Info nr 1/2006 - IF Metall

info:
För förtroendevalda i IF Metall
1/2006
Vi får Sverige
att växa
Bildreportage sidorna 6–7
Ringde samtal
– fi ck sparken
sidan 10
Ny klubb,
nytt fack,
nya möjligheter
sidan 4

info:
1/2006
www.ifmetall.se
2
STEFAN
FUNDERAR
Du är viktig!
Första gången jag fi ck frågan om
jag ville bli kontaktombud för vårt
lilla svetsgäng på Hägglunds i Örnsköldsvik
tyckte jag att det kändes
speciellt. Inte så att jag tyckte mig
bli ”för mer” eller märkvärdigare,
men det kändes fi nt att få förtroende
av mina arbetskamrater att
företräda dem. 25 år senare har
jag samma känsla – det är fi nt att
vara fackligt förtroendevald.
Vi är många förtroendevalda i Industrifacket
Metall och alla fyller
en viktig funktion. Som förtroendevald
är du främst en viktig länk
för de medlemmar du företräder,
någon de kan vända sig till med
frågor och synpunkter. Du är också
en person som lyssnar och diskuterar
med dina arbetskamrater
och som vågar föra deras åsikter
vidare.
En del uppdrag är mer specialiserade,
till exempel studieorganisatör
eller skyddsombud, andra mer
allmänna, som styrelseledamot i
en klubb eller i en av våra lokalavdelningar.
För att bli riktigt vass
på något fackligt område kan vi
specialisera oss. Samtidigt ser vi
alla den fackliga helheten, oavsett
vilket förtroendeuppdrag vi fått.
Vi förstår den fackliga idén, att vi
som löntagare har gått ihop för att
tillsammans bli starkare gentemot
arbetsgivarna som köper vårt arbete.
Därför är vårt gemensamma
uppdrag att förbättra medlemmarnas
löner, anställnings- och arbetsvillkor
och att stärka vår röst
i samhället och i politiken. För att
lyckas med detta ska vi utveckla
ett starkt förbund. Du är en viktig
person i det arbetet!
stefan.lofven.fk@ifmetall.se
Förtroendevald i IF Metall
Rättigheter, skyldigheter,
– Som förtroendevald har jag möjlighet
att ta den tid som behövs för fackligt
arbete. Jag har skyldigheter mot
arbetskamrater och arbetsgivare och
goda möjligheter att utvecklas både
som förtroendevald och människa,
säger Milan Bogicevic, förtroendevald
på Astra Zeneca i Södertälje.
Allt för många förtroendevalda har
problem med att få arbeta med fackliga
frågor. Då är det bra att känna till
förtroendemannalagen (FML).
– I lagen står att fackligt arbete får
ta ”skälig tid”, säger Milan Bogicevic.
Vad skälig tid är måste bedömas utifrån
hur många medlemmar som fi nns
på arbetsplatsen, vilka förhållanden
som gäller där, om det är skiftgång,
ackordslöner och hur lönesystemet ser
ut.
Prata med medlemmar
– Behovet ska styra den tid som det
fackliga arbetet får ta. Jag försöker
schemalägga mitt fackliga arbete i så
god tid som möjligt. Det blir enklare
både för mig och min arbetsgivare.
Tidning till
förtroendevalda
Info är en tidning till dig som är förtroendevald
i IF Metall. Den kommer
ut med 14 nummer per år.
Tanken är att du ska kunna läsa om
vad som händer i förbundet, allt från
hur andra runt om i landet arbetar,
hur de tacklar avtalsfrågor och
arbetsmiljöproblem till att du ska få
idéer om hur du kan vässa kompetensen.
Info delas ut till dig på arbetsplatsen.
Lägg den gärna på fi kabordet eller
gör som Fredrik Bysell vice ordförande
på Ostnor strax utanför Mora.
– Vi har våra kontaktombudsmöten
samtidigt som tidningen kommer
ut. Då delar vi ut den och det kan bli
en del diskussioner om det som står,
säger Fredrik Bysell.
Arbeta fackligt innebär inte enbart
förhandlingar. Mycket tid går åt till att
prata med medlemmar, arbeta med arbetsmiljö
och förbereda förhandlingar.
– Jag går ut varje månad och pratar
fackliga frågor med så många medlemmar
som möjligt. Ingen ska kunna
säga att vi inte syns. Nya medlemmar
värvar vi genom direkta samtal och
diskussioner.
