstrument som prissättning, Systembolagets<br />
monopol och fortsatt krav på utskänkningstillstånd för att begränsa alkoholkonsumtionen.<br />
Det är också viktigt att påverka attityder och att ge god <strong>info</strong>rmationen till medborgarna<br />
om riskerna med alkohol.<br />
Distriktsstyrelsen finner att det finns anledning att ur ett folkhälsoperspektiv öka insatserna<br />
mot alkoholens skadeverkningar och föreslår kongressen<br />
att bifalla motionen.<br />
Motion nr 3<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Magnus Johansson<br />
Riv muren och stoppa bosättningarna i de palestinska områdena
750 kilometer och 10 meter hög. Antalet bosättningar i de palestinska områdena uppskattas<br />
till 380.000 människor.<br />
53<br />
Många faktorer spelar en stor roll i en framtida fredsprocess mellan israeler och palestinier.<br />
Det är dock starkt oroande att en mur byggs inne på palestinsk mark samt att antalet<br />
bosättningarna som återfinns på annekterad mark fortsätter att öka. Det är viktigt att visa<br />
sitt avståndstagande gentemot denna utveckling. Samtidigt måste vi socialdemokrater<br />
sända starka signaler om att vi inte accepterar att murar byggs upp för att skilja människor<br />
åt. Vi tror att fred byggs genom samtal, förståelse och kompromissvilja.<br />
Vi föreslår:<br />
att Socialdemokraterna i Blekinge tar avstånd från muren som byggs inne på<br />
annekterad mark samt genom de internationella kontakter som finns verkar<br />
för att muren ska rivas.<br />
att Socialdemokraterna i Blekinge tar avstånd från de ökade bosättningarna<br />
inne på annekterad mark och genom sina internationella kontakter verkar<br />
för att bosättningarna stoppas.<br />
Motionen antagen av Athena s-förening 041211<br />
Suzanne Weigl Lisa-Maria Ek Ewa Lengstedt<br />
Alexandersson<br />
Karlskrona Karlskrona Karlskrona<br />
Karlskrona arbetarekommuns yttrande<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas åsikt i sin helhet. Om konflikten mellan<br />
Israel och det Palestinska folket skall få en lösning krävs samtal och dialog, inte höga murar.<br />
Murar har aldrig tidigare tjänat fred och säkerhet över tiden. Inget tyder på att så sker i<br />
detta fallet heller. Tvärt om ökar muren palestiniernas svårigheter att bygga ett civilt samhälle<br />
och den försvårar för folk att klara sin försörjning. Muren föder de fundamentalistiska<br />
krafter som inte vill ha en fredlig utveckling.<br />
Av detta skäl och att den också strider mot all internationell rätt är det helt i sin ordning att<br />
kräva att den rivs med omedelbar start.<br />
Motionärerna tar också upp frågan om de bosättningar som den Israeliska staten låter<br />
uppföra på ockuperat land. De argument som anförs mot muren kan anses relevanta även<br />
här.<br />
Styrelsen för Karlskrona Arbetarekommun föreslår medlemsmötet besluta:<br />
att bifalla motionen och sända den vidare som sin egen till distriktskongressen<br />
Arbetarekommunens medlemsmöte 050131 beslutade att bifalla motionen och sända den<br />
som sin egen till distriktskongressen.
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
54<br />
54<br />
I motionen tar man upp den mur som just nu är under uppförande som en av Israel kallad<br />
barriär som skydd mot terroristattacker. Motionärerna tar också upp frågan kring de bosättningar<br />
som uppförs på annekterad mark. Man pekar på att muren byggs på palestinsk<br />
mark och att man genom att uppföra den, samt att man fortsätter sin bosättningspolitik<br />
inte gagnar en fredlig utveckling i området.<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning i frågan. Att uppföra en mur är kontraproduktivt<br />
vad avser fred och säkerhet i området. Dessutom är det fastslaget i FN,s domstol<br />
för de mänskliga rättigheterna i HAAG att uppförandet av muren strider mot folkrätten.<br />
Distriktsstyrelsen inser den Israeliska befolkningens rätt att skydda sig mot terrorangrepp<br />
och att man skall få leva i fred. Dock kan denna fråga inte ses så ensidigt. Muren innebär,<br />
förutom signaleffekten, att den palestinska befolkningens rörelsefrihet kraftigt begränsas.<br />
Med detta minskar också palestiniernas möjlighet att bygga ett fungerande samhälle och<br />
därigenom stärks de krafter som inte vill se en fredlig utveckling.<br />
Vad gäller de ökade bosättningarna ställer kan man nu känna ett litet hopp till den nya<br />
regering som bildats i Israel. Med Arbetarpartiet åter i regeringen får frågan om bosättningarna<br />
ett nytt fokus. Nu har regeringen i Israel en majoritet för en politik som skall gå åt<br />
motsatt håll, dvs att man skall minska bosättningarna på annekterat palestinskt område.<br />
Dock har detta ännu inte skett varför motionärens krav fortfarande har giltighet.<br />
Distriktsstyrelsen är fast övertygad om att fred och stabilitet i Israel – Palestinakonflikten<br />
bygger på samtal och dialog där de som strävar efter en fredlig lösning, byggd på en<br />
självständig palestinsk stat, kan nå framgång.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
Att bifalla motionen i sin helhet<br />
Motion nr 4<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Magnus Johansson<br />
Dela föräldraförsäkringen för barnen och jämställdhetens skull<br />
Idag finns möjligheten för ett barns föräldrar att dela på föräldraledigheten. Trots det tar<br />
Sveriges pappor enbart ut lite drygt 15 procent av föräldraledigheten. Visst går utvecklingen<br />
framåt, men i ett alltför långsamt tempo. Men vem ska få göra valet att dela dagarna,<br />
barnet, mamman eller pappan?<br />
En individualiserad föräldraförsäkring där dagarna delas lika mellan föräldrarna skulle<br />
medföra stora förtjänster för alla. Att det idag uppstår problem till följd av ett snedställt<br />
uttag av föräldraledigheten mellan män och kvinnor är de flesta medvetna om.
