Förstudie/Riskanalys - Halmstads Energi och Miljö AB
Förstudie/Riskanalys - Halmstads Energi och Miljö AB
Förstudie/Riskanalys - Halmstads Energi och Miljö AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Förstudie</strong>/<strong>Riskanalys</strong><br />
Gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
2013-02-01<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad<br />
Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Innehåll<br />
1. Sammanfattning .............................................................................................................................. 3<br />
2. Bakgrund........................................................................................................................................... 4<br />
2.1 Skadedjur ..................................................................................................................................... 4<br />
2.2 Mikrobiologiska hälsofaror ......................................................................................................... 5<br />
2.3 Anläggningsbeskrivning .............................................................................................................. 6<br />
3. Syfte <strong>och</strong> målsättning ..................................................................................................................... 9<br />
4. Avgränsningar .................................................................................................................................. 9<br />
5. Metod ............................................................................................................................................... 10<br />
6. Flödesschema ................................................................................................................................. 13<br />
6.1 Beskrivning av flödesschema ................................................................................................... 14<br />
7. Riskbedömning ............................................................................................................................. 16<br />
7. 1 Riskbedömning, skadedjur ...................................................................................................... 16<br />
7.2 Riskbedömning, mikrobiologiska hälsofaror för person ........................................................ 22<br />
8. Slutsats riskbedömning ............................................................................................................... 32<br />
9. Referenser...................................................................................................................................... 34<br />
10. Bilagor ........................................................................................................................................... 35<br />
Bilaga 1 – Hamnen, lossningsplatser samt transportväg till mellanlagringsplats ...................... 35<br />
Bilaga 2 - Ritning över transportvägar från hamn/mellanlagringsplast Östra Hamnen till<br />
Kristinehedsverken ......................................................................................................................... 36<br />
Bilaga 3 - Kort information om skadedjur upptagna i riskanalysen för skadedjur .................... 37<br />
Bilaga 4 - Begrepp mikrobiologiska hälsofaror ............................................................................. 44<br />
Sida 2 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
1. Sammanfattning<br />
Syftet med förstudien är att kartlägga vilka typer av skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror som skulle kunna<br />
förekomma vid respektive hantering/processteg vid import av avfallsbränsle från Irland.<br />
Målsättningen är att HEM skall få ett underlag för att kunna arbeta förebyggande för att förhindra eventuella<br />
problem med skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror.<br />
För att tydliggöra samtliga process/hanteringssteg vid hanteringen av avfallsbränsle har ett flödesschema tagits<br />
fram. För respektive process/hanteringssteg har potentiella risker med avseende på skadedjur <strong>och</strong><br />
mikrobiologiska hälsofaror listats.<br />
I riskanalysen har vi utgått från att avfallsbränslet kommer bestå av utsorterat hushålls- <strong>och</strong> industriavfall.<br />
Patogena mikroorganismer i avfallsbränslet kan orsaka sjukdom hos personer som kommer i kontakt med dem.<br />
Det kommer främst att vara personalen som kommer att komma i kontakt med eventuella patogener <strong>och</strong> då<br />
främst via bioaerosoler vid öppen hantering av avfallsbränsle t.ex. vid omhändertagandet av trasiga balar <strong>och</strong><br />
vid sprättning av balar i container. Provtagningar kan utföras för att undersöka mängden bioaerosoler vid<br />
öppen hantering. Det går även att analysera förekomsten av patogena mikroorganismer i avfallsbränslet genom<br />
stickprovskontroller. Resultatet från analyserna kan sedan användas för att göra en mer specifik riskanalys.<br />
Risk för infektion kan förutom bioaerosoler även uppstå vid kontakt med stickande <strong>och</strong> skärande föremål i<br />
avfallsbränslet. Om obehöriga tar sig in på området i östra hamnutfyllnaden finns det risk för att de utsätts för<br />
hälsofaror. I dagsläget är inte hela mellanlagringsplatsen inhägnad/skyltat något som bör ses över.<br />
Personalen som kommer att komma i kontakt med avfallsbränslet bör få en utbildning i riskerna som kan<br />
uppkomma vid hanteringen av avfallsbränslet samt förebyggande åtgärder. Vid utbildningen är det bra att ta<br />
upp t ex smittvägar, personlig skyddsutrustning, personlig hygien <strong>och</strong> information om skadedjur. Vid förekomst<br />
av skadedjur är det viktigt att personalen upptäcker eventuella problem tidigt <strong>och</strong> man bör fastställa rutiner för<br />
hur man ska gå tillväga om man misstänker förekomst.<br />
Rekommendationen är att det bör finnas förebyggande skadedjursskydd på samtliga platser där avfallsbränslet<br />
kommer att hanteras <strong>och</strong> lagras både i Halmstad <strong>och</strong> i exportlandet.<br />
Om avfallsbränslet inte innehåller det som utlovas finns en ökad risk för skadedjur. Rutiner för hur<br />
mottagningskontrollen av avfallsbränslet ska gå till bör tas fram.<br />
För att minimera risken att skadedjur får tillträde till avfallsbränslet är det viktigt att balarna hålls hela.<br />
Instruktion som beskriver vad en trasig bal är <strong>och</strong> hur den ska hanteras bör tas fram.<br />
Lagring av balarna bör inte ske under för lång tid. Rutin för hur man ska säkerhetssälla att först in – först ut<br />
tillämpas för avfallsbränslebalarna bör tas fram.<br />
Förekomst av skadedjur i eller på avfallsbränslet kan komma att variera under årstiderna, under de kalla<br />
månaderna är risken för skadedjur mindre än under de varma.<br />
I riskanalysen har vi kommit fram till att det bästa sättet att transportera avfallsbränslet från<br />
mellanlagringsplatsen till Kristinehedsverken är hela balar på täckt trailer.<br />
Det är enligt vår mening viktigt att tänka på vad eventuell container eller trailer kommer att användas till efter<br />
transporten av avfallsbränsle. Vår rekommendation är att man ser över rengöringsrutiner av container eller<br />
trailer som ska användas vid känsliga verksamheter 1 efter att de transporterat avfallsbränsle.<br />
Efter en period av import av avfallsbränsle bör en uppföljande studie utföras för att se hur det verkliga utfallet<br />
blev.<br />
1 Exempelvis livsmedelsindustrier<br />
Sida 3 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
2. Bakgrund<br />
Halmstad <strong>Energi</strong> & <strong>Miljö</strong> (HEM) har en ambition att få ett underlag för kommande diskussioner gällande<br />
skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror vid import av avfallsbränsle. HEM har anlitat Anticimex Halmstad för<br />
att utföra en förstudie/riskanalys för att kartlägga eventuella risker som kan finns med de process/<br />
hanteringssteg som kommer att beröras.<br />
2.1 Skadedjur<br />
Skadedjur är alla djur som direkt eller indirekt utgör någon form av hot mot människan, hennes husdjur, miljö,<br />
hälsa eller säkerhet.<br />
För att skadedjur ska kunna överleva <strong>och</strong> föröka sig så behöver de oberoende på art tre faktorer, dessa är föda,<br />
skydd/boplats <strong>och</strong> vatten. Då samtliga av dessa faktorer kan förekomma/finnas tillgängliga i, i sort sett samtliga<br />
process/hanteringssteg vid import av avfallsbränsle är det relevant att redan i ett tidigt stadium kartlägga risker<br />
med skadedjur. Det som är relevant att få reda på är vilka arter av skadedjur som kan tänkas förekomma<br />
genom hela kedjan samt hitta förbyggande åtgärder för att minimera risken för att skadedjur blir ett stort<br />
problem vid importen av avfallsbränsle. Bekämpning av skadedjur gör man bäst genom att arbeta<br />
förebyggande med att eliminera ovanstående förutsättningar (föda, skydd <strong>och</strong> vatten). Om kontroll av dessa<br />
miljöfaktorer inte är möjlig får man ta till antingen fysisk eller kemisk bekämpning.<br />
Skadedjur <strong>och</strong> smittspridning<br />
Överföring av sjukdomar från djur till människa benämns zoonoser. Skadedjur kan själva, eller via ohyra i<br />
pälsen, sprida smitta till människor <strong>och</strong> husdjur. Många smittämnen finns huvudsakligen hos olika djurslag men<br />
kan via vektorer (t.ex. insekter) föras över till människan. Viktiga vektorer för spridning av smitta är t.ex. loppor,<br />
löss, fästingar <strong>och</strong> andra kvalster. Dessa vektorer bär smittämnet mer eller mindre permanent <strong>och</strong> utsöndrar<br />
den via bl.a. saliv <strong>och</strong> avföring. Om vektorerna saknas eller uteblir försvåras smittspridningen.<br />
Sjukdomar som sprids via vektorer i Sverige är t.ex. TBE <strong>och</strong> Borrelios som sprids med fästingar. I andra länder<br />
förekommer t.ex. olika varianter av tyfus som sprids via loppor, lus <strong>och</strong> kvalster.<br />
Enligt SVA (Statens Veterinär medicinska Anstalt) är gnagare viktiga smittspridare <strong>och</strong> reservoarer för<br />
smittämnen. Gnagare har en mycket hög fruktsamhet <strong>och</strong> god anpassningsförmåga. De kan snabbt dra nytta av<br />
ändrade miljöförhållanden <strong>och</strong> kan, i frånvaro av jagande djur, öka sina populationsstorlekar mycket snabbt<br />
<strong>och</strong> kallas därför opportunister. Olyckligtvis är opportunistiska arter också mycket lämpade för att sprida<br />
sjukdomar. Eftersom smågnagare i regel lever i närheten av mänsklig bebyggelse <strong>och</strong> gärna äter av vår föda,<br />
utgör de en viktig länk i smittspridningen mellan vilda ekosystem, tamdjur <strong>och</strong> människor. Studier har visat att<br />
en ökning av antalet gnagare direkt ger en ökning av infektionssjukdomar hos människor <strong>och</strong> tamdjur <strong>och</strong><br />
under de senaste årtiondena har antalet insjuknade människor kopplade till gnagarkontakter ökat globalt sett.<br />
Vid avfallshantering kan gnagare föra med sig smitta genom att vara en passiv smittbärare dvs. de får med sig<br />
smittämnet på kroppen <strong>och</strong> för det vidare. De kan också vara direkt bärare av smittämnet genom att de ätit<br />
avfall som innehåller smittämnet exempelvis Salmonella. Gnagarna kan också vara bärare av olika vektorer.<br />
Även fåglar kan sprida smitta på liknande sätt. Flugor kan sprida smitta genom att föra med sig smittämnen<br />
från en plats till en annan t.ex. från avfall till livsmedel. Även andra insekter främst kackerlackor kan föra<br />
smittämnen med sig.<br />
Avföring från gnagare <strong>och</strong> fåglar kan innehålla både levande <strong>och</strong> döda mikroorganismer som kan orsaka<br />
hälsofaror. Det är viktigt att känna till att det kan finnas en risk vid hanteringen av material där det kan<br />
förekomma avföring från gnagare <strong>och</strong> fåglar. Smittvägarna kan vara via direktkontakt med avföringen eller via<br />
bioaerosoler. Döda skadedjur kan också utgöra en smittkälla. Det finns ett antal zoonoser som kan förekomma<br />
mellan gnagare <strong>och</strong> människa dessa är t.ex. harpest, Q-feber <strong>och</strong> leptospirainfektion. Av dessa orsakar harpest<br />
flest sjukdomsfall i Sverige. Övriga två är relativt ovanliga. Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila<br />
psittaci <strong>och</strong> är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Smittämnet sprids till människa från fåglar, främst<br />
som luftburen smitta<br />
Sida 4 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
2.2 Mikrobiologiska hälsofaror<br />
Mikrobiologiska organismer finns runt omkring oss överallt <strong>och</strong> vi utsätts ständigt för dem. Många av dem<br />
behöver vi för att överleva men en del av dem betraktas som patogener (sjukdomsframkallande).<br />
Mikrobiologiska risker brukar delas in i fyra olika kategorier, bakterier, virus, parasiter <strong>och</strong> mögel. Bakterier<br />
behöver tillgång till näring, vatten, rätt temperatur, syre (aerob/anaerob miljö), rätt pH samt tid på sig för att<br />
kunna överleva samt föröka sig. Samtliga av dessa faktorer kan tänkas uppkomma vid hantering av<br />
avfallsbränslet, på grund av det är det relevant att ta med den mikrobiologiska aspekten vid en riskanalys.<br />
Mögel finns överallt <strong>och</strong> kan under rätt förutsättningar få fäste <strong>och</strong> börja tillväxa på olika ytor. Mögel använder<br />
organiska ämnen som energikälla. Mögelsvampar kräver även tillgång på vatten, rätt temperatur samt rätt pHvärde<br />
för att kunna tillväxa. Även dessa är faktorer som skulle kunna finnas i avfallsbränslet.<br />
Virus samt Parasiter kräver någon typ av värdcell (levande organism) för att föröka sig <strong>och</strong> med tanke på att<br />
skadedjur kan finnas <strong>och</strong> spridas med avfallsbränslet kan de vara bärare av sådana mikroorganismer.<br />
Med tanke på att förutsättningar för tillväxt <strong>och</strong> överlevnad av mikroorganismer finns, finns det risk för att<br />