Milan Bogicevic arbetade två-skift
Så utvecklas rollen s
Det fi nns olika inriktningar på uppdraget
som förtroendevald. Kontaktombud,
skyddsombud, rådgivare
för försäkringar, valberedning,
avdelningens representantskap eller
styrelseuppdrag i klubb och avdelning
eller kanske facklig representant
i företagets bolagsstyrelse.
– Det fi nns bra utbildningar för att
förtroendevalda ska klara av sina
uppdrag. Nästa steg kan vara att bli
handledare. Det fi nns alla möjligheter
att utvecklas, säger Milan Bogicevic.
Vi som skriver i tidningen hoppas
att den ska bli ett användbart verktyg
för dig i ditt arbete som förtroendevald.
Du är alltid välkommen med
synpunkter eller idéer på saker du
tycker att vi borde skriva om.
maria.backstrom.fk@metall.se

, möjligheter
innan han blev förtroendevald. Nu
har han gått över till att arbeta dagtid
eftersom motparten oftast arbetar då.
Enligt lag förlorar han inte skiftersättningen
bara för att uppdraget ibland
kräver dagtid.
– Jag får ett lönetillägg som kompenserar
skifttillägget. Detta gör att
jag kan komma tidigare till arbetet för
att träffa fl era olika skift på en dag.
viktor.rasjo.fk@ifmetall.se
som förtroendevald
Milan Bogicevic brinner för utbildningar
och är själv handledare på fl era
kurser. Förtroendevald blev han strax
efter att han gick en medlemsutbildning
2001. Något år senare var han
ordförande i en gruppstyrelse.
– Det viktigaste lär jag mig i samtal
med medlemmar. Deras frågor är både
många och svåra, säger Milan Bogicevic
och avslutar med ett tips till IF Metalls
39 400 förtroendevalda:
– Alla frågor går inte att svara på
direkt, men oftast kan någon på fackklubben
eller avdelningen svara.
notiser:
Avdelningar
byter namn
Tre avdelningar i det nya förbundet har
av förbundsstyrelsen fått godkänt att
byta namn innan de startar sin verksamhet
i maj. Det är: Avd 14 Klarälvsdalen
– nytt namn Klarälven, Avd 29
Göta Älvdalen – nytt namn Norra Älvsborg.
Avd 30 Bohuslän – nytt namn Bohuslän-Dal.
Beslut har också tagits om
att Alvesta kommun ska tillhöra Östra
Kronoberg i stället för Västra Kronoberg.
Fackligt samspel i GM
Belgiska, engelska, polska, svenska
och tyska fack inom GM har i ett avtal
enats om hur man från fackligt håll ska
agera när GM väljer produktionsorter
för sina bilar. Avtalet kan bli vägledande
för andra nationsöverskridande
DIALOGEN VIKTIGAST. – Det viktigaste lär jag mig i samtal med medlemmar.
Deras frågor är både många och svåra, säger Milan Bogicevic, här tillsammans med
Marie Hede på Astra Zeneca.
Utdrag ur förtroendemannalagen (FML):
§ 4 Facklig förtroendevald får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade
arbetsförhållanden eller anställningsvillkor.
§ 6 Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det
fackliga uppdraget.
§ 7 Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens
egen arbetsplats ska den fackliga förtroendemannen ha rätt till
bibehållna anställningsförmåner.
koncernsamarbeten då det inte fi nns
några liknande avtal inom Europa.
Avtal tecknat
i Colombia
I Colombia har två fack nyligen lyckats
teckna kollektivavtal för sina medlemmar.
Det ena avtalet är för de anställda
på det tyska bolaget Linde och det
andra på det amerikanska Owens.
– Det är oerhört glädjande att få
sådana nyheter från ett land som leder
den dystra listan över fackligt aktiva
som utsätts för dödshot och mördas
för sitt arbete, säger Erland Lindkvist,
internationell sekreterare på IF Metall.
Extra glädjande är det också att
båda facken som lyckats teckna avtal
är med i IF Metalls projekt i Colombia.
Genom medel från LO-TCO Biståndsnämnd
håller förbunden kurser för
lokalt fackliga aktiva inom olika branscher.
Avtal för Samhall
Den 1 januari 2006 fi ck anställda inom
LO-området på Samhall ett gemensamt
kollektivavtal som omfattar företagets
samtliga 20 000 anställda. Alla anställda
får samma regler när det gäller
lönesättning och allmänna villkor. Avtalet
ger större möjligheter att bredda
arbetsuppgifter och växla mellan olika
typer av jobb.