55<br />
55<br />
Kvinnor diskrimineras idag på olika sätt på arbetsmarknaden. Då de är unga genom att de<br />
ibland väljs bort i rekryteringsprocessen eftersom arbetsgivaren vet att den unga kvinnan<br />
kommer att vara hemma mycket längre med de framtida barnen än den manliga motkandidaten<br />
kommer att vara. Som äldre missgynnas kvinnor i arbetslivet då deras löner inte<br />
utvecklas i samma takt som männens, de har ju missat flera viktiga år i karriären när de var<br />
hemma med barnen.<br />
Män kan mötas av ovilja av sin arbetsgivare då de vill vara föräldralediga, det förutsätts att<br />
män i större utsträckning än kvinnor ska satsa på sin karriär istället. Dessa skillnader återspeglas<br />
också i hemmet, de konservativa könsrollerna blir tydliga när kvinnan är föräldraledig<br />
och dessutom sköter hushållet samtidigt som mannen är på jobbet och får rollen<br />
som huvudförsörjare i hushållet.<br />
Barnen, som ju är de egentliga huvudrollsinnehavarna, kan inte välja. För deras skull måste<br />
vi göra ett klokt val. Barnen tjänar på att vara barn i hem där vårdnadshavarna är lika delaktiga<br />
i deras vardag. Barnen tjänar på att bli vuxna i ett samhälle där kvinnor och män har<br />
lika förutsättningar på arbetsmarknaden. Som vuxna kommer barnen att må bra av att det<br />
är självklart att de kan vara föräldralediga med sina barn.<br />
Valfriheten som finns idag fungerar inte, för vare sig män, kvinnor eller barn. En individualiserad<br />
föräldraförsäkring, d v s halva tiden var, är istället det vi behöver införa inom en snar<br />
framtid. Om vi bara ska hoppas på attitydförändring lär vi få vänta allt för många år på en<br />
jämställd arbetsmarknad och jämlikhet mellan män och kvinnor. Även om partiet i våras<br />
beslutade att utreda frågan vill vi driva utvecklingen framåt under tiden.<br />
Vi föreslår mötet besluta:<br />
att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna får i uppdrag att driva frågan i<br />
enlighet med motionen samt<br />
att socialdemokraterna i Karlskrona tar motionen som sin egen och sänder den till<br />
nästa ordinarie distriktskongress.<br />
Motionen antagen av Athena s-förening 041211<br />
Eva-Marie Malmgren Lars Ericsson<br />
Backabo Karlskrona<br />
Karlskrona arbetarekommuns yttrande<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas intentioner i motionen. Texten i motionen<br />
beskriver och för fram argument som på ett tydligt sätt, utifrån olika problemställningar,<br />
hur vi som socialdemokrater vill att föräldraförsäkringen ska vara utformad. Självklart<br />
ska båda föräldrarna inom försäkringens ram dela på ansvaret även när det gäller fördelningen<br />
av antalet dagar som respektive förälder tar i anspråk, halva tiden är i sammanhanget<br />
rimligt.<br />
Under styrelsens behandling av motionen framkom emellertid synpunkter som inte kan<br />
lämnas utan beaktande och som i sin tur påverkar styrelsens yttrande över motionen. I huvudsak<br />
handlar det om familjens ekonomi under föräldraledigheten. Det går inte att bortse<br />
från det faktum att många, alltför många, löntagarefamiljer har inkomster som ligger på
56<br />
56<br />
marginalen. Som nuvarande regler är utformade är det ofrånkomligt så att den av föräldrarna<br />
som har högst inkomst tar ut minst antal dagar, oavsett om det är mamman eller<br />
pappan. Det har på senare år diskuterats olika förslag, högre ersättning kombinerat med<br />
höjt ersättningstak i försäkringen, olika fördelningsmodeller som exempelvis att slå samman<br />
föräldrarnas inkomst vid beräkning av ersättningsnivån, vilket skulle innebära att det<br />
inte har någon ekonomisk betydelse vilken av föräldrarna som tar ut dagar från försäkringen.<br />
En regeländring som innebär att föräldrarna utan att andra möjligheter, tvingas ta ut halva<br />
tiden var utan att finansieringen är ordnad, riskerar att få till följd att föräldrarna inte utnyttjar<br />
de dagar som är möjliga att vara hemma med barnet.<br />
Karlskrona arbetarekommuns styrelse föreslår mötet besluta:<br />
Att motionen avslås och sänds som enskild till distriktskongressen.<br />
Arbetarekommunens medlemsmöte 050131 beslutade efter votering att bifalla motionen<br />
och sända den som sin egen till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
I motionen tas frågan om en individuell föräldraförsäkring upp. Motionärerna vill att de<br />
socialdemokratiska riksdagsledamöterna skall få uppdrag att verka för detta. I motionen<br />
argumenteras utifrån att såväl allmänna attityder som villkor på arbetsmarknaden utgör<br />
hinder för ett lika uttag av föräldraledighet mellan mamma och pappa.<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärernas principiella uppfattning att föräldraförsäkringen bör<br />
vara individuell lika delad mellan mamma och pappa. Detta inte minst för att barnen skall<br />