dessa mikrobiologiska hälsofaror kan nå personer som på något sett kommer i kontakt med avfallsbränslet.<br />
Avfallsfraktioner <strong>och</strong> hälsofaror<br />
I RVF:s rapport 2005:11 om smittspridning via kompost <strong>och</strong> biogödsel från behandling av organiskt avfall<br />
redovisas olika avfallsfraktioner som kan innehålla patogena mikroorganismer, se tabell 1. I rapporten<br />
konstateras det att hushållsavfall ofta innehåller en mängd olika patogener eftersom avfallet har en heterogen<br />
sammansättning. I rapporten hänvisas bland annat till en studie om mängden indikatorbakterier i uppsorterade<br />
avfallsfraktioner från hushållsavfall. Indikatorbakterierna som undersöktes var totala halten av koliformer 2 ,<br />
fekala koliformer 2 <strong>och</strong> fekala streptokocker 2 , det visade sig att det förekom olika mängder indikatorbakterier i<br />
de olika fraktionerna. En stor del av indikatorbakterierna återfanns i pappersfraktionen från hushållsavfallet.<br />
Detta förklarades med att papper ofta används till att snyta sig, plocka upp avföring från husdjur samt att det<br />
kan innehålla matrester eller avföring från blöjor. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör<br />
papper cirka 19% av hushållsavfallet.<br />
Tabell 1: Patogenkällor i organiskt avfall av betydelse för människor (RVF 2005:11)<br />
Avfallsfraktioner Patogenkälla<br />
Livsmedel <strong>och</strong> mat Kontaminerade råvaror <strong>och</strong> mat<br />
Annat hushållsavfall Blöjor, toalettpapper m.m som förorenats med<br />
fekalier; avföring från husdjur <strong>och</strong> människa.<br />
Restprodukter från garverier, mejerier, bagerier, olje- Kontaminerade råvaror <strong>och</strong> restprodukter<br />
<strong>och</strong> margarinindustri<br />
Park- <strong>och</strong> trädgårdsavfall Avföring eller urin från smittade husdjur <strong>och</strong> vilda<br />
djur tex råttor.<br />
Livsmedel<br />
Restmaterial från livsmedel kan innehålla smittämnen t.ex. bakterier <strong>och</strong> virus. Dessa kan härstamma från<br />
råvaran direkt eller uppstå vid bristande hantering i ett tidigare steg. Exempel på bakterier som kan förekomma<br />
i avfall som innehåller livsmedel, rester från livsmedel eller livsmedelsförpackningar är Salmonella,<br />
Campylobacter, EHEC (enterohemerragisk E.coli), Listeria monocytogenes <strong>och</strong> Clostridier. Exempel på virus är<br />
Hepatit.<br />
2 Koliforma bakterier är en bakterie som finns dels i avföring samt i naturliga nedbrytningsprocesser.<br />
Fekala kolforma bakterier <strong>och</strong> fekala streptokocker finns i avföring.<br />
Halten av indikatorbakterier ger en indikation på om det kan förekomma sjukdomsframkallande (patogener) i<br />
avfallsfraktionen.<br />
Sida 5 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Annat hushållsavfall<br />
Hushållsavfall kan innehålla avföring från människor <strong>och</strong> djur, främst husdjur. Avföring från människor tillförs<br />
avfallet främst via blöjor. I materialet kan det finnas bakterier, virus, protozoer <strong>och</strong> svampar som sedan kan<br />
spridas till kringliggande miljö. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör blöjor cirka 5% av<br />
hushållsavfallet. Hushållsavfallet kan också innehålla andra hygienrelaterade produkter som t.ex. bindor,<br />
hushållspapper, pappersnäsdukar m.m. Bakterier som kan förekomma i hushållsavfall är bl.a. Salmonella,<br />
Campylobacter, EHEC (enterohemerragisk E.coli). Exempel på virus som kan förekomma i annat hushållsavfall<br />
är Hepatit <strong>och</strong> Calicivirus (vinterkräksjukan). Exempel på protozoer som kan förekomma i annat hushållsavfall<br />
är Giardia <strong>och</strong> Cryptosporidium. Exempel på svampar är olika typer av mögelsvampar. Vanliga mögelsvampar är<br />
borstmögel (Aspergillus arter) <strong>och</strong> penselmögel (Pencillumarter).<br />
Restprodukter<br />
Restprodukter från garverier, mejerier, bagerier, olje- <strong>och</strong> margarinindustri kan i stort jämföras med riskerna av<br />
smittämnen från livsmedelsprodukter.<br />
Park <strong>och</strong> trädgårdsavfall<br />
Avfall från trädgårdar är fritt från humana patogener men kan innehålla smittämnen från djur så kallade<br />
zoonoser. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör trädgårdsavfall cirka 5% av<br />
hushållsavfallet.<br />
2.3 Anläggningsbeskrivning<br />
Kristinehedsverken<br />
I Halmstad har man sedan 1977 eldat avfall <strong>och</strong> sedan 1984 har man använt energin från förbränningen i<br />
<strong>Halmstads</strong> fjärrvärmenät. Årligen tar Kristinehedsverken emot cirka 180 000 ton avfall för förbränning. Avfallet<br />
omvandlas i anläggningen till energi i form av hetvatten <strong>och</strong> el. Verkningsgraden är cirka 95%.<br />
I HEM:s närområde öppnades under 2012 två nya avfallsförbränningsanläggningar. I takt med att fler<br />
avfallsförbränningsanläggningar öppnas förväntas Sverige få ett överskott på sin kapacitet när det gäller<br />
förbränning av avfall. Man räknar med att överskottet kommer att motsvara cirka 1,7 miljoner ton per år. För<br />
att kunna hålla nere fjärrvärmetaxorna har man valt att se över om man kan utöka sin import av brännbart<br />
avfall.<br />
Exportörer<br />
Inom EU har man antagit ett förbud mot att deponera avfall men trots det så deponeras idag cirka 150 miljoner<br />
ton årligen inom EU-länderna. I många av EU-länderna är det inte ekonomiskt lönsamt att bygga ut<br />
fjärrvärmenätet då värmebehovet inte är så stort i dessa länder på grund av ett mycket mildare klimat. På<br />
grund av att man inte har behov av värme skulle det innebära att man endast utvinner el från förbränningen,<br />
men det innebär att verkningsgraden blir för låg för att kunna godkännas som återvinningsmetod av EU. Detta<br />
är en bidragade orsak till att många länder har/får problem med ett överskott på brännbart avfall. För att lösa<br />
det problemet kan länderna välja att exportera sitt utsorterade brännbara avfall till andra länder inom EU då<br />
det omfattas av EU:s regler om fri rörlighet inom den gemensamma inre marknaden. Länder som detta kan bli<br />
aktuellt för är bland annat Storbritannien, Spanien, Frankrike <strong>och</strong> Italien.<br />
HEM planerar i ett första skeende att ta emot avfallsbränsle ifrån Irland. I dagsläget finns ett treårsavtal tecknat<br />
med Cellmark. Importen kommer att ske under höst till vår (september-maj).<br />
Avfallsbränslet<br />
Avfallsbränslet består av utsorterat hushålls <strong>och</strong> industriavfall. Det som importeras är enbart den brännbara<br />
återstoden. Avfallet skall vara sorterat så att lätt nedbrytbart avfall (exempelvis matavfall) sorterats bort.<br />
Avfallsbränslet kommer att kontrolleras både i ursprungslandet <strong>och</strong> i Sverige innan det förbränns.<br />
Förbränningen av avfallsbränslet är tänkt att ske på samma sätt som övrigt avfall förbränns på<br />
Kristinehedsverken. Det vill säga med samma rökgasrening <strong>och</strong> hårda miljökontroller som gäller idag. Det<br />
importerade avfallsbränslet kommer att blandas upp med det redan befintliga avfallet som går till förbränning.<br />
Sida 6 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Bearbetningen av avfallet kommer i stora drag att ske via följande process/hanteringssteg innan det lämnar<br />
avfallsanläggningen i exportlandet.<br />
1. Mottagningskontroll av inkommande avfall på avfallsanläggningen.<br />
2. Krossning<br />
3. Siktning i två steg. I fraktionen 0-50mm hamnar i huvudsak matavfall <strong>och</strong> oönskade föroreningar<br />
4. Magnetseparering<br />
5. Balning i hårt pressade balar som hålls ihop med tråd<br />
6. Inplastning med upp till 10 lager plast<br />
Process/hanteringsstegen kan komma att skilja sig lite åt om man väljer att importera avfallsbränsle från andra<br />
anläggningar än den som idag är aktuell i Cork, Irland. För vidare process/hanteringssteg se vidare under<br />
flödesschema.<br />
Avfallsbränslet kommer enligt dagens uppgifter att vara paketerat i rektangulära balar med ungefärliga mått på<br />
1x1x 1,2-1,4 meter. Varje bal uppskattas väga mellan 800-900 kg.<br />
Bild 1 & 2. Bilder på avfallsbränslebal från Cork. Bild till vänster visar avfallsbränslet, bild till höger visar inplastat avfallsbränslebal klart för<br />
leverans.<br />
Kravspecifikation<br />
Enligt information från HEM så ställs följande krav på det importerade avfallet.<br />
Avfallet klassas enligt EWC kod 19 12 10 eller 19 12 12<br />
Avfallet ska vara sorterat så att nedbrytbart avfall (matavfall) sorteras bort.<br />
Avfallet ska vara balat <strong>och</strong> inplastat i en omfattning att balarna klarar all den hantering som transportern<br />
innebär.<br />
Värmevärde: 10 – 15 Mj/kg<br />
Fukthalt max 40%<br />
Askhalt max 15%<br />
Styckestorlek 50 – 300 mm<br />
Bränslet får inte innehålla: farligt avfall, radioaktivt avfall eller avfall från sjukvård.<br />
Till varje leverans ska det medfölja en analys på innehållet.<br />
Transporter<br />
Transport av avfallsbränslet kommer att ske i exportlandet från anläggningen till närmsta hamn. Lastning på<br />
båten kommer att ske av hamnen i exportlandet. HEM ansvarar inte för någon av dessa transporter.<br />
Avfallsbränslet kommer att transporteras med fartyg från Irland till Östra hamnen i Halmstad. Vad för typ av<br />
fartyg <strong>och</strong> exakt hur avfallsbränslet kommer att vara lastat under fartygstransporten kommer att bero på typ av<br />
fartyg. Det man vet i dagsläget är att balarna kommer att vara lastade under däck.<br />
Sida 7 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Lossning <strong>och</strong> transport till mellanlagringsplasten i Östra hamnutfyllnaden kommer Hallands Hamnar, Halmstad<br />
att ansvara för. Se bilaga 1 för alternativa lossningsplaster i Halmstad hamn samt för att se transportväg mellan<br />
hamnen <strong>och</strong> mellanlagringsplasten. Transport av avfallsbränslet mellan hamnen <strong>och</strong> mellanlagringplasten<br />
kommer att ske med öppna vagnar så kallade pivåvagnar/terminalvagnar.<br />
Transport från mellanlagringsplats <strong>och</strong> Kristinehedsverken samt transport direkt från hamn till<br />
Kristinehedsverken kommer HEM att ansvara för. Transport från hamnen kommer att ske med containerlastbil<br />
eller med trailer. Det finns två alternativa transportvägar från hamnen till Kristinehedsverken, alternativ 1 samt<br />
alternativ 2. Se karta bilaga 2. Transportväg alternativ 1 kommer att förespråkas från HEM. Uppskattningsvis<br />
kommer 11 lastbilar köra mellan hamnen <strong>och</strong> Kristinehedsverken dagligen under den period som avfallsbränsle<br />
finns lagrat på mellanlagringsplasten i Östra hamnutfyllnaden.<br />
Hallands Hamnar, Halmstad hamn<br />
Hallands Hamnar, Halmstad har anmält till miljö- <strong>och</strong> hälsoskyddskontoret om hanteringen av avfallsbränslet.<br />
Hanteringen av avfallsbränslet medför inga större förändringar av verksamheten då lossning <strong>och</strong> lastning<br />
kommer att ske med den befintliga utrustning som används redan idag. Hallands Hamnar, Halmstad har fått ett<br />
beslut på att de får ta emot, lossa <strong>och</strong> lasta denna typ av gods.<br />
Hallands Hamnar, Halmstad ansvarar för lossning, uppställning samt transport av avfallsbränslet till<br />
mellanlagringsplats.<br />
Mellanlagring<br />
Mellanlagring av avfallsbränslet kommer att ske i Östra hamnutfyllnaden där man idag redan lagrar bland annat<br />
kompostmaterial. Avfallsbränslet kommer att placeras på en hårdgjord yta inne på området. Obehöriga äger<br />
inte tillträde till utrymmet i Östra hamnutfyllnaden. Området är inte inhägnat i sin helhet. En person jobbar<br />
heltid med att hålla ordning på området. Vid behov kan extra personal finnas på plats vid lastning <strong>och</strong><br />
spräckning av balar.<br />
Mellanlagring av avfallsbränslet uppskattar man kommer ske under max 2-3 veckor per leverans. Under denna<br />
period kan det ankomma fler leveranser vilket innebär att lagring av avfallsbränsle kommer att ske jämnt under<br />
hela året. Så länge det finns avfallsbränsle på mellanlagringen kommer man att prioritera att förbränna detta.<br />
I området runt omkring mellanlagringsplasten i Östra Hamnutfyllnaden finns olika typer av byggnader <strong>och</strong><br />
verksamheter. Närmsta angränsande verksamhet ligger cirka 200 meter från mellanlagringsplatsen, närmsta<br />
bostads/fritidshus ligger cirka 500 meter från mellanlagringsplatsen.<br />
Sida 8 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
3. Syfte <strong>och</strong> målsättning<br />
Syftet med förstudien är att kartlägga vilka typer av skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror som skulle kunna<br />
finnas vid respektive steg i hanteringen av det importerade avfallsbränslet.<br />
Huvudfrågorna som man vill finna svar på är följande;<br />
Vilken typ av skadedjur skulle kunna förekomma vid hanteringen av importerat avfallsbränsle?<br />
Vilka mikrobiologiska hälsofaror skulle kunna finns i/komma med i avfallsbränslet?<br />
Hur ska man på bästa sätt undvika problem med skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror?<br />
Målsättningen är att HEM skall få ett underlag för att kunna arbeta förebyggande för att förhindra eventuella<br />
problem med skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror vid import av avfallsbränsle.<br />
HEM har önskemål om att förstudien kunna ge svar på de frågor som idag finns hos gemene man i Halmstad<br />
gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror. Underlaget skall även kunna användas i övriga delar av<br />
landet.<br />
4. Avgränsningar<br />
Studien omfattar de process/hanteringssteg som man i dagsläget vet kommer att bli aktuella från det att<br />
avfallsbränslet anländer till hamnen i Halmstad tills att det har förbränts vid Kristinehedsverken i Halmstad.<br />
Studien är avgränsad till att kartlägga vilka typer av skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror som kan<br />
förekomma vid import av avfallsbränsle från Irland. Den första leveransen kommer att ske från Cork på Irland.<br />
Om fler/andra länder blir aktuella får en riskanalys för de länderna upprättas då de kan vara förknippade med<br />
