PROFINET Systembes. - Profibus

PROFINET 

Technology and Application 

System Description 

Open Solutions for the World of Automation

Inledning 

Tack vare de allt kortare innovationscyklerna 

för nya produkter 

genomgår automationstekniken 

en ständig omvandling. Införandet 

av fältbussteknik under de gångna 

åren innebar härvid en väsentlig 

förnyelse. Det har gjort det möjligt 

att gå från centrala automationssystem 

till decentraliserade system. 

PROFIBUS är, som marknadsledare 

i mer än 15 år, föregångare 

i detta arbete. 

I dagens automatiseringsteknik 

bestämmer därutöver informationsteknologin 

(IT) med etablerad 

standard, som till exempel TCP/IP 

och XML, vad som sker. Genom en 

integration av informationsteknologin 

i automatiseringen öppnar sig 

klart förbättrade kommunikationsmöjligheter 

mellan automationssystemen, 

långtgående konfigurations- 

och diagnosmöjligheter och nätövergripande 

servicefunktioner. Allt 

detta finns med redan från början i 

PROFINET. 

PROFINET är den öppna innovativa 

standarden för industriellt 

Ethernet. PROFINET fyller alla 

behov inom automationen. Med 

PROFINET finns det lösningar 

såväl för verkstadsindustrin som 

för processindustrin, för felsäkra 

applikationer och för hela skalan 

av drivteknologi ända upp till 

klocksynkron motion control. 

Förutom realtidskapacitet och IT 

teknologi är skyddet av tidigare 

investeringar i fältbussteknik en 

viktig uppgift för PROFINET. 

PROFINET gör det möjligt att 

integrera befintliga fältbussystem, 

som PROFIBUS utan ändring av 

de befintliga fältenheterna. Därmed 

skyddas investeringarna som gjorts 

av slutanvändare, maskin- och 

anläggningsbyggare liksom produkttillverkare. 

Att använda öppen standard, få ett 

enkelt handhavande och kunna 

integrera befintliga fältbussegment 

har varit viktiga delar i utvecklingen 

av PROFINET. PROFINET är 

internationell standard IEC 61158 

och IEC 61784. 

Den fortsatta kontinuerliga utvecklingen 

av PROFINET ger användarna 

ett långtidsperspektiv för implementering 

i deras olika automationsanläggningar. 

För anläggnings och maskinbyggare 

ger PROFINET en minimering 

av kostnaderna för installation, 

konfigurering, programmering och 

drifttagning. För slutanvändarna 

och fabriksägarna möjliggör 

PROFINET hög tillgänglighet 

genom själständiga anläggningsdelar, 

enkel utbyggnad samt ger 

transparent kommunikation med 

kontroll på alla delar i anläggningen. 

Genom den nu etablerade certifieringen 

garanteras en högre 

kvalitetsstandard för PROFINET 

produkter.

Innehåll 

1. PROFINET översikt ............................................ 1 

1.1 Decentral I/O (PROFINET IO) ...................... 1 

1.2 Decental automation 

(PROFINET CBA)......................................... 1 

1.3 Kommunikation ............................................. 1 

1.4 Nätverksinstallation....................................... 2 

1.5 IT integration................................................. 2 

1.6 Säkerhet ....................................................... 2 

1.7 Felsäkerhet ................................................... 2 

1.8 Drivteknologi och motion control 

med PROFIdrive ........................................... 2 

1.9 Fältbussintegration ....................................... 2 

1.10 Implementering och certifiering..................... 2 

2. PROFINET kommunikation ............................... 3 

2.1 TCP/IP och UDP/IP kommunikation ............. 3 

2.2 Realtidskommunikation (RT)......................... 4 

2.3 Isokron Realtidskommunikation 

(IRT).............................................................. 4 

3. Decentral I/O med PROFINET IO....................... 5 

3.1 Olika roller..................................................... 5 

3.2 Fältenhetsmodellen ...................................... 5 

3.3 Användarprocessen...................................... 6 

3.4 PROFINET IO tjänster .................................. 6 

3.5 Larm.............................................................. 7 

3.6 Konfigurering och parametrering .................. 7 

3.7 Adresstilldelning............................................ 7 

3.8 GSD filen ...................................................... 8 

3.9 Byta enheter ................................................. 8 

4. Distribuerad automation med 

PROFINET CBA .................................................. 9 

4.1 Komponentmodellen..................................... 9 

4.2 PROFINET CBA konfigurering...................... 9 

4.3 Skapa komponenter...................................... 9 

4.4 Komponentförbindelser............................... 10 

4.5 Nerladdning av förbindelse- 

informationen .............................................. 10 

5. Nätverksinstallation......................................... 11 

5.1 Nätverkstopologier...................................... 11 

5.2 PROFINET kablar....................................... 11 

5.3 Kabelkontakter............................................ 11 

5.4 Switchar ...................................................... 13 

5.5 Trådlöst....................................................... 13 

6. IT integration.....................................................14 

6.1 Nätverksmanagement .................................14 

6.2 Webb tjänster ..............................................14 

6.3 OPC och PROFINET ..................................15 

7. Säkerhet ............................................................16 

7.1 Hotbilder......................................................16 

7.2 PROFINET:s säkerhetskoncept ..................16 

8. PROFINET och MES .........................................18 

8.1 Funktioner i MES.........................................18 

8.2 Underhållsstatus .........................................18 

8.3 Identifikation................................................18 

9. Applikationsprofiler .........................................19 

9.1 PROFIsafe för PROFINET ..........................19 

9.2 PROFIdrive för PROFINET .........................20 

9.3 PROFINET profil för produkter inom 

processautomation (PA)..............................21 

9.4 Funktionsblock för kommunikation ..............21 

9.5 Andra profiler...............................................21 

10. Fältbussintegration ..........................................22 

10.1 Integration i PROFINET IO..........................22 

10.2 Integration i PROFINET CBA......................23 

11. Implementering i produkter.............................24 

11.1 Implementering av PROFINET IO...............24 

11.2 Implementering av PROFINET CBA ...........25 

12. Certifiering, test- och 

utvecklingsverktyg...........................................26 

12.1 Certifieringsprocessen ................................26 

12.2 Utdelande av certifikat.................................26 

12.3 Verktyg........................................................26 

13. PI – organisationen ..........................................27 

13.1 PI:s uppgifter ...............................................27 

13.2 Organiserandet av den tekniska 

utvecklingen ................................................27 

13.3 Teknisk support...........................................27 

13.4 Dokumentation ............................................28 

13.5 Hemsida......................................................28 

14. Ordlista..............................................................29

1. PROFINET 

översikt 

PROFINET är den innovativa automationsstandarden 

från PI för implementering 

av en integrerad och 

homogen automationslösning baserad 

på Industriellt Ethernet. Med 

PROFINET kan enkla decentrala 

I/O och tidskritiska applikationer 

integreras på Ethernet lika enkelt 

som decentrala automationssystem 

i form av komponentbaserad automation. 

1.1 Decentral I/O 

(PROFINET IO) 

Decentrala I/O ansluts till styrsystemet 

med PROFINET IO. Härvid 

behålls den bekanta metoden 

för I/O från PROFIBUS, i vilken 

periferidata från fältenheterna överförs 

periodiskt till styrsystemets 

processmodell. 

PROFINET IO beskriver en modell 

för fältenheterna, som baseras på 

samma ram som för PROFIBUS, 

bestående av platser för moduler 

(slots) och grupper av I/O (subslots). 

De tekniska karakteristika 

för fältenheterna beskrivs i så kallade 

GSD-filer (General Station 

Description) på XML basis. 

Konfigurering och parametrering av 

PROFINET IO görs på samma sätt 

som systemintegratörer är vanda 

vid sedan många år med PROFI- 

BUS. De decentrala fältenheterna 

tilldelas till en eller flera styrsystem 

vid konfigureringen. 

1.2 Decentral automation 

(PROFINET CBA) 

PROFINET:s komponentmodell är 

effektiv för decentrala automationsanläggningar. 

Den är idealisk för 

intelligenta fält- och automationsenheter 

med programmerbar funktionalitet. 

Komponentmodellen beskriver 

självständiga maskinmoduler eller 

anläggningsmoduler. Ett distribuerat 

automationssystem utvecklat 

med teknologiska moduler som bas 

förenklar en modulär uppbyggnad 

av anläggningar och maskiner och 

därmed också återanvändningen 

av anläggningsdelar och enskilda 

Bild 1.1: Urval av PROFINET kommunikation 

maskiner. Detta reducerar väsentligt 

ingenjörskostnaderna. 

PROFINET baserat på en komponentmodell 

beskrivs av en PCD 

(PROFINET Component Description). 

Den är XML-baserad och kan 

skapas antingen med komponentgeneratorn, 

med ett tillverkarspecifikt 

konfigureringsverktyg eller 

med PROFINET komponent 

editorn. 

Hanteringen av decentrala automationsanläggningar 

är olika för 

programmeringen av styrlogiken i 

de enskilda teknologiska modulerna 

(tillverkarberoende konfigureringsverktyg) 

och den teknologiska 

konfigureringen av den övergripande 

anläggningen och därmed 

kommunikationen mellan de teknologiska 

modulerna. 

Fyllning 

1.3 Kommunikation 

PROFINET använder olika kommunikationsnivåer 

för olika behov: 

• PROFINET överför icke tidskritiska 

data som parametrar, 

konfigurationsdata och kopplingsinformation 

via standard 

överföringskanal med TCP 

UDP och IP. Detta ger basen 

för anslutningen av automationsnivån 

till andra nätverk 

(MES, ERP). 

• För överföring av tidskritiska 

processdata inom produktionsanläggningen 

används realtidskanalen 

RT. För speciellt 

krävande uppgifter kan den 

hårdvarubaserade kommunikationskanalen 

Isokron Realtid 

(IRT) användas – till exempel 

för Motion Control applikationer 

och applikationer med 

höga krav på hastighet och 

precision. 

Mekanik 

Intelligent 

fältenhet 

Styrprogram 

Bild 1.2: Mekanik, elektronik/elutrustning och styrprogram kombineras och utgör en 

teknologisk modul 

PROFINET Teknisk beskrivning, version April 2006 1

1.4 Nätverksinstallation 

PROFINET nätverksinstallation 

baseras på Ethernet med de 

speciella krav som en industriell 

miljö ställer. Industriellt Ethernet 

bygger på switchar och dubbelskärmad 

kabel och har klara 

regler för hur tillverkarna skall 

utforma interfacen. I "Installation 

Guideline PROFINET " finns information 

med enkla och välbeprövade 

regler för installation av 

Ethernetnätverk. 

1.5 IT integration 

Nätverksmanagement täcker alla 

funktioner för administrering av 

PROFINET enheter i Ethernetnätverk. 

Det inkluderar konfigurering 

och diagnos av såväl anslutna 

produkter och själva nätverket (till 

exempel SNMP). 

Webbintegration av PROFINET 

sker med Ethernet-baserad teknologi 

och gör att man kommer i 

kontakt med PROFINET komponenterna 

med standard Internet 

teknologi. 

PROFINET har en öppen kommunikation 

till andra system med 

den öppna standarden OPC. 

1.6 Säkerhet 

De säkerhetskoncept som är tillgängliga 

från kontorsvärlden är inte 

tillräckliga för de speciella förhållanden 

som råder inom automationsområdet. 

Därför behövdes en 

utveckling av ett säkerhetskoncept 

för automation. 

PROFINET:s säkerhetskoncept 

kan hantera det ökade behovet av 

nätverkssäkerhet i Ethernetbaserade 

automationssystem. Det uppfyller 

kraven på accesskontroll, 

datakryptering, behörighetskontroll 

och loggning av säkerhetsrelaterade 

händelser. 

1.7 Felsäkerhet 

PROFIsafe definierar hur felsäkra 

produkter (nödstopp, ljusridåer, 

överfyllnadsskydd mm.) kan kommunisera 

felsäker information med 

styrsystem över ett nätverk tillräckligt 

säkert för att användas i en 

felsäkert automationapplikation upp 

till EN954's KAT4, AK6, respektive 

SIL3 (Safety Integrity Level). 

PROFIsafe profilen implementerar 

säker kommunikation med hjälp av 

standard PROFINET IO. Tolkningen 

av processdata definieras i 

profilen. 

1.8 Drivteknologi och motion 

control med PROFIdrive 

Drivprofilen PROFIdrive beskriver 

drivinterfacet från styrsystemets 

sida tillsammans med dess mappning 

i kommunikationssystemen 

PROFIBUS och PROFINET. 

PROFIdrive profilen täcker applikationsscenarier 

från enkla frekvensomformare 

till komplexa 

dynamiska servodrifter. Den skalbara 

funktionaliteten har delats upp 

i sex applikationsklasser. 

1.9 Fältbussintegration 

PROFINET har en modell för 

integrering av befintliga fältbussar 

som PROFIBUS, AS-Interface, och 

INTERBUS. Detta ger möjlighet att 

bygga upp valfritt mixade system 

bestående av fältbuss- och Ethernet-baserade 

segment. Därmed är 

en mjuk teknologiövergång från 

fältbussbaserade system till 

PROFINET möjlig. 

För att skydda de omfattande 

investeringar som gjorts i fältbussystem 

krävs ett stöd för enkel 

integration av dessa i PROFINET. 

Integrationen görs med så kallade 

"proxies". En proxy är enhet som 

ansluter en underliggande fältbuss 

till PROFINET. 

Proxykonceptet ger produkttillverkare 

liksom anläggnings- och maskinbyggare 

och även slutanvändare 

ett bra investeringsskydd. 

1.10 Implementering och 

certifiering 

För att PROFINET produkter av 

olika typ och från olika tillverkare 

skall kunna kommunicera felfritt 

förutsätts att tillverkarna gör implementeringen 

av kommunikationsprotokoll 

och applikationsprofiler 

i enlighet med standard. 

För att bevisa kvalitén hos PROFI- 

NET produkter finns ett certifieringsförfarande. 

Ett PROFINET 

certifikat bevisar att produkten uppför 

sig enligt standard när den ansluts 

i ett PROFINET nätverk, 

såsom det definierats i IEC 61158. 

2 PROFINET Teknisk beskrivning, version April 2006

2. PROFINET 

kommunikation 

PROFINET använder Ethernet och 

TCP/UDP med IP som bas för 

kommunikationen. TCP/UDP med 

IP är vad det gäller kommunikationsprotokoll 

en de facto standard i 

IT-världen. Det är emellertid inte 

möjligt med hänsyn till interoperabilitet 

att etablera en gemensam 

TCP/UDP-baserad kommunikationskanal 

(nivå 4) i fältenheterna. 

Detta på grund av det faktum 

att TCP/UDP/IP endast ger en bas 

för Ethernet enheter att utbyta data 

genom en transportkanal i lokala 

och distribuerade nätverk. Ytterligare 

specifikationer och protokoll, 

så kallade application protocols, är 

därför nödvändiga på en högre 

nivå än TCP/UDP. Interoperabilitet 

kan man bara klara om samma 

applikationsprotokoll används för 

alla enheter. Typiska applikationsprotokoll 

är till exempel SMTP (för 

e-mail), FTP (för filöverföring) och 

HTTP (använt på Internet). 

De olika applikationsområdena 

inom industriell automation kräver 

mycket olika av kommunikationen. 

Detta spänner från icke tidskritisk 

via realtidskommunikation till klocksynkron 

reglering. 

För icke tidskritiska processer 

använder PROFINET TCP/IP och 

UDP/IP. I industriapplikationer är 

det dock i allmänhet otillräckligt. 

Här ställs avsevärt större krav på 

bandbredd och klocksynkronisering. 