ha samma rätt till båda föräldrarna redan i tidig ålder.<br />
Dock är det faktum att det fortfarande skiljer ganska mycket i inkomst mellan kvinnor och<br />
män ett besvärande inslag. För många blir det ett ekonomiskt avgörande vem som skall<br />
vara hemma när barnen är små. Detta är dock inte en acceptabel anledning att dagens<br />
ordning skall få fortsätta att råda. En lösning på detta är att kraftigt höja eller helst ta bort<br />
taket i föräldraförsäkringen.<br />
Dagens uttag av föräldraledigheten har också inslag av gamla patriarkala inslag. Det anses<br />
att det ”normala” är att mamman är hemma och att det är ”duktiga” pappor som tar ut<br />
hela eller delar av sin möjlighet. Även av denna anledning är det viktigt att man tydligt pekar<br />
ut färdriktningen. Att sedan många kvinnor inte gärna släpper ifrån sig det man anser<br />
vara ”sina föräldradagar” är bara ett led i detta.<br />
För att mammor och pappor skall ha samma möjlighet att ge barnet den själklara rätten<br />
att umgås med båda sina föräldrar även i tidig ålder bör det därför införas en individualiserad<br />
föräldraförsäkring.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta:<br />
att bifalla motionen i sin helhet
Motion nr 5<br />
57<br />
57<br />
Distriktsstyrelsens föredragande: Jan Björkman<br />
Mångfald kräver likvärdiga möjligheter<br />
Alla skolor ska vara bra skolor. Elever ska känna trygghet oavsett vem som äger och driver<br />
deras skola.<br />
Fristående skolor öppnar möjligheter till mångfald. Barn och föräldrar ska kunna välja mellan<br />
skolor med olika pedagogik och inriktning. Men valfrihet får aldrig betyda frihet för<br />
skolorna att välja de mest lönsamma eleverna. Kombinationen av skolpeng och vinstdrivande<br />
skolor skapar en risk för att friskolorna endast väljer lönsamma elever. Det kan vi<br />
aldrig acceptera.<br />
Vi vill ha en skola som ger alla elever kunskap och trygghet. Där barn från olika miljöer<br />
möts och segregation motverkas. Det ökande antalet fristående skolor får inte äventyra<br />
detta. Alla skolor ska ha likvärdiga och rättvisa villkor med samma insyn och kvalitetskontroll.<br />
Vi tycker att alla elever ska få välja skola.<br />
För att alla skolor skall ha samma förutsättningar krävs att kommunerna själva får bestämma<br />
över vilka skolor som startar och verkar inom kommunen. Det gäller såväl de kommunala<br />
skolorna som de fristående. Kommunerna måste ha inflytande över antalet skolor<br />
inom deras gränser för att kunna ta ett ansvar för att kunna erbjuda en god utbildning för<br />
alla.<br />
Idag finns både goda och dåliga exempel av kommunala och fristående skolor. Kommunerna<br />
har idag inflytande över att ändra eller att lägga ner dåligt fungerande kommunala<br />
skolor. När det gäller de fristående skolorna finns inget inflytande. Det råder idag fri etablering<br />
av friskolor i hela landet. Detta är inte hållbart ekonomiskt eller långsiktigt bra för<br />
vår kvalité i skolan.<br />
Vi yrkar därför:<br />
att kommunerna i Sverige får ta det avgörande beslutet om vilka skolor som man skall<br />
finansiera.<br />
att socialdemokraterna i Karlskrona antar motionen som sin egen och skickar den till<br />
distriktskongressen <strong>2005</strong>.<br />
Motionen antagen av Athena s-förening 041211<br />
Magnus Manhammar<br />
Karlskrona<br />
Eva-Marie Malmgren<br />
Backabo<br />
Suzanne Weigl<br />
Karlskrona
Karlskrona arbetarekommuns yttrande<br />
58<br />
58<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas uppfattning att kommunerna måste få<br />
ett större inflytande över när och var friskolor skall etableras. Om man skall klara det åtagande<br />
man har för att klara en god tillgång till en bra skola spridd över hela kommunen<br />
måste man få ha ett avgörande inflytande över alla skolors etableringar. Dagens system<br />
där någon annan än den som har det ekonomiska ansvaret (skolverket) beslutar i dessa fall<br />
är inte acceptabelt.<br />
Styrelsen för Karlskrona Arbetarekommun föreslår medlemsmötet besluta:<br />
Att bifalla motionen och sända den vidare som sin egen till distriktskongressen<br />
Arbetarekommunens medlemsmöte 050131 beslutade att bifalla motionen och sända den<br />
som sin egen till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsens yttrande<br />
Motionärerna tar upp ett väldigt angeläget område, nämligen det kommunala inflytandet<br />
över etablering av fristående skolor.<br />
Antalet fristående skolor har ökat mycket starkt under 1990-talet och regelverket för deras<br />
etablering och verksamhet har därmed fått allt större betydelse. Från socialdemokratiskt<br />
håll har målsättningen om en sammanhållen skola under decennier varit stark.<br />