andra typer av skadedjur eller mikrobiologiska hälsofaror.<br />
<strong>Riskanalys</strong>en är avgränsad till att endast ta upp potentiella faror som kan uppkomma i de processteg som HEM<br />
ansvarar för, det vill säga från processteg ankomst i hamnen i Halmstad till förbränningen på<br />
Kristinehedsverken. De processteg som sker i exportlandet är upptagna i flödesschemat samt i<br />
processtegsbeskrivningen för att tydliggöra hur avfallet processas innan det blir avfallsbränsle men ingår inte i<br />
riskanalysen.<br />
Det kan förekomma andra arter av skadedjur än de som är upptagna i riskanalysen för skadedjur. Vi har valt att<br />
endast ta upp de skadedjur som vi anser kan orsaka störst problem.<br />
Enligt arbetsmiljöverket är en viktig aspekt när det gäller hantering av avfall att det aldrig går att säkert<br />
förutsäga vad som kan finnas i avfallet. Fokus i riskanalysen har därför inte varit på specifika mikroorganismer<br />
utan mer på att identifiera vilka smittvägar som kan förekomma <strong>och</strong> hur förebyggande åtgärder kan minimera<br />
riskerna.<br />
I riskanalysen har vi inte tagit hänsyn till de biokemiska processer som skulle kunna påverka temperaturen i<br />
avfallsbränslebalarna.<br />
I studien ingår det inte hur spridning av eventuella smittämnen skulle kunna påverka inhemska djur <strong>och</strong> växter.<br />
Sida 9 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
5. Metod<br />
Riskbedömning<br />
För att tydliggöra samtliga process/hanteringssteg som kan bli aktuella vid hanteringen av avfallsbränsle har ett<br />
flödesschema tagits fram. För respektive process/hanteringssteg listas potentiella risker med avseende på<br />
skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska hälsofaror.<br />
Riskbedömningen delas in i två delar en med fokus på skadedjur <strong>och</strong> en med fokus på mikrobiologiska<br />
hälsofaror för person. I bilaga 3 finns en beskrivning kring de skadedjur som tas upp i riskbedömningen för<br />
skadedjur. I bilaga 4 finns begrepp som används i riskbedömningen för mikrobiologiska hälsofaror för person<br />
förklarade.<br />
Varje listad risk bedöms med avseende på sannolikhet <strong>och</strong> allvarlighetsgrad. Sannolikheten speglar hur ofta<br />
risken skulle kunna inträffa. Allvarlighetsgraden speglar hur allvarlig konsekvensen skulle kunna bli om risken<br />
uppstår.<br />
Allvarlighetsgradsbedömningen för skadedjur grundar sig på egna erfarenheter inom Anticimex.<br />
Allvarlighetsgradsbedömningen för mikrobiologiska hälsofaror grundar sig på AFS 2005:1 Mikrobiologiska<br />
Arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.<br />
Vid riskbedömningen har ingen specifik bedömning för respektive mikroorganism utförts, istället har en allmän<br />
bedömning gjorts. Vid riskbedömningen har vi bedömt allvarlighetsgrad efter den mikroorganism skulle kunna<br />
ge de allvarligaste konsekvenserna vid exponering.<br />
I riskbedömningen för skadedjur används benämningen gnagare som ett samlingsbegrepp för råttor <strong>och</strong> möss.<br />
Med flygande insekter avses främst husflugor, spyflugor <strong>och</strong> myggor. Med krypande insekter avses exempelvis<br />
kackerlackor. Med fåglar avses främst måsfåglar <strong>och</strong> kråkfåglar.<br />
Bedömningen av sannolikhet <strong>och</strong> allvarlighetsgrad görs enligt nedanstående tabeller.<br />
Tabell 2: Tabellen nedan används i riskbedömningen för skadedjur.<br />
Allvarlighetsgrad Sannolikhet<br />
0. Försumbar 0. Aldrig<br />
1. Låg – Skadedjur kan förekomma men orsakar liten<br />
påverkan, följer exempelvis med avfallsbränslet men<br />
förökar/överlever ej.<br />
2. Medium/marginell – skadedjur kan förekomma <strong>och</strong><br />
kan föröka sig. Orsakar liten påverkan.<br />
3. Hög/kritisk – skadedjur kan förekomma <strong>och</strong> kan<br />
spridas till omkringliggande verksamheter. Orsakar<br />
stor påverkan.<br />
4. Mycket hög/katastrofal – skadedjur kan<br />
förekomma <strong>och</strong> spridas. Riskerar att etablera sig<br />
permanent. Orsakar mycket stor påverkan.<br />
1. Sällan - förekommer 50% av gångerna<br />
Sida 10 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
Tabell 3: Tabellen nedan används i riskbedömningen mikrobiologiska hälsofaror.<br />
Allvarlighetsgrad Sannolikhet<br />
0. Försumbar 0. Aldrig<br />
1. Låg – Mikroorganismer som normalt sett inte<br />
orsakar infektioner hos människa.<br />
2. Medium/marginell – Mikroorganismer som kan<br />
orsaka infektioner hos människa <strong>och</strong> som kan ge<br />
upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad.<br />
Sjukdomarna går oftast att förebygga eller självläker<br />
utan några allvarliga men.<br />
3. Hög/kritisk – Mikroorganismer som kan medföra<br />
allvarliga konsekvenser vid exponering. Exempelvis<br />
orsaka allvarlig sjukdom där möjligheten att bota eller<br />
förebygga är begränsade. Mikroorganismen bedöms<br />
som smittsam.<br />
4. Mycket hög/katastrofal – Mikroorganismer som<br />
medför risk för mycket allvarliga konsekvenser vid<br />
exponering. Exempelvis orsaka allvarlig sjukdom,<br />
dödsfall eller sjukdom där möjligheten att bota eller<br />
förebygga är liten. Mikroorganismen bedöms som<br />
mycket smittsam.<br />
Sannolikheten <strong>och</strong> allvarlighetsgraden för varje risk adderas.<br />
Total 6 bedöms risken som hög = rödmarkeras<br />
Sannolikhet<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
1. Sällan - förekommer 50% av gångerna<br />
4 4 5 6 7 8<br />
3 3 4 5 6 7<br />
2 2 3 4 5 6<br />
1 1 2 3 4 5<br />
0 0 1 2 3 4<br />
0 1 2 3 4<br />
Allvarlighetsgrad<br />
Samtliga listade risker riskbedömningen är grundade på erfarenheter inom Anticimex, från intervjuer med<br />
personal som jobbar på HEM samt personal som jobbar i Halmstad Hamn. Samtliga listade risker följs av<br />
förebyggande åtgärder. För de risker som rödmarkeras bör åtgärder vidtas innan arbete med importen<br />
Sida 11 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
påbörjas eller så snart som möjlig efter att den påbörjats. I nästa skeende bör man se över de gulmarkerade<br />
<strong>och</strong> sedan de grönmarkerade. Rekommendationen är att samtliga förebyggande åtgärder följs så långt det är<br />
möjligt detta för att undvika problem med skadedjur eller mikrobiologiska hälsofaror.<br />
Sida 12 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
6. Flödesschema<br />
1.<br />
Mottagning av avfall,<br />
exportlandet<br />
2.<br />
Krossning<br />
3.<br />
Siktning<br />
4.<br />
Magnetseparering<br />
5.<br />
Balning<br />
6.<br />
Inplastning<br />
7.<br />
Lagring<br />
8.<br />
Transport till hamn<br />
9.<br />
Lastning<br />
10.<br />
Båttransport<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Processteg som kontrolleras av exportlandet. Ingår ej i riskbedömningen.<br />
Alternativa processteg vid sprättning av balarna.<br />
16a.<br />
Sprättning i container<br />
17a.<br />
Transport till<br />
Kristinehedsverken<br />
18.<br />
Tippning i tipphallen<br />
11.<br />
Mottagning, Halmstad Hamn<br />
12.<br />
Lossning <strong>och</strong> Lastning<br />
13.<br />
Transport till mellanlagring<br />
14.<br />
Mellanlagring Östra Hamnen<br />
15.<br />
Lastning på transportfordon<br />
19.<br />
Förbränning<br />
17b.<br />
Transport till<br />
Kristinehedsverken<br />
16b.<br />
Sprättning <strong>och</strong> tippning<br />
Sida 13 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
6.1 Beskrivning av flödesschema<br />
Nr Process/hanteringssteg Beskrivning<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
1. Mottagning avfall, exportlandet<br />
Avfallet som kommer in på anläggningen i exportlandet<br />
kontrolleras så det motsvarar förväntningarna.<br />
2. Krossning Avfallet krossas.<br />
Siktning av avfallet sker i två steg, detta för att sortera ut<br />
3. Siktning<br />
oönskade föremål samt delar mindre än 50 mm.<br />
Här sorteras exempelvis matavfall bort.<br />
Metaller <strong>och</strong> likande sorteras bort från avfallet vid<br />
4. Magnetseparering<br />
magnetsepareringen. Efter detta processteg så ska innehållet i<br />
massan stämma överrens med kravspecifikationen.<br />
5. Balning<br />
Kvarvarande massor pressas ihop till balar som hålls samman<br />
med tråd/nät.<br />
6. Inplastning Inplastning av balarna, 8-10 lager plast snurras runt balarna.<br />
7. Lagring Det färdiga avfallsbränslet lagras i väntan på transport till båten.<br />
8. Transport till hamn<br />
Avfallsbränslet lastas på transportfordon <strong>och</strong> transporteras till<br />
hamn för direkt lastning på båt eller för lagring.<br />
9. Lastning Lastning till båt.<br />
Båttransport av avfallsbränslet till Halmstad hamn. Transporten<br />
10. Båttransport<br />
med båt beräknas ta mellan 3-4 dagar beroende på varifrån<br />
båten avgår.<br />
Förbränningsmaterialet ankommer till Östa hamnen i Halmstad.<br />
Cirka 3.000 ton avfallsbränsle kommer med varje sändning.<br />
11. Mottagning, Halmstad Hamn<br />
En mottagningskontroll (stickprovskontroll) av avfallsbränslet<br />
kommer att utföras för att kontrollera att det som ankommit<br />
överstämmer med det utlovade. Till varje leverans ska det<br />
medfölja en analys på innehållet i avfallsbränslet.<br />
Hallands Hamnar, Halmstad ansvarar för lossning av båten.<br />
Balarna lastas av båten med en grip. I samband med lossningen<br />
kontrolleras balarna så de inte är trasiga. Trasiga balar läggs<br />
direkt i container (HEM, ansvarar för den) övriga ställs ner på<br />
12. Lossning <strong>och</strong> lastning<br />
marken i anslutning till lossningsstället. Container med trasiga<br />
balar transporteras direkt till Kristinehedsverken.<br />
Lossningen beräknas ta cirka 2 dagar. Avfallsbränslet kommer i<br />
väntan på vidare transport att förvaras på uppställningsplatsen i<br />
hamnen.<br />
Balarna lastas från marken upp på transportfordon, för att<br />
transporteras till mellanlagringsplasten i Östra Hamnen.<br />
13. Transport till mellanlagring Hallands Hamnar, Halmstad ansvarar för transporten, man<br />
beräknar att allt avfallsbränsle kommer att ha transporteras till<br />
mellanlagringsplasten inom 5 arbetsdagar.<br />
Ankommande balar lastas av transportfordonet <strong>och</strong> placeras på<br />
14. Mellanlagring Östra hamnen avsedd plats i Östra hamnutfyllnaden. Lagring av balar beräknas<br />
till mellan 2-3 veckor.<br />
Balar lastas på transportfordon med hjälp av hjullastare eller<br />
15. Lastning på transportfordon<br />
med hjälp av en materialhanterare. Transport kan ske med<br />
antingen containerlastbil eller på trailer. Beroende på<br />
transportfordon sprättas balarna vid olika tillfällen.<br />
Sida 14 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
16a. Sprättning<br />
17a + b<br />
Transport till<br />
Kristinehedsverken<br />
18. Tippning<br />
16b. Sprättning <strong>och</strong> tippning<br />
19. Förbränning<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Vid transport i container krossas balarna med hjälp av<br />
materialhanteraren eller hjullastaren direkt i containern i<br />
samband med lastningen. Sprättningen utförs då genom att<br />
balarna trycks sönder i/över containern.<br />
Transport från mellanlagringsplasten till Kristinehedsverken kan<br />
gå via två alternativa vägar. Se information under transporter,<br />
samt bilaga 2. Alternativ 1 kommer att förespråkas <strong>och</strong><br />
användas i mesta möjliga mån.<br />
Uppskattningsvis kommer cirka 11 lastbilar köra mellan hamnen<br />
<strong>och</strong> Kristinehedsverken dagligen.<br />
Lastbilen anländer till Kristinehedsverken <strong>och</strong> kör in i tipphallen.<br />
Chauffören öppnar låset på containern (manuellt) <strong>och</strong><br />
containern töms genom en manövrering i förarhytten.<br />
I samband med tippning spolas/regnar vatten för att minska<br />
risken för dammspridning i tippningshallen.<br />
Balar som lastas <strong>och</strong> transporteras till Kristinehedsverken med<br />
hjälp av trailer kommer att sprättas upp först vid ankomst till<br />
Kristinehedsverken <strong>och</strong> tipphallen. Balarna kommer att lastas av<br />
trailern med hjälp av en materialhanterare. Materialhanteraren<br />
lyfter balen över tippningsbunkern <strong>och</strong> kramar sönder balen<br />
(sprättning).<br />
Förbränningsmaterialet blandas med det vanliga avfallet <strong>och</strong><br />
matas efterhand in i förbränningskammaren.<br />
Sida 15 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
7. Riskbedömning<br />
7. 1 Riskbedömning, skadedjur<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
1-10 Process/hanteringssteg 1-10 ingår ej i riskbedömningen.<br />
11 Mottagning, Halmstad Hamn<br />
Risk för förekomst av gnagare (brunråtta, möss)<br />
på fartyget på grund av bristfällig<br />
skadedjurskontroll på fartyget.<br />
Risk för spridning till hamnen <strong>och</strong><br />
mellanlagringsplats.<br />
Risk för förekomst av svartråtta på fartyget på<br />
grund av bristfällig skadedjurskontroll på<br />
fartyget.<br />
Risk för spridning till hamnen <strong>och</strong><br />
mellanlagringsplats.<br />
Risk för förekomst av krypande insekter på<br />
fartyget på grund av bristfällig<br />
skadedjurskontroll på fartyget. Risk för vidare<br />
spridning om insekterna är bosatta i<br />
avfallsbränslebalarna.<br />
3 1 4<br />
4 1 5<br />
2 1 3<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Sanering skall utföras av fartyget innan last<br />
lossas om man misstänker att det finns<br />
skadedjur ombord.<br />
Kontrollstationer för skadedjur i hamnen samt<br />
på mellanlagringsplats.<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Sanering skall utföras av fartyget innan last<br />
lossas om man misstänker att det finns<br />
skadedjur ombord.<br />
Kontrollstationer för skadedjur i hamnen samt<br />
på mellanlagringsplats.<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Sida 16 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
12 Lossning <strong>och</strong> Lastning<br />
Risk för förekomst av spindlar/spindelägg på<br />
fartyget som kan hamna på eller i<br />
avfallsbränslet.<br />
Risk för förekomst av flugor (husflugor,<br />
spyflugor, fuktflugor) i balar eller i anslutning till<br />