Datautbyte optimerat för högre 

prestanda kallas Realtidskommunikation 

(RT), den klocksynkrona 

kommunikationen kallas Isosynkron 

Realtid (IRT). 

PROFINET ger skalbar datakommunikation. 

De globalt etablerade 

Ethernet 

Ethernet är standardiserat i IEEE 

802.3. Specifikationen inkluderar 

accessteknologi, överföringsprocess 

och överföringsmedia för 

Ethernet (10 Mb/s), Fast Ethernet 

(100 Mb/s) och Gigabit Ethernet 

(1 Gb/s). PROFINET använder 

Fast Ethernet. 

Fast Ethernet omfattar och 

standardiserar full-duplex och 

switchning. 

Bild 2.1: Det skalbara PROFINET – kommunikation för varje applikation 

standard IT tjänsterna kan användas 

lika enkelt som kommunikation 

optimerad för hastighet. Denna 

samexistens av Realtid och TCP- 

/IP-baserad kommunikation mellan 

PROFINET fältenheter kan ske 

samtidigt och på samma busskabel. 

Följande exempel förklarar de 

grundläggande mekanismerna för 

TCP/IP och RT kommunikation för 

PROFINET CBA och PROFINET 

IO. 

2.1 TCP/IP och UDP/IP 

kommunikation 

För icke tidskritiska processer använder 

PROFINET kommunikation 

med standard Ethernet mekanismer 

över TCP/IP eller UDP/IP 

enligt den internationella standarden 

IEEE 802.3. 

På samma sätt som för standard 

Ethernet adresseras PROFINET 

fältenheter med hjälp av en MAC 

och en IP adress. I TCP/IP- och 

UDP/IP-kommunikation känns olika 

nätverk igen på deras IP-adress. 

Inom ett nätverk är MAC-adressen 

ett unikt kriterium för adressering 

av mottagaren. PROFINET fältenheter 

kan anslutas till IT-världen 

utan inskränkningar. En förutsättning 

för detta är att den tjänst man 

vill använda, till exempel filöverföring(FTP), 

implementeras i den 

aktuella fältenheten. Här kan det 

skilja mellan olika tillverkare. 

Kännetecknande för TCP/IP och 

UDP/IP är: 

• Upptäckt av telegramförluster 

med konfirmeringsmekanismer 

• Repetition av telegram om 

konfirmeringen uteblir 

• Flödeskontroll, det betyder att 

mottagaren kan styra telegramfrekvensen 

hos sändaren. 

Det gör att sändaren inte skickar 

ett nytt telegram förrän det 

förra blivit konfirmerat 

Alla PROFINET fältenheter måste 

stödja datakommunikation över 

UDP/IP. 

TCP 

TCP garanterar felfri, segmenterad, komplett överföring av data från 

sändare till mottagare. TCP är förbindelseorienterat, vilket betyder att 

två stationer etablerar en förbindelselänk innan data överförs och 

förbindelselänken stängs ner efter att överföringen är klar. TCP 

inkluderar mekanismer för kontinuerlig övervakning av den etablerade 

förbindelsen. 

UDP 

Liksom TCP, garanterar UDP felfri, segmenterad, komplett överföring 

av data från sändare till mottagare. Till skillnad från TCP är UDP 

emellertid förbindelselös, vilket betyder att varje datapaket behandlas 

som en idividuell överföring och det sker ingen transportkonfirmering. 

Uteslutandet av time out övervakning och etableringen respektive 

stängningen av förbindelsen gör UDP snabbare och mer lämpad för 

tidskritiska applikationer än TCP. Datablockeringen och förbindelseövervakningen, 

som ingår i TCP, kan utföras i UDP på 

applikationsnivån, till exempel genom RPC (Remote Procedure Call). 


2.2 Realtidskommunikation 

(RT) 

Datakommunikation över TCP/IP 

och UDP/IP kanalerna förses med 

en viss mängd administrativ- och 

styrinformation för adressering och 

flödeskontroll. Allt detta slöar ner 

datatrafiken. För att åstadkomma 

realtidskapacitet för cykliskt datautbyte 

väljer PROFINET att inte 

utnyttja alla delar av IP adressering 

och flödeskontroll med TCP och 

UDP för RT-kommunikation. Ethernets 

kommunikationsmekanism 

(nivå 2 i ISO/OSI-modellen) är 

mycket väl lämpad för detta. RT 

kommunikation kan alltid löpa 

parallellt med icke-RT (NRT) 

kommunikation. 

RT-kommunikation med PRO- 

FINET kan ske på följande sätt: 

• RT-kommunikation inom ett 

nätverk. Vid denna typ av 

kommunikation behövs ingen 

adressinformation om mottagarnätverket. 

Den administrativa 

informationen för TCP/IP 

eller UDP/IP elimineras. RTtelegrammen 

identifieras redan 

vid mottagandet med hjälp av 

Ethertypen (0x8892) och behandlas 

i RT kanalen. Med RT 

kommunikation når man busscykeltider 

på några få millisekunder. 

• RT kommunikation mellan 

nätverk. I vissa lägen, till 

exempel vid utbyggnad, är det 

nödvändigt att utbyta data över 

nätverksgränserna. Denna nätverksövergripandekommunikation 

kräver adressinformation 

om det mottagande nätverket 

(IP-adressen). För dessa 

applikationer finns "RT över 

UDP". 

• Multicast dataöverföring med 

RT. För cyklisk dataöverföring 

till många noder och för direkt 

dataöverföring mellan IO-enheter 

används Ethernet Multicast. 

Nätverksövergripande 

MCR data använder "RT över 

UDP" för datautbytet. 

Prioritering av datatrafiken 

Realtidskommunikation sker med 

prioriterad överföring av RTtelegrammen. 

Detta sker med 

VLAN variabeln definierad i 

IEEE802.1Q. Med den kan 7 prioritetsnivåer 

konfigureras. 

TCP/IP, UDP/IP och RT kommunikation 

kan implementeras med valfri 

standard Ethernet styrkrets. 

2.3 Isokron Realtidskommunikation 

(IRT) 

För speciellt krävande uppgifter 

finns hårdvarubaserad Isokron 

Real-Tid (Isochronous Real-Time, 

IRT). Den används till exempel för 

Motion Control applikationer och i 

vekstadsapplikationer som kräver 

hög prestanda. 

IRT kommunikation baseras på 

följande: 

• Kommunikationen sker uteslutande 

i ett nätverkssegment. 

• Busscykeln delas in i en IRTfas 

(rött intervall) och en följande 

icke isokron fas (grönt 

intervall, se bild 2.2). 

• Under IRT fasen måste det 

ske en synkronisering. Till det 

används PTCP-protokollet i 

PROFINET i enlighet med IEC 

61168. Noggrannheten i tidssynkroniseringen 

beror i viss 

mån på applikationen men är i 

allmänhet

3. Decentraliserade I/O 

med PROFINET IO 

Den direkta anslutningen av decentrala 

I/O till Ethernet i en automationsinstallation 

görs med 

PROFINET IO. Fältenheterna kan 

antingen ha digitala eller analoga 

ingångs- och utgångssignaler, eller 

ta över förberedande processfunktioner. 

Fokus för PROFINET IO är 

dataöverföring optimerad för kapacitet 

men med enkel kommunikationsutrustning. 

Tack vare år av 

erfarenhet och intresset av att 

skydda existerande investeringar 

har användarinterfacet från PROFI- 

BUS konceptet använts. Det viktigaste 

är: 

• användandet av samma I/Omoduler 

som för PROFIBUS, 

• samma installationsförfarande 

och 

• samma programmering av fältenheterna. 

För datautbytet var några få utökningar 

nödvändiga efter krav från 

användare: 

• Prioritering av datautbytet mellan 

olika fältenheter 

• Access från flera styrsystem till 

samma fältenhet 

• Beskrivning av konfigurering 

av sammansatta fältenheter i 

en och samma GSD fil 

• Utökning av PROFIBUS DP 

fältenhetsmodell 

3.1 Olika roller 

PROFINET IO skiljer, på samma 

sätt som PROFIBUS, mellan enheternas 

olika roller. En enhet kan 

ha multipla roller. 

IO-Styrenhet 

En PROFINET IO-styrenhet (IO- 

Controller) styr en process fördelad 

på en eller flera fältenheter. Den 

samlar in processdata och larm 

och bearbetar dem i ett användarprogram. 

I automationsinstallationer 

är en IO-styrenhet normalt en 

PLC, ett DCS-system eller en PC. 

Den ansvarar för etableringen av 

kommunikationskanalerna under 

uppstart. 

Applikationsprogram med 

access till processignalerna 

via PLC:ns processavbild 

IO-övervakning 

En PROFINET IO-övervakning (IO- 

Supervisor) kan vara en ingenjörsstation 

i en anläggning, som 

har tillfällig access till fältenheterna 

under konfigureringsfasen. 

IO-enhet 

En PROFINET IO-enhet (IO-Device) 

är en decentralt ansluten fältenhet 

nära processen. Den konfigureras 

av en IO-Controller eller 

en IO-Supervisor och skickar 

processdata periodiskt till IO- 

Controller. En IO-enhet kan ha 

kommunikationsförbindelser till 

multipla IO-styrenheter och IOövervakare 

samtidigt. 

PROFINET IO följer under datautbytetProducent/Konsument-modellen. 

Producenten tillhandahåller 

data och konsumenten bearbetar 

data. 

Innehåll 

I/O-Data 

Larm 

Registerdata 

PLC eller annan 

IO-Controller 

•Konfiguration 

§ 

•Produktionsdata 

§Nutzdaten 

§Nutzdaten 

•Larm §Alarme §Alarme 

3.2 Fältenhetsmodellen 

Fältenheter har till uppgift att samla 

in eller skicka ut processignalerna i 

ett automationssystem. För att göra 

detta behöver de en viss form av 

intelligens, funktionalitet, integrerad 

av tillverkaren antingen i fastställd 

form eller konfigurerbar. Fältenheterna 

kan därför delas upp i följande 

varianter: 

• Kompakta enheter är fältenheter 

med fast, icke ändringsbar, 

kapacitet för utbyte av 

processdata. 

• Modulära enheter är fältenheter 

vars egenskaper anpassas 

till applikationen vid konfigurationen. 

IO-Styrenhet IO-Övervakning 

Diagnostik 

I/O-Data 

Larm 

Registerdata 

API = 0 

Fältenhet 

IO-enhet 

Innehåll 

I/O-Data 

Larm 

Registerdata 

API = 2 

Data 

Registerdata 

API = x 

PROFINET IO 

API = 0 

Slot 0 Slot 1 Slot 2 Slot 3 

Bild 3.2: PROFINET IO fältenhetsmodell 

Programmeringsenhet / PC 

IO-övervakning 

§Diagnose 

§Diagnose •Diagnostik 

§Status/Steuern 

§Status/Steuern 

•Status/Kontroll 

§Parametrierung 

§ 

•Parameterering 

Läsa och skriva 

der der Prozesssignale 

Prozesssignale 

IO data 

Konfigurering 

Anläggningsdiagnostik 

Ethernet 

Bild 3.1:Kommunikationsvägar i PROFINET IO mellan olika typer av deltagare 

IO-Enhet 


Applikationslagret för PROFINET 

IO beskriver både modulära och 

kompakta enheter. De beskrivna 

modulerna representerar fysiska 

platser (slot). En "slot" kan innehålla 

en eller flera subslot och 

dessa kan i sin tur ha 1 till n 

kanaler. Ingångs- och utgångsstrukturen 

mappas till dessa 

kanaler och är fastlagda av tillverkaren. 

Slot 

En slot är den fysiska plats där en 

periferimodul skall sättas in i en 

I/O-enhet. Olika subslot är 

lokaliserade i respektive slot och 

innehåller data för det cykliska 

datautbytet. Tillverkaren av en 

fältenhet bestämmer egenskaperna 

och kapaciteten för en modul. 

Tekniska data är inskrivna i GSDfilen. 

Subslot 

PROFINET stöder subslots, som är 

ett extra adresseringslager. Varje 

slot måste ha minst en subslot 

bestående av 1 till n kanaler. Detta 

gör att till exempel kanaler som hör 

ihop kan grupperas. Beskrivningen 

läggs in i GSD-filen av tillverkaren. 

Index 

Index anger de data som hör till en 

specifik subslot och som skall läsas 

eller skrivas till acykliskt. 

Accessmöjligheterna bestäms av 

definitionen av en slot och dess 

subslots. De kan fördelas på olika 

IO-Controller, men varje subslot 

kan endast mappas till en IO- 

Controller vad gäller skrivning och 

larm. Läsaccess för ingångar är 

tillåtet från multipla IO-Controller. 

För enkel integrering av applikationsprofiler 

(PROFIdrive m.fl.) har 

PROFINET IO speciella adresselement 

så kallade API (Application 

Programming Interface). Det är 

också möjligt att använda olika API 

för att åstadkomma multipla 

applikationsprofiler i en enhet. 

3.3 Användarprocessen 

För att kunna utbyta cykliska och 

acykliska data mellan en IO-Controller/IO-Supervisor 

och en IO- 

Device, måste de kommunikationskanaler 

som behövs skapas av IO- 

Controllern vid systemets uppstart. 

En förbindelse skapas av IO-Controllern 

baserat på de data som 

den får av ingenjörsstationen. 

IO-Controller/ 

Supervisor 

AR (Application Relation) som hör 

till respektive förbindelse innehåller 

alla data som behövs för detta 

datautbyte. Den kan konfigureras 

flexibelt. Ett extra API tilldelas varje 

AR för att möjliggöra en finare 

uppdelning av applikationen (se 

bild 3.3). En AR kan omfatta 

multipla kommunikationsrelationer 

(CR). Följande CR är därigenom 

möjliga för varje AR: 

• En eller flera I/O-CR (dessa 

delas upp i ingångar, utgångar 

och multicast) 

• Larm-CR för att skicka händelser 

• Registerdata-CR för att utbyta 

data acykliskt från dataregister 

Alla IO-Controller/IO-Supervisor 

kan skapa en AR till en eller flera 

IO-Device. En IO-Device kan utbyta 

data med många IO-Controller. 

Konkurrerande skrivaccess till 

samma data förhindras av IOenheten. 

Telegram 

1 

RR = 1 

Standard/UDP 

Parameter 

Konfigdaten 

 

Konfigdaten 

Read/Write 

Standard/TCP 

Standard/TCP 

CR: Communication Relation 

AR: Application Relation 

2 

RR = 2 

Sändcykel t.ex. 2 ms 

(Reduction Ratio * SendClockFactor) 

Fas 1 = 

SendClockFactor * 31,25 µs Fas 2 

FrameSendOffset 

n 1 n 

3.4 PROFINET IO tjänster 

Cykliskt datautbyte 

För cykliskt utbyte av processignaler 

och högprioriterade larm använder 

PROFINET IO RT kanalen. 

PROFINET IO använder följande 

alternativ för överföring av data: 

• RT kommunikation inom ett 

nätverk: För denna kommunikation 

med hög prestanda 

används den snabba RT 

kanalen enbart, vilket betyder 

att UDP/IP inte används. 

(Ethertype 0x8892). 

• RT kommunikation mellan 

nätverk: För denna kommunikation 

används kombinerat 

den snabba RT kanalen 

(Ethertype 0x8892) och protokollmekanismerna 

i UDP/IP. 

• IRT kommunikation för deterministisk 

och klocksynkron 

dataöverföring. 

x 

RR = 2 

6 PROFINET Teknisk beskrivning, version April 2006 

… 

Realtidskanal 

Acykliska processdata 

Nutzdaten 

Nutzdaten 

Echtzeitkanal 

Echtzeitkanal 

Registerdata Record data CR 

IO data CR 

Alarm Larm CR 

Applikationrelation 

Echtzeitkanal 

Echtzeitkanal 

Realtidskanal 

Alarme Alarme 

Larm 

Bild 3.3: Med PROFINET IO kan I/O data sändas i olika busscykler 

… 

IO-Device 

Fas 1 

1 2 

Bild 3.4: Med PROFINET IO, kan I/O data sändas med olika busscykeltid.