Samtidigt som fristående skolor haft många förespråkare t ex för att de bidrar till pedagogisk<br />
förnyelse har många oroats över risker för bl a ökad segregation. Regelverket har<br />
inte heller upplevts ta tillräcklig hänsyn till villkoren för de elever som går i kommunala<br />
skolor eller den kommunala ekonomin.<br />
Kommuners inflytande vid etablering av fristående skolor är också en fråga som upptagit<br />
stort intresse vid såväl våra partikongresser som för socialdemokrater på alla beslutsnivåer.<br />
På regeringsnivå har lagts förslag som skulle fullfölja partikongressens inriktning och öka<br />
det kommunala inflytandet vid etablering av fristående skolor. Dessa förslag har vid flera<br />
tillfällen varit uppe till behandling och beslut i riksdagen.<br />
Det har handlat om t ex<br />
- tydligare lagregler för Skolverkets prövning av ansökan från fristående skola om<br />
att bli berättigad till bidrag där bl a Skolverket inte skulle förklara en skola berättigad<br />
till bidrag om skolans verksamhet vid en helhetsbedömning skulle innebära<br />
påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen<br />
eller i närliggande kommuner<br />
- att hänsyn ska tas till kommunens skolpliktskostnader detta eftersom kommunen<br />
har det yttersta ansvaret för att vid varje tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar i<br />
kommunen en god utbildning och alltid måste ha en beredskap för detta med de<br />
merkostnader detta innebär
59<br />
- att en kommun ska följa upp och utvärdera verksamheten vid fristående skolor i<br />
kommunen som får offentligt bidrag och att skolorna ska vara skyldiga att delta i<br />
denna uppföljning och utvärdering<br />
Detta är några av de förslag som tillkommit för att stärka det kommunala inflytandet vid<br />
etableringar av fristående skolor och deras verksamhet.<br />
Ansvaret för skolan är på flera sätt delat mellan kommun och stat. Som framgår av exemplen<br />
på förslag ovan har regering och riksdag försökt att införa ett nationellt regelsystem<br />
som skulle stärka kommunens inflytande vid etablering av fristående skolor. Samtidigt<br />
har hittills ett delat ansvar för beslut om framtida etableringar varit den modell<br />
som förespråkats.<br />
Den socialdemokratiska regeringen har bedömt att Skolverket inte ensamt skulle fatta<br />
dessa etableringsbeslut. Samtidigt som antalet fristående skolor har fortsatt att växa och<br />
elevkullarna minskat har frågan om påtagliga negativa följder för skolväsendet i en<br />
kommun allt oftare kommit att aktualiseras. Regeringen har därför föreslagit att en särskild<br />
nämnd för fristående skolor skulle inrättas. Denna nämnd skulle innehålla representanter<br />
för såväl den statliga sektorn, kommunsektorn som fristående skolor och fatta de<br />
etableringsbeslut som idag fattas av Skolverket ensamt.<br />
Alla de åtgärder som föreslagits av socialdemokraterna och som skulle ha ökat det kommunala<br />
inflytandet vid etablering av fristående skolor har avslagits av en majoritet i riksdagen<br />
bestående av de borgerliga partierna och miljöpartiet. Miljöpartiet har vid varje<br />
tillfälle de senaste åren då dessa frågor har aktualiserats, och känts allt mer angelägna,<br />
bidragit till att de föreslagna åtgärderna inte har kunnat genomföras.<br />
Därigenom har inte heller det nationella regelverk som varit önskvärt och nödvändigt<br />
kommit till stånd. Detta har bidragit till en ökad och berättigad frustration i alltfler kommuner.<br />
Distriktsstyrelsen ställer sig bakom de åtgärder som hittills har förespråkats för att få<br />
större rättvisa vid friskoleetableringar. Samtidigt skulle en helt kommunal beslutanderätt<br />
innebära att regelverket skulle ge fri etableringsrätt åt friskolor i företrädesvis borgerliga<br />
kommuner. På sikt skulle det också leda till ett alltmer tudelat skolsystem på samma sätt<br />
som många menar vi ser tydliga tendenser till redan idag. Kombinationen av ett nationellt<br />
regelverk för större kommunalt inflytande och ett gemensamt beslutstagande bör<br />
sammantaget ge ett bättre utfall och ett mer sammanhållet skolsystem.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta<br />
att ställa sig bakom inriktningen om ett större kommunalt inflytande vid etablering av<br />
fristående skolor<br />
att i övrigt anse motionen besvarad
Policydokument för högskoleutbildning<br />
för tillväxt och utveckling i Blekinge.<br />
Utarbetad av partidistriktets arbetsgrupp<br />
för högskolefrågor.<br />
Förslag till distriktskongressen för<br />
socialdemokraterna i Blekinge.<br />
Rapport från Blekinge partidistrikts<br />
arbetsgrupp för högskolefrågor.<br />
60<br />
Kunskap, glädje –<br />
å så lite tillväxt…<br />
”Det är människans nyfikenhet<br />
och vilja till ökad kunskap som för<br />
utvecklingen och samhället framåt”<br />