balarna på grund av gynnsamt klimat i<br />
lagringsutrymmet på båten.<br />
Risk för att innehållet i balarna inte stämmer<br />
överrens med kravspecifikationen.<br />
Om innehållet i balarna inte stämmer överrens<br />
med kravspecifikationen finns ökad risk för att<br />
avfallsbränslet blir mer attraktivt för olika typer<br />
av skadedjur.<br />
Risk för spridning av skadedjur som kommit<br />
med fartyget till Halmstad Hamn.<br />
Risk för spridning av skadedjur (flygande<br />
insekter, gnagare <strong>och</strong> krypande insekter) till<br />
övriga hamnområdet om skadedjur<br />
förekommer i avfallsbränslet.<br />
1 1 2<br />
1 2 3<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
Sanering skall utföras av fartyget innan last<br />
lossas om man misstänker att det finns<br />
skadedjur ombord.<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Leveransen måste överrensstämma med<br />
kravspecifikationen.<br />
Analysresultat samt stickprovskontroller vid<br />
mottagning i Halmstad Hamn.<br />
Förebyggande skadedjursskydd i Halmstad<br />
Hamn.<br />
Uppmärksam hamnpersonal som<br />
vidarebefordrar misstanke om skadedjur enligt<br />
de rutiner som finns.<br />
Avfallsbränslet får inte bli stående på lastkajen<br />
längre än max fem arbetsdagar efter ankomst.<br />
Uppmärksam hamnpersonal.<br />
Förebyggande skadedjurskydd i hamnområdet.<br />
Risk för att skadedjur (flygande insekter, 3 1 4 Avfallsbränslet får inte bli stående på lastkajen<br />
Sida 17 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
13 Transport till mellanlagring<br />
14 Mellanlagring Östra Hamnen<br />
gnagare <strong>och</strong> krypande insekter) etablerar sig i<br />
avfallsbränslet om det blir stående en längre tid<br />
på hamnområdet.<br />
Risk för att fåglar pickar sönder balarna om de<br />
blir stående en längre tid i hamnområdet. Risk<br />
att regnvatten rinner in i skadade balar.<br />
Balar går sönder vid lossningen från båten.<br />
Trasiga balar är mer attraktiva för skadedjur att<br />
bosätta sig i om de mellanlagras.<br />
Trasiga balar, vid ankomst till Halmstad. Trasiga<br />
balar är mer attraktiva för skadedjur att bosätta<br />
sig i om de mellanlagras.<br />
Risk för spridning av gnagare längs med<br />
transportvägen om de följer med<br />
avfallsbränslet.<br />
Risk för spridning av krypande <strong>och</strong> flygande<br />
insekter om bal med avfallsbränsle går sönder<br />
vid transport.<br />
Risk för etablering av fåglar om samma<br />
avfallsbränsle står på samma plats en längre tid<br />
samt om ingen aktivitet i form av störning från<br />
människa/maskiner sker på långa perioder.<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
längre än max fem arbetsdagar efter ankomst.<br />
Uppmärksam hamnpersonal.<br />
Förebyggande skadedjurskydd i hamnområdet<br />
Avfallsbränslet får inte bli stående på lastkajen<br />
längre än max fem arbetsdagar efter ankomst.<br />
Uppmärksam hamnpersonal.<br />
Trasiga balar läggs direkt i avsedd container<br />
som går direkt till förbränning på<br />
Kristinehedsverken.<br />
Trasiga balar läggs direkt i avsedd container<br />
som går direkt till förbränning på<br />
Kristinehedsverken.<br />
Förebyggande skadedjursskydd hos exportör,<br />
hamnar <strong>och</strong> båtar.<br />
Visuell kontroll av personal som lastar<br />
transportfordonet.<br />
2 1 3 Rutin för hantering av trasiga balar.<br />
2 3 5<br />
Lagringstiden på 3 veckor för avfallsbränslet<br />
får ej överskridas. Rutiner för först in <strong>och</strong> först<br />
ut.<br />
Mellanlagring kommer att ske under höst,<br />
vinter <strong>och</strong> vår. Mertiden av lagringen sker<br />
utanför häckningstid.<br />
Personal finns på plats dagtid. Maskiner körs<br />
regelbundet på området.<br />
Sida 18 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
Risk för att fåglar pickar sönder balarna om de<br />
blir stående en längre tid på mellanlagringen.<br />
Risk att regnvatten rinner in i skadade balar.<br />
Risk för att delar av innehållet i avfallsbalarna<br />
sprids ut.<br />
Risk för etablering av gnagare (råttor <strong>och</strong> möss)<br />
om samma avfallsbränsle står på samma plats<br />
en längre tid.<br />
Risk för etablering av flugor om avfallet lukar<br />
mycket <strong>och</strong> emballaget är trasigt. Risk att<br />
lakvattnet luktar <strong>och</strong> drar till sig flugor.<br />
Risk för etablering av myggor i stillastående<br />
vatten på området.<br />
Risk för etablering av krypande insekter om<br />
samma avfallsbränsle står på samma plats en<br />
längre tid.<br />
Risk för spridning av skadedjur som kommit<br />
med avfallsbränslet till angränsande<br />
verksamheter.<br />
Risk för förekomst av skadedjur om området<br />
runt om uppställningsplasten inte hålls i<br />
ordning. Kompostmaterialet som lagras på<br />
samma område kan innehålla föda till<br />
skadedjur. Risk att skadedjur från<br />
kompostanläggningen infesterar avfallsbalarna.<br />
Högt gräs eller sly runt om uppställningsplasten<br />
3 1 4<br />
2 2 4<br />
2 3 5<br />
Lagringstiden på 3 veckor för avfallsbränslet<br />
får ej överskridas. Rutiner för först in <strong>och</strong> först<br />
ut.<br />
Eventuell fågelsäkring av<br />
mellanlagringsplasten.<br />
Lagringstiden på 3 veckor för avfallsbränslet<br />
får ej överskridas. Rutiner för först in <strong>och</strong> först<br />
ut.<br />
Förebyggande skadedjursskydd på Östra<br />
hamnutfyllnadens område. Visuella kontroller.<br />
Visuell kontroll av balarna under lagring. Större<br />
mängder lakvatten bör tas om hand.<br />
Förebyggande skadedjursskydd på Östra<br />
hamnutfyllnadens område<br />
1 3 4 Ett jämnt <strong>och</strong> slät underlag på lagringsplatsen.<br />
2 2 4<br />
3 2 5<br />
3 2 5<br />
Lagringstiden på 3 veckor för avfallsbränslet<br />
får ej överskridas. Rutiner för först in <strong>och</strong> först<br />
ut.<br />
Förebyggande skadedjurskontroll hos<br />
exportören.<br />
Förebyggande skadedjursskydd på fartyg.<br />
Förebyggande skadedjursskydd på Östra<br />
Hamnutfyllnadens område.<br />
Håll ordning på området på östra<br />
hamnutfyllnaden.<br />
Håll gräs <strong>och</strong> sly kortklippt för att minska<br />
risken för att det ska skapa boplatser för<br />
skadedjuren.<br />
Uppmärksam personal som anmäler vid<br />
misstanke om skadedjur på området.<br />
Sida 19 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
15 Lastning på transportfordon<br />
16a Sprättning i container<br />
17a<br />
17b<br />
Transport till Kristinehedsverken,<br />
container<br />
Transport till Kristinehedsverken,<br />
trailer<br />
som kan fungera som skydd <strong>och</strong> boplats för<br />
skadedjur.<br />
Inga risker identifierade i detta steg.<br />
Risk för att gnagare sprids till närmiljön om<br />
dessa finns i avfallsbränslet.<br />
Risk för att Insekter sprids till närmiljön om<br />
dessa finns i avfallsbränslet.<br />
Insektsägg från avfallsbränslet kan fastna i<br />
containern.<br />
Risk för att gnagare sprids till närmiljön vid<br />
transporten om dessa finns i avfallsbränslet.<br />
Risk för spridning av insekter till närmiljön vid<br />
transporten om dessa finns med i eller på<br />
avfallsbränslet.<br />
Insektsägg kan lossna från balar <strong>och</strong><br />
hamna/fastna i trailer.<br />
Risk för att gnagare sprids till närmiljön vid<br />
transporten om dessa finns i avfallsbränslet.<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
Förebyggande skadedjursskydd Östra<br />
hamnutfyllnadens område.<br />
Krossningen av balen måste ske i container så<br />
att risken för att avfallsbränsle <strong>och</strong> ev. gnagare<br />
hamnar utanför minimeras.<br />
Krossningen av balen måste ske i container så<br />
att risken för att avfallsbränsle <strong>och</strong> ev. insekter<br />
hamnar utanför minimeras.<br />
2 1 3 Rengöring av transportutrustning.<br />
2 1 3<br />
Förebyggande skadedjursskydd i Östra<br />
hamnutfyllnaden.<br />
Visuell kontroll av personal som lastar<br />
transportfordonet.<br />
1 1 2 Visuell kontroll av personal.<br />
2 1 3 Rengöring av transportutrustning.<br />
2 1 3<br />
Förebyggande skadedjursskydd i Östra<br />
hamnutfyllnaden.<br />
Visuell kontroll av personal som lastar<br />
Sida 20 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
18 Tippning i tipphallen<br />
16b Sprättning <strong>och</strong> tippning<br />
19 Förbränning<br />
Risk för spridning av insekter till närmiljön vid<br />
transporten om dessa finns med i eller på<br />
avfallsbränslet.<br />
Risk för att gnagare från avfallsbränslet hamnar<br />
i tipphallen/bunkern.<br />
Risk för att insekter från avfallsbränslet hamnar<br />
i tipphallen/bunkern<br />
Eventuellt dålig lukt från avfallsbränslet kan<br />
locka till sig skadedjur.<br />
Lång lagringstid i tipphallen/bunkern ger<br />
förutsättningar för etablering av skadedjur.<br />
Skadedjur tar sig upp ur bunkern i tipphallen<br />
<strong>och</strong> sprids till övriga anläggningen.<br />
Risk för att skadedjur från avfallsbränslet<br />
hamnar i tipphallen/bunkern.<br />
Inga risker identifierade i detta steg.<br />
1 1 2<br />
transportfordonet. Använd en täckt trailer.<br />
Visuell kontroll av personal. Använd en täckt<br />
trailer.<br />
2 1 3 Visuell kontroll av personal.<br />
2 1 3 Visuell kontroll av personal.<br />
2 1 3<br />
Luften till pannorna tas in via tipphallen,<br />
skapar ett undertryck som gör att ev<br />
luktpartiklar sugs in i bunkern.<br />
2 3 5 Tillräcklig omsättning på bränslet i bunkern.<br />
2 1 3<br />
2 1 3<br />
Visuell kontroll av personal. Förebyggande<br />
skadedjursskydd på området.<br />
Krossningen av balen måste ske över bunkern i<br />
tipphallen så eventuella skadedjur hamnar ner<br />
där <strong>och</strong> inte riskerar att spridas vidare.<br />
Sida 21 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
7.2 Riskbedömning, mikrobiologiska hälsofaror för person<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
1-10 Process/hanteringssteg 1-10 ingår ej i riskbedömningen.<br />
11 Mottagning, Halmstad Hamn<br />
Risk att bioaerosoler sprids vid hanteringen av<br />
trasiga balar. Risk att personalen som hanterar<br />
trasiga balar andas in bioaerosoler.<br />
Risk att lakvatten rinner ut från trasiga balar vid<br />
hanteringen av balarna. Risk att personalen<br />
som hanterar trasiga balar kommer i kontakt<br />
med mikroorganismer från lakvattnet.<br />
Risk att personalen sticker eller skär sig på<br />
föremål från avfallsbränslet då de hanterar<br />
trasiga balar. Infektionsrisk.<br />
Risk för fågelspillning på balarna. Exempelvis<br />
har de stått ute för lagring innan transporten<br />
eller transporteras oskyddade på lastbilar.<br />
Eventuell risk för överföring av<br />
mikroorganismer, bioaerosoler till personal som<br />
kommer i kontakt med spillningen.<br />
Spillning från gnagare på eller i anslutning till<br />
balarna i lastutrymmet. Risk för överföring av<br />
mikroorganismer till personal som kommer i<br />
kontakt med spillningen.<br />
3 Personlig skyddsutrustning kan bestå av andningsskydd, skyddskläder, handskar, skyddsglasögon<br />
2 2 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
3 2 5<br />
2 1 3<br />
Personlig skyddsutrustning 3 ska användas vid<br />
manuell hantering av trasiga balar <strong>och</strong> löst<br />
material. Luftintag till lastmaskin bör vara<br />
utrustad med filter av minst klass F8.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av trasiga balar <strong>och</strong> löst<br />
material. Luftintag till lastmaskin bör vara<br />
utrustad med filter av minst klass F8. Rutiner<br />
för personlig hygien.<br />
Informera <strong>och</strong> utbilda personalen om risker vid<br />
hanteringen av avfallsbalarna. Undvik manuell<br />
hantering.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
Sida 22 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
12 Lossning <strong>och</strong> Lastning<br />
Förekomst av mygg eller liknande flygande<br />
insekter i lastutrymmet på grund av gynnsamt<br />
klimat i lagringsutrymmet. Risk för spridning av<br />
mikroorganismer till personal som blir stucken<br />
av myggorna.<br />
Risk för att innehållet i balarna inte stämmer<br />
överrens med kravspecifikationen.<br />
Om innehållet i balarna inte stämmer överrens<br />
med kravspecifikationen finns ökad risk för att<br />
avfallsbränslet innehåller fler/andra smittkällor.<br />
Risk att bioaerosoler sprids vid hanteringen av<br />
trasiga balar. Risk att personalen som hanterar<br />
trasiga balar andas in bioaerosoler.<br />
Risk att lakvatten rinner ut från trasiga balar vid<br />
hanteringen av balarna. Risk att personalen<br />
som hanterar trasiga balar kommer i kontakt<br />
med mikroorganismer från lakvattnet.<br />
Risk att personalen sticker eller skär sig på<br />
föremål från avfallsbränslet då de hanterar<br />
trasiga balar. Infektionsrisk.<br />
Risk att lakvatten rinner ut från balarna vid<br />
uppställningsplatsen. Risk att personal <strong>och</strong><br />
entreprenörer som rör sig i området kommer i<br />
kontakt med mikroorganismer från lakvattnet.<br />
2 1 3<br />
4 1 5<br />
2 2 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om<br />
befrielse från sanering av fartyg<br />
(Ship Sanitation Control Exemption Certificate)<br />
enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
Leveransen måste överrensstämma med<br />
kravspecifikationen<br />
Analysresultat samt stickprovskontroller vid<br />
mottagning i Halmstad Hamn.<br />
Skyddskläder, handskar samt andningsskydd<br />
bör användas vid manuell hantering av trasiga<br />
balar <strong>och</strong> löst material. Luftintag till<br />
lastmaskinen bör vara utrustad med finfilter<br />
minst F8.<br />
Skyddskläder, handskar samt andningsskydd<br />
bör användas vid manuell hantering av trasiga<br />
balar <strong>och</strong> löst material. Luftintag till lastmaskin<br />
bör vara utrustad med finfilter minst F8.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Informera <strong>och</strong> utbilda personalen om risker vid<br />
hanteringen av avfallsbalarna. Undvik manuell<br />
hantering.<br />
Informera <strong>och</strong> utbilda personalen om risker vid<br />
hanteringen av avfallsbalarna. Undvik manuell<br />