• Multicast datatrafik (MCR= 

Multicast Communication Relation) 

baserat på RT eller IRT 

kommunikation och består av 

en producent, som publicerar 

data på bussen, och en eller 

flera konsumenter som använder 

datan. 

Datautbytet mellan IO-Device och 

IO-Controller sker enligt en pollningscykel 

som konfigureras av IO- 

Controllern. Uppdateringscykeln 

från IO-Controller till IO-Device 

specificeras under konfigureringen 

med ingenjörsverktyget. Det ingår 

en ömsesidig övervakning av det 

funktionella driftläget (watchdog 

funktion). Alla cykliska data har 

subslotsuppdelning och förses med 

statuskodning av giltigheten för 

datan. 

Till skillnad från PROFIBUS, kan 

överföringen i PROFINET IO optimeras 

avseende frekvens, det vill 

säga att data kan sändas i olika 

faser (se bild 3.4). För att åstadkomma 

detta definierar PROFINET 

IO en reduktionsfaktor (reduction 

ratio). Den bestämmer hur ofta 

specifik data skall sändas. 

Acykliskt datautbyte 

(registerdata) 

Användaren kan läsa och skriva 

information (read/write tjänster) 

acykliskt. Följande tjänster utförs 

acykliskt i PROFINET IO: 

• Parametrering av de enskilda 

submodulerna under systemets 

uppstart 

• Läsning av diagnostikinformation 

• Läsning av identifikationsinformation 

enligt profilen "Identification 

and Maintenance (I&M) 

functions" 

• Läsning av I/O data 

Vilka data som kan läsas acykliskt 

bestäms vid adresseringen av index. 

Några tjänster är standardiserade. 

Alla andra tjänster måste 

implementeras på användarbasis. 

3.5 Larm 

PROFINET IO skickar händelser 

inom automationsprocessen som 

larm, som måste kvitteras av applikationsprocessen. 

Dessa omfattar 

både systemhändelser (som borttagande 

eller insättning av 

moduler) och användardefinierade 

händelser (som till exempel spänningsbortfall), 

vilka upptäckts av 

styrsystemet men kan även vara 

händelser i processen (till exempel 

för högt panntryck). Man skiljer 

mellan följande händelser/larm: 

• Processlarm: Händelser noterade 

i processen och skickade 

till styrsystemet. 

• Diagnostiklarm: Händelser 

som indikerar fel hos en 

fältenhet. 

• Underhållslarm: Meddelanden 

för att överföra information så 

att haveri kan undvikas genom 

förebyggande underhåll. 

• Tillverkarspecifik diagnostik 

PROFINET definierar en standarduppsättning 

larmorsaker: 

• Pull and plug larm uppstår hos 

modulära fältenheter när en 

modul tas ur (pull) eller sätts 

tillbaka (plug). 

• Larm för återkommande submodul 

uppstår när en IO enhet 

åter förmedlar data från en 

modul där data saknats. 

Larmen kan unikt identifieras 

genom att de är knutna till en 

slot/subslot. Diagnostik- respektive 

processlarm kan ges olika prioritet 

av användaren. 

3.6 Konfigurering och 

parametrering 

Varje PROFINET IO fältenhet 

beskrivs i en GSD-fil (General 

Station Description). Dessa tillhandahålles 

av tillverkarna. 

IO enheten konfigureras som en 

del av den decentrala periferin till 

ett automationssystem baserat på 

innehållet i GSD-filen. Samtidigt integreras 

den, korrekt konfigurerad 

och parametrerad, i PROFINET 

topologin (Bild 3.5 (1)). 

När konfigurerings- och parametreringsfasen 

är avslutad laddas 

data för periferin till IO Controllern 

(Bild 3.5 (2)). Datautbytet med IO 

enheten sköts sedan självständigt 

av IO Controllern (Bild 3.5 (3)). 

3.7 Adresstilldelning 

I IP-baserad kommunikation adresseras 

alla fältenheter med en IP 

adress. PROFINET använder DCP 

(Discovery and Configuration 

Protocol) för IP tilldelningen. 

Vid fabrikskonfigureringen får varje 

fältenhet bland annat en MACadress 

och ett symboliskt namn 

lagrat i enheten. Denna information 

är tillräcklig för att ge varje fältenhet 

ett unikt namn (anpassat till 

applikationen). Adresstilldelningen 

sker i två steg. 

• 1. Tilldelning av ett unikt anläggningsspecifikt 

namn till 

fältenheten. 

• 2. Tilldelning av IP adress till 

fältenheten görs av IO-Controllern 

innan systemuppstart 

baserat på det anläggningsspecifika 

(unika) namnet. 

Båda stegen sker med det integrerade 

standardprotokollet DCP. 


3.8 GSD filen 

Alla fältenheter måste beskrivas 

avseende deras tekniska och funktionella 

egenskaper i en GSD-fil 

(General Station Description) tillhandahållen 

av tillverkaren. Den är 

XML-baserad och skriven med 

språket GSDML (General Station 

Description Markup Language). 

Den innehåller alla data som IO- 

Controllern behöver för konfigurering, 

parametrering och datautbyte. 

Där ingår till exempel: 

• Beskrivning av enskilda ingångs- 

och utgångsuppsättningar 

• Förteckning över vilka I/Omoduler 

som kan användas i 

slot 

• De parametrar som behövs för 

att fältenheten skall fungera på 

rätt sätt 

• Diagnostiken som fältenheten 

kan ge och en förklaring av 

den 

• Beskrivning av multipla enheter 

i en familj. 

Bild 3.5: Från konfigurering till datautbyte 

OUI (Organizationally Unique Identifier) 

Alla PROFINET-fältenheter adresseras utifrån en MAC-adress. Det är 

en globalt unik adress. Företagskoden (bit 47 ... 24) får man mot en 

avgift från IEEE: avdelning för standard. Denna del kallas OUI 

(Organizationally Unique Identifier). 

PI tillhandahåller MAC adresser till alla tillverkare som inte vill ansöka 

om en egen OUI, den består av PI:s OUI och en tillverkarspecifik del 

(bits 23 … 0). Med denna tjänst kan företagen beställa MAC-adresser 

från PI Support Center. Tilldelning av OUI sker i steg om 4k. PI:s OUI är 

00-0E-CF och uppbyggnaden framgår av tabellen nedan. Denna OUI 

kan användas för upp till 16,777,214 noder. 

Bit 47 ... 24 Bit 23 ... 0 

0 0 0 E C F X X X X X X 

Företagskod (här PI) Serienummer 

Innehållet i GSD filen följer den 

internationella standarden ISO 

15745. En GSD-fil för PROFINET 

IO kan beskriva en hel familj av 

fäljenheter (multippel bussinterface 

och periferimoduler). För varje 

bussinterface (Device Access 

Point, eller DAP), som familjen har, 

kan tillverkaren ange en serie 

periferimoduler. GSD-filerna görs 

på flera språk. 

För att enkelt kunna identifiera en 

fältenhet har PROFINET IO definierat 

en produktidentifikation. Den 

består av en företagskod (Vendor_ID) 

och en från tillverkaren 

specifik kod (Device_ID). Vendor_ID 

är unik för varje företag och 

bestäms en gång av PI Support 

Center. Device_ID kan bestämmas 

tillverkarspecifikt. 

PI tillhandahåller mallar för att 

skapa GSD-filer och själva GSDML 

specifikationen. Det finns också en 

GSD-viewer för att läsa och 

validera en GSD-fil. 

3.9 Byta enheter 

Innan systemuppstarten måste 

varje IO-enhet tilldelas ett unikt 

namn (se kapitlet om adresstilldelning). 

Detta för att IO-enheten 

skall accepteras i bussystemet. 

Konventionella IO-enheter har all 

nödvändig information i ett utbytbart 

minneskort. När man byter enheten 

flyttas kortet över. 


4. Distribuerad 

automation med 

PROFINET CBA 

PROFINET CBA är ett föregångskoncept 

för industriell automation 

som uppfyller kraven från anläggningsbyggare 

och operatörer på en 

systemövergripande och tillverkaroberoende 

processautomatisering. 

Fullständig integration av existerande 

fältbussystem och Ethernet är 

en viktig aspekt i kraven på en nödvändig 

kontinuitet från fabriksledningsnivå 

ner till fältnivån. 

PROFINET CBA har en kraftfull 

runtimemodell. För implementeringen 

av PROFINET:s runtimemodell 

i produkter finns det ett 

operativsystemoberoende källkodspaket 

tillgängligt för nerladdning 

från hemsidan www.profinet.com. 

Det stöder hela PROFINET 

kommunikationen och kan enkelt 

integreras i PROFINET CBA 

produkter. 

4.1 Komponentmodellen 

Många automationssystem kan 

delas upp i flera autonoma segment. 

Dessa kallas teknologiska 

moduler i PROFINET. De arbetar 

självständigt och koordineras sinsemellan 

med ett litet antal handskakningssignaler. 

PROFINET CBA baseras på 

objektorienterade teknologiska 

moduler. Detta gör att maskiner 

och anläggningar i PROFINET 

representeras av en struktur av 

teknologiska moduler. Funktionen 

hos de teknologiska modulerna är 

inkapslade i enhetliga PROFINET 

komponenter. Utifrån får man 

access till PROFINET komponenterna 

via enhetligt definierade interface. 

Därför kan de kopplas samman 

på valfritt sätt. 

Ett distribuerat automationssystem 

som designats på detta sätt tillåter 

att anläggningen och maskinerna 

modulariseras och delarna (både 

segment och maskiner) kan därför 

återanvändas. Detta reducerar avsevärt 

ingenjörskostnaderna. 

Bild 4.1 visar vägen från en 

teknologisk modul till en PROFI- 

NET komponent i en fältenhet i 

form av mjukvara. 

4.2 PROFINET CBA 

konfigurering 

För att åstadkomma användarvänlig 

konfiguration av PROFINET 

system har man tagit fram ett 

enhetligt tillverkaroberoende utvecklingskoncept. 

Det baseras på 

en objektmodell med vilket inte 

bara konfigureringsverktyg kan utvecklas 

för olika tillverkares komponenter 

utan även tillverkar- eller 

användarspecifika funktionsutökningar. 

Tack vare att man skiljer på 

den tillverkarspecifika produktkonfigurationen/parametreringen 

och 

den tillverkaroberoende konfigureringen 

med PROFINET:s utvecklingsverktyg 

(editor för kommunikationsförbindelser) 

kan produkter 

från olika tillverkare enkelt 

integreras och diagnostiseras i en 

anläggning. 

Bild 4.1: En PROFINET komponent utgör en autonom del av ett automationssystem. 

Man upprättar kommunikationsförbindelser 

genom att dra linjer mellan 

komponenterna som skall förbindas. 

Kommunikationseditorn 

kontrollerar omedelbart om förbindelsen 

är möjlig. Utbytet av data 

mellan PROFINET noderna sker 

med de konfigurerade förbindelserna. 

De tekniska funktionerna hos 

en PROFINET CBA enhet beskrivs 

i en XML-fil: PCD (PROFINET 

Component Description), som tillhandahålles 

av produkttillverkaren. 

Utvecklingsverktyget skiljer mellan 

programmeringen av styrlogiken för 

de enskilda teknologimodulerna 

och den teknologiska konfigurationen 

av hela systemet. En systemövergripande 

applikation byggs 

därför i tre faser: 

• Komponenterna skapas, 

• Förbindelserna konfigureras, 

• Förbindelseinformationen laddas 

ner till PROFINET enheterna. 

4.3 Skapa komponenter 

Komponenterna skapas i enlighet 

med de teknologiska modulerna av 

anläggningsbyggarna eller installatörerna. 

Programmering och konfigurering 

av enheterna görs som 

tidigare med respektive tillverkares 

verktyg. Efteråt inkapslas användarprogrammet 

i form av en 

PROFINET komponent. 


Detta görs av tillverkaren genom 

att programmeringsmjukvaran utökas 

med komponentinterfacet. 

Detta genererar en PCD enligt 

föreskriven struktur och med innehåll 

i enlighet med PROFINET. 

Därmed kan befintliga användarprogram 

och programmerarnas och 

servicepersonalens kunskaper användas 

även fortsättningsvis. 

4.4 Komponentförbindelser 

De genererade PROFINET komponenterna 

hämtas till applikationen 

från ett bibliotek med förbindelseeditorn. 

Denna kommunikationseditor 

ersätter tidigare kostsam 

programmering av kommunikationsrelationer 

med enkel grafisk 

konfiguration. 

Bild 4.2: Nerladdningen av kommunikationsinformationen till PROFINET-enheterna 

sker till varje konsument. 

Med PROFINET:s konfigureringsverktyg 

sammanbinds de distribuerade 

applikationerna med varandra 

tvärs anläggningsövergripande. 

Det fungerar helt tillverkaroberoende 

och kan därför förbinda PROFI- 

NET komponenter från valfria tillverkare. 

Den största fördelen är att 

kommunikation inte längre måste 

programmeras. 

4.5 Nerladdning av förbindelseinformationen 

Förbindelseinformationen överförs 

till PROFINET enheterna såsom 

det angetts i komponentförbindelseplanen. 

Det betyder att varje 

komponent känner till sina egna 

kommunikationspartners, kommunikationsrelationer 

och vilken information 

som skall utbytas. 

Uppkopplingen av kommunikationsförbindelserna 

och datatrafiken 

startar automatiskt. Förbindelseinformationen 

laddas till varje konsument, 

som sedan helt självständigt 

skapar och övervakar kommunikationen 

till deltagande partner. 

PROFINET CBA kommunikation 

bygger på TCP/IP-, UDP/IP- eller 

RT-funktioner. 


5. Nätverksinstallation 

Den internationella standarden 

ISO/IEC 11801 och dess europeiska 

motsvarighet EN 50173 definierar 

en applikationsneutral standard 

för informationsteknologiska 

nätverk i byggnadskomplex. De är i 

stort sett identiska till innehållet. 

Båda utgår ifrån en kontorsanvändning 

av nätverken i byggnaderna 

och inkluderar kravet på applikationsneutralitet. 

Standarden tar inte hänsyn till de 

speciella behoven för Ethernet nätverk 

i en industriell miljö: 

• installationsanpassat kablage 

• individuell nätverksutbyggnad 

för respektive maskin/anläggning 

• linjestruktur på nätverket 

• tåliga, industrianpassade kablar 

och kontakter utformade för 

att klara kraven från EMC, 

temperatur, fukt, damm och 

vibrationer. 

"PROFINET Installation Guideline" 

beskriver en industristandard för 

Fast Ethernet kablage baserad på 

bestämmelserna i IEC 11801. 

5.1 Nätverkstopologier 

Nätverkstopologin måste anpassas 

till den anläggning/maskin som 

skall använda nätverket. De van- 

Bild 5.1: Ethernetnätverk för kontor har normalt en stjärntopologi 

ligaste strukturerna är stjärna, linje, 

träd och ring. I praktiken består ett 

system av blandade strukturer. 

Nedan beskrivs de var för sig. De 

kan implementeras och användas 

med PROFINET antingen med 

kopparkablar eller fiberoptiska kablar. 

Stjärna 

Definitionen av en stjärnstruktur är 

en central signalfördelare (switch) 

med individuella förbindelser till alla 

terminaler i nätverket. Applikationer 

som lämpar sig för stjärnnät är 

områden med hög deltagartäthet 

och korta avstånd. Exempel är 

tillverkningsceller eller en enskild 

produktionsmaskin. 