Antagen av styrelsen för socialdemokraterna<br />
i Blekinge <strong>2005</strong>-01-24.<br />
Förslag till distriktskongressen.<br />
Högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i Blekinge<br />
Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället<br />
framåt. Därför är uppdraget om en ständig satsning på utbildning så självklart för<br />
oss socialdemokrater. Det är också vår övertygelse att människans frigörelse är som<br />
starkast när hon får ökad kunskap. Allas möjlighet till att ta del av utbildning är därför en<br />
förutsättning för jämlikhet. Kunskapen stärker individen och ger frihet och inflytande i<br />
vårt gemensamma samhälle. Kunskap är också nödvändigt för att ge människan makt<br />
över hennes egen vardag och de val hon gör i livet. Därför vill vi socialdemokrater att<br />
människan ska få möjlighet till kunskap och utbildning i livets olika skeden. Vi tror på det<br />
livslånga lärandet.<br />
Vi vet också att om vi ska ha ett samhälle som kännetecknas av solidaritet och välfärd åt<br />
alla så krävs att så många som möjligt bidrar till välfärden och deltar i det tillväxtskapande<br />
arbetet. Ingen ska få lämnas utanför. Vi måste ha en utbildning i samhället som gör<br />
att alla människor ska efterfrågas på arbetsmarknaden. Vi måste också ge utrymme och<br />
resurser åt att utveckla idéer som försöker förklara samhället och livet, men också idéer<br />
som skapar teknikutveckling och framtidstro. Målet är att vi ska ha den bästa kunskapen.<br />
Vi socialdemokrater ser det som ett stort problem att det fortfarande sker en så kallad<br />
social snedrekrytering till högre utbildningar. Detta är inte bra, vare sig för den enskilda<br />
individen, för jämlikheten eller för tillväxten.<br />
Föräldrarnas utbildningsnivå har en stor betydelse för om och vad ungdomar väljer att<br />
studera. Utbildningsnivån i den miljö man växer upp i samt de förväntningar som ställs<br />
1
61<br />
påverkar i mycket hög grad om ungdomar efter avslutat gymnasium väljer att gå vidare<br />
till akademiska studier. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har också stor betydelse för<br />
vad man väljer att studera. Det är mycket låg grad av studenter från arbetarhem som<br />
studerar vid högskolornas och universitetens mest attraktiva och statusfyllda utbildningar.<br />
Etableringen av fler högskolor har i hög grad bidragit till att den sociala snedrekryteringen<br />
har kunnat begränsas. Steget till en högskoleutbildning har varit avsevärt enklare<br />
att ta om utbildningarna erbjudits i en geografisk närhet, inte minst för unga människor<br />
från miljöer utan akademisk tradition. Men vi socialdemokrater är inte nöjda förrän det vi<br />
kallar den sociala snedrekryteringen har kunnat brytas helt och hållet. En sådan målsättning<br />
kräver ett hårt arbete och en tydlig och medveten strategi.<br />
Vi tror att en satsning på distansutbildningar och på lokala lärcentrum ökar jämlikheten<br />
inom högre utbildning.<br />
Utbildningsnivån i Blekinge<br />
Blekinge har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet. I jämförelse<br />
med riket i övrigt har länet en högre andel av befolkningen som endast har folkskoleutbildning<br />
och en lägre andel av befolkningen som har mer än tre års eftergymnasial utbildning.<br />
Dock har andelen blekingar med eftergymnasial utbildning nästan fördubblats<br />
under de 15 senaste åren, och i Karlskrona är nu utbildningsnivån i paritet med riksgenomsnittet.<br />
Högskolans etablering i länet har naturligtvis bidragit till det, inte minst eftersom<br />
en del av de studenter som flyttar till länet för att studera sedan väljer att bo<br />
kvar. Den större tillgången till högre utbildning i Blekinge har också bidragit till att fler<br />
studenter från icke-akademiska miljöer valt att studera.<br />
Tabellen nedan visar utbildningsnivån i Blekingekommunerna 1 januari 2004 bland personer<br />
25-64 år.<br />
Källa: SCB<br />
Utbildningsnivå i Blekinges kommuner<br />
Uppgift saknas folkskola Grundskola<br />
gymn
62<br />
Stort utbud<br />
Blekinge befinner sig i en region med stort utbud av högskolor och universitet. Inom<br />
mer eller mindre goda pendlingsavstånd erbjuds utbildningar och forskning inom de<br />
flesta sektorer. Kommunikationerna är dock inte av sådan kapacitet att en betydande<br />
pendling i regionen är en realitet. Vi kan även konstatera att en större likriktning av vilka<br />
utbildningar de olika lärosätena i regionen erbjuder gör att skolorna i högre utsträckning<br />
konkurrerar om samma studenter. En högre grad av profilering skulle stärka regionens<br />
konkurrenskraft.<br />
BTH etablerades som högskola 1989, då med namnet Högskolan i Karlskrona/Ronneby,<br />
och är en av landets yngsta högskolor. Den profilerades starkt inom telekom och IT.<br />