Alla medlemmar får
fritidsförsäkring
Från årsskiftet fi ck samtliga IF Metalls
medlemmar, yngre än 65 år, en olycksfallsförsäkring
för fritid genom Folksam.
Försäkringen omfattar ersättning för
medicinsk invaliditet, dödsfall, akutersättning,
merkostnader, tandskador och
rehabilitering. Tidigare avtal anpassas
till förbundsförsäkringen. Medlemmar i
före detta Industrifacket har under 2006
kvar sin tidigare försäkring.
Foto: Viktor Rasjö
3

info:
1/2006
www.ifmetall.se
4
Här är direktören med
och öppnar dörren till facket
Klubben på företaget Open House i
Malmö är nybildad sedan drygt ett år
tillbaka.
– Vi har blivit länken mellan arbetare
och företag, säger klubbordförande
Bengt Olsson.
Fördelarna att bilda en facklig klubb
var många.
– Nu driver vi arbetsmiljöarbete,
information om försäkringar och pratar
med medlemmar om alla möjliga fackliga
frågor, säger Bengt Olsson.
Resultatet har inte låtit vänta på
sig. Antalet medlemmar är tre gånger
större än tidigare och en sammansvetsad
styrelse har bildats efter hjälp från
ombudsmannen Magnus Jeppson.
Svårt på egen hand
– Det är mycket att tänka på och svårt
att bilda klubb på egen hand. Därför
är det skönt att ta hjälp av en ombudsman,
säger Bengt Olsson.
Nu fi nns mer än 60 medlemmar.
IF Metalls målsättning är att bilda
klubbar på företag som har fl er än 20
medlemmar.
Klubbstyrelsen vet vad de ska göra
och vågar ta mer och mer ansvar.
TOMMY Johansson, vice ordförande i
fackklubben och försäkringsrådgivare.
– Vi är med när företaget utreder
rehabiliteringar. Först tvekade företaget,
men nu fungerar det bra, säger
huvudskyddsombudet Eva Osbäck.
Hon har alltid varit intresserad av
arbetsmiljö och bildandet av klubben
har gett henne starkare mandat att
driva frågor.
– Nu har jag uppbackning. Dessutom
fi nns det ett skyddsombud till att
bolla idéer med, säger Eva Osbäck.
Grunden i kunskap är utbildningar.
– De är en bra bas att stå på och det
fi nns ett bra utbud av kurser, säger
Eva Osbäck.
Ingen i klubbstyrelsen har haft problem
med företaget när det gäller facklig
tid. Förklaringen är enkel. Chefen
Foto denna sida: Stig-Åke Jönsson
DEN NYBILDADE
klubbens styrelse vid
Open House samlade framför
produktionslinjen.
– Vi bygger hus under tak, säger
huvudskyddsombudet Eva Osbäck
(längst fram till höger).
FÖRETAGET bygger 1 800 lägenheter.
Orderingången är säkrad till 2008.
var en av initiativtagarna till att bilda
klubben och har positiva erfarenheter
sedan tidigare.
– Det blir svårt att samarbeta med
alla på individnivå. Arbetarna måste
organisera sig för det ska bli bra, säger
verkställande direktören Ulf Åberg.
viktor.rasjo.fk@ifmetall.se
fakta:
Open House är ett företag som snabbt
växer. De bygger hus i moduler, stora som
baracker, vilka monteras ihop till hela
höghus. Slutresultatet är mellan tre och
åtta våningar högt. Företaget håller på att
uppföra 1 800 lägenheter och konceptet
är att bygga snabbt, lätt och billigt.
Orderingången är säkrad till 2008.

Bergslagen får nära till medlemmarna
Orter ger liv åt nya IF Metall
Genom att starta ortssektioner kan
IF Metalls avdelningar öka närheten
samt minska de geografi ska och
tidsmässiga avstånden mellan medlemmar,
förtroendevalda och avdelningsexpeditionen.
I Bergslagen är
planeringen redan i full gång.
– Med ortssektioner kan vi få en god,
medlemsnära verksamhet och kanske
även behålla de förtroendevalda i regionen,
säger Sören Aspgren, i avdelning
13 Bergslagen.
IF Metalls nya avdelningar bildas
1 maj 2006. Avdelning 13 omfattar drygt
6 200 medlemmar på 180 arbetsplatser.
Geografi skt spänner avdelningen över
sex olika kommuner och två län.
För att kunna ge medlemmarna den
bästa servicen planerar avdelningens
interimsstyrelse att bilda fyra ortssektioner
i regionen – i Avesta, Smedjebacken,
Surahammar och Fagersta.