Träd 

Trädstrukturen består av flera kombinerade 

stjärnnät i ett gemensamt 

Tabell 5.1: Skillnaden mellan kontor och automation uppmärksammas i PROFINET. 

nät ofta blandat fiberoptiskt med 

partvinnade kablar. Det används 

när man delar upp ett komplext 

system i systemsegment. 

Linje 

Linjestruktur kan åstadkommas 

med en switch i direkt anslutning till 

enheten eller med en i enheten 

inbyggd switch. 

Linjestrukturen används framförallt 

i system med mycket utsträckt 

struktur, som conveyersystem eller 

vid anslutning av produktionsceller. 

Ring (redundans) 

Om slutet av en linje ansluts till 

början blir resultatet en ringstruktur. 

Ringtopologier används i system 

med krav på högre tillgänglighet till 

skydd mot kabelbrott eller fel på en 

nätverkskomponent. 

5.2 PROFINET kablar 

Industrikablar utsätts ibland för 

extrem mekanisk påfrestning. Det 

ställer speciella krav på 

konstruktionen. Installationsguiden 

beskriver olika kabeltyper, som är 

optimalt anpassade till olika 

industriella användningsområden. 

Tillräckliga systemreserver gör att 

industriinstallationer kan ske utan 

att överföringsavstånden måste 

begränsas. 

På fältnivån är kraven på kablaget 

liknande de för PROFIBUS. 

Eftersom många noder behöver 

24V energiförsörjning förutom 

dataanslutningen är en struktur 

med hybridkablar användbart. 

Hybridkablar inkluderar ledningar 


Bild 5.2: Ethernet nätverk i industriella applikationer har normalt linjestruktur 

för signalöverföringen och dessutom 

ledningar för energiöverföring. 

Optiska fibrer är inte känsliga för 

elektromagnetiska störningar och 

klarar längre avstånd än partvinnad 

koppar. 

PROFINET kablage med 

partvinnad koppar 

Signalöverföring på symetriska 

kopparledningar (partvinnade) använder 

100BASE TX med en överföringshastighet 

på 100 Mb/s (Fast 

Ethernet). Överföringsmediat beskrivs 

som en dubbelskärmad kopparkabel 

med två partvinnade ledningspar 

(STP = Shielded Twisted 

Pair). 

Endast skärmade kablar och anslutningsdon 

är tillåtna. De enskilda 

komponenterna måste uppfylla 

minst kategori 5 enligt IEC 11801. 

Hela överföringskedjan måste uppfylla 

kraven enligt klass D i IEC 

11801. PROFINET kablar måste 

också ha ledningar med minst 0,22 

mm 2 tvärsnittsarea (AWG 22) för 

att minimera dämpningen och medge 

komplexa kabelstrukturer. Av 

den anledningen tillåter specifikationen 

för PROFINET kablage en 

modulär uppbyggnad, som säger 

att om några enkla installationsregler 

följs så uppfylls kraven i IEC 

11801. 

RJ45 och M12 kontakter används. 

Enheterna har uttag (hona). Anslutningskablarna, 

såväl för anslutning 

av fältenheterna som mellan nätverksutrustning, 

som switchar, utrustas 

med motsvarande kontakter 

(hane) i båda ändar. De ansluts till 

den specificerade AWG 22 kabeln. 

Alla enheter ansluts till en aktiv nätverkskomponent. 

För PROFINET 

används genomgående switchar. 

Specifikationen av nätverkskomponenter 

gör att installationen blir 

enkel. Överföringskablarna utformas 

med samma sorts kontakter i 

båda ändar och med samma pinkonfiguration. 

Den maximala segmentlängden 

är 100 meter. 

PROFINET kablage med 

fiberoptik 

PROFINET kan använda multimode 

eller singelmode fiberoptiska 

kablar. Signalöverföringen sker 

med 2 optiska fibrer enligt 100- 

BASE-FX med en överföringshastighet 

på 100 Mb/s. De optiska 

interfacen uppfyller specifikationerna 

i ISO/IEC 9314-3 (multimode) 

respektive ISO/IEC 9314-4 (singel 

mode). 

För applikationer utanför kopplingsskåpet 

måste kabelns ytterhölje 

klara miljön där den förläggs 

(mekanisk och kemisk påverkan, 

temperatur mm.). 

För multimodkablar är maximal 

segmentlängd 2 km och för 

singelmod 14 km. 

5.3 Kabelkontakter 

Ett viktigt kriterium för den 

industriella användbarheten är hur 

kontakteringen kan hanteras på 

plats i anläggningen. Därför finns 

det snabbkopplingskontakter för 

både M12 och RJ45. De är enkla 

att sätta samman på plats med 

standardverktyg. 

Kontakter för koppar 

I kopplingsskåp används RJ45 

kontakter i IP20 utförande för 

PROFINET. De är kompatibla med 

kontorskontakter. Kontakter utanför 

kopplingsskåpen måste klara 

mycket tuffare industriella krav. Här 

används RJ45 i IP65 utförande 

eller M12. 

RJ45 i IP65/IP67 är utformade med 

ett tåligt hölje med ett öppningsbart 

Bild 5.3: Exempel på en RJ45 kontakt 

i IP20 

lock som låses fast med en enkel 

vridning. Speciella varianter finns 

för IP68. 

RJ45 kontakterna specificerade för 

PROFINET finns i varianterna 14 

och 5 i standarden IEC 61076-3- 

106. 

Till M12 kontakterna används den 

skärmade D-kodade varianten i 

IEC 61076-2-101. 

Bild 5.4: Exempel på en RJ45 kontakt 

i IP67 


Hybridkontakter används där I/Omoduler 

ansluts med en kombinerad 

kabel för både data och 

energiförsörjning. De är RJ45 kontakter 

i IP67 med två par skärmade 

dataledningar för kommunikationen 

och 4 kopparledningar för strömförsörjningen. 

Även här kan samma 

sorts kontakter användas i båda 

ändar eftersom det integrerade 

beröringsskyddet gör det onödigt 

att ha honor i ena änden. 

Bild 5.5: Exempel på en RJ45 hybrid- 

kontakt i IP67 

Kontakter för fiber 

Anslutningar för fiberoptik utförs 

lämpligen i enlighet med ISO/IEC 

11801 med duplex SC kontakter. 

Detta beskrivs i IEC 60874-14. 

Den senaste generationen 

produkter har SC-RJ kontakter 

enligt EN 50377-6. Denna kabelkontakt 

förenar fördelarna av ett 

kompakt utförande med tåligheten 

hos SC kontakter som behövs i en 

industriell miljö. SC-RJ kontakter 

används för första gången i 

PROFINET nätverk med optiska 

plastfiber. De tåliga kontakterna 

lämpar sig väl för fältmontage. 

IP65/67 varianter i ett hölje med 

öppningsbart lock ger optiska an- 

Bild 5.6: Exempel på en 

SC-RJ kontakt 

slutningspunkter i tuff industrianvändning 

utanför kopplingsskåpen. 

5.4 Switchar 

PROFINET använder generellt 

switchar som nätverkskomponenter. 

Switchar är nätverksenheter i 

överföringsvägen mellan de aktiva 

deltagarna. De regenererar och 

vidaresänder alla signaler de tar 

emot. De hjälper till att strukturera 

nätverket. De grundläggande specifikationerna 

finns i ISO/IEC 

15802-3. 

Switchar lämpliga för PROFINET 

är gjorda för Fast Ethernet (100 

Mb/s, IEEE 802.3u) och full duplex 

överföring. I full-duplex mod både 

skickar en switch data och tar emot 

samtidigt på samma port. När 

switchar används uppstår inga 

kollisioner. Därmed förloras ingen 

bandbredd på grund av Ethernets 

kollisionsprocess. Nätverkskonfigureringen 

förenklas genom att man 

inte behöver ta hänsyn till segmentlängden 

i en kollissionsdomän. 

För att bibehålla kompatibilitet med 

äldre system och enskilda äldre 

Ethernetenheter och hubbar stöds 

även 10BASE-TX (10 Mb/s, 

CSMA/CD). Därutöver stöder 

PROFINET switchar prioriterade 

telegram enligt IEEE 802.1Q, standardiserade 

diagnostikkanaler, 

autopolaritetinställning, automatisk 

inställning av parametrar (autonegotiation) 

och auto-cross-over. 

Portspegling för diagnostikändamål 

är en valfri option. 

Kontorsswitchar kan användas om 

de uppfyller kraven ovan och 

miljökraven där de installeras. 

Industriella Ethernetswitchar är 

mekaniskt (IP klass mm.) och 

elektriskt (24V spänningsmatning 

mm.) utformade för att klara 

industrins tuffa miljö. Samtidigt 

måste de uppfylla EMC-kraven i 

maskindirektivet för att fungera 

driftsäkert. 

5.5 Trådlöst 

Fördelarna med trådlös dataöverföring 

utnyttjas mer och mer i 

industrin. Detta inte bara för att 

spara kabelkostnader och installationsarbete. 

Flexibiliteten och 

rörligheten man får med trådlös 

infrastruktur möjliggör helt nya 

lösningar i situationer där elektriska 

kablar inte kan användas eller kan 

användas endast med kraftiga 

begränsningar. Det kan vara 

mekaniska, säkerhetsmässiga eller 

miljökrav som utesluter elektriska 

kablar. Lämpliga applikationer är till 

exempel integrering av rörliga delar 

i kommunikationssystemet eller inkoppling 

av givare som är svåra att 

nå men även mobila insatser och 

observationer, förarlösa transporter 

och liknande. 

PROFINET kommunikation kan 

också ske över trådlösa kommunikationsnätverk. 

PROFINET måste 

då kunna arbeta med olika radioteknik 

för olika applikationsområden 

med speciella parametrar för 

överföringshastighet, antal deltagare 

mm. För detta ändamål har 

profiler tagits fram för de olika 

teknikerna som beskriver hur 

integrering sker i PROFINET, vilken 

topologi och vilken kapacitet 

som kan uppnås med respektive 

teknologi och vilka villkor som 

gäller för till exempel säkerhetskrav. 

Specifikationen av dessa profiler är 

en ständigt pågående process och 

måste hålla jämna steg med 

tillgänglig radioteknik och behoven 

på fältet. Som ett första steg 

förbereds en profil för WLAN som 

följer standarden i 802.11. 


6. IT integration 

Genom att använda standard 

Ethernet som ett kommunikationsmedium 

så uppnås inte enbart att 

den beskrivna automationsteknologin 

kan integreras i Ethernet utan 

även IT funktioner. 

Ethernet medför mera krav på 

nätverkshanteringen än vad som 

gäller för fältbussar tack vare TCP, 

UDP och IP. För att hantera alla 

tekniska aspekter av integreringen 

av PROFINET enheter i ett sådana 

nätverk har det tagits fram ett 

koncept för nätverksintegrering för 

PROFINET. Komponenterna i konceptet 

är huvudsakligen nätverksstrukturer, 

IP adressering, nätverksdiagnostik 

och tidssynkronisering. 

Administrationen och hanteringen 

av Ethernet förenklas 

genom användandet av standard 

protokoll från IT-världen. 

Ytterligare en fördel är att 

Internetteknik kan användas i 

automationen. PROFINET specificerar 

ett koncept inom ramen för 

webbintegration som ger access till 

PROFINET enheter. Detta görs 

med webbtjänster baserade på 

standard Internet teknologi. 

6.1 Nätverksmanagement 

Nätverksmanagement inkluderar 

alla funktioner för administration av 

nätverket, konfigurering (till exempel 

tilldelning av IP-adresser), felövervakning 

(diagnostik) och prestandaoptimering. 

IP konfigurering 

När man använder TCP, UDP och 

IP i PROFINET måste nätverksnoderna. 

till exempel PROFINET 

enheterna, tilldelas sina specifika 

IP parametrar (IP adress, subnetmask 

mm.) 

• Automatisk adresstilldelning med 

PROFINET konfigureringsverktyg: 

PROFINET stöder DCP 

protokollet (Discovery and Basic 

Configuration), som gör att IP 

parametrar kan konfigureras 

med tillverkarspecifika konfigurerings-/programmeringsverktyg 

eller med ett anläggningsövergripande 

ingenjörsverktyg, till 

exempel PROFINET förbindelseeditor. 

DCP är obligatoriskt i 

PROFINET, vilket garanterar ett 

enhetligt uppförande från alla 

PROFINET enheter. 

• Automatisk adress tilldelning 

med DHCP: I kontorsvärlden har 

DHCP (Dynamic Host Configuration 

Protocol) etablerat sig som 

en de facto standard. Med 

PROFINET kan man använda 

denna standard och det finns beskrivet 

hur DHCP kan användas i 

en PROFINET omgivning utan 

att störa. Implementeringen av 

DHCP i PROFINET enheter är 

valfri. 

Diagnostikmanagement 

Tillgängligheten i nätverkskommunikationen 

har mycket hög prioritet. 

I nuvarande nätverk har 

SNMP (Simple Network Management 

Protocol) etablerat sig som 

de facto standard för underhåll och 

övervakning av nätverkskomponenter 

och deras funktioner. För att 

kunna övervaka PROFINET enheter 

med etablerade managementsystem 

måste SNMP implementeras. 

SNMP ger både läsaccess 

(övervakning, diagnostik) 

och skrivaccess (administration) för 

en enhet. 

I PROFINET är ännu bara läsaccess 

till enheternas parametrar 

specificerat. SNMP kan valfritt implementeras, 

då i första hand för 

access till standardinformation för 

SNMP (Management Information 

Base 2 (MIB 2)). 

Den för PROFINET komponenter 

specifika diagnostiken kommer 

man åt genom att använda mekanismen 

beskriven i PROFINET 

specifikationen. SNMP är inte avsedd 

att öppna några andra diagnostikkanaler 

i detta sammanhang. 

Det skall endast möjliggöra integration 

i nätverksmanagementsystem 

som inte normalt hanterar 

PROFINET specifik information. 

6.2 Webb tjänster 

Det är inte bara moderna Ethernetbaserade 

teknologier som kan användas 

med PROFINET. En 

PROFINET komponent kan också 

accessas från en webbklient 

baserad på standardteknologi från 

Internetsektorn, som HTTP, XML, 

HTML och med script. 

Datan överförs i ett standardiserat 

format (HTML eller XML) och visas 

med standardprogram (browser 

som Netscape, MS Internet Explorer, 

Opera, m.fl.) Detta gör att 

information från PROFINET komponenter 

kan integreras i moderna 

multimedia informationssystem. 

Fördelarna med webbintegrering i 

IT-området är: 

• användning av en browser 

som enhetligt användarinterface 

• platsoberoende access till informationen 

från ett godtyckligt 

antal klienter 

• plattformsoberoende klienter 

och 

• minskade kostnader för installation 

och underhåll av klientsidans 

mjukvara. 

Fördelar som alla gjorts möjliga för 

PROFINET komponenter. 

Funktionella egenskaper 

Huvudsyftet med PROFINET:s 

webbintegration är att underlätta 

konfiguration och diagnostik. Webbaserade 

koncept kan bli speciellt 

användbara inom dessa applikationsområden: 

• Inga speciella verktyg behövs 

för access eftersom etablerade 

standardverktyg kan användas 

• Tack vare världsomspännande 

tillgänglighet är det enkelt för 

tillverkaren att ge support till 

användarna under drifttagningen. 

• Självbeskrivande komponenter 

gör att man kommer åt komponenterna 

med standardverktygen 

utan att ha någon konfigurationsinformation. 

Troliga scenarier för användning av 

webbintegration inom drifttagning 

och underhåll är bland andra test 

och övervakning vid drifttagning, en 

översikt av masterdata, enhetsdiagnostik 

och dokumentation av 

installations- och enhetsdata. 