Tack vare det goda och nära samarbetet mellan samhälle, näringsliv och högskola lyckades<br />
högskolan knyta mycket hög kompetens till länet. Detta ökade i sin tur etableringen<br />
av IT-företag i regionen på grund av den goda tillgången på välutbildad arbetskraft.<br />
Den kraftigt förändrade bilden av IT-branschen, från framtid och optimism till kris, har i<br />
avsevärd grad minskat intresset för IT-relaterade utbildningar generellt, vilket har gjort<br />
att söktrycket under en rad av år varit lågt till utbildningar inom BTH:s IT-profil.<br />
Två perspektiv<br />
Det finns två, men dock förenande, perspektiv på hur högskolan kan öka tillväxten i Blekinge.<br />
Våra uppdrag är att öka BTH:s betydelse för tillväxten i länet samtidigt som vi underlättar<br />
för att höja utbildningsnivån bland Blekinges invånare.<br />
Dessa två perspektiv ansluter till EU:s Lissabonstrategi. Denna syftar till att skapa en<br />
hållbar tillväxt i ekonomin på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. För att<br />
uppnå detta betonas bland annat kunskaps- och kompetensutveckling på bredden.<br />
Blekinge Tekniska Högskola har en mycket god kompetens, inte minst inom skolans profil;<br />
tillämpad IT och hållbar utveckling av näringsliv och samhälle.<br />
Det är den smala profilen som gjort att BTH kunnat knyta hög kompetens till sig. Profileringen<br />
och det som den drar med sig av positiva effekter spelar också en betydelsefull<br />
roll när det gäller företagsetableringar i länet då tillgången på välutbildad arbetskraft<br />
lättare tillgodoses då lokaliseringen sker i närhet till skolan där studenterna utbildas.<br />
Om BTH ska kunna spela en fortsatt betydande roll för ökad tillväxt i länet krävs att profileringen<br />
bibehålls men också utvecklas. Detta kan ske genom en större integrering av<br />
teknik och andra discipliner, exempelvis humaniora och vård.<br />
Lika viktigt som det är att försöka nå visionen om BTH som ett internationellt konkurrenskraftigt<br />
universitet för att öka länets tillväxt, lika viktigt är det att arbeta för att blekingarnas<br />
utbildningsnivå fortsätter att öka.<br />
Arenor för högskoleutbildning i Blekinge<br />
BTH<br />
BTH spelar en central roll som utvecklingskraft i Blekinge. Vi kan se tre viktiga områden<br />
där BTH är en viktig aktör.<br />
• Genom att vara en framgångsrik, profilerad och konkurrenskraftig högskola i det<br />
nationella och internationella systemet bidrar det till tillväxten i Blekinge.<br />
3
63<br />
• Genom att erbjuda högskoleutbildning i regionen erbjuds blekingarna möjligheter<br />
att studera på hemmaplan.<br />
• Genom att vara delaktiga i lärcentrum och andra lokala aktiviteter utgör de en<br />
plattform för bredare rekrytering till högre utbildning.<br />
Det kommer aldrig att vara möjligt för BTH att vara ett komplett universitet i miniatyr. I<br />
denna region finns dessutom flera högskolor och universitet som försöker locka samma<br />
studenter. Därför är en tydlig profilering av BTH nödvändig.<br />
Distansutbildning<br />
Det ökade utbudet och de mer utvecklade formerna kring distansundervisning öppnar<br />
för stora möjligheter att öka antalet människor med eftergymnasial utbildning. Dessutom<br />
är det ett lämpligt verktyg för olika typer av fortbildningsinsatser då dessa ofta efterfrågas<br />
av människor som socialt etablerats på en ort på längre avstånd från de lärosäten<br />
som erbjuder de utbildningar som efterfrågas och därför har svårare att ta del av påbyggnadsutbildningar<br />
eller utbildningar som anses nödvändiga för att klara olika strukturomvandlingar.<br />
Utvecklingen av internetstödda distansundervisningar har bidragit till<br />
en ökning av antalet studenter. Inte minst har möjligheterna till studier på distans gjort<br />
att grupper av människor som varit svagt representerade på akademiska utbildningar<br />
ökat sin representation. Andelen studenter från arbetarhem samt studenter på landsbygden<br />
och studenter med barn är högre på distansutbildningar än på campusutbildningar.<br />
Det är i allra högsta grad en anledning till en fortsatt satsning.<br />
Lärcentrum<br />
Kommunerna måste fortsätta att bidra till att stimulera och stödja de studenter som studerar<br />
vid distansutbildningar. Det kan ske genom etablering och utveckling av lärcentrum.<br />
Ett lärcentrum erbjuder utbildningar på alla nivåer för att fylla behoven av vuxenutbildning<br />
och kompetensutveckling. Vi ser också utvecklingen av lärcentrum som centralt<br />
för att sprida och öka utbudet av högskoleutbildning i länet. Vi bör sträva efter att utveckla<br />
lärcentrum som erbjuder studiemiljö, teknik för distansstudier, personal för stöd<br />
och viss handledning, studievägledning samt vissa lärarledda kurser på plats. Ett lärcentrum<br />