– En väl fungerande facklig verksamhet
kräver att vi fi nns nära medlemmarna.
Oavsett om det gäller
försäkringsrådgivning, de regionala
skyddsombuden eller ungdomsverksamheten.
Så fungerar ortssektionerna
Om en avdelning inom IF Metall
väljer att starta ortssektioner blir
dessa underorgan till avdelningen.
En avdelning kan inrätta en eller fl era
sektioner.
Beslut om bildande eller upplösning
av en sektion fattas på ordinarie
representantskapsmöte.
Avgränsning
Sektionens verksamhetsområde bestäms
av avdelningens representantskap
i samband med sektionens bildande.
Området kan vara geografi skt,
bransch- eller yrkesinriktat, eller inriktat
mot en specifi k medlemsgrupp.
I sektion kan såväl klubbar som
enskilda medlemmar och medlemsgrupper
ingå.
Finansiering
Sektionerna ska arbeta med de uppgift-
BILDA SEKTIONER. – Med ortssektioner får vi en nära verksamhet och kan även
behålla de förtroendevalda, säger Sören Aspgren, ordförande i interimsstyrelsen
i avdelning 13 Bergslagen.
er som avdelningsstyrelsen fastställt.
Verksamheten bygger på insatser
från förtroendevalda inom sektionen.
Finansieringen av verksamheten sker
via avdelningen efter beslut i avdelningsstyrelsen.
För att underlätta bildandet av
sektioner kan avdelningarna, under
en övergångsperiod på tre år, söka ett
ekonomiskt bidrag från förbundet.
Ett förbund – två avdelningar
IF Metall startade sitt arbete den
1 januari 2006. Förbundets nya avdelningar
bildas dock inte förrän den
1 maj 2006.
Det innebär att medlemmarna
under en period tillhör förbundet IF
Metall, samtidigt som avdelningen
fortfarande är en Industrifack- eller
Metallavdelning.
Det är till avdelningen medlemmar
vänder sig om det inte fi nns någon
klubb på arbetsplatsen eller om klubben
behöver hjälp.
Ett förbund – två a-kassor
Även om Industrifacket och Metall
gick samman vid årsskiftet förenas
inte förbundens a-kassor förrän senare
under 2006.
Medlemmar i IF Metall är därför
fortfarande medlemmar i Industrifackets
respektive Metalls a-kassa. Det är
dit medlemmarna ska vända sig med
redovisningar och frågor tills a-kassorna
gått ihop. Även förbundens internetkassor
fortsätter sin verksamhet tills
a-kassorna går samman.
Givetvis kan man fortfarande vända
sig till sin avdelning för att få hjälp.
IF Metall kommer fortlöpande att
informera om förändringarna inom
a-kassan.
anneli.torner.fk@ifmetall.se
Foto: Kent Lindström
5

info:
1/2006
www.ifmetall.se
6
Ett liv av arbete, kunskap och stolthet
IF Metall är kunskapens, tillväxtens och möjligheternas förbund. Styrkan är
bredden hos de 450 000 medlemmar som arbetar inom svensk exportindustri
och som varje år producerar varor för cirka 900 miljarder kronor.
De fi nns i branscher allt ifrån bioteknik, gruvor, läkemedel, stålindustri
till tillverkning av däck. De formsprutar plast, lagar cyklar, tillverkar bilar och
byggmateriel samt raffi nerar olja för att nämna några områden.
Utan oss stannar Sv
Foto: Glasriket
Glasindustrin har en fl era hundra
år gammal historia med kärnan i
Småland. Den produktion som
sker med maskiner har till
största delen fl yttat utomlands.
Kvar är hantverket.
– Det tar tio år att lära sig
yrket. Stoltheten är stor hos dem
som skapar mästerverk av glas
uppvärmt till 1 100 grader, säger
Anna Gustavsson ordförande i
Orrefors/Kostaboda koncernfack.
Läkemedelsindustrin framställer mediciner i samspel med industrin, universiteten och
sjukvården. – Medlemmarna i IF Metall arbetar med framställning av läkemedel, säger
Michael Johansson klubbordförande på Astra Zeneca Snäckviken i Södertälje.
Foto: Ifö Sanitär AB Foto: J B Nordin
Foto: Carl-Erik Andersson
Byggnadsämnesindustrin tillverkar
allt från betong till buteljglas
och isolering. Eller som på bilden
sanitetsvaror från Ifö Sanitär i
Bromölla.