hantering. Rutiner för rengöring av<br />
markbeläggning. Rutiner för personlig hygien.<br />
Sida 23 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
Risk att obehöriga sticker eller skär sig på<br />
föremål från avfallsbränslet om de kommer i<br />
kontakt med avfallsbränslet vid<br />
uppläggningsplatsen. Infektionsrisk.<br />
Risk att personal som lossar balarna kommer i<br />
kontakt med bioaerosoler vid lossning av<br />
balarna från båten.<br />
Risk att lakvatten rinner ut på utrustning <strong>och</strong><br />
markbeläggning vid lossning av balarna. Risk att<br />
personal <strong>och</strong> entreprenörer som rör sig i<br />
området kommer i kontakt med<br />
mikroorganismer från lakvattnet.<br />
Risk att personal som lastar balarna kommer i<br />
kontakt med bioaerosoler vid lastning på<br />
containerflak.<br />
Risk att lakvatten rinner ut på utrustning <strong>och</strong><br />
transportfordon vid lastning av balarna från<br />
uppställningsplatsen. Risk att personalen<br />
kommer i kontakt med mikroorganismer från<br />
lakvattnet.<br />
Risk för fågelspillning på balarna. Risk för<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Spillning från gnagare på eller i anslutning till<br />
balarna. Risk för överföring av mikroorganismer<br />
till personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Risk för fågelspillning på avfallsbalarna under<br />
tiden som de står i hamnen i väntan på<br />
transport till mellanlagringen. Risk för<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
Hamnområdet är inhägnat. Väktare finns på<br />
plats på natten samt helgdagar.<br />
Luftintaget till maskinen som lossar balarna<br />
bör vara utrustad med ett finfilter minst F8<br />
Rutiner för rengöring av utrustning. Rutiner för<br />
rengöring av markbeläggning. Rutiner för<br />
personlig hygien.<br />
Luftintag till lastmaskinen bör vara utrustat<br />
med finfilter minst F8.<br />
Rutiner för rengöring av utrustning <strong>och</strong> fordon.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Avfallsbränslet får inte bli stående på lastkajen<br />
längre än max fem arbetsdagar efter ankomst.<br />
Vid manuell hantering av balarna ska personlig<br />
Sida 24 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
13 Transport till mellanlagring<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Risk att lakvatten rinner ut från balarna i<br />
samband med transporten till<br />
mellanlagringsplatsen. Risk att personer som<br />
rör sig i området kommer i kontakt med<br />
mikroorganismer från lakvattnet.<br />
Risk att balar går sönder vid transporten <strong>och</strong><br />
delar från avfallsbränslet hamnar i närområdet.<br />
Risk att personer i omgivningen kommer i<br />
kontakt med mikroorganismer från<br />
avfallsbränslet.<br />
Risk att balar går sönder vid transporten <strong>och</strong><br />
bioaerosoler sprids till omgivningen. Risk att<br />
personer i närområdet andas in bioaerosolerna.<br />
Risk att containerflak kontamineras med<br />
mikroorganismer från avfallsbränslet. Risk att<br />
personal kommer i kontakt med<br />
mikroorganismerna.<br />
Risk att personal som lossar balarna kommer i<br />
kontakt med bioaerosoler i samband med<br />
lossning.<br />
Risk att lakvatten rinner ut på utrustning <strong>och</strong><br />
lastare vid lossning av balarna. Risk att<br />
personalen kommer i kontakt med<br />
mikroorganismer från lakvattnet.<br />
2 1 3<br />
2 1 3<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
skyddsutrustning användas.<br />
Rutiner för att ta hand om större mängd<br />
lakvatten.<br />
Rutiner för att ta hand om trasiga balar <strong>och</strong><br />
eventuellt spill.<br />
Rutiner för att ta hand om trasiga balar <strong>och</strong><br />
eventuellt spill.<br />
Rutiner för rengöring av containerflak. Rutiner<br />
för personlig hygien.<br />
Luftintaget till maskinen som lossar balarna<br />
bör vara utrustad med ett finfilter minst F8.<br />
Rutiner för rengöring av utrustning. Rutiner för<br />
rengöring av fordon. Rutiner för personlig<br />
hygien.<br />
Sida 25 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
14 Mellanlagring Östra Hamnen<br />
15 Lastning på transportfordon<br />
Risk att lakvatten läcker ut från balar vid<br />
mellanlagring. Risk att personer i området<br />
kommer i kontakt med mikroorganismer från<br />
lakvattnet.<br />
Risk att personalen sticker eller skär sig på<br />
föremål från avfallsbränslet då de eventuellt<br />
kommer i kontakt med balarna. Infektionsrisk.<br />
Risk att obehöriga tar sig in på området <strong>och</strong><br />
sticker eller skär sig på föremål från<br />
avfallsbränslet. Infektionsrisk.<br />
Risk att obehöriga utsätts för bioaerosoler <strong>och</strong><br />
patogena mikroorganismer om de kommer i<br />
kontakt med avfallsbränslet.<br />
Risk för fågelspillning på avfallsbalarna under<br />
tiden som de står i Östra hamnen. Risk för<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Risk att personal som lastar balarna kommer i<br />
kontakt med bioaerosoler vid lastning.<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
Visuell kontroll av balarna under lagring. Större<br />
mängder lakvatten bör tas om hand. Rutiner<br />
för personlig hygien. Det finns en befintlig<br />
reningsanläggning för att ta hand om<br />
avrinningsvatten från balarna.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas i<br />
närområdet vid balarna.<br />
Hela området bör vara tydligt uppmärkt med<br />
skyltar om att obehöriga ej får vistas på<br />
området. Eventuellt bör skyltar informera om<br />
riskerna med att röra sig bland avfallsbalarna.<br />
Eventuellt bör delar av området hägnas in.<br />
Hela området bör vara tydligt uppmärkt med<br />
skyltar om att obehöriga ej får vistas på<br />
området. Eventuellt bör skyltar informera om<br />
riskerna med att röra sig bland avfallsbalarna..<br />
Eventuellt bör delar av området hägnas in.<br />
Vid manuell hantering av balarna ska personlig<br />
skyddsutrustning användas.<br />
Luftintaget till maskinen som lastar balarna<br />
bör vara utrustad med ett finfilter minst F8.<br />
Risk att lakvatten rinner ut på utrustning <strong>och</strong> 3 1 4 Rutiner för rengöring av utrustning. Rutiner för<br />
Sida 26 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
16a Sprättning i container<br />
lastare vid lastning av balarna. Risk att personal<br />
kommer i kontakt med mikroorganismer från<br />
lakvattnet.<br />
Risk för fågelspillning på balarna. Risk för<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Spillning från gnagare på eller i anslutning till<br />
balarna. Risk för överföring av mikroorganismer<br />
till personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Risk för spridning av bioaerosoler vid sprättning<br />
av balar.<br />
Risk för att vätska från innehållet i balarna<br />
hamnar på utrustning <strong>och</strong> lastare. Risk att<br />
personalen kommer i kontakt med vätskan <strong>och</strong><br />
därigenom mikroorganismer<br />
Risk att material från balarna hamnar utanför<br />
containern vid sprättningen. Risk för att<br />
personalen kommer i kontakt med materialet.<br />
Risk att stickande <strong>och</strong> skärande föremål hamnar<br />
i närområdet vid sprättningen av balarna. Risk<br />
att personal i området sticker/skär sig på<br />
materialet. Infektionsrisk.<br />
Risk att containrarna kontamineras med<br />
mikroorganismer från avfallsbränslet. Risk att<br />
personal kommer i kontakt med<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
2 2 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
rengöring av lastare. Rutiner för personlig<br />
hygien.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Luftintag till lastmaskin bör vara utrustad med<br />
filter av minst klass F8.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Luftintag till lastmaskin bör vara utrustad med<br />
filter av minst klass F8.<br />
Luftintaget till maskinen som lastar balarna<br />
bör vara utrustad med ett finfilter minst F8.<br />
Rutiner för rengöring av utrustning. Rutiner för<br />
rengöring av lastmaskin. Rutiner för personlig<br />
hygien.<br />
Utför en visuell kontroll av området efter<br />
sprättningen. Kontrollera att inget restmaterial<br />
ligger utanför containern. Ta hand om ev.<br />
restmaterial. Personlig skyddsutrustning bör<br />
användas vid manuell hantering av löst<br />
material.<br />
Rutin för rengöring av containrar.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
arbete med container.<br />
Sida 27 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
17a<br />
Transport till Kristinehedsverken,<br />
container<br />
mikroorganismerna.<br />
Risk för fågelspillning på balarna. Risk för<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Spillning från gnagare på eller i anslutning till<br />
balarna. Risk för överföring av mikroorganismer<br />
till personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Risk att bioaerosoler sprids till omgivningen vid<br />
transport till Kristinehedsverken. Risk att<br />
allmänheten kommer i kontakt med<br />
bioaerosolerna.<br />
Risk att lakvatten från containern rinner ut på<br />
marken vid transport . Risk att personer från<br />
allmänheten kommer i kontakt med vattnet.<br />
Risk att komponenter från avfallsbränslet flyger<br />
av vid transport. Risk att någon kommer i<br />
kontakt med restmaterialet som kan innnehålla<br />
mikroorganismer.<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
2 1 3<br />
2 1 3<br />
3 1 4<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Luftintag till lastmaskin bör vara utrustad med<br />
filter av minst klass F8<br />
Krossning av balen måste ske i container för<br />
att minska risken för spridning av bioaerosoler.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Luftintag till lastmaskin bör vara utrustad med<br />
filter av minst klass F8<br />
Krossning av balen måste ske i container för<br />
att minska risken för spridning av bioaerosoler.<br />
Packa materialet i containrarna så att det rör<br />
sig så lite som möjligt vid transporten.<br />
Det bör finnas uppsamlingskärl för ev<br />
lakvatten. Alternativt placera material i botten<br />
av containern som kan suga upp lakvatten.<br />
Gör en visuell kontroll innan avfärd.<br />
Kontrollera att locket med nät sluter tät mot<br />
containerns kanter. Utrusta ev containerns<br />
lock med ett mer finmaskigt metallnät.<br />
Risk att regnvatten rinner igenom 2 1 3 Avfallsbränslet bör inte lastas <strong>och</strong><br />
Sida 28 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
17b<br />
Transport till Kristinehedsverken,<br />
trailer<br />
avfallsbränslet <strong>och</strong> kontamineras av<br />
mikroorganismer. Risk att vattnet rinner ut vid<br />
transporten. Risk att personer från allmänheten<br />
kommer i kontakt med vattnet.<br />
Risk att bioaerosoler sprids till omgivningen vid<br />
transport till Kristinehed.<br />
Risk att lakvatten från avfallsbränslet på trailern<br />
rinner ut på marken vid transport . Risk att<br />
personer från allmänheten kommer i kontakt<br />
med vattnet.<br />
Risk att komponenter från trasiga balar blåser<br />
av vid transport. Risk att personer från<br />
allmänheten kommer i kontakt med<br />
restmaterialet.<br />
Risk att regnvatten rinner igenom<br />
avfallsbränslet <strong>och</strong> kontamineras av<br />
mikroorganismer. Risk att vattnet rinner ut vid<br />
transporten. Risk att personer från allmänheten<br />
kommer i kontakt med vattnet.<br />
Risk för fågelspillning på balarna. Risk för<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Spillning från gnagare på eller i anslutning till<br />
balarna. Risk för överföring av mikroorganismer<br />
till personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
transporteras till Kristinehed vid kraftigt regn<br />
om det inte finns förutsättningar för att ta<br />
hand om ev lakvatten från containern.<br />
2 1 3 Använd en täckt trailer.<br />
2 1 3<br />
Det bör finnas uppsamlingskärl för ev<br />
lakvatten<br />
3 1 4 Använd en täckt trailer.<br />
2 1 3 Använd en täckt trailer.<br />
3 1 4<br />
2 1 3<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Sida 29 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
18 Tippning i tipphallen<br />
16b Sprättning <strong>och</strong> tippning<br />
Risk att bioaerosoler sprids i tipphallen <strong>och</strong><br />
bunkern vid tippning.<br />
Risk att lakvatten från containern rinner ut i<br />
tipphallen. Risk att personalen kommer i<br />
kontakt med mikroorganismer från lakvattnet.<br />
Risk att personalen kommer i kontakt med<br />
mikroorganismer som kan finnas på containerns<br />
utsida vid lossning.<br />
Frigörande av bioaerosoler vid sönderdelning av<br />
bal i tipphallen.<br />
Risk att ev lakvatten från balarna hamnar på<br />
lastaren <strong>och</strong> markbeläggningen vid krossning<br />
<strong>och</strong> tippning i bunkern. Risk att personalen<br />
kommer i kontakt med mikroorganismer från<br />
lakvattnet.<br />
Risk för fågelspillning på balarna. Risk för<br />
överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till<br />
personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
2 2 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
2 2 4<br />
3 1 4<br />
3 1 4<br />
Det finns ett befintligt system med spraydysor<br />
för att minimera dammbildning i bunkern.<br />
Luften till pannorna tas in via tipphallen,<br />
skapar ett undertryck som gör att ev damm<br />
sugs in i bunkern. Personalen sitter i bilen vid<br />
lossning.<br />
Rutiner för rengöring av tipphall. Rutiner för<br />
personlig hygien.<br />
Använd skyddshandskar då säkerhetsspärren<br />
lossas. Rutiner för personlig hygien.<br />
Det finns ett befintligt system med spraydysor<br />
för att minimera dammbildning i bunkern.<br />
Luften till pannorna tas in via tipphallen,<br />
skapar ett undertryck som gör att ev damm<br />
sugs in i bunkern. Lastaren bör vara utrustad<br />
med finfilter minst F8.<br />
Rutiner för rengöring av utrustning <strong>och</strong> fordon.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Sida 30 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd<br />
19 Förbränning<br />
Spillning från gnagare på eller i anslutning till<br />