kan vara integrerat med ett bibliotek och vara så tillgängligt som möjligt och ha<br />
som syfte att öka studentens möjlighet till utvecklande studier och bidra till att minska<br />
tröskeln till högre utbildning. De lärcentrum som håller på att byggas upp måste få ordentliga<br />
förutsättningar att växa och utvecklas. Detta måste ske i samverkan, där kommunerna<br />
har huvudrollen men där BTH spelar en viktig roll. I de kommuner där BTH har<br />
etablerade campus är det nödvändigt att bredda det totala utbildningsutbudet. Även<br />
detta bör utvecklas i samverkan mellan BTH och kommunerna och kunna inrymmas inom<br />
campusområdena genom formen av lärcentrum.<br />
Kommunikationer<br />
Blekinge finns i en region med flera universitet och högskolor. Därför finns goda grundläggande<br />
möjligheter för människor att bo kvar i Blekinge samtidigt som man studerar<br />
vid ett lärosäte utanför länet. Men möjligheterna till en ökad studiependling i regionen<br />
kräver en satsning på kommunikationer. Samtliga lärosäten i Sydregionen måste knytas<br />
4
64<br />
samman för att vidga studieregionen och för att skapa en mycket god tillänglighet till<br />
högre studier för Blekinges invånare.<br />
BTH som tillväxtfaktor i Blekinge<br />
Triple Helix<br />
Blekinge Tekniska Högskola är en viktig faktor för utvecklingen av vårt län. Genom att<br />
högskolan finns etablerad i länet får fler blekingar möjlighet att utbilda sig, vilket naturligtvis<br />
är positivt för Blekinge. Men BTH drar också kompetens och människor till länet.<br />
Men viktigast är kanske ändå den möjlighet till utveckling som sker i gemensamma former<br />
mellan högskola, samhälle och näringsliv, inte minst när det gäller utveckling av innovationer<br />
och för kompetensförsörjningen till offentlig sektor och näringsliv. Denna<br />
modell kallas för Triple Helix och dess funktion i Blekinge har i många fall fungerat som<br />
en lärande och inspirerande modell för andra regioner.<br />
Tekniskt universitet<br />
Vi delar visionen om att Blekinge Tekniska Högskola ska kunna bli ett internationellt<br />
konkurrenskraftigt tekniskt universitet med spetsforskning inom tillämpad IT och hållbar<br />
utveckling. BTH har lyckats knyta till sig en god kompetens i en smal nisch och därför<br />
fått ett gott rykte som tilldrar sig stor uppmärksamhet och som förtjänar respekt.<br />
Det är vår övertygelse att en fortsatt profilering för BTH är positivt för Blekinge. Den<br />
tekniska profilen bör dock utvecklas och breddas genom att integreras med andra ämnesområden,<br />
exempelvis humaniora, vårdvetenskap och pedagogik.<br />
Universitetsfond<br />
Det offentliga Blekinge måste fortsätta bidra till en satsning för att göra BTH till ett internationellt<br />
konkurrenskraftigt tekniskt universitet. Genom tillskapandet av en universitetsfond<br />
kan ekonomiska resurser frigöras för att göra en ordentlig satsning på utvecklingen<br />
av BTH. Kommuner och landsting måste vara beredda att stå för grundmedlen<br />
för fonden och tillsammans med det regionala näringslivet ta ett stort ansvar för att skapa<br />
förutsättningar för att öka BTH:s konkurrenskraft då vi vet att ett framgångsrikt och<br />
respektingivande universitet i Blekinge skulle vara positivt för hela länet.<br />
Hela Blekinges angelägenhet<br />
BTH ska även fortsättningsvis vara hela Blekinges angelägenhet. Det förutsätter en fortsatt<br />
etablering på tre campus. BTH bör också vara en central aktör i länets lärcentrum.<br />
Det är också viktigt att BTH blir mer aktivt i västra Blekinge. I samverkan med näringsliv<br />
och andra utbildningsanordnare bör BTH bli en mer naturlig samarbetspartner i hela<br />
Blekinge. Detta står inte i motsats till den samverkan som kommuner och näringsliv i<br />
Blekinge och högskolor har med högskolor utanför länet. Denna samverkan måste fortsätta<br />
och utvecklas efter sina förutsättningar.<br />
5
Samverkan<br />
65<br />
Samarbete mellan högskolorna och universiteten<br />
Universitetsvärlden är internationell. Därför är BTH:s samarbete med universitet på andra<br />
sidan jordklotet helt nödvändigt. De samarbetsavtal som finns med universitet från<br />
andra länder stärker BTH som en internationell högskola. Det är angeläget att de olika<br />
lärosätena i Sydregionen inte konkurrerar om samma studenter och inom samma<br />
utbildningsområden. Vi ser därför positivt på en utveckling där högskolorna och universiteten<br />
i Sydostregionen ökar sitt redan etablerade samarbete för att skapa en mer effektiv<br />
organisation. Ett utökat samarbete kan också stärka regionens näringsliv och öka<br />
tillväxten.<br />
Studiesocial miljö<br />
Det är viktigt att studenter från BTH:s samtliga sektorer får möjlighet att mötas i och ta<br />
del av goda studiesociala aktiviteter. Decentraliseringen kan försvåra för detta, men en<br />