– Branschen är starkt beroende av
utvecklingen på byggmarknaden,
säger Leif Bohlin, klubbordförande
på Ifö Sanitär i Bromölla.
Bilderna här visar bredden och yrkesstoltheten
som gör IF Metall till
ett starkt förbund. Våra medlemmar
skapar tillväxt och framtid.
Kvalitet, kompetens och produktivitet
är honnörsord.
Stålindustrins produkter är världsledande, från
medicinska instrument till rostfritt stål för oljeplattformar.
– Inriktningen för svenskt stål är att
h
a
d

Foto: Joakim Serrander
Med 42 riksavtal från Teknikavtalet
med 153 500 medlemmar till avtal som
har mindre än 100 medlemmar täcker
förbundet in stora delar av industrin.
verige
Fordonsindustrin producerar bland
annat lastbilar, bussar, vägmaskiner
och personbilar. Här tillverkas också
stridsfordon, bandvagnar och extrema
sportbilar. Branschen skapar totalt
150 000 arbetstillfällen. – Svensk
fordonsindustri har lyckats sammanföra
fl era olika branschers högteknologi
vilket exempelvis resulterat i världens
bästa lastbil, säger Johan Järvklo,
vice ordförande i klubben på
Scania i Södertälje.
Bilverkstäder reparerar bilar, lastbilar,
traktorer och entreprenadfordon.
hitta nischer. Vi måste ligga främst i utvecklingen
av nya produkter, säger Tord Göransson ordförande
för klubben vid Ovako Steel i Hofors.
Foto: Ovakao Steel
Tvättindustrin arbetar med både tvätt
och uthyrning av textilier. Främst
handlar det om tvätt till hotell,
restauranger och sjukvård, men även
arbetskläder till industrin. – Vi satsar
på kvalitet och leveranssäkerhet.
Ska vi kunna tävla med till exempel
Baltikum får vi konkurrera med det
vi är bra på; noggrannheten, säger
Peter Bäckström, klubbordförande på
Berendsen i Eskilstuna.
Foto: Elmo
Textil och läderindustrin omfattar kläder,
sportartiklar, skotillverkning samt
garverier och företag inom skinnkonfektion.
Branschen är även specialiserad
inom spinning, fi berdukstillverkning,
fi ltning och beredning. – Vår inriktning
är att erbjuda den fi naste läderkvalitet
som går att köpa. Kunderna fi nns inom
möbel- och bilindustrin, säger Per-Erik
Carlén, ordförande i fackklubben på
Elmo Leather i Svenljunga.
Gruvindustrin i Sverige dominerar i Europa. I Kiruna och Malmberget bryts järnmalm.
I Mellansverige och Västerbotten utvinns främst bly, zink, koppar, silver och guld.
Nya gruvor öppnas nu i Västerbotten. – På Boliden bryter vi mest sulfi tmalm för att
utvinna bland annat zink. Men vi har även smältverket i Rönnskär som är störst i
världen på att återvinna koppar från elektronikvaror, säger Bo Karlsson, ordförande i
europeiska företagsrådet för Boliden AB.
Verkstadsindustrin tillverkar motorer, kompressorer, verktygsmaskiner, vitvaror och
vapen. – Vi gör maskiner för gruv- och anläggningsarbeten. Av vår produktion går 98
procent på export, säger Lars-Erik Soting, klubbordförande på Atlas Copco i Örebro.
Foto: Boliden AB
Foto: Atlas Copco
7

info:
1/2006
www.ifmetall.se
8
Petrokemisk industriarbetare från Stenungsund utbildar textilarbetare
i Vietnam. Bilarbetare från Svenska Bil i Stockholm stöttar
amerikanska bilarbetare inför lokalt fackligt val i Detroit. Olika
bakgrunder i olika delar av världen, men ändå med samma mål.
FATTIGA KVINNOR från landsbygden är i majoritet inom den asiatiska textilbranschen.
– Ofta arbetar och bor de under mycket dåliga förhållanden, säger Marie Nilsson,
förbundsstyrelseledamot i IF Metall och aktiv i projekt i Indien och Vietnam.
Marie lär facket i Vietnam
– Organisera, organisera och åter
organisera! Grundläggande fackligt
arbete är vad det handlar om, oavsett
om det är Vietnam eller Sverige
där levnads- och arbetsförhållandena
är mycket olika, säger Marie
Nilsson, drifttekniker på Borealis i
Stenungsund och ledamot i IF Metalls
förbundsstyrelse.