Representationen av den tillgängliga 

informationen bör vara i ett 

format som både kan läsas av 

mänskor (till exempel med en 

browser) och i maskinformat (till 

exempel en XML-fil). Med PROFI- 

NET:s webbintegration är båda 

varianterna genomgående tillgängliga. 

För viss information har 

PROFINET:s webbintegration också 

standardiserade XML scheman. 


Tekniska egenskaper 

Grunden för en webbintegration är 

en webbserver. Den bildar interfacet 

mellan PROFINET och de 

teknologier som skall webbintegreras. 

Webbintegrationen i PROFINET 

kan växa med prestanda och 

egenskaperna hos webbservern. 

Men även en enkel PROFINET 

enhet utrustad med bara en 

"embedded Web server" har samma 

rättigheter i en webbintegration 

som en PROFINET enhet med en 

"MS Internet Information Server" 

eller en "Apache Web server". 

Webbfunktionaliteten är skalbar. 

Detta gör att man kan göra lösningar 

som är så perfekt anpassade 

som möjligt till den aktuella 

applikationen. PROFINET-specifika 

delar kan integreras utan problem i 

en existerande webbimplementation 

av en komponent. 

Bild 6.1: Webbintegrering ger access över Internet till PROFINET komponenter 

6.3 OPC och PROFINET 

OPC kan användas för att integrera 

PROFINET system med affärssystem 

eftersom OPC redan är en 

vida spridd standard i IT-världen. 

Med OPC-interface kan process- 

och underhållsinformation överföras 

från produktionen till affärssystemen. 

OPC servrar för PROFINET finns 

redan. Valfria OPC klienter kan 

användas för att transparent 

komma åt PROFINET-data från 

dessa servrar. 


7. Säkerhet 

Nuvarande trender inom automation 

och det ökade användandet 

av Ethernet inom automationsindustrin, 

underhåll på distans via 

Internet, sammankopplingen av 

industrinätverk med kontorsnätverk 

eller Intranät, allt detta ökar den 

potentiella risken avsevärt (hackerattacker, 

datamanipulation och - 

spionage, virus, maskar och 

trojaner). 

Eftersom säkerhetskoncept från 

kontorsvärlden inte räcker till för de 

speciella krav som råder inom 

automationsområdet måste säkerhetskoncept 

utvecklas för datasäkerhet 

inom automationsteknologin. 

PROFINET:s säkerhetskoncept 

kan hantera det stora behovet av 

nätverkssäkerhet i Ethernetbaserade 

automationssystem. Detta 

koncept uppfyller kraven på accesskontroll, 

datakryptering, äkthetskontroll 

och loggning av säkerhetsrelaterade 

händelser. 

7.1 Hotbilder 

Speciellt viktigt för säkerheten inom 

automationsteknologin är att säkra 

tillgänglighet och tillförlitlig funktion 

samt skydda industriella anläggningar 

och produktionsprocesser. 

Potentiella hot i automationssystem 

kan komma utifrån via Internet 

likaväl som innifrån via kontorsnätet. 

Brandväggar ger ett skydd mot 

faror från Internet. 

Från det interna kontorsnätet kan 

det till exempel vara tillfälligt hög 

kommunikationsbelastning (exempelvis 

genom broadcast), vilket 

leder till att en produktionsprocess 

påverkas eller till och med avbryts. 

Därför är det nödvändigt att kunna 

begränsa onödig kommunikation. 

Normalt måste access från kontorsnätverket 

till automationsnätverket 

tillåtas. 

Skadlig mjukvara som virus, maskar 

och trojaner betraktas av de 

flesta företag som de största riskerna. 

Spridningen av dessa program 

kan ske så snabbt att inte ens flernivåbrandväggar 

effektivt kan skydda 

mot dem eftersom lämpliga mot- 

åtgärder för operativsystem eller 

virussignaturer för antivirusprogram 

normalt inte är tillgängliga förrän 

efter 1 till 2 dagar. 

För att minimera den potentiella risken 

måste installations- och produktionsnätverken 

hållas isär från 

nätverken i resten av företagen. 

Detta kan åstadkommas med kontrollerad 

och unikt identifierbar 

kommunikation mellan systemens 

nätverk till/från kontorsnätverken 

och företagets Intranät. 

Hittills har dock säkerhetskoncept 

huvudsakligen varit utformade för 

att skydda mot hot från Internet och 

kan i bästa fall bara delvis skydda 

mot hot från kontorsnätverk. Automationsteknologins 

speciella krav 

är inte heller beaktade. 

7.2 PROFINET:s säkerhetskoncept 

Kärnan i säkerhetskonceptet är 

den säkerhetsrelaterade segmenteringen 

av automationsnätverket. 

Man bygger säkra automationsceller. 

Nätverksnoderna inom en cell 

skyddas av speciella säkerhetskomponenter 

för nätverk (till exempel 

switchar eller säkerhetsmoduler) 

som kontrollerar datatrafiken 

till och från cellen och kontrollerar 

accessrättigheter. Endast 

godkänd datatrafik tillåts. Access 

från klient-PC till automationsen- 

heter kan åstadkommas med 

speciell klientmjukvara. Därmed 

behöver terminalerna ingen egen 

säkerhetsfunktion. 

Datatrafik mellan säkra celler eller 

mellan en klient och en cells noder 

kan alltså krypteras för att skyddas 

mot dataspionage eller –manipulation. 

Detta är speciellt intressant 

om trafiken skall ske över icke 

säkra nätverk, som till exempel 

över Internet för underhållsarbete. 

PROFINET:s säkerhetskoncept ger 

främst följande fördelar: 

Skydd av enheter som saknar 

egen säkerhetsfunktionalitet 

Befintliga nätverk och automationsenheter 

kan säkras utan sidoeffekter. 

I många fall kan inte automationsprodukter 

förses med egen 

säkerhetsfunktionalitet speciellt 

som de saknar nödvändig hårdvara 

eller det är ekonomiskt oförsvarbart. 

Cellkonceptet ger i dessa fall 

ett mycket effektivt alternativ för att 

säkra befintliga nätverk. 

Samtidigt skydd av flera enheter 

Med cellkonceptet kan flera enheter 

säkras samtidigt, vilket ger 

lägre kostnader för användarna 

och också betydligt mindre konfigureringsarbete 

eftersom inte alla 

deltagare måste konfigureras för 

säkerhet. 

Bild 7.1: Kärnan i PROFINET:s säkerhetskoncept är den säkerhetsrelaterade 

segmenteringen av automationsnätverket 


Realtid och säkerhet 

Realtidskapacitet och säkerhet är 

normalt motsägelsefulla krav. Varje 

säkerhetsmekanism måste kontrollera, 

utgående från regler och konfigureringen, 

om förbindelsen och 

den som söker access är godkänd 

eller inte. Det tar tid och kraft. Med 

cellkonceptet kan man uppnå både 

realtid och säkerhet. 

Inom cellen kan realtidstrafik löpa 

fritt utan inblandning av någon 

säkerhetsmekanism. Access till enheterna 

kontrolleras endast vid ingången 

till cellen. 

Integrerat skydd mot skadlig 

mjukvara 

Virus, maskar och trojaner måste 

anses vara allvarliga hot. Antivirusprogram 

kan dock inte användas 

som motmedel i det industriella 

segmentet eftersom det sänker 

prestanda så mycket att produktionsdatatrafik 

blir kraftigt försenad 

eller inte alls kommer fram. 

Andra nackdelar med antivirusprogram 

är de stora underhålls- 

och uppdateringskostnaderna. uppdatering 

av virustabellerna måste 

ske ofta – ibland flera gånger per 

dag. I automationsområdet är det 

oacceptabelt att behöva boota om 

industri-PC:en flera gånger per 

dag. 

För nya hot tar det åtminstone 1 till 

2 dagar från det hotet uppträder 

(virus eller liknande) till dess en 

lämplig uppdatering är tillgänglig. 

Under den tiden är antivirusprogrammet 

hjälplöst mot hotet. Allt 

sammantaget gör att antivirusprogram 

inte är användbara i industriella 

installationer. 

Eftersom PROFINET säkerhetsmoduler 

för nätverket endast tillåter 

godkända klienter att accessa 

automationsenheterna behöver endast 

dessa klienter vara skyddade 

mot en eventuell virusattack. Den 

industri-PC som är placerade i en 

säker cell behöver generellt inget 

virusskydd, vilket minskar kostnaderna 

väsentligt och man undviker 

prestandaförlust. 

Dessutom kan PROFINET:s säkerhetskomponenter 

blockera de portar 

som inte behöver användas. 

Detta minskar risken för infektion 

från skadlig mjukvara eftersom 

dessa ofta använder speciella portar, 

exempelvis e-postvirus använder 

port 80. 

Trots allt detta kan inte virusinfektioner 

helt uteslutas. Segmenteringen 

hjälper i det fallet till att begränsa 

skadan eftersom inte hela 

nätverket infekteras och spridningen 

undviks eller åtminstone 

fördröjs. 

Skydd av underliggande fältbussar 

De underliggande fältbussarna, 

som PROFIBUS, är anslutna via 

proxies till PROFINET och motsvarar 

därför en automationskomponent 

sett från Ethernet. Det är 

därför tillräckligt att säkra datatrafiken 

på Ethernet, så PROFI- 

NET:s säkerhetskoncept är alltså 

också kapabelt att skydda fältbussar 

anslutna till Ethernet. 

De skyddande funktionerna i 

säkerhetsmodulerna 

De skyddande funktionerna kan 

implementeras från och till en cell 

(inklusive blockering och frisläppning 

av IP och nivå-2 tjänster) 

genom styrning av all datatrafik 

(grundad på IP och nivå 2) och 

lämpliga processer kan användas 

för att säkerställa identitet (authentification) 

av nätverkets noder eller 

utföra kryptering av data. 

PROFINET säkerhetsmoduler använder 

öppna och etablerade IT 

säkerhetsmekanismer och därmed 

kan integrering ske till samlingen 

av nätverk i kontorsmiljön. Brandväggsmekanismer 

finns för styrning 

av datatrafiken liksom certifikatbaserad 

VPN och SSL för säker 

identifikation och kryptering av 

data. VPN och SSL certifikat har 

den fördelen, till skillnad från IP 

och MAC, att de inte kan förfalskas, 

vilket gör de lämpliga för 

högre säkerhetskrav. 


8. PROFINET och MES 

Integreringen av automationssystem, 

MES (Manufacturing Execution 

Systems) och ERP (Enterprise 

Resource Planning) blir allt viktigare 

i företagsomspännande 

integrerade informationssystem. 

Medan interfacet mellan MES och 

ERP är definierat i specifikationen 

IEC 62264 har det hittills inte 

funnits någon specifikation för 

interfacet mellan MES och automationssystemen. 

8.1 Funktioner i MES 

IEC 62264 delar upp MES i 

följande fyra huvuddelar: 

• Underhållsfunktioner 

• Produktionsfunktioner 

• Kvalitetsfunktioner 

• Inventeringsfunktioner 

Eftersom området underhåll har 

stor betydelse både i verkstadsoch 

processautomation är 

underhållsfunktioner de första som 

stöds av PROFINET. Resultatet 

har blivit ett dokument i vilket bland 

annat informationsinnehållet som 

är viktigt för ett MES-interface har 

definierats. 

Bild 8.2: Underhållsstatus 

Bild 8.1: Underhållsfunktioner 

8.2 Underhållsstatus 

Inom underhåll blir proceduren 

med statusbaserat underhåll allt 

viktigare. Den baseras på förmågan 

hos enheterna och modulerna 

att själv avgöra deras underhållsstatus 

och kunna kommunicera 

detta via överenskomna 

mekanismer. 

PROFINET enheter sänder sin 

status till högre nivåers enheter i 

ett standardiserad format. Det finns 

en statusmodell för detta ändamål 

som förutom status "bra" och 

"felaktig" också definierar två 

förebyggande underhållsvarningar 

"underhåll behövs" och "underhåll 

krävs." 

8.3 Identifikation 

Förutom underhållsstatus är enheters 

och modulers förmåga att 

ge aktuell lägesrapport och den 

information som behövs för dess 

funktion och arbetsuppgift en viktig 

förutsättning för MES underhållsfunktioner. 

Funktionerna som redan finns 

definierade i dokumentet I&M 

(Identification and Maintenance 

Functions) måste därför också 

integreras i PROFINET enheter. 


9. Applikationsprofiler 

Applikationsprofiler är gemensamma 

specifikationer från tillverkare 

och användare för speciella egenskaper, 

funktioner och uppförande 

hos enheter och system. Denna 

standardisering med hjälp av applikationsprofiler 

har följande fördelar: 

• Anläggningsoperatörer: Att 

det finns certifierade produkter 

som följer en gemensam profil 

ger ett leverantörsoberoende 

utan att funktionaliteten behöver 

bli lidande 

• Systemintegration och installation: 

När man använder 

certifierade produkter garanteras 

samma funktioner och interoperabilitet 

eftersom produkterna 

passerar en rad tester, 

som utvecklats och godkänts 

inom PI. 

• Planering: Genom de enhetliga 

basfunktionerna hos produkterna 

har även en enhetlig 

nomenklatur utvecklats som 

underlättar när man skall välja 

produkt. 

• Produkttillverkare: En enhetlig 

användning och en utökning 

av integrationsmöjligheterna 

för produkterna i olika automationssystem 

både underlättar 

och ger fler avsättningsmöjligheter 

Profilkonceptet sträcker sig från 

några få specifikationer för en klass 

av produkter till en fullständig uppsättning 

specifikationer för applikationer 

i en bestämd industribransch. 

Beteckningen applikationsprofil 

används som ett övergripande 

begrepp. 

Man skiljer i huvudsak mellan två 

grupper av applikationsprofiler: 

• Allmänna applikationsprofiler 

med tillämpning på olika 

applikationsområden (här ingår 

till exempel PROFIsafe). 

• Speciella applikationsprofiler 

som är utvecklade uteslutande 

för en speciell typ av applikation, 

som PROFIdrive, Enkoder, 

Identsystem och PA. 

PROFIBUS har ett stort antal 

sådana profiler och kan därför användas 

applikationsorienterat. Dessa 

profiler integreras nu i PROFI- 

NET steg för steg i prioriteringsordning 

efter behov. 

Bild 9.1: Felsäker styrning med PROFIsafe 

9.1 PROFIsafe för PROFINET 

Decentrala I/O i såväl verkstads- 

som processautomation levde 

länge med begränsningen att felsäkra 

funktioner bara kunde utföra 

med konventionell teknik eller med 

speciella säkerhetsbussar. PROFI- 

BUS med PROFIsafe för felsäkra 

applikationer var det första 

systemet att skapa ett komplett, 

öppet system som klarade de 

felsäkra scenarierna. PROFIsafe 

för PROFINET följer samma principer. 

PROFIsafe beskriver hur felsäkra 

produkter (nödstopp, ljusridåer, 

överfyllnadsskydd mm.) kan kommunicera 

felsäker information över 

ett nätverk tillräckligt säkert för att 

det skall kunna användas i felsäker 

automation upp till EN954's KAT4, 

AK6, och SIL3 (Safety Integrity 

Level). Den åstadkommer felsäker 

kommunikation med en profil, som 

använder ett speciellt format för användardata 

och ett speciellt 

protokoll. 

Specifikationen togs fram i samarbete 

mellan tillverkare, användare, 

standardiseringsorganisationer och 

testinstitut (TÜV, BGIA). Den 

baseras på enhetlig standard, i 

första hand IEC 61508, som 

speciellt behandlar kraven för 

mjukvaruutveckling. 