balarna. Risk för överföring av mikroorganismer<br />
till personal som kommer i kontakt med<br />
spillningen.<br />
Inga risker identifierade i detta steg<br />
2 1 3<br />
Personlig skyddsutrustning ska användas vid<br />
manuell hantering av balar.<br />
Rutiner för personlig hygien.<br />
Sida 31 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
8. Slutsats riskbedömning<br />
I riskanalysen har vi utgått från att avfallsbränslet kommer bestå av utsorterat hushålls- <strong>och</strong> industriavfall. Det<br />
innebär att den totala mängden organiskt material kommer att vara mindre i avfallsbalarna i jämförelse med<br />
hushållsavfall eftersom lätt nedbrytbart material är bortsorterat. I RVF:s rapport 2005:11 om smittspridning via<br />
kompost <strong>och</strong> biogödsel från behandling av organiskt avfall redovisas olika avfallsfraktioner som kan innehålla<br />
patogena mikroorganismer. Rapporten visar på att avfallsfraktioner från hushållsavfall med livsmedelsrester,<br />
blöjor <strong>och</strong> papper innehåller patogener. Det borde vara rimligt att utgå ifrån att det kan finnas rester från både<br />
livsmedel, livsmedelsförpackningar, blöjor samt andra hygienrelaterade produkter i avfallsbränslet. Papper<br />
kommer också att utgöra en del av avfallet. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör blöjor<br />
cirka 5% av hushållsavfallet. Patogena mikroorganismer i avfallsbränslet kan orsaka sjukdom hos personer som<br />
kommer i kontakt med dem. Det kommer främst att vara personalen som kommer att komma i kontakt med<br />
ev. patogener <strong>och</strong> då främst via bioaerosoler vid öppen hantering av avfallsbränsle t.ex. vid omhändertagandet<br />
av trasiga balar <strong>och</strong> vid sprättning av balar i container. Eventuellt bör det utföras provtagningar för att<br />
undersöka mängden bioaerosoler vid öppen hantering. Det går även att analysera förekomsten av patogena<br />
mikroorganismer i avfallsbränslet genom stickprovskontroller. Resultatet från analyserna kan sedan användas<br />
för att göra en mer specifik riskanalys. Risk för infektion kan förutom bioaerosoler även uppstå vid kontakt med<br />
stickande <strong>och</strong> skärande föremål i avfallsbränslet. Om obehöriga tar sig in på området i östra hamnutfyllnaden<br />
finns risk för att även de utsätts för dessa hälsofaror. I dagsläget är inte hela mellanlagringsplatsen<br />
inhägnad/skyltat något som bör ses över.<br />
Personalen som på ett eller annat sätt kommer att komma i kontakt med avfallsbränslet bör få en utbildning i<br />
riskerna som kan uppkomma vid hanteringen av avfallsbränslet samt förebyggande åtgärder. Vid utbildningen<br />
är det bra att ta upp t ex smittvägar, personlig skyddsutrustning, personlig hygien <strong>och</strong> information om<br />
skadedjur.<br />
Vår bedömning är att det inte föreligger någon större artdiversitet för skadedjur mellan Irland <strong>och</strong> Sverige.<br />
Länderna ligger på samma breddgrad vilket gör att länder har liknande klimat som gör att samma arter av<br />
skadedjur finns i de olika länderna. Den enda skillnaden som vi har kunnat finna är att det i vissa hamnar på<br />
Irland kan förekomma svartråttor. En art råtta som vi i dagsläget inte har i Sverige. För närvarande finns det<br />
inga uppgifter om att det skulle finnas problem med svartråttor i Cork på Irland.<br />
Vi bedömer att risken för att det skall förekomma skadedjur i avfallsbalarna när de är färdigpaketerade som låg<br />
om det finns ett förebyggande skadedjursskydd på avfallsanläggningen där avfallsbalarna paketeras <strong>och</strong> lagras.<br />
Det är av stor vikt att man redan i ett tidigt skeende i processen har kontroll på eventuella skadedjur så att de<br />
inte förekommer i för stor omfattning. Det bör även finnas ett förebyggande skadedjursskydd på eventuella<br />
lagringsplaster i t.ex. hamnen. Man bör ställa krav på att få tillgång till skadedjursrapporter från den anläggning<br />
som skall exportera avfallsbränslet.<br />
Vid avfallshantering kan skadedjur föra med sig smitta genom att vara en passiv smittbärare dvs. de får med sig<br />
smittämnet på kroppen <strong>och</strong> för det vidare. De kan också vara direkt bärare av smittämnet genom att de ätit<br />
avfall som innehåller smittämnet t.ex. salmonella. Skadedjur kan också vara bärare av olika vektorer.<br />
Störst risk föreligger med trasiga balar där gnagare enkelt kan ta sig in i balarna, etablera sig <strong>och</strong> komma i<br />
kontakt med ev. smittämnen <strong>och</strong> föra dessa vidare.<br />
Något som skulle kunna öka risken för förekomst av skadedjur i eller omkring avfallsbränslet är om balarna inte<br />
innehåller det som utlovas. Innehåller avfallsbalarna exempelvis mycket organiskt material (matavfall) kan det<br />
locka till sig skadedjur, främst genom att det ger tillgång till mer föda men även genom att det eventuellt luktar<br />
mer. Rutiner för hur mottagningskontrollen <strong>och</strong> analysen av avfallsbränslet ska gå till bör tas fram.<br />
För att minimera risken att skadedjuren skall få tillträde till avfallsbränslet är det mycket viktigt att balarna hålls<br />
hela. En bal som är trasig blir mer lättåtkomlig för skadedjur. Skadade/trasiga balar måste så snart som det är<br />
möjligt sorteras bort <strong>och</strong> köras till förbränningen på Kristinehedsverken. Instruktion som beskriver vad en trasig<br />
bal är <strong>och</strong> hur den ska hanteras bör tas fram.<br />
Sida 32 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Lagringstiden för balarna bör inte överskridas mer än i undantagsfall <strong>och</strong> då endast under ett par dagar.<br />
Uppställningstiden i hamnen i samband med lossning ska helst aldrig överskridas. Om avfallsbränslet står lagrat<br />
under en lång tid på samma plats blir det mer attraktivt för eventuella skadedjur. Rutin för hur man ska<br />
säkerhetssälla att först in – först ut tillämpas för avfallsbränslebalarna bör tas fram. Ordningen på<br />
mellanlagringsplasten får inte bli eftersatt <strong>och</strong> övrigt avfall (kompostmaterial m.m.) bör förvaras så långt ifrån<br />
avfallsbränslet som möjligt för att minska risken för att skadedjur som eventuellt redan finns på området skall<br />
intressera sig för avfallsbränslebalarna.<br />
Inför transporten med fartyg är det viktigt att man anlitar ett rederi som kan visa upp intyg på att fartyget är<br />
fritt från skadedjur (Ship Sanitation Control Exemption Certificate) enligt Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd 2007:11.<br />
I dagsläget förekommer det fåglar i både hamnområdet samt på Kristinehedsverken. Dessa kan orsaka problem<br />
då de kan picka sönder avfallsbalarna samt sprida material från innehållet i avfallsbalarna. Troligtvis kommer<br />
inte fåglarna vara så intresserade av avfallsbränslet så länge balarna är hela <strong>och</strong> det inte luktar från dem.<br />
Det är viktigt att man gör avfallsbränslet så oattraktivt som möjligt för fåglarna. Huruvida fåglarna kommer att<br />
bli ett problem eller inte när det gäller avfallsbränslet får man kartlägga efter att importen påbörjats.<br />
Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kartlägga förekomsten av skadedjur i hamnområdet, på<br />
mellanlagringsplatsen samt på Kristinehedsverken. Därigenom kan en jämförelse göras innan respektive efter<br />
importen av avfallsbränsle. Kartläggningen är viktig dels för att kunna påvisa att inga problem finns i områdena<br />
samt för att kunna påvisa för allmänheten att importen av avfallsbränsle förhoppningsvis inte bidragit till en<br />
ökad mängd skadedjur i områdena.<br />
Förekomst av skadedjur i eller på avfallsbränslet kan komma att variera under årstiderna, under de kalla<br />
månaderna är risken för skadedjur mindre än under de varma. Rekommendationen är att man som planerat<br />
endast importerar avfallsbränsle under höst till vår.<br />
Vid förekomst av skadedjur är det viktigt att personalen upptäcker eventuella problem tidigt <strong>och</strong> man bör<br />
fastställa rutiner för hur man ska gå tillväga om man misstänker förekomst. Detta gäller all personal från det att<br />
avfallsbränslet mottages i Halmstad hamn tills dess att det förbränts på Kristinehedsverken.<br />
Vaccination mot Hepatit <strong>och</strong> stelkramp rekommenderas för personal som kommer att hantera avfallsbränslet.<br />
I vår riskanalys har vi kommit fram till att det bästa sättet att transportera avfallsbränslet från<br />
mellanlagringsplatsen till Kristinehedsverken är hela balar på täckt trailer. Riskerna för problem med skadedjur<br />
samt mikrobiologiska hälsofaror bedöms som något lägre om balarna sprättas upp först över bunkern i<br />
tipphallen. Detta kan dock medföra andra problem som platsbrist vid avlastning <strong>och</strong> påverkan på andra<br />
transporter till Kristinehedsverken. Det är enligt vår mening viktigt att tänka på vad eventuell container eller<br />
trailer kommer att användas till efter transporten av avfallsbränsle. Risk finns för att skadedjur, restmaterial<br />
eller lakvatten innehållande mikroorganismer blir kvar i containern eller trailern efter tömning <strong>och</strong> sedan<br />
riskerar att föras vidare till andra anläggningar. Vår rekommendation är att man ser över rengöringsrutiner av<br />
container eller trailer som ska användas vid känsliga verksamheter 4 efter att de transporterat avfallsbränsle.<br />
Vidare kartläggningar som måste utföras för att få en bedömning av hela processkedjan är en kartläggning av<br />
anläggningen som ska exportera avfallet, transportvägar i exportlandet <strong>och</strong> kontroll av<br />
uppställningsplaster/lagringsplaster i exportlandet.<br />
Efter en period av import av avfallsbränsle bör en uppföljande studie utföras för att se hur det verkliga utfallet<br />
blev.<br />
4 Exempelvis livsmedelsindustrier<br />
Sida 33 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
9. Referenser<br />
Böcker<br />
Davila, A E (2008) Mikroorganismer i arbetsmilljön, Prevent.<br />
Thougaard.H, Varlund.V, Madsen R.M (2001), Grundläggande mikrobiologi<br />
Steen. M, Degré M (2011), Mikrobiologi.<br />
Socialstyrelsen (2002), Bekämpningsmedel <strong>och</strong> skadedjur.<br />
Mallis (2011), Handbook of Pest Control<br />
Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:1, Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan,<br />
överkänslighet<br />
Rapporter<br />
RVF, 2005, Smittspridning via kompost <strong>och</strong> biogödsel från behandling av organiskt avfall. En rapport från BUSprojektet<br />
Avfall Sverige, 2008, Den mikrobiella arbetsmilljön vid insamling av matavfall.<br />
RVF, 2006, Erfarenheter från lagring av avfallsbränsle.<br />
RVF, 2005, Manual för plockanalys av hushållsavfall.<br />
HEM. (2012). Import av brännbart avfall - motiv <strong>och</strong> kommunikation. Halmstad.<br />
EPA (Environmental Protection Agency). National waste report 2008.<br />
Webbadresser<br />
HEM, Halmstad <strong>Miljö</strong> <strong>och</strong> <strong>Energi</strong>, Import av avfallsbränsle. www.hem.se<br />
SMI, Sjukdomsinformation om papegojsjuka, Q-feber, harpest <strong>och</strong> leptospiros www.smittskyddsinstitutet.se<br />
SVA, Gnagare, www.sva.se<br />
AV, Arbete med renhållning <strong>och</strong> sanering www.av.se<br />
Interjuver<br />
2013-01-09 insamlande av fakta, info från Per Ålund, HEM<br />
2013-01-10 Intervju med Jan, Jungerstam, skadedjursexpert, Anticimex Stockholm<br />
2013-01-14 rundvandring på HEM samt i Östra hamnutfyllnaden med Andreas Winkler, HEM<br />
2013-01-16 rundvandring i Halmstad Hamn med Bengt Kenneryd, Hallands Hamnar<br />
2013-01-18 intervju med Paul Ashton, Skadedjursexpert, Anticimex Stockholm<br />
Bilder:<br />
Foto avfallsbränsle - HEM<br />
Översiktsbild Östra hamnen (www.hitta.se)<br />
Översiktsbild Halmstad (www.eniro.se)<br />
Sida 34 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
10. Bilagor<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Bilaga 1 – Hamnen, lossningsplatser samt transportväg till mellanlagringsplats<br />
Översiktsbild Östra hamnen<br />
3<br />
2<br />
1<br />
mellanlagringsplats<br />
Numreringen på ritningen anger prioriteringsordning för lossningsplatserna. Nr 1 väljs först. Rött streck visar<br />
transportvägen från hamnen till mellanlagringen.<br />
Sida 35 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Bilaga 2 - Ritning över transportvägar från hamn/mellanlagringsplast Östra Hamnen till<br />
Kristinehedsverken<br />
Översiktsbild Halmstad<br />
Alt 1. Anges med röd/rosa markering<br />
Alt 2. Anges med blå markering<br />
1<br />
1<br />
2<br />
1 2<br />
2<br />
Sida 36 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Bilaga 3 - Kort information om skadedjur upptagna i riskanalysen för skadedjur<br />
GNAGARE<br />
Brunråtta (Rattus norvegicus )<br />
Brunråttan trivs överallt där människor håller till <strong>och</strong><br />
främst i fuktiga miljöer som till exempel i källare <strong>och</strong><br />
avlopp. Brunråttorna gräver <strong>och</strong> gnager ut stora <strong>och</strong> långa<br />
gångsystem. Brunråttan är allätare <strong>och</strong> en allvarlig<br />
smittspridare.<br />
Vuxen ca 22-30<br />
cm<br />
En råtta är vanligtvis gråbrun Vuxen: 22 <strong>och</strong> - 30 buken cm ljusare till färgen - andra färgvarianter samt albinos finns<br />
lång;<br />
Ett råttpar kan i teorin ge upphov till 800–1 000 nya individer under ett år.<br />
En råtta lever 1-3 år.<br />
Vuxen: 22 - 30 cm<br />
lång;<br />
Beteende<br />
Luktsinnet är det viktigaste sinnet, gräver <strong>och</strong> simmar utmärkt<br />
Allätare<br />
Behöver dricka dagligen<br />
Tillhåll: gräver gångar <strong>och</strong> bohålor i allmänhet nära vatten, i avloppssystem, i gödselstackar, vid<br />
soptippar, under <strong>och</strong> i byggnader, under <strong>och</strong> i lagrat gods, i spannmålslager etc.<br />
Skada<br />
Spridning av smittämnen (Weils sjukdom – även kallad Leptospiros, Svinpest etc.)<br />
Förorenar omgivningen med exkrementer <strong>och</strong> urin som kan innehålla smittämnen<br />
Gnagskador på förpackningar, isolering, trägolv, rör <strong>och</strong> elektriska ledningar<br />
Sättningar i hus pga. underminerande grävning<br />