Sedan tre år tillbaka håller Marie
Nilsson kurser i ett av IF Metalls
projekt med det vietnamesiska facket,
VGCL. I likhet med Kina är facket i
Vietnam under statsmaktens kontroll.
Privatisering och anpassning till marknadsekonomi
gör att det gamla fackliga
sättet att arbeta måste förnyas.
– Initiativet till samarbetet kommer
från den vietnamesiska fackföreningsrörelsen.
Den vill lära sig allt om vårt
sätt att förhandla fram avtal och hur vi
organiserar, berättar Marie Nilsson.
Samtidigt som Marie Nilsson ger de
vietnamesiska textilarbetarna utbildning
i hur en demokratisk
facklig organisation arbetar
och förhandlar får hon själv
nya perspektiv på den egna
tillvaron.
Arbeta demokratiskt
– Här handlar det inte enbart
om att lära ut rent tekniskt
hur vårt förhandlingssystem
fungerar. Det handlar också
om att få deltagarna att arbeta
på ett demokratiskt sätt. Arbeta i grupper
där alla vågar fråga och ifrågasätta
och ta plats. Självklart för oss, men inte
lika lätt i ett land och en organisation
där det ofta utses en talesman för alla.
Marie Nilsson
Projektet drivs genom den internationella
textil, beklädnads- och läderarbetarefederationen,
ITGLWF. En av tre
globala fackliga organisationer som IF
Metall är medlem i. Förutom
Vietnam har Marie Nilsson
deltagit i projekt i Indien.
Båda projekten öppnar en ny
värld, där fattiga kvinnor från
landsbygden arbetar under
dåliga arbetsvillkor.
Tankeväckande
– Det är en resa mellan förtroendemannalagens
Sverige
till Indien och Vietnam där frågan
ofta är om man som anställd vågar
utföra sitt fackliga uppdrag utan att få
sparken. Den frågan ger erfarenheter
till arbetet här i Sverige.
annette.lack.fk@ifmetall.se
Foto: ILO

– Jag blev chockad hur
facket i USA hotas
Även i ett land som USA där regeringen
säger sig stå för världens
största demokrati kan rädslan för att
organisera sig vara stor. Det upplevde
Per Svensson, ledamot av IF Metalls
klubb på Svenska Bil i Stockholm.
– Att på plats träffa de lokalt fackligt
aktiva och höra hur arbetsgivare hotar
de anställda var chockerande. Ändå
hade jag läst på före resan till USA och
tyckte att jag kände till en del.
Filmad produktion
Hur ett sådant hot praktiskt kan gå till
berättade det amerikanska bilarbetareförbundet,
UAW, för Per Svensson och
de övriga i gruppen från Sverige.
– På ett företag där fackliga val
skulle hållas hyrde företaget in folk
från Mexico för att fi lma hur produktionen
fungerade. När de anställda kom
på valdagen var en hel produktionslina
nedplockad för leverans till
Mexico. Men alltihop var
iscensatt av arbetsgivaren för
att skrämma de anställda. Och
de lyckades. De anställda röstade nej
till facklig organisering.
Företag skrämmer ofta med globaliseringen
för att pressa arbetsvillkor och
för facklig organisering. Arbetsgivarna
hotar med att fl ytta verksamheten till
annan plats med billigare arbetskraft
och utan fack.
Internationellt samarbete
– IF Metall accepterar inte att globaliseringen
används för att försämra
villkor för de anställda. I stället vill vi
arbeta för att slå tillbaka alla sådana
tendenser. Därför blir samarbetet i den
internationella fackliga rörelsen allt
viktigare, säger IF Metalls ordförande
Stefan Löfven.
annette.lack.fk@ifmetall.se
FACKLIGT SAMARBETE
globalt är till exempel när
IF Metall stödjer det amerikanska
bilarbetareförbundet vid en lokal
organiseringskampanj i Detroit.
– Tyvärr lyckades företagsledningens
anti-fackliga
skrämselkampanj och de
anställda röstade nej till
facket, berättar Per Svensson
från Svenska Bil i Stockholm.
Foto: UAW
9

info:
1/2006
www.ifmetall.se
10
Ringde till förre arbetskamratens bror
Då fi ck Göran sparken!
I slutet av oktober avskedades Göran
från sin tjänst som montör och lagerarbetare
vid företaget Formcook i
Helsingborg. Ledningen anklagade
honom för att ha yppat företagshemligheter
– han hade ringt en före
detta anställds bror. Nu tas fallet till
Arbetsdomstolen.