PROFIsafe tar hänsyn till alla 

möjliga felkällor (undantaget sabotage 

– detta tar säkerhetskonceptet 

hand om) i en seriell busskommunikation, 

som fördröjning, förlust 

eller repetition av data, felaktiga 

order, fel adress och korrupta data. 

Bild 9.2: PROFIsafe finns för både PROFIBUS och PROFINET IO 


Det finns en rad skyddsåtgärder 

och av dessa har följande valts för 

PROFIsafe: 

• Löpande numrering av felsäkra 

telegram 

• Förväntad tid för inkommande 

telegram med nytt löpnummer 

och kvittering 

• Lösenord mellan sändare och 

mottagare 

• Extra datasäkerhet, CRC 

(Cyclic Redundancy Check) 

Den skickliga kombinationen av 

dessa skyddsåtgärder, tillsammans 

med en patenterad "SIL monitor" 

(för att mäta frekvensen av felaktiga 

telegram) gör att PROFIsafe 

når felsäkerhetsnivåer upp till SIL 3 

och högre. 

Med version V2 kan PROFIsafe 

användas såväl i PROFIBUS som i 

PROFINET och även i blandade 

nätverkssystem. I den nya versionen 

har man tagit hänsyn till möjligheterna 

i Ethernetbaserad kommunikation, 

som väsentligt högre 

kapacitet (adressutrymme, telegramstorlek 

mm.) och användningen 

av aktiva nätverkskomponenter 

(switchar och routrar). 

9.2 PROFIdrive för 


Profilen för drivutrustningar, 

PROFIdrive, beskriver ett gemensamt 

interface mellan drivutrustningen 

och överliggande styr- och 

reglerprocess liksom hur detta 

interface skall mappas i kommunikationssystemen 

PROFIBUS 

och PROFINET. 

Funktionsomfång 

PROFIdrive profilen täcker alla 

applikationsscenarier från enkla 

frekvensomformare till avancerade 

dynamiska servodrifter. Funktionaliteten 

har delats upp i sex 

applikationsklasser. 

Applikationsklass 1 har som målgrupp 

applikationer med enkla drifter, 

som frekvensomformare, där 

drivutrustningen styrs med varvtal 

eller frekvens från det överordnade 

automationssystemet. 

I applikationsklass 2, är den 

överordnade automationsprocessen 

för drifterna uppdelad i många 

delprocesser och distribuerade till 

drifterna. Interfacen mellan styrning 

Bild 9.3: PROFIdrive positionering med central interpolation och positionsreglering 

och drivutrustning utgörs av ett 

högteknologiskt interface. All 

driftrelaterad reglering sker i 

respektive drivutrustning. 

I applikationsklass 3, fungerar drivutrustningen 

som en självständig 

enaxlig positioneringsdrift, medan 

den överordnade styrningen koordinerar 

de teknologiska processerna. 

I applikationsklass 4, sker 

hastighetsreglering i driften och 

positionsreglering i styrsystemet. 

Detta är typiskt för Motion Control 

och robotapplikationer. De höga 

kraven på rörelsernas exakthet 

kräver klocksynkron drift (se Bild 

9.3). 

I applikationsklass 5, användes 

interfacet mellan styrning och drift 

för positionsöverföring. Själva positionsregleringen 

sker i drivutrustningen. 

Applikationsklass 6 täcker applikationer 

med decentral automation 

och vinkelsynkronisering mellan 

drifterna. I dessa applikationer 

krävs både klocksynkron drift och 

tvärkommunikation mellan drifterna. 

Drivmodell 

Drivmodellen som definieras i 

PROFIdrive bygger på produktmodellen 

för PROFIBUS och 

PROFINET. Datautbytet mellan 

styrning och drivutrustning baseras 

på motsvarande tjänster i de båda 

kommunikationssystemen (se bild 

9.4). 

Bild 9.4: PROFIdrive grundmodell (applikationsnivå och kommunikationsnivå) 


Drivparametrar 

Konfigureringen av drifter görs 

genom att man anger parametervärden. 

PROFIdrive beskriver ett 

protokoll för överföring av parametrar 

mellan styrsystem eller 

ingenjörsstation och drivutrustningen. 

Protokollet skickas med de 

ordinarie tjänsterna i PROFIBUS 

eller PROFINET. I en profilspecifik 

dataarea definierar PROFIdrive 

parametrar för konfigureringen av 

PROFIdriveinterfacet. Det ger interoperabilitet 

mellan drifter från olika 

tillverkare. 

Migration 

PROFIdrive fanns tidigare endast 

för PROFIBUS men har nu utökats 

för PROFINET i och med version 

PROFIdrive V4.0. Detta med bibehållet 

användarinterface. Därmed 

kan en problemfri migration 

från PROFIBUS till PROFINET 

ske. Funktionaliteten är oberoende 

av vilket kommunikationssystem 

som används. PROFINET ger ännu 

bättre prestanda än PROFIBUS. 

9.3 PROFINET profil för 

produkter inom processautomation 

(PA) 

Kraven på kommunikationssystem 

för processautomation omfattar 

energimatning över bussen, hantering 

av intelligenta fältenheter, 

parametrering och konfigurering 

under drift, installation i explosionsfarliga 

miljöer mm. Krav som uppfylls 

av PROFIBUS PA. Detta görs 

tillgängligt för PROFINET via en 

gateway mellan PROFINET och 

PROFIBUS PA system och migration 

av kommunikationen för PROFI- 

BUS PA in i PROFINET. Gatewaylösningen 

baseras på konceptet för 

PROFIBUS integration i PROFI- 

NET IO (se kapitel 11). 

Detta skyddar befintliga investeringar 

i processystem och ingenjörskunskap. 

9.4 Funktionsblock för 

kommunikation 

Kommunikationstjänsterna för 

PROFIBUS och PROFINET definieras 

i IEC 61158-5. Hur dessa 

tjänster realiseras för olika applikationer 

beror på respektive styrsystem 

och fältenheter från olika 

tillverkare. 

Inom PLC-området är IEC 61131-3 

den erkända internationella standard 

som specificerar programmeringsmodellen 

och programspråket. 

Standarden definierar en 

uppsättning språkelement och 

funktioner (till exempel datatyper 

och funktionsblock) som används 

på ett enhetligt sätt i en väldefinierad 

uppsättning programmeringsspråk 

(till exempel reläschema, 

strukturerad text). 

PROFINET IO och PROFIBUS DP 

har en gemensam uppsättning 

block för att bygga kommunikation. 

Dessa block kan användas i applikationsprogram 

som använder 

IEC 61131-3 språken. 

Därmed finns ett tillverkaroberoende 

interface för access till 

PROFINET IO enheter och PROFI- 

BUS DP slavar. 

Applikationsprofilerna för identifikation 

och vägning/dosering använder 

redan dessa block för kommunikationsuppbyggnad. 

Det finns 

motsvarande applikationsspecifika 

block. 

9.5 Andra profiler 

Förutom de beskrivna applikationsprofilerna 

kommer en rad andra 

profiler för PROFINET att släppas 

inom kort. Profilerna som redan 

finns för PROFIBUS kommer att 

konverteras till PROFINET och nya 

profiler tillkommer. Profilen för tågapplikationer 

är en av de första av 

dessa nya profiler. 

Tågapplikationer 

Tågapplikationer inkluderar applikationsprofiler 

för produkter inom 

järvägsautomation. Genom att använda 

PROFINET blir realtid och 

IT-kommunikation tillgängligt för 

applikationer i rälsbundna fordon. 

Standardisering av undersystem 

främjas av att produktprofiler skapas. 

För järnvägens kommunikationsnätverk 

utvecklas en PROFI- 

NET profil som skall kunna bli 

standard och spridas i många olika 

rälsbundna fordon. Den specificeras 

utifrån WTB (Wired Train 

Bus) och UIC specifikationer. 

Senare kommer profiler för en rad 

olika undersystem inom järnvägsautomation. 


10. Fältbussintegration 

PROFINET specificerar en modell 

för integration av PROFIBUS och 

andra fältbussar som INTERBUS 

och DeviceNet. Det gör att man 

kan skapa godtyckligt blandade 

system med fältbuss- och Ethernetbaserade 

segment. Därmed kan 

man få en mjuk teknikväxling från 

fältbussbaserade system till 


Det stora antalet befintliga fältbussanläggningar 

gör det nödvändigt att 

stödja en enkel integration i 

PROFINET, inte minst för att skydda 

investeringarna. Man skiljer på 

följande integratörer: 

• Systemoperatören vill enkelt 

kunna integrera befintliga installationer 

i de PROFINET 

system som installeras. 

• Anläggnings- och maskinbyggare 

vill kunna använda 

befintligt utbud av produkter 

även i automationsprojekt med 


• Produkttillverkarna vill kunna 

integrera befintliga produkter i 

PROFINET installationer utan 

att ändringarna kostar något. 

Fältbussystem kan enkelt och 

transparent anslutas till ett PROFI- 

NET system med hjälp av en 

proxy. Proxyn fungerar som en representant 

för fältbussenheterna på 

Ethernet. Den integrerar noderna 

på den underliggande fältbussen i 

det överordnade PROFINET 

systemet. Detta gör att fördelarna i 

fältbussen, som snabb dynamik, 

diagnostik ner på kanalnivå, och 

automatisk systemkonfiguration 

kan användas i PROFINET världen 

utan några extra inställningar i fältenheterna. 

Att man får med sig 

systemfördelarna underlättar 

arbetet eftersom arbetssättet, 

konfigureringen och drifttagningen 

blir desamma och utnyttjar de fulla 

diagnostikmöjligheterna hos 

fältbussen. Produkt- och 

programverktyg används på vanligt 

sätt integrerade i PROFINET:s 

ingenjörsverktyg. 

Bild 10.1: Integration av fältbussystem är enkelt med PROFINET 

10.1 Integration i PROFINET 

IO 

Fältbussintegration i PROFINET IO 

baseras på proxy konceptet. Normalt 

integreras fältbussystemet i 

PROFINET IO som en modulär enhet. 

Varje fältbussnod utgör en egen 

modul i en och samma IO enhet. 

Därmed kan alla fältbussenheternas 

data överföras i ett Ethernettelegram. 

Konfigurerings- och parameterdata 

för fältbussnoderna fortsätter 

att vara tillgängliga i motsvarande 

modul i IO enheten. Inga 

extra konfigureringsverktyg behövs 

för fältbussproxyn eftersom anslutningen 

av en modulär IO enhet 

stöds av alla programmeringssystem. 

Följande fältbussar blir de första 

som integreras: 

• PROFIBUS DP 

• PROFIBUS PA 

• AS-i 

• INTERBUS 

• DeviceNet 

Fler fältbussar övervägs att integreras. 

Integrationsexempel med 

INTERBUS 

INTERBUS system kan mycket 

bekvämt integreras i PROFINET. 

Vid modulär integration är slot 1 i 

PROFINET IO-Device reserverad 

för INTERBUS mastern. I kanalen 

för cykliska processdata, som används 

för statusmeddelanden och 

styrregister, kan status för INTER- 

BUS-systemet avfrågas och speciella 

åtgärder, som anslutning och 

avlägsnandet av noder, kan utföras. 

Bild 10.2: Modulär integration: Varje INTERBUS enhet mappas till en modul i en 

IO enhet 


Cykliska processdata tillhörande 

slot 2 och uppåt är direkt tilldelade 

till ingångs- och utgångsdata för 

respektive INTERBUS-slav, medan 

PROFINET IO parametrarna används 

för att sätta nodspecifika 

data och för ändring av produktspecifika 

PCP parametrar. Diagnostikmeddelanden 

från INTER- 

BUS systemet är tillgängliga som 

PROFINET IO kanaldiagnostik. 

Devicemodellen fungerar som en 

INTERBUS anslutningsmodul som 

inte sitter på styrsystemets bakplan 

utan är ansluten via en PROFINET 

förbindelse. 

INTERBUS enheter beskrivs med 

språket FDCML. Eftersom det som 

behövs i en GSD beskrivning också 

täcks av FDCML, minskar arbetet 

med att beskriva en enhet 

väsentligt för tillverkaren eftersom 

beskrivningen bara behöver göras 

en gång i FDCML. GSD filen 

genereras därefter genom en 

knapptryckning i FDCML editorn. 

10.2 Integration i PROFINET 

CBA 

I PROFINET CBA finns det två 

möjligheter att ansluta ett fältbussystem: 

• anslutning av fältbussenheter 

med proxy 

• anslutning av hela fältbussapplikationen. 

Anslutning av fältenheter 

Proxykonceptet i PROFINET gör 

att befintliga fältbussystem enkelt 

och transparent kan integreras. 

Proxyn är en representant på 

Ethernet för en eller flera fältenheter 

(till exempel på PROFIBUS). 

Denna representant bibehåller en 

transparent konvertering av kommunikationen 

(ingen tunnling av 

protokoll) mellan nätverken. Cykliska 

data till exempel överförs 

transparent till fältenheterna. 

Bild 10.3: Anslutning av individuella 

fältbussenheter med hjälp av en proxy 

I PROFIBUS är proxyn en PROFI- 

BUS master på ena sidan, som koordinerar 

datautbytet med PROFI- 

BUS noderna och på den andra 

sidan är den en Ethernet nod med 

PROFINET kommunikation. En 

proxy kan vara antingen en PLC, 

en PC styrning eller en ren gateway. 

Ur komponentsynpunkt betraktas 

intelligenta slavar som PROFINET 

komponenter. I PROFINET:s förbindelseeditor 

skiljer man inte mellan 

sådana komponenter och komponenter 

på Ethernet. Proxykonceptet 

gör att kommunikationen 

mellan enheter på olika bussystem 

blir transparent. 

Integration av fältbussapplikationer 

En hel fältbussapplikation kan representeras 

som en PROFINET 

komponent inom ramen för komponentmodellen. 

Detta är betydelsefullt 

när ett befintligt system skall 

utökas med PROFINET. I det fallet 

spelar det ingen roll vilken fältbuss 

som använts i det befintliga systemet. 

För att kommunikationen mellan 

det existerande systemet och 

PROFINET skall fungera måste 

systemet med fältbussmastern 

kunna PROFINET också. Därmed 

används existerande fältbussens 

mekanismer inom komponenten 

och PROFINET utanför komponenten. 

Bild 10.4: Integrering av en hel 

fältbussapplikation 

Denna migrationsmöjlighet ger användaren 

(systemoperatör och – 

byggare) skydd av investeringar i 

befintligt system och kabeldragning. 

Dessutom kommer kunskap 

om de befintliga programmen till 

fortsatt nytta. Det gör övergången 

till nya anläggningssegment med 

PROFINET smidig. 


11. Implementering i 

produkter 

11.1 Implementering av 

PROFINET IO 

För PROFIINET IO finns det en 

specifikation, som i detalj redogör 

för hur en fältenhet arbetar, i form 

av protokoll och kommunikationsflöde 

(s.k. state machines). Denna 

typ av beskrivning finns redan för 

PROFIBUS. PROFINET IO specifikationen 

är så detaljerad att olika 

stackleverantörer mjukvarumässigt 

kan ta fram en standardstack. 

Mjukvarustackar 

Förtestade mjukvarustackar och 

ASICs finns numera för utvecklingen 

av PROFINET IO fältenheter. 

Komponenterna innehåller 

hela eller delar funktionaliteten för 

en IO-enhet. Med dessa komponenter 

kan en tillverkare utveckla 

certifierade fältenheter. Mjukvarustackarna 

är normalt oberoende av 

operativsystem och Ethernetinterface 

och de innehåller de obligatoriska 

tjänsterna. Bild 11.1 visar 

mjukvarustackarnas struktur för IOenheter. 