medvetenhet kring förutsättningarna och en uttalad vilja till bättre studiesociala möjligheter<br />
kan mycket väl kompensera detta. Kommunerna har ett ansvar genom att stå som<br />
värdar för studenterna och åtaganden bör regleras långsiktigt i ett avtal med BTH. I Blekinge<br />
ska studenter ha goda möjligheter till både bostad och ett rikt studiesocialt liv<br />
som gör att de trivs i länet. Det arbete som gjorts i Blekinge med avseende att bli årets<br />
studentregion har varit framgångsrikt och bör därför fortsätta. Det nätverk som skapats<br />
bör leva vidare och finnas i syfte att koordinera Blekinges offentliga aktörers insatser för<br />
att skapa bästa möjliga studiesociala förutsättningar.<br />
Omgivande samhälle<br />
Offentliga sektorn i Blekinge är till stora delar kunskaps- och teknikintensiv. Det är därför<br />
angeläget att bidra till både kompetens- som teknikutveckling för att öka offentliga sektorns<br />
förmåga, konkurrenskraft och effektivitet. Inte minst kan hälso- och sjukvården i<br />
kommunerna och i landstinget tillsammans med BTH:s goda kompetens inom områdena<br />
teknik och hälsa utvecklas av ett väl ingående samarbete. Exempel finns också på<br />
projekt som genom samverkan kunnat bidra till en utveckling av säkerheten inom en<br />
kommuns äldreomsorg. BTH kan och bör spela en betydelsefull roll för att bidra till att få<br />
studenter och företag att finna varandra. Genom samarbetsprojekt får företagen god<br />
hjälp att utveckla sin verksamhet samtidigt som studenterna får värdefull praktisk erfarenhet.<br />
På detta sätt kan också näringslivet stimuleras till att inse betydelsen med en<br />
regionalt etablerad högskola och därför vara villigt att bidra till att öka BTH:s konkurrenskraft.<br />
Genom tidigt etablerade kontakter mellan näringsliv och studenter skapas också goda<br />
förutsättningar för studenterna att få jobb efter avklarad utbildning och för företagen att<br />
kunna anställa rätt utbildad och redan känd arbetskraft. Satsningen på Blekinge Business<br />
Incubator där människor med innovationer med utvecklingspotential ges stöd är<br />
positivt. Den bidrar till att goda idéer omsätts till tillväxtskapande företag.<br />
6
66<br />
Intresse för teknisk utbildning<br />
BTH:s svårigheter att rekrytera till utbildningar med teknisk profil kan delvis förklaras av<br />
bristen på stimulans inom tekniska områden inom grund- och gymnasieskola. Detta är<br />
naturligtvis ett nationellt problem, men länets kommuner måste lägga större vikt än vad<br />
som görs i dag på att skapa en positiv bild av teknik inom den skola och utbildning som<br />
kommunerna ansvarar för. Det är även för såväl samhället i stort som för BTH problematiskt<br />
att det i så stor grad tidigt sker ett könsbaserat val, att flickor i avsevärt lägre grad<br />
än pojkar stimuleras att utveckla sitt tekniska intresse.<br />
Genusperspektiv<br />
BTH måste ha ett genusperspektiv som gör att man får en relativt jämn fördelning mellan<br />
manliga och kvinnliga studenter. Genom profileringen tillämpad IT har BTH goda<br />
möjligheter att få studenter från traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga utbildningar<br />
att mötas genom integrering av olika program. Även renodlat tekniska utbildningar<br />
riktade till kvinnor kan genomföras. Högskolans ambition måste också vara att<br />
bryta den könsbaserade snedrekryteringen och aktivt verka för att få fler män till kvinnodominerade<br />
utbildningar och tvärtom. BTH måste också skapa en miljö där varje form av<br />
diskriminering och befästningar av könsstereotypa värderingar och aktiviteter motverkas.<br />
Utländska studenter<br />
Under senare år har antalet utländska studenter på BTH, framförallt på magisterprogrammen,<br />
ökat kraftigt. Detta är positivt. Deras närvaro berikar BTH och regionen. BTH<br />
bör dock mer aktivt kunna bidra till den ökade integrationen i södra Östersjöregionen<br />
genom att aktivt rekrytera studenter och genom att utveckla samarbete med universitet<br />
runt Östersjön.<br />
Region Blekinge – samverkanspart med tydligt mandat<br />
Det är angeläget för länet att tala med en sammanhållen och tydlig röst i samverkan<br />
med BTH, även om värdkommunerna även i framtiden kommer att ha viktiga uppgifter<br />
för att underlätta för BTH:s verksamhet. Region Blekinge ska vara den politiska kraft som<br />
ansvarar för de strategiska frågorna samt policyfrågor.<br />
7
67<br />
Anteckningar:<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................
68<br />
Anteckningar:<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................<br />
.........................................................................................................................................................