– Jag känner mig oerhört kränkt. Så
här får man inte behandla folk, säger
Göran.
Göran har arbetat som montör och
lagerarbetare på Formcook AB i ungefär
sex år. För ett halvår sedan sade
Görans arbetskamrat, tillika företagets
servicetekniker, upp sig och startade
en konkurrerande verksamhet tillsammans
med företagets pensionerade
konstruktionschef.
Familjerna känner varandra
Arbetskamraten och Göran behöll
kontakten:
– Våra familjer har känt varandra
i många år. Vi kan inte säga upp bekantskapen
bara för att han slutat på
företaget, säger Göran.
I slutet av oktober 2005 avskedades
plötsligt Göran. Företagsledningen
hade i en specifi cerad telefonräkning
noterat att han ringt den före detta
anställdes bror. Chefen anklagade då
Göran för att ha yppat företagshemligheter:
– Han hotade med åtal och uppmanade
mig att säga upp mig. Jag vägrade.
Då blev jag fråntagen nyckeln och
fi ck lämna företaget med avskedet i
handen.
Förtalad och förnedrad
Själv vet Göran inte om han ska
skratta eller gråta:
– Jag känner mig förtalad och förnedrad.
Samtidigt kan jag inte låta bli
att undra vad de tror att jag som lagerarbetare
och montör kan, som inte den
före detta serviceteknikern och konstruktionschefen
redan vet. Det är löjligt.
Att Göran skulle ha yppat företagshemligheter
anser Tomas With,
förhandlingsombudsman på förbundet,
som uteslutet.
SAMTALET LEDDE TILL SPARKEN. Göran har i sex år arbetat som montör och
lagerarbetare vid företaget Formcook i Helsingborg. Ett telefonsamtal till en före detta
anställds bror ledde till avsked. Han anklagas för att ha yppat företagshemligheter.
IF Metall tar fallet till Arbetsdomstolen. – Jag känner mig kränkt. Så här får man
inte behandla folk, säger han. Bilden är arrangerad.
– Göran blev avskedad under
omständigheter som inte ens skulle ha
utgjort saklig grund för uppsägning
av personliga skäl, enligt lagen om
anställningsskydd.
Därför stämmer förbundet Formcook
AB inför Arbetsdomstolen.
fakta:
Arbetsdomstolen (AD) är en specialdomstol
med uppgift att pröva arbetsrättsliga
tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist
som rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare. AD är en slutinstans,
– Formcook har avskedat på ogiltiga
grunder. Det är helt oacceptabelt, säger
Tomas With.
Göran är ett fi ngerat namn.
anneli.torner.fk@ifmetall.se
vilket innebär att domarna inte kan överklagas.
AD:s ledamöter kommer från den
privata och offentliga arbetsgivarsidan och
från LO, TCO och SACO. Dessutom ingår
ett antal ledamöter som varken kan anses
företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen.
Lagen om anställningsskydd (LAS)
reglerar anställningstryggheten genom
förbud mot obefogade uppsägningar och
avskedanden. Lagen gäller i princip för alla
arbetstagare.
LAS reglerar också anställningsavtalet,
turordning vid uppsägning och företrädesrätt
till återanställning m.m.
Foto: Viktor Rasjö

De har ett system för bättre arbetsmiljö
Använd skyddsombudens kunskap
Aktiva skyddsombud som känner att
de kan påverka.
Det är resultatet av ett system för
miljörapportering som införts vid
Tarkett i Ronneby.
– Att företaget tar allvarligt på
rapporterna ger hög status åt arbetsmiljöarbetet,
säger huvudskyddsombudet
Stefan Andersson.
Det datoriserade systemet infördes
dels för att hålla ordning på dokumentation,
dels för att få översikt om rapporter
kring avvikelser i produktionen.
Alla kan nå allt från de datorer som
fi nns över hela företaget.
Åtgärdar problemet
Alla avvikelser i produktionen ska
rapporteras. Det kan röra kvalitetsproblem,
bränder eller olyckstillbud.
När dessa kommit in registreras de och
tilldelas en ansvarig som ska se till att
problemet blir åtgärdat.
Därefter kan alla följa vad som
händer med rapporten. Händer det
ingenting tas frågan upp på ett ledningsmöte.
– När allt är samlat på ett ställe
hålls dokumentationen aktuell.
Tidigare skulle varenda pärm ute i
produktionen ändras när informationen
uppdaterades. Men det är avvikelserapporteringen
som gjort mest för arbetsmiljöarbetet,
säger Stefan Andersson.