Det finns även implementationsexempel 

med användarinterface 

som är enkla att hantera. Utvecklingen 

med mjukvarustackar omfattar 

det som är markerat med blått i 

bild 11.1. Anpassning till operativsystem, 

en TCP/IP eller UDP/IP 

stack och ändringarna i Board Support 

Package görs alla av tillverkaren 

av fältenheten. 

Hårdvara 

Spektrat av hårdvara för utveckling 

av PROFINET produkter sträcker 

sig från ASICs med eller utan 

integrerade switchportar till piggybacklösningar 

som bara kräver 

minimal anpassning till applikationen. 

Utvecklingen baseras 

alltid på en Ethernet ASIC. På 

marknaden finns redan ASICs med 

integrerad switchfunktion i hårdvara. 

Bild 11.1: PROFINET IO stackens struktur. 

Utvecklingspaket 

Några företag erbjuder utvecklingspaket 

för PROFINET IO-enheter, 

där paketet är gjorda för en specifik 

Ethernet styrkrets. För alla andra 

Ethernet styrkretsar finns mjukvarustackar 

som då anpassas till 

respektive krets. 

I de följande avsnitten visas tre 

exempel på tillgänglig support från 

olika företag för utveckling av 

PROFINET produkter. 

Siemens lösning 

ERTEC400 är en ASIC med hög 

prestanda och en inbyggd 4-portsswitch, 

ARM 946 processor och en 

PCI-brygga. Den är också optimerad 

både för att användas i en 

IO-Controller och i en IO-Device. 

ERTEC 200 är optimerad för implementering 

i en IO-Device. Den 

har en 2-portsswitch med PHY och 

en ARM 946 processor integrerad. 

Förutom PROFINET mekanismerna 

innehåller ERTEC på ett chip alla 

de funktioner som behövs för att 

uppnå systemkapacitet med hög 

prestanda. 

PROFINET fältenheter måste alltid 

vara anslutna till kommunikationssystemet 

via en switch. Därför erbjuder 

en ERTEC-ASICs väsentliga 

kostnadsfördelar jämfört med 

andra Ethernetanslutningar eftersom 

den redan har en 4-ports full 

duplex switch inbyggd. Det gör en 

yttre switch överflödig. ASICarna i 

ERTEC-familjen stödjer PROFI- 

NET:s realtidskarakteristik: RT 

(Real-Time) och IRT (Isochronous 

Real-Time) samt tidmärkning enligt 

IEEE 1588 

Utvecklingspaket för framtagning 

av en IO-produkt liksom världsomspännande 

teknisk support finns 

för användarna under implementeringen. 

Detaljerad dokumentation 

om ASICs och utvecklingspaketet 

finns på: 

www.ad.siemens.de/csi/pnio-doc. 


Hilscher lösning 

För att garantera stor flexibilitet har 

Hilscher definierat produktfamiljen 

netX med system-på-ett-chipdesign 

som grund. 

NetX baseras på en ARM 926 EJ-S 

CPU på 200 MHz. De två 10/100 

Mb/s Ethernet interfacen inkluderar 

IEEE 1588 klocksynkronisering och 

har både hub- och switchfunktionalitet 

inbyggt. PHY med automatisk 

trådförväxlingsdetektering 

ingår i netX. 

Den centrala delen av netX är 

dataswitchen som förbinder 32bitars 

SRM CPU:n och den andra 

bussmastern med minnet och de 

interna in- och utgångarna. 

NetX kan användas med standard 

operativsystem som Windows® CE 

och Linux. Det finns också ett netXoptimerat 

licensfritt operativsystem: 

rcX. 

NetX produkter stödjer RT och 

snart även IRT. 

En extra fördel med netX är att den 

stödjer både olika Ethernetbaserad 

kommunikation och konventionella 

fältbussar genom konfiguration av 

kommunikationskanalerna. 

Detaljerad information om netX 

produkter finns på: 

www.hilscher.com. 

Softing lösning 

Softing erbjuder implementering av 

PROFINET IO med hjälp av 

hyNet32 processorer och annan 

hårdvara. 

HyNet32 processorfamiljen är en 

serie av olika integrerade nätverksprocessorer 

som alla använder 

samma 32 RISC/DSP-kärna. De 

olika processorerna är optimerade 

för olika applikationer. Spectrat 

sträcker sig från hyNet32 LS till 

den mest avancerade hyNet32 

EXS. HyNet32 EXS har 4 Ethernet 

MAC, 2 PHY och både hub- och 

switchfunktionalitet. Detta gör att 

även mycket krävande lösningar 

kan åstadkommas. Dess lillebror 

har färre antal MAC och PHY. 

Linux, 4NetOS och Nucleus med 

dess respektive utvecklingsverktyg 

kan användas med processorerna. 

Det finns också ett kraftfullt DSPbibliotek 

(Digital Signal Processing). 

HyNet32 processorer är lämpliga 

som hårdvaruplattform både för 

PROFINET IO-Devices och för 

PROFINET IO-Controllers. Det 

finns en uppsättning av utvärderingskort 

med lämplig mjukvara 

och drivprogram. 

11.2 Implementering av 

PROFINET CBA 

För PROFINET CBA liksom för 

PROFINET IO finns det en detaljerad 

specifikation. Den beskriver 

kommunikationen, produktmodellen, 

konfigureringen, nätverksadministrationen, 

webbintegreringen 

och fältbussanslutningar. 

Förutom specifikationen erbjuder 

PI ett PROFINET mjukvarupaket i 

källkod. Denna PROFINET runtimemjukvara 

har en modulär struktur 

och består av flera nivåer, som 

var och en måste anpassas till det 

system den implementeras i. Anpassningen 

begränsas till interfacen 

för de olika delarna i omgivningen, 

som operativsystemet t.ex. 

WinCE och applikationen t.ex. 

DCS. Till stöd för anpassningen 

finns det en omfattande användarbeskrivning 

med applikationsexempel. 

PROFINET mjukvaran inkluderar 

hela runtimekommunikationen. 

Tack vare denna kombination av 

specifikation och operativsystemoberoende 

mjukvara i källkod 

öppnas möjligheterna att till låg 

kostnad integrera PROFINET i 

produkter med olika operativsystem. 

PROFINET runtimekällkoden 

är strukturerad på sådant sätt att 

den stöder enkel integrering av 

befintlig applikationsmjukvara i 

runtime objektmodellen. Integrationsexempel 

finns för nerladdning. 


12. Certifiering, test- och 

utvecklingsverktyg 

För att PROFINET produkter av 

olika slag och från olika tillverkare 

skall kunna utföra sina uppgifter i 

automationsprocessen korrekt 

måste de utbyta information över 

bussen på rätt sätt och utan fel. En 

förutsättning för detta är att 

kommunikationsprotokollet och 

applikationsprofilerna implementerats 

korrekt av tillverkaren. 

För att garantera kvaliten hos 

PROFINET produkter har PI skapat 

en certifieringsprocess. Ett PROFI- 

NET certifikat visar att produkten 

uppför sig i ett PROFINET nätverk i 

enlighet med IEC 61158. 

Ett certifieringstest är en standardiserad 

testprocedur utförd av experter 

på Test Laboratorier 

ackrediterade av PI. Endast certifierade 

PROFINET produkter garanteras 

världsomspännande konformitet 

i en automationsuppkoppling 

med noder från olika tillverkare. 

Därför får endast certifierade 

produkter bära namnet PROFINET. 

Bild 12.1: Certifieringsprocessen för en 

PROFINET-produkt. 

12.1 Certifieringsprocessen 

Bild 12.1 visar att certifiering av en 

PROFINET produkt går till på samma 

sätt som för en PROFIBUS 

produkt. Certifieringstestet för 

PROFINET kontrollerar att hårdvaruriktlinjerna 

enligt PROFINET 

specifikationen uppfylls. Huvuddelen 

av testet ägnas åt kontroll av 

PROFINET funktionaliteten. 

De definierade teststegen som 

man går igenom vid en certifieringstest 

är helt praktiskt inriktade 

och återspeglar industriella krav. 

Därför kontrolleras speciellt de situationer 

som kan uppstå dagligen i 

varje installation för att ge alla 

användare optimal säkerhet från 

första dagen när de använder sin 

produkt i ett automationssystem. 

Certifieringstestet delas upp i följande 

steg: 

• Test av hårdvaran 

• Automatiserad 

state machine test 


• Simulering av diagnostik och 

larm 

• Interoperabilitetstest 

• Kontroll av GSD filen 

Som systemanvändare kan du förlita 

dig på att automationsenheten 

kommer att uppvisa ett stabilt 

uppträdande under många år. 

12.2 Utdelande av certifikat 

När en produkt har klarat alla tester 

kan tillverkaren ansöka om ett 

certifikat från PI Support Center. 

Varje certifierad produkt får ett certifikatnummer 

som referens. Certifikatet 

är giltigt i 3 år och kan 

förnyas efter en ny test. 

Test som leder till certifiering kan 

endast utföras av ackrediterade 

testlaboratorier. Adresser till dessa 

testlaboratorier finns på 

www.profinet.com. 

12.3 Verktyg 

XML Viewer 

Det är ofta viktigt för användaren 

att kontrollera funktionaliteten hos 

en PROFINET fältenhet utan att ha 

expertkunskap om vad en GSD- 

eller PCD-fil innehåller. Till hjälp 

finns då en XML Viewer. Den kan 

laddas ner från www.profinet.com. 

Med XML Viewer kan GSD filer för 

PROFINET IO och PCD filer för 

PROFINET CBA inspekteras. 

XML Viewern tolkar sådana filer 

och kan också kontrollera att de är 

korrekta. 

Valfri XML editor kan användas för 

att skapa en GSD- eller PCD-fil. 

Ethereal 

Bussmonitorn som kan laddas ner 

från www.ethereal.com kan användas 

för att se alla PROFINET och 

Ethernet telegram och visa dem i 

ett lämpligt format. Tack vare sina 

många triggningsfunktioner är detta 

verktyg ett måste för utvecklare. 

Testverktyg för PROFINET 

CBA 

För att kunna förbereda nyutvecklade 

produkter för certifiering finns 

ett testverktyg för PROFINET CBA 

att ladda ner från www.profinet.com. 

Med detta testverktyg kan 

produkttillverkare utföra statiska 

test innan certifieringen. 

Komponenteditor 

PROFINET komponenter kan konstrueras 

med hjälp av PROFINET 

Component Editor som finns för 

nerladdning på www.profinet.com. 

Detta verktyg är värdefullt för alla 

som skall utveckla PROFINET 

komponenter. Det genererar automatiskt 

all nödvändig information 

som PROFINET förbindelseeditor 

behöver. 


13. PI – organisationen 

En öppen teknologi behöver en 

företagsobunden organisation som 

arbetsplattform för underhåll, fortsatt 

utveckling och marknadsföring. 

Därför bildades 1989 PNO (PROFI- 

BUS Nutzerorganisation e.V.) som 

en ideell intresseförening för tillverkare, 

användare och institutioner. 

PNO är en av medlemmarna i 

paraplyorganisationen PROFIBUS- 

/PROFINET International (PI) som 

bildades 1995. Med 24 regionala 

användarorganisationer, RPA 

(Regional PROFIBUS/PROFINET 

Associations), och cirka 1300 medlemmar 

i 6 världsdelar, representerar 

PI den största intressegruppen 

i världen för industriell kommunikation. 

De lokala organisationerna, 

RPA, deltar på mässor och 

lokala arrangemang. De ser också 

till att nya krav från marknaden blir 

uppmärksammade i det fortsatta 

utvecklingsarbetet. 

13.1 PI:s uppgifter 

De viktigaste uppgifterna för PI är: 

• Underhåll och vidareutveckling 

av teknologierna PROFIBUS 

och PROFINET. 

• Support av en global spridning 

av teknologierna. 

• Skydd av användares och tillverkares 

investeringar genom 

arbete för standardisering. 

• Representation av medlemmarnas 

intresse i standardiseringsorgan 

och -föreningar. 

Bild 13.1: PI-organisationen 

• Global teknisk support genom 

kompetens- och utbildningcentra. 

• Kvalitetskontroll genom produktcertifiering. 

Medlemskap 

Medlemmarna organiseras regionalt. 

Medlemskap är öppet för alla 

företag, föreningar, institutioner och 

personer som vill delta konstruktivt 

i utvecklingen och spridningen av 

PROFIBUS och PROFINET teknologierna. 

Genom de samlade 

resurserna från ofta mycket olika 

medlemmar och olika industrier 

uppnås en bra synergi och ett 

produktivt utbyte av information. 

Detta leder till innovativa lösningar, 

effektivt utnyttjande av resurser 

och konkurrensfördelar på marknaden. 

13.2 Organiserandet av den 

tekniska utvecklingen 

Aktiviteter för den tekniska utvecklingen 

styrs av en styrande kommitté 

(Advisory Board). 

De som arbetar med utvecklingen 

är organiserade i kommittéer, TC 

(Technical Committees) med mer 

än 50 fasta arbetsgrupper, WG 

(Working Group). Det finns också 

ett varierat antal av tillfälliga WG 

för begränsade uppgifter. 

WG arbetar fram nya specifikationer 

och profiler, stöder kvalitetskontroll 

och standardisering, deltar 

i standardiseringsorganisationer 

och stöder en effektiv marknadsföring 

med presentationer och konferenser 

för att sprida teknologier- 

na. PI Support Center koordinerar 

all pågående verksamhet. 

Mer än 500 experter deltar i arbetsgrupperna 

för utveckling och marknadsföring 

av PROFINET och 

PROFIBUS. 

Uppdelningen i mer än 50 WG ger 

ett mycket effektivt utvecklingsarbete 

koncentrerat för respektive 

grupp på begränsade ämnen och 

industribranscher. 

Alla medlemmar har rätt att delta i 

arbetsgrupperna och kan därmed 

ha inflytande på den fortsatta utvecklingen. 

Alla nya resultat 

presenteras för medlemmarna för 

kommentarer innan de utges av 

Advisory Board. 

13.3 Teknisk support 

PI stöder mer än 30 kompetens- 

(PCC) och utbildningscentra (PTC) 

över hela världen och har 7 

ackrediterade testlaboratorier för 

certifieringsarbete. Dessa 

organisationer ger råd till, utbildar 

och ger teknisk support till 

användare och tillverkare på 

många sätt respektive utför 

certifieringstest. Som delar av PI 

utför de sina tjänster i en anda av 

tillverkaroberoende och enligt 

gemensamma regler. De kontrolleras 

regelbundet med avseende 

på kompetens och lämplighet enligt 

en ackreditionsprocess för respektive 

grupp. Aktuella adresser finns 

på organisationens hemsida. 


13.4 Dokumentation 

Till medlemmarnas och tillverkares 

hjälp har PI tagit fram omfattande 

dokumentation. Alla skrifter finns 

på engelska och många på 

svenska och andra språk. 

PROFINET Standard 

Innehåller de grundläggande specifikationerna 

för PROFINET CBA 

och PROFINET IO tillsammans 

med ett urval av andra dokument 

som till exempel GSDML device 

description för PROFINET IO. 

PROFINET Guider 

Omfattande specifikationer för implementering, 

testförfarande och 

installation. 

PROFINET Profiler 

Omfattande godkända profilspecifikationer. 

Här skiljer man på 

branschspecifika och allmänna 

applikationsprofiler. 

Broschyrer och böcker 

Viktiga teman presenteras i 

broschyrer för marknadsföring. Det 

finns till exempel en 6-sidig allmän 

broschyr om PROFINET och en 

annan om aktuella PROFINET 

produkter. 

Dokumentationen kan laddas ner 

från hemsidan www.profinet.com. 

De kan också beställas på en CD. 

På hemsidan hittar man också en 

litteraturförteckning. 