Spridning<br />
Finns i Sverige<br />
Sida 37 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
Svartråtta (Rattus rattus)<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Svartråttan är kvickare än brunråttan <strong>och</strong> är betydligt mycket bättre<br />
på att både hoppa <strong>och</strong> klättra.<br />
Brunråttor <strong>och</strong> svartråttor accepterar oftast varandra i ett slutet<br />
utrymme om födotillgången är god.<br />
Beteende<br />
Luktsinnet är det viktigaste sinnet, hoppar <strong>och</strong> klättrar utmärkt; gräver <strong>och</strong> simmar sällan.<br />
Allätare som föredrar spannmål <strong>och</strong> mjöl; hamstrar föda<br />
Kan överleva flera dagar utan att dricka<br />
Tillhåll: vanligtvis på vindar eller under taktäckning, under golv i innertak<br />
Reviret försvaras av kolonin mot inkräktande råttor<br />
Livslängden är normalt ca 2 år - max ca 4 år<br />
Skada<br />
Vuxen ca 14-23 cm<br />
Sprider smittämnen; svartråttan utgör en risk både för människors <strong>och</strong> djurs (svinpest) hälsa<br />
Förorenar omgivningen med exkrementer <strong>och</strong> urin som kan innehålla smittämnen<br />
Gnager sönder förpackningar, isolering, trägolv, rör <strong>och</strong> elektriska ledningar (driftsavbrott <strong>och</strong><br />
kortslutning)<br />
Spridning<br />
Vitt utbredd i tropikerna <strong>och</strong> spridd över hela världen via fartyg. I tempererade områden finns den<br />
framförallt ombord på fartyg, i hamnområden, i foderfabriker med egen kaj, samt i djurstallar.<br />
Sida 38 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
Möss<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Husmusen (Musculus domesticus) finns överallt där det finns<br />
människor. Den håller gärna till i väggar, på vindar eller under golv.<br />
Husmusen är en allätare men föredrar frön <strong>och</strong> spannmål.<br />
Husmusen blir maximalt 18 månader gammal.<br />
Skogsmöss (Apodemus sylvaticus) lever helst utomhus i naturen,<br />
men söker sig in i villor <strong>och</strong> sommarhus på hösten för att få värme<br />
<strong>och</strong> föda inför vintern. Skogsmusen hämtar till största del sin föda<br />
från växtriket såsom nötter, skott <strong>och</strong> knoppar. Inne i byggnader är<br />
mössen inte fullt så kräsna utan knaprar gärna på lite av varje<br />
såsom tvål, stearin, kitt med mera.<br />
Beteende<br />
Luktsinnet är det viktigaste sinnet, utmärkta klättrare, hoppar upp till 30 cm<br />
Allätare, hamstrar föda<br />
Kan överleva flera dagar utan vatten<br />
Tillhåll: vindar, i innertak, krypgrunder, i <strong>och</strong> under lagrat gods<br />
Reviret kan vara mindre än 10 m 2 Cirka 10 cm<br />
om populationen är liten<br />
Skada<br />
Bärare av smittämnen<br />
Förorenar omgivningen med exkrementer <strong>och</strong> urin som kan innehålla smittämnen<br />
Gnagskador på matförpackningar, textilier, papper, isoleringsmaterial, rör <strong>och</strong> elektriska ledningar<br />
Spridning<br />
I Nordvästliga Europa dominerar underarten Mus musculus domesticus, medan övriga Europa<br />
domineras av Mus musculus musculus . De två underarterna är mycket lika varandra.<br />
Sida 39 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
FLYGANDE INSEKTER<br />
Husfluga Musca domestica<br />
Äggstadium: 1 - 3 dagar vid 20°C.<br />
Honan lägger 600 - 2.000 vita ägg i omgångar med ungefär 100 - 150<br />
ägg i varje.<br />
Larv: vit, lätt blåfärgad, omkring 10 mm lång, två utskott finns som<br />
används som hjälpmedel vid förflyttning<br />
Larvstadium: omkring en vecka, larven utvecklas i organiskt material<br />
som är under nedbrytning såsom exempelvis avföring<br />
Puppan: skyddad i ett cylindriskt hölje, brun till färgen<br />
Puppstadium: 3 till 8 dagar<br />
Från ägg till vuxen: 1 - 3 veckor<br />
Livslängden för vuxna flugor är ca 3 månader, hanarna dör strax efter parning<br />
Beteende<br />
Förekommer i gödsel, avfall, döda djur, livsmedelsprodukter, etc.<br />
Livnär sig på exkrementer, sötsaker, etc.<br />
Skada<br />
Sprider sjukdomar, överför bakterier från exempelvis avfall till livsmedel<br />
Smutsar ned ytor på möbler, matserviser, glasvaror med små droppar av sekret<br />
Spyfluga Calliphoridae<br />
Förekommer troligtvis mer än 100 olika arter av spyflugor i Europa<br />
Spyflugor är stora flugor (ca 1 - 1, 5 cm långa), larverna lever framförallt av ruttnande kött<br />
Honan lägger hundratals ägg under sin livstid. Äggen läggs där larven kan få lämplig föda som t.ex.<br />
kött, avföring, men också i öppna sår hos olika djur<br />
Från ägg till vuxen: ca 3 veckor, honorna lägger ca 30 ägg per vecka<br />
Livslängden för fullbildade flugor är ca 5 veckor<br />
Beteende<br />
Honorna kan lukta sig till ruttnande kött på flera kilometers avstånd<br />
Vissa arter föder ”levande ungar” dvs. de lägger färdigkläckta larver direkt i materialet<br />
Larverna skyr ljus, fullvuxna larver gräver ner sig i jorden för att förpuppa sig<br />
Föda: honor <strong>och</strong> larver livnär sig på ruttnande kött; hanarna lever på pollen från blommor<br />
Skada<br />
Sprider smittämnen som t.ex. virus <strong>och</strong> bakterier<br />
Orsakar skador på köttprodukter så att de blir oanvändbara<br />
Sida 40 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Myggor Culicidae<br />
Äggstadiet: några dagar, äggen läggs på vattenytan eller i fuktig jor, äggen hos<br />
Culex spp läggs på vattenytan <strong>och</strong> flyter omkring likt små flottar<br />
Larvstadiet: från några dagar upp till några veckor, larverna lever i stillastående<br />
vattensamlingar eller i fuktig jord, andas via andningsrör<br />
Puppstadiet: 1 - 7 dagar<br />
De vuxna myggorna är flygfärdiga 1 timme efter det att de har kläckts ur puppan<br />
Honorna lägger fler än 100 ägg <strong>och</strong> har stickande <strong>och</strong> sugande mundelar<br />
Från ägg till vuxen: Vanligtvis 1 - 2 veckor<br />
Maximal livslängd för vuxna: Vanligtvis 1 - 2 månader, honor övervintrar i källare<br />
<strong>och</strong> liknande utrymmen<br />
Vuxna myggor kan sprida sig upp till 30 km från den plats där de kläcktes<br />
Malariamyggor kan spridas (transporteras) med flygplan<br />
Beteende<br />
Nattaktiva, blir aktiva i skymningen<br />
Honorna suger blod från människor <strong>och</strong> djur (boskap, fåglar), hanarna livnär sig på växtsafter <strong>och</strong><br />
nektar<br />
Skada<br />
Överför sjukdomar som malaria <strong>och</strong> gula febern<br />
Honorna kan ge kännbara stick hos människor <strong>och</strong> djur<br />
SPINDLAR<br />
Spindlar Aranea(fam)<br />
Normalt inget skaddjur som saneras. Kan vara farliga/giftiga arter om de kommer med fartyg som tidigare varit<br />
i andra länder.<br />
Huvud <strong>och</strong> mellankropp är sammansmält till en s.k. cephalothorax,<br />
Alla spindlar har 8 ben<br />
I bakkroppen finns spinnkörtlar med vilka spindelväven tillverkas<br />
Beroende på art så kan spindelnäten vara hjulformade, tratt- eller tunnelformade<br />
Så kallade ”vargspindlar” spinner inga nät utan jagar aktivt sina byten<br />
Föda: huvudsakligen insekter<br />
Spindlar kan spridas över stora områden med hjälp av vinden (de ”flyger” med hjälp av en bit<br />
spinntråd)<br />
Beteende: spindlar förekommer överallt där det finns gott om byten<br />
Skada<br />
Risken för människor att bli bitna av en farlig spindel i Europa är mycket liten, om det händer så bör<br />
man fånga spindeln för att få den artbestämd samt uppsöka läkare<br />
Spindlar betraktas av många som obehagliga om de förekommer inomhus<br />
Sida 41 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
KRYPANDE INSEKTER<br />
Kackerlackor Blattodea<br />
Tysk kackerlacka Blatella germanica<br />
Den art av kackerlacka som trivs bäst i vårt klimat <strong>och</strong> som vi oftast får<br />
problem med.<br />
Gulaktiga till svagt bruna med längsgående, parallella, svarta ränder på<br />
halsskölden. Hanarna är mer långsmala än honorna <strong>och</strong> deras vingar täcker<br />
hela bakkroppen, glidflyger i undantagsfall vid hög temperatur<br />
10 - 15 mm långa (förutom antennerna),<br />
Sprids med bagage <strong>och</strong> vid förflyttning <strong>och</strong> transport av livsmedel<br />
Föredrar temperaturer mellan 25 - 32°C. Temperaturer lägre än -4°C <strong>och</strong><br />
högre än 40°C är dödliga inom 12 timmar. I tempererade <strong>och</strong> kalla klimat<br />
lever tysk kackerlacka endast inomhus, förutom på soptippar<br />
Orientalisk kackerlacka Blatta orientalis<br />
Blåsvarta till mörkbruna, honorna har mycket korta vingar, hanarnas vingar är längre men de kan inte<br />
flyga<br />
21 - 28 mm långa (förutom antennerna)<br />
Sprids med bagage, vid flyttningar <strong>och</strong> transporter<br />
Optimal temperatur är ungefär 25°C<br />
Tillhåll: mörka <strong>och</strong> fuktiga platser, vill ha det svalare än den tyska kackerlackan, exempelvis<br />
krypgrunder, källare, <strong>och</strong> avlopp<br />
Brunbandad kackerlacka Supella longipalpa<br />
Kastanjebruna med ljusa tvärgående ränder på mellankroppen <strong>och</strong> på<br />
bakkroppen. Honorna har korta vingar, hanarnas vingar är längre, kan<br />
glidflyga<br />
10 - 15 mm långa (förutom antennerna)<br />
Optimal temperatur är 26°C, inaktiv vid 21°C eller lägre temperaturer<br />
Tillhåll: samma som för den tyska kackerlackan, men de klarar också<br />
torrare platser (bakom tavlor <strong>och</strong> lösa tapeter, bakom, i <strong>och</strong> under möbler).<br />
Sprids med bagage vid flyttningar <strong>och</strong> transporter<br />
Amerikansk kackerlacka Periplaneta americana<br />
Rödbruna med svaga gula fläckar på vingarna <strong>och</strong> halsskölden,. Honorna har korta vingar som precis<br />
täcker bakkroppen, hanarnas vingar är längre, kan ibland ses glidflyga<br />
28 - 44 mm långa (förutom antennerna)<br />
Sprids huvudsakligen via internationella transporter av livsmedel<br />
Optimal temperatur är 25 - 33°C, fortfarande aktiv vid 21°C<br />
Tillhåll: mörka, varma <strong>och</strong> fuktiga ställen (t ex bakom <strong>och</strong> under köksskåp, nära värmekällor, i<br />
ledningsschakt med varmvattenledningar <strong>och</strong> i avlopp)<br />
Australisk kackerlacka Periplaneta australasiae<br />
Rödbruna men den mörka halsskölden omges av en tydligt gul rand, skiljs lätt från den amerikanska<br />
kackerlackan på vingarnas gula sidor. Både honorna <strong>och</strong> hanarna har vingar som precis täcker<br />
bakkroppen, kan ibland ses glidflyga<br />
30 - 35 mm långa (förutom antennerna).<br />
Sprids huvudsakligen via internationella transporter av tropiska växter <strong>och</strong> livsmedel<br />
Favoritklimat: kan bara överleva i riktigt varma <strong>och</strong> fuktiga förhållanden<br />
Skada<br />
Kontaminerar matvaror, bärare av bakterier <strong>och</strong> kvalster, bärare av smittämnen som t.ex. Salmonella<br />
Sprider en obehaglig lukt som produceras av körtlar på ryggen<br />
Sida 42 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
FÅGLAR<br />
Måsfåglar Larinae<br />
Vita havsfåglar, huvudet är antingen alldeles vitt eller så kan det bli heltäckande svart, grått eller brunt<br />
Simhudsförsedda fötter <strong>och</strong> långa vingar<br />
Näbben är lång <strong>och</strong> tjock <strong>och</strong> har ofta en liten krok längst ute i spetsen<br />
Arterna skiljer sig åt framför allt när det gäller färgen på näbb <strong>och</strong> ben samt mönstret på vingarna.<br />
Beteende<br />
Lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land vid floder, sjöar, våtmarker men<br />
även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan inne i städer <strong>och</strong> på soptippar.<br />
Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare.<br />
Allätare även asätare<br />
Utbredning: Över hela världen, i kustregioner eller i inlandet i närheten av vatten.<br />
Skada<br />
Kan vara bärare av smittämnen<br />
Kan bära på <strong>och</strong> sprida salmonellabakterier fast de själva är symtomfria.<br />
Kan sprida papegojsjukan<br />
Kan exempelvis dra ut avfall från soptunnor i jakt efter föda.<br />
Kråkfåglar Corvidae<br />
Svart fjäderdräkt med inslag av vitt, grått, brunt <strong>och</strong> ibland även grönt <strong>och</strong> blått<br />
Förekommer över hela välden förutom i den sydligaste delen av Sydamerika <strong>och</strong> platser nära polerna.<br />
Kråka, kaja <strong>och</strong> skatan samt korpen är Sveriges mest välkända kråkfåglar<br />
Beteende<br />
Håller helst till i skogsdungar, men även i parker <strong>och</strong> trädgårdar i närheten av människor.<br />
Allätare även asätare<br />
Skada<br />
Kan exempelvis dra ut avfall från soptunnor i jakt efter föda.<br />
Kan vara bärare av smittämnen<br />
Kan sprida papegojsjukan<br />
Sida 43 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
Bilaga 4 - Begrepp mikrobiologiska hälsofaror<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Mikroorganismer<br />
Mikroorganismer delas in i bakterier, virus, svampar <strong>och</strong> parasiter. Beroende på typ kan de delas in i tre<br />
grupper. Mikroorganismer i miljön, normalfloran <strong>och</strong> patogena mikroorganismer. Mikroorganismer i miljön<br />
avser de mikroorganismer som finns runt omkring oss som t.ex. bryter ned organiskt material i naturen <strong>och</strong><br />
normalfloran de som finns i <strong>och</strong> på vår kropp. Patogena mikroorganismer utgör de som kan orsaka sjukdom.<br />
Mikroorganismerna i miljön utgör den största delen, därefter normalfloran <strong>och</strong> till sist patogena<br />
mikroorganismer som utgör en relativt liten del av det totala antalet mikroorganismer. Alla tre typer av<br />
mikroorganismer har stor betydelse för oss människor. Mikroorganismer kan orsaka olika typer av ohälsa.<br />
Överkänslighet <strong>och</strong> toxin(gift)påverkan kan orsakas av både döda <strong>och</strong> levande mikroorganismer samt<br />
substanser som produceras av dessa medan smitta normalt förutsätter viabla (livskraftiga) mikroorganismer.<br />
Bakterier<br />
Normalfloran är de mikroorganismer (främst bakterier) som normalt förekommer hos en människa. Floran är<br />
fördelad på hela kroppen <strong>och</strong> återfinns på hud, i slemhinnor <strong>och</strong> i tarmen. Bakterierna i normalfloran har en<br />