– Systemet har inneburit att skyddsombuden
känner att deras rapporter
verkligen tas på allvar, säger Stefan
Andersson.
För senaste nytt om facket
Från årsskiftet är det www.ifmetall.se
som gäller för snabb information om
vad det fackliga medlemskapet ger
för möjligheter.
Hemsidan innehåller bland annat
information, tips och verktyg för dig
som är förtroendevald. Under våren
lanseras en medlemsportal.
UPPVÄRDERA SKYDDSARBETET. – Arbetsmiljöarbetet blir aldrig färdigt,
säger Stefan Andersson, huvudskyddsombud på Tarkett i Ronneby.
Här tillsammans med Pär Andersson och Ingemar Bjärborn.
IF Metallklubben på Tarkett har
prioriterat arbetsmiljöarbetet.
Kunskapen ska användas
– Vi har aldrig haft någon delning mellan
arbetsmiljöarbetet och det övriga
fackliga arbetet. Tvärtom är klubbens
ordförande också skyddsombud. Dessutom
sitter både huvudskyddsombud
och vice huvudskyddsombud i klubbstyrelsen,
säger Stefan Andersson.
Han vill att Tarkett ska använda
Knappa in www.ifmetall.se
Under området Medlemskapet hittar
du information, tips och verktyg
som kan vara till nytta i det fackliga
arbetet.
Målsättningen är att detta område
ska fl yttas in i medlemsportalen och
kompletteras ytterligare.
I tidningen Info kommer information
om när portalen är klar.
skyddsombudens kunskap mer i arbetsmiljöarbetet.
– Företaget lägger ner mycket pengar
på deras utbildning. Den kunskapen
skulle kunna användas som en resurs.
Skyddsombuden kan hjälpa chefen med
arbetsmiljöarbetet.
lars.magnor.fk@ifmetall.se
fakta:
Tarkett i Ronneby tillverkar plastmattor.
Företaget har 450 kollektivanställda, varav
30 är skyddsombud.
Foto: Inge Svensson
11

Att läsa och lära om IF Metall
Det personliga samtalet och
mötet är bästa sättet att bedriva
fackligt arbete. Det är genom
diskussion som IF Metall utvecklas
och förnyas. Ofta kan dock
ett tryckt material fungera som
ett komplement till dessa samtal.
Förbundet har tagit fram ett
antal material som vänder sig till
olika grupper av medlemmar.
Till blivande medlemmar
Gå med du också!
Broschyren riktar sig till blivande
medlemmar och fungerar som ett
stöd till dig som är förtroendevald
i ditt arbete med att rekrytera
medlemmar.
Till nya medlemmar
Välkommen till IF Metall
Välkommen till IF Metall är
avsedd för nya medlemmar och
som vill veta mer om förbundet.
Broschyren beskriver vad IF
Metall vill, hur förbundet arbetar
och en del av dina rättigheter på
arbetsplatsen.
HALLÅ DÄR!
Göran Johnsson,
tackar för sig efter
12 år som ordförande
för Metall
Hur är det vara glad pensionär?
Alldeles utmärkt! Även om det
självklart kändes lite märkligt att
lämna över rodret till en ny styrman.
Men mest känns det väldigt
positivt att ha arbetat fram ett
nytt starkt industriförbund.
Till skolelever
11 goda råd inför sommarjobbet
Broschyren vänder sig till elever
som ska sommarjobba. Tanken är
att skolinformatörer ska använda
denna broschyr vid kontakter med
första årets gymnasieelever.
Fackets idé – från skola till
arbete
Broschyren är för de elever som
vill veta mer om fackets grunder
och om villkoren på arbetsmark-
Helt tomt i almanackan?
Där fi nns redan fl era datum
bokade för IF Metalls räkning. I
IMF:s Kina-grupp som ordförande
och som ledamot i regeringens oljekommission
där vi ska arbeta fram
alternativa bränsleförslag till olja.
Olja och Kina – låter inte som
du ligger på soffl ocket?
Nej, det blir inte mycket tid över
för det. Men att umgås med familj
och vänner och lyssna på jazzmusik
ska det defi nitivt bli mer tid till.
naden. Tanken är att skolinformatörer
ska använda denna broschyr
vid kontakter med andra årets
gymnasieelever.
Dax för arbetsliv
– om anställning
Broschyren riktar sig till elever
som ska ut i arbetslivet. Avsikten
är att skolinformatörer ska använda