13.5 Hemsida 

Bild 13.2: Organisationen för den tekniska utvecklingen 

PI administrerar en delad hemsida 

på engelska för både PROFIBUS 

och PROFINET (www.profibus.com 

och www.profinet.com). RPA i olika 

länder har dessutom lokala 

hemsidor på deras eget språk. Till 

exempel finns den svenska 

hemsidan www.profibus.se som 

man kan nå både direkt och via 

PI:s hemsida. 

Här presenteras aktuella ämnen 

och aktiviteter (nyheter, mässor, 

pressreleaser mm.). Tekniken 

presenteras på ett lättillgängligt sätt 

och här kan medlemmar fritt ladda 

hem alla tekniska dokument och 

marknadsmaterial. På den internationella 

hemsidan finns FAQ, 

WBT och forum för diskussion och 

frågor. 

Forumet finns i två upplagor dels 

för PROFIBUS och dels för 


Produktkatalogen för PROFIBUS 

och PROFINET produkter ger en 

utmärkt översikt av medlemsföretagens 

kapacitet. 


14. Ordlista 

AR Application Relation 

Logisk applikationsrelation mellan två deltagare. Den kan 

omfatta mer än en kommunikationsrelation. 

Princip för etablerande av 

Client/Server 

förbindelse 

Den nätverksnod som etablerar förbindelsen kallas klient. 

Server är den nod med vilken förbindelse har etablerats. 

CR Communication Relation 

Logisk kommunikationsrelation (kanal) mellan två 

deltagare. Den sköts av ett angivet protokoll. 

CSMA/CD 

Carrier Sense Multiple 

Access/Collision Detection 

Process för access till Ethernet för de enskilda deltagarna 

samt kollisionsdetektering. 

DCP Discovery and Basic Configuration 

Definierar tilldelningen av IP parametrar med hjälp av 

tillverkarspecifika konfigurerings-/programmeringsverktyg 

eller med till exempel PROFINET förbindelseeditor. 

DHCP 

Dynamic Host Configuration 

Protocol 

De facto standard för dynamisk tilldelning och 

administration av IP adresser i ett fördefinierat område. 

ERP Enterprise Resource Planning 

Funktioner och system för övergripande planering och 

uppföljning av produktionsanläggningar och företag. 

Ethernet 

Skyddat varumärke ägt av Xerox 

(sedan 1975) 

Ethernet är standardiserat och beskriver den fysiska nivån 

och data link nivån för ett nätverk. 

Del av ett Ethernettelegram som anger protokolltypen. 

Ethertype 

Ethertyper utdelas av IEEE. De är därför ett enstämmigt 

urvalskriterium för olika protokoll. RT kommunikation inom 

ett nätverk indikeras i PROFINET med Ethertype 0x8892. 

Tillverkaroberoende verktyg för konfiguration av 

Förbindelseeditor 

FTP File Transfer Protocol 

systemöverspännande applikationer. Förbindelseeditorn 

sammankopplar de individuella applikationerna grafiskt för 

hela installationen. 

Protokoll baserat på TCP/IP för överföring av filer. 

Gateway 

Övergång mellan två nätverk som har olika mjukvara och 

hårdvara 

En GSD (General Station Description) innehåller en XML- 

GSD General Station Description 

baserad beskrivning av I/O-enhetens egenskaper som 

kommunikationsparametrar och data för modulerna: antal, 

typ, konfiguration, parametrar och diagnosinformation. 

GSDML 

HMI 

General Station Description 

Markup Language 

Human Machine Interface 

GSDML är det beskrivande språk som används för att 

skapa en GSD fil för PROFINET IO enheter. Det är baserat 

på XML. 

Ett operatörs- och övervakningssystem. 

HTML 

HTTP 

Hypertext Markup Language 

Hypertext Transfer Protocol 

Ett språk för att framställa dokument, till exempel för 

webben. 

Applikationsprotokoll som stöds av World Wide Web. 

I&M 

Functions 

Identification and Maintenance 

Functions 

I&M funktioner är funktioner för allmän information om 

produkter, som tillverkare, version, beställningsdata mm. 

I-/O- 

Supervisor 

Programmeringsenhet/PC för drifttagning och diagnostik i 

PROFINET IO. 

IO-Controller 

IO-Device 

En enhet (normalt ett styrsystem) som initierar I/Odatautbyte. 

Decentralt placerad fältenhet som styrs av en I/O controller. 

IP Internet Protocol 

Förbindelselöst protokoll för överföring av datatelegram. IP 

används oftast i kombination med TCP för att tillförsäkra en 

säker dataöverföring. 

Isokron realtidskanal för speciellt krävande 

IRT Isochronous Real-Time 

precisionsstyrning/reglering till exempel motion control 

applikationer (klocksynkrona applikationer). När den 

implementeras med hårdvara kan man uppnå klockcykler 

på under 1 ms med en synkron noggrannhet på

Komponent- 

generator 

MAC adress Media Access Control adress 

MES Manufacturing Execution System 

Objekt 

OLE Object Linking and Embedding 

OPC OLE for Process Control 

PCD 


Component 

Editor 

Proxy 

PROFINET Component 

Description 

RPC Remote Procedure Call 

RT Real-Time 

Runtime . 

SNMP 

Switchteknologi 

TCP 

Simple Network Management 

Protocol 

Transmission Control 

Protocol/Internet Protocol 

UDP User Datagram Protocol 

UIC 

Union Internationale des Chemins 

de Fer 

VLAN Tag Virtual Local Network 

Funktionell utökning av ett tillverkarspecifikt 

konfigureringsverktyg för att generera den XML-baserade 

PROFINET Component Description (PCD). 

Kallas också Ethernet adress; används för att identifiera en 

Ethernetnod. Ethernetadressen är 6 byte lång och utdelas 

av IEEE. 

Ett antal standardiserade processer för styrning och 

uppföljning av produktion och anläggning. 

Informationsobjekt vars status kan ändras och som har en 

definierad reaktion på inkommande meddelanden. 

Mekanism för generering och editering av dokument som 

innehåller objekt skapade i olika applikationer. 

Allmänt accepterat interface för utbyte av data mellan 

Windowsbaserade applikationer inom automation. 

Introducerades 1996. 

XML-baserad fil som innehåller information om en 

PROFINET komponents funktioner och objekt. 

Självständigt verktyg för genereringen av XML-baserade 

PROFINET Component Description (PCD) filer; finns för 

nerladdning från www.profibus.com . 

Ett representerande objekt som står för en fältenhet eller 

en grupp av fältenheter sett från PROFINET. Proxyn 

representerar på Ethernet en eller flera PROFIBUS 

enheter. 

Definierat interface som medger att program i en 

fjärransluten enhet anropas. 

Realtidskanal för överföring av tidskritiska processdata. 

Kan implementeras som mjukvara i befintliga styrkretsar. 

Beteckning på status för ett system som är "i drift" till 

skillnad för statusen "under konfigurering". 

Ett TCP/IP-baserat kommunikationsprotokoll för underhåll 

och övervakning av nätverkskomponenter. 

Teknologi för segmentering av ett Ethernetnätverk i olika 

undernät för att undvika kollisioner och uppnå bättre 

bandbreddsutnyttjande. 

Kommunikationsprotokoll för överföring av data mellan 

lokala nätverk. TCP är förbindelseorienterat och används 

för kommunikation på Internet. TCP används normalt 

tillsammans med IP (TCP/IP). 

Transportprotokoll med broadcast karakteristik, lämpligt för 

överföring av tidskritiska I/O-data. 

Internationella järnvägsunionen 

Del av ett Ethernettelegram som används för den 

prioriterade överföringen av RT data. Den består 

huvudsakligen av prioriteringsinformation för telegrammet 

och gör att det skickas vidare med prioritet i switchar. 

WTB Wire Train Bus Järnvägsrelaterad kommunikation 

XML Extensible Markup Language Definitionen av en strukturerad databeskrivning. 

Mer information, liksom dokumentation för PROFIBUS och PROFINET, verktyg, 

PROFINET Runtime Source Software mm. finns på www.profinet.com. 



Systembeskrivning 

Version April 2006 

Beställningsnummer 4.132.SE 

Utgivare 

PROFIBUS Nutzerorganisation e. V. PROFIBUS i Sverige, PiS 

Haid-und-Neu-Straße 7 Box 252 

76131 Karlsruhe 281 23 HÄSSLEHOLM 

Germany Sverige 

Phone: +49 721 96 58 590 Tel. : +46 (0) 451 / 49440 

Fax: +49 721 96 58 589 Fax : +49 (0) 451 / 89833 

info@profibus.com kansli@profibus.se 

Förbehåll 

PNO / PiS har tagit fram innehållet i denna broschyr så noggrant som möjligt. Trots det kan inte fel uteslutas. 

Data kontrolleras dock regelbundet och fel rättas till i den version som finns på vår hemsida. 

Benämningar i denna skrift kan vara registrerade varumärken, om de används av tredje part kan det strida mot 

ägarens rättigheter. 

Denna skrift ersätter inte standard IEC 61158 och ej heller IEC 61784, PROFIBUS och PROFINET riktlinjer, 

profiler och guider samt PROFINET Runtime mjukvara. I alla tveksamma fall hänvisas till nämnda publikationer. 

©Copyright: PROFIBUS i Sverige ekonomisk förening 2006. Alla rättigheter förbehålles.

Australia & New Zealand 

PROFIBUS User Group 

Mr. John Immelmann 

PO Box 797 

North Ryde Business Centre 

NSW 1670 North Ryde 

Phone: +61 2 8877 7007 

Fax: +61 2 8877 7099 

australia@profibus.com 

PROFIBUS Belgium 

Mr. Herman Looghe 

August Reyerslaan 80 

1030 Brussels 

Phone: +32 2 706 80 00 

Fax: +32 2 706 80 09 

belgium@profibus.com 

Ass. PROFIBUS Brazil 

c/o Siemens Ltda IND1 AS 

Mr. Paulo Camargo 

R. Cel. Bento Bicudo, 111 

05069-900 Sao Paolo, SP 

Phone: +55 11 3833 4958 

Fax: +55 11 3833 4183 

brazil@profibus.com 

Chinese PROFIBUS User Organisation 

c/o China Ass. for Mechatronics 

Technology and Applications 

Mrs. WangJun 

1Jiaochangkou Street Deshengmenwai 

100011 Beijing 

Phone: +86 10 62 02 92 18 

Fax: +86 10 62 01 78 73 

china@profibus.com 

PROFIBUS Association Czech Republic 

Mr. Zdenek Hanzalek 

Karlovo nam. 13 

12135 Prague 2 

Phone: +420 2 2435 7610 

Fax: +420 2 2435 7610 

czechrepublic@profibus.com 

PROFIBUS Denmark 

Mr. Kim Husmer 

Jydebjergvej 12A 

3230 Graested 

Phone: +45 40 7896 36 

Fax: +45 44 9777 36 

denmark@profibus.com 

PROFIBUS Finland 

c/o AEL Automaatio 

Mr. Taisto Kaijanen 

Kaarnatie 4 

00410 Helsinki 

Phone: +35 8 9 5307259 

Fax: +35 8 9 5307360 

finland@profibus.com 

France PROFIBUS 

Mrs. Christiane Bigot 

4, rue des Colonels Renard 

75017 Paris 

Phone: +33 1 42 83 79 13 

Fax: +33 1 42 83 79 13 

france@profibus.com 

PROFIBUS International 

Support Center 

Haid-und-Neu-Straße 7 

76131 Karlsruhe 

Phone: +49 721 96 58 590 

Fax: +49 721 96 58 589 

info@profibus.com 

www.profibus.com 

PROFIBUS Nutzerorganisation e.V. (PNO) 

Mr. V. Oestreich, Mr. P. Wenzel 

Haid-und-Neu-Str. 7 

76131 Karlsruhe 

Phone: +49 721 96 58 590 

Fax: +49 721 96 58 589 

germany@profibus.com 

Irish PROFIBUS User Group 

University of Limerick 

Mr. Hassan Kaghazchi 

Automation Research Centre 

National Technology Park - Plassey 

Limerick 

Phone: +353 61 202 107 

Fax: +353 61 202 5 

ireland@profibus.com 

PROFIBUS Network Italia 

Mr. Maurizio Ghizzoni 

Via Branze, 38 

25123 Brescia 

Phone: +39 030 338 4030 

Fax: +39 030 396 999 

pni@profibus.com 

Japanese PROFIBUS Organisation 

Mr. Shinichi Motoyoshi 

Takanawa Park Tower 

3-20-14 Higashi-Gotanda, Shinagawa-ku 

Tokyo 141-8641 

Phone: +81 3 5423 8628 

Fax: +81 3 5423 8734 

japan@profibus.com 

Korea PROFIBUS Association 

Mr. Cha Young-Sik 

#306, Sungduk Building 

1606-3, Seocho-dong, Seocho-gu 

Seoul 137-070, Korea 

Phone: +82 2 523 5143 

Fax: +82 2 523 5149 

korea@profibus.com 

PROFIBUS Nederland 

c/o FHI 

Mr. Dolf van Eendenburg 

P.O. Box 2099 

3800 CB Amersfoort 

Phone: +31 33 469 0507 

Fax: +31 33 461 6638 

netherlands@profibus.com 

PROFIBUS User Organisation Norway 

c/o AD Elektronikk AS 

Mr. Kai Atle Myrvang 

Haugenveien 2 

1401 Ski 

Phone: +47 909 88640 

Fax: +47 904 05509 

norway@profibus.com 

PROFIBUS Polska 

Mr. Dariusz Germanek 

ul. Konarskiego 18 

44-100 Gliwice 

Phone: +48 32 371365 

Fax: +48 32 372680 

poland@profibus.com 

PROFIBUS User Org. Russia 

c/o Vera + Association 

Mrs. Olga Sinenko 

Nikitinskaya str, 3 

105037 Moscow, Russia 

Phone: +7 095 742 68 28 

Fax: +7 095 742 68 29 

russia@profibus.com 

PROFIBUS Slovakia 

Dept. of Autom. KAR FEI STU 

Mr. Richard Balogh 

Slovak Technical University 

Ilkovièova 3 

812 19 Bratislava 

Phone: +421 2 6029 1411 

Fax: +421 2 6542 9051 

slovakia@profibus.com 

PROFIBUS Association South East Asia 

Mr. Volker Schulz 

60 MacPherson Road, 4th Floor 

Singapore 348615 

Phone: +65 6490 6464 

Fax: +65 6490 6465 

southeastasia@profibus.com 

PROFIBUS User Organisation Southern Africa 

Mr. Dieter Dilchert 

P.O. Box 16887 

1612 Dowerglen 

Phone: +27 11 201 3200 

Fax: +27 11 609 5850 

southernafrica@profibus.com 

PROFIBUS i Sverige 

Mr. Peter Bengtsson 

Kommandörsgatan 3 

28135 Hässleholm 

Phone: +46 4 51 49 460 

Fax: +46 4 51 89 833 

sweden@profibus.com 

PROFIBUS Nutzerorganisation Schweiz 

Mrs. Karin Beyeler 

Kreuzfeldweg 9 

4562 Biberist 

Phone: +41 32 672 03 25 

Fax: +41 32 672 03 26 

switzerland@profibus.com 

The PROFIBUS Group 

Mr. Bob Squirrell 

The New House 

1 Grove Road 

Epsom, Surrey, KT17 4DE 

Phone: +44 20 7871 7413 

Fax: +44 870 141 7378 

uk@profibus.com 

PTO 

Mr. Michael J. Bryant 

16101 N. 82nd Street, Suite 3B 

Scottsdale, AZ 85260 USA 

Phone: +1 480 483 2456 

Fax: +1 480 483 7202 

usa@profibus.com 

© Copyright by PNO 04/06 

all rights reserved 4.132

PROFINET Systembes. - Profibus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?