viktig uppgift då de motverkar tillväxten av patogena mikroorganismer. Ett exempel på detta är bakterierna i<br />
normalfloran som ger huden ett pH-värde på cirka 4,5 en miljö som patogena mikroorganismer inte trivs i.<br />
Bakterier är prokaryota encelliga organismer som förekommer i olika former. De vanligaste formerna är<br />
kulform <strong>och</strong> stavform. Storleken på en bakterie kan variera mellan cirka 1-10 µm. Baserat på cellväggens<br />
uppbyggnad delas bakterierna in i gramnegativa <strong>och</strong> grampositiva. Egenskaperna för en bakterie avgörs till stor<br />
del av hur bakteriens cellväggsstruktur ser ut. Grampositiva bakterier har en enkel solid cellvägg <strong>och</strong> är mer<br />
motståndskraftiga mot uttorkning <strong>och</strong> förekommer ofta i damm. Gramnegativa bakterier har en tunnare<br />
cellväggsstruktur är mer känsliga för uttorkning <strong>och</strong> förekommer därför i fuktigare miljöer. Det är fem<br />
miljöfaktorer som avgör bakteriernas tillväxt: temperatur, pH, vattenaktivitet, syre <strong>och</strong> näring. En annan viktig<br />
faktor är tiden.<br />
Temperatur: Varje art av bakterier har en minimum <strong>och</strong> en maximumtemperatur för förökning. Förökningen av<br />
bakterierna sker snabbast vid optimumtemperaturen som ligger mellan min <strong>och</strong> maxtemperatur.<br />
Optimumtemperaturen skiljer sig mellan olika arter av bakterier. Bakterier som kategoriseras som patogener<br />
har alla en optimumtemperatur kring människans normaltemperatur 37 C.<br />
pH-värde: pH-värdet anger hur sur eller basisk en miljö är. Skalan går från 1-14. De flesta arter av bakterier<br />
som rör människan trivs bäst vid pH6-8. De flesta naturliga miljöer har ett pH i detta intervall.<br />
Vattenaktivitet: Alla bakterier kräver fritt vatten för att överleva. Mängden fritt vatten avgörs av vilken<br />
vattenaktivitet som finns i miljön. Vattenaktivitet anges på en skala från 0 till 1 där 1 motsvarar rent vatten <strong>och</strong><br />
0 frånvaron av vatten. Människoblod har en vattenaktivitet på 0,995. Fuktiga livsmedel som grönsaker, frukt,<br />
fisk <strong>och</strong> kött har en aktivitet på över 0,98. De flesta bakterier trivs i en miljö med en vattenaktivitet över 0,9.<br />
Syre: Vissa bakterier kräver syre för överlevnad dessa benämns som aeroba. Andra bakterier tål inte syre de<br />
kallas anaeroba <strong>och</strong> några är oberoende av syre de går under benämningen fakultativt anaeroba.<br />
Näring: Flertalet bakterier kräver organiskt material för att föröka sig. Näringstillgången avgör hur mycket<br />
bakterier som kan bildas.<br />
Bakterierna tar sig in kroppen främst via hud <strong>och</strong> slemhinnorna i mun näsa <strong>och</strong> ögon. Nästan inga patogena<br />
bakterier tar sig igenom hel hud utan måste ta sig in via sår eller stick orsakade av t.ex. en insekt eller stickande<br />
<strong>och</strong> skärande föremål.<br />
Virus<br />
Virus definieras som partiklar med egen arvsmassa men utan egen metabolism. Virus är cirka 100 gånger<br />
mindre än bakterier <strong>och</strong> förekommer hos alla levande varelser, djur, växter, insekter <strong>och</strong> bakterier. Virus<br />
produceras av den levande organism som de infekterar (värdcellen). Virus kräver levande celler för att föröka<br />
sig <strong>och</strong> kan inte växa till utanför den levande organismen. Virus tar sig in i kroppen på ett likartat sätt som<br />
bakterier. Eftersom virus är små transporteras de relativt enkelt i miljön. Infektionsdosen är oftast låg. Exempel<br />
på patogena virus är influensavirus <strong>och</strong> Hepatit A <strong>och</strong> B virus. Virus är svåra att detektera <strong>och</strong> deras förekomst<br />
i miljön är inte helt klarlagd.<br />
Sida 44 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Svampar<br />
Svampar är en grupp av organismer som karaktäriseras av att de är: eukaryota, heterotrofa, har cellvägg <strong>och</strong><br />
tar upp näring genom diffusion. Svamparna använder organiska ämnen som energikälla. Beroende av vilken typ<br />
av material de nyttjar talar man om olika livsformer för svamp t.ex. saprotrofi där svampen utnyttjar dött<br />
organiskt material. Svampar omfattar både makroskopiska former som champinjoner <strong>och</strong> mikroskopiska<br />
former, som olika mögel. Generellt har svampar lägre krav på miljön än bakterier, de växer t.ex. vid lägre<br />
fukthalter <strong>och</strong> lägre temperaturer. Svampar använder sporbildning för sin fortplantning.<br />
Mikroskopiska svampar delas in två grupper beroende på utseende: mögelsvampar <strong>och</strong> jästsvampar.<br />
Vanliga mögelsvampar är borstmögel (Aspergillus arter) <strong>och</strong> penselmögel (Pencillumarter). Mögel medför risk<br />
för allergier <strong>och</strong> lungsjukdomar vid inandning.<br />
Parasiter<br />
En parasit är en organism som lever delar eller hela sitt liv på en annan organism. Parasiter delas in i tre<br />
huvudgrupper protozoer, helminter <strong>och</strong> artropoder. Endast protozoer tas upp här.<br />
Protozoer är en grupp av organismer som karaktäriseras av att de är eukaryota, encelliga, saknar cellvägg, är<br />
heterotrofa, har både sexuell <strong>och</strong> asexuell förökning. Protozoer räknas på grund av deras egenskaper till<br />
djurriket (encelliga djur). De är i storleksordningen millimeter. Protozoer kan beroende på morfologi <strong>och</strong><br />
rörelsesätt delas in i flagellater, amöbadjur, spordjur <strong>och</strong> ciliater. Protozoer är vanliga i jord <strong>och</strong> vatten <strong>och</strong> har<br />
stor betydelse för människans kretslopp. De finns i tarmkanalen hos människor <strong>och</strong> djur. De flesta är ofarliga<br />
men det finns vissa arter som kan orsaka sjukdomar.<br />
Viktiga protozoer är flagellanten Giardia lamblia, som sprids via livsmedel <strong>och</strong> förorenat vatten samt spordjuret<br />
cryptosporidium parvum som förekommer i tarmen hos djur <strong>och</strong> som också sprids via förorenat vatten. Malaria<br />
parasiten ingår i gruppen spordjur.<br />
Överkänslighet<br />
Allergi <strong>och</strong> annan överkänslighet innebär att man reagerar vid exponering som normalt inte ger besvär. Allergi<br />
är en form av överkänslighet som efter upprepad exponering förmedlas av reaktioner i kroppens<br />
immunsystem. Till skillnad mot vad som sker vid en infektion ger aktiviteterna från immunsystemet inte<br />
upphov till ett tillfrisknande utan istället ett sjukdomssymtom i form av t.ex. snuva, nästäppa, astma <strong>och</strong><br />
eksem. Allergi <strong>och</strong> annan överkänslighet utvecklas snabbare <strong>och</strong> lättare vid hög <strong>och</strong>/eller långvarig exponering,<br />
men kan hos vissa personer uppkomma vid låg exponering.<br />
Utvecklingen av överkänslighet är till stor del beroende av mängden biologiska agens i inandningsluften.<br />
Exempel på ett sådant agens kan vara svampsporer.<br />
Toxinpåverkan<br />
Toxiner, skadliga substanser eller gifter, som produceras av vissa mikroorganismer, kan bidra till skadorna vid<br />
infektioner, men de kan också orsaka ohälsa direkt utan att levande organismer behöver invadera kroppen.<br />
Toxiner kan bildas av t.ex. bakterier, svampar <strong>och</strong> alger. Exempel på toxiner är endotoxiner.<br />
Endotoxiner bildas i det yttre cellmembranet hos gram negativa bakterier, en grupp av bakterier som ofta<br />
förekommer i fuktiga <strong>och</strong> våta miljöer. Exponering för endotoxin kan ske via levande <strong>och</strong> döda bakterier eller<br />
via delar av döda bakterier. Endotoxiner kan finnas i luftburna vätske- eller dammpartiklar. Toxinet kan ge<br />
besvär i de övre luftvägarna <strong>och</strong> andra symtom hos drabbade personer.<br />
Infektion/smitta<br />
Smittämnen är de mikroorganismer som orsakar sjukdom. Infektioner orsakas av smittämnen som invaderar<br />
kroppen, förökar sig <strong>och</strong> kan orsaka skada t.ex. genom att producera olika mängder toxiner.<br />
Smittsamheten påverkas bl.a. av smittämnets förmåga att orsaka infektion <strong>och</strong> att överleva samt av dess<br />
smittvägar. Olika smittämnen kräver också olika stor infektionsdos för att etablera sig <strong>och</strong> eventuellt orsaka<br />
sjukdom. Vid infektion kan följderna bli mer eller mindre allvarliga. Användningen av <strong>och</strong> tillgången till vacciner<br />
påverkar infektionsrisken. Möjligheten till antibiotikabehandling om man blivit smittad påverkar följderna av en<br />
infektion.<br />
Sida 45 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
Mikroorganismer <strong>och</strong> smittvägar<br />
Smittkällan för mikroorganismer är värden eller platsen där de enskilda mikroorganismerna lever <strong>och</strong> förökar<br />
sig. Smittkällan kan vara t.ex. djur, människor eller en plats i miljön. Med smittväg för en mikroorganism menas<br />
det sätt som smittämnet överförs på. Smittvägar kan vara kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta, luftsmitta,<br />
droppsmitta, inokulationssmitta eller vektorburen smitta. Om smittkällan är livsmedel eller vatten benämns<br />
smittvägarna livsmedelssmitta <strong>och</strong> vattenburen smitta.<br />
Kontaktsmitta innefattar smitta från person till person. Indirekt smitta innefattar smitta som överförs från<br />
föremål t.ex. verktyg, handtag etc. Luftsmitta smittar via damm eller aerosoler, droppsmitta smittar från<br />
droppar som kommer ut då vi pratar, hostar eller nyser. Inokulationssmitta är smitta som uppstår då<br />
smittämnet kommer in i blod eller vävnader via t.ex. stick eller skärskador. Är det insekter som orsakar skadan<br />
via stick eller via bett kallas det vektorburen smitta.<br />
Smittkällan vid avfallshantering kan vara ifrån olika fraktioner i avfallet samt från fåglar <strong>och</strong> gnagare som lever<br />
på <strong>och</strong> i anslutning till avfallet.<br />
Smittvägar vid avfallshantering kan vara via direktkontakt med avfallet eller vid inandning av aerosoler eller<br />
dammpartiklar. En annan smittväg kan också vara via förorenade händer, kläder eller via kontakt med lakvatten<br />
eller annan vätska från avfallet samt via avföring från fåglar <strong>och</strong> gnagare.<br />
Bioaerosoler<br />
Bioaerosoler är luftburna partiklar med biologiskt ursprung. Främst avses luftburna vätske- eller dammpartiklar<br />
som innehåller mikroorganismer <strong>och</strong>/eller olika beståndsdelar som härstammar från dem t.ex. bakterie eller<br />
mögelgifter. I bioaerosoler ingår bl.a. endotoxiner, svampar <strong>och</strong> svampsporer.<br />
Inandning av bioaerosoler kan orsaka:<br />
Luftvägsinflammation.<br />
Astma<br />
Kronisk bronkit (ger riklig slembildning i luftvägarna)<br />
Toxisk pneumoni/ODTS (organic Dust Toxic Syndrome.(ger en akut toxisk reaktion, influensaliknande<br />
symtom)<br />
Allergisk alveolit (liknar lunginflammation)<br />
Byssinos (inte vanlig i Sverige ger kroniska inflammatoriska förändringar i luftvägarna)<br />
När exponeringen för bioaerosoler är hög ökar risken att drabbas av olika hälsoeffekter. Omfattningen av<br />
symptomen beror på exponeringsnivån.<br />
Vid avfallshantering är det främst vid öppen hantering som personalen kommer i kontakt med bioaerosoler.<br />
Avgörande är avståndet till källan <strong>och</strong> om hanteringen sker inomhus eller utomhus. Arbetsmiljöer med hög<br />
bioaerosolexponering finns främst inomhus. Sker hanteringen utomhus är vädret en viktig faktor. För att<br />
bestämma halten av olika bioaerosoler kan partikelmätningar av utföras.<br />
Enligt Avfall Sveriges rapport 2008:14 gällande den mikrobiella arbetsmiljön vid insamlande av matavfall är de<br />
mest avgörande faktorerna för hälsorisker långtidssexponering för låga koncentrationer <strong>och</strong> exponering för<br />
höga koncentrationer under en kort period. Mikroorganismernas egenskaper <strong>och</strong> exponeringsvägar är andra<br />
avgörande faktorer. Enligt rapporten har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats för avfallsinsamlare. De<br />
vanligaste symtomen som rapporterats är andningssymtom <strong>och</strong> luftvägsinflammation men även magtarmsymtom<br />
kan vara vanliga. Vidare visar rapporten att vid hantering av avfall är svampar <strong>och</strong> svampsporer<br />
den största exponeringskällan upp till 85%. Svampexponeringen är säsongsvarierad, där<br />
svampkoncentrationerna är större under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Vid jämförelse av blandat<br />
hushållsavfall <strong>och</strong> matavfall visar rapporten att det inte finns några signifikanta skillnader mellan dessa typer av<br />
avfall <strong>och</strong> bioaerosolexponering.<br />
Enligt Davila (2008) mikroorganismer i arbetsmiljön finns det flera stora studier, både i <strong>och</strong> utanför Sverige,<br />
som visar på arbetsmiljöproblem relaterat till manuell avfallssortering där det finns höga halter av damm<br />
innehållande mikroorganismer <strong>och</strong> toxiner.<br />
I dagsläget finns inga gränsvärden för mikroorganismer i arbetsmiljön. Enligt Davila är det svårt att ta fram<br />
generella gränsvärden då det finns otillräcklig kunskap om dos-responssamband <strong>och</strong> bioaerosolernas komplexa<br />
sammansättning. Det är svårt att veta vilken mikroorganism eller vilket toxin som störst betydelse för<br />
hälsoeffekterna eftersom mikroorganismer ofta förekommer i en komplex blandning. I arbetsmiljöer där<br />
Sida 46 av 47
Daterad:<br />
2013-02-01<br />
<strong>Förstudie</strong>/riskanalys gällande skadedjur <strong>och</strong> mikrobiologiska<br />
hälsofaror vid import av avfallsbränsle<br />
Studie utförd av:<br />
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren<br />
totalantalet mikroorganismer (mögelsporer <strong>och</strong> bakterier) är fler än 10 9/ m 3 vet man erfarenhetsmässigt att<br />
mikroorganismer bidrar till hälsoproblem. Vid halter under 10 6/ m 3 är sambanden mer osäkra. Höga halter<br />
definieras ofta som halter mikroorganismer över 10 6/ m 3 som motsvarar 10 4 Cfu/m 3 . Cfu= colony forming unit.<br />
Sida 47 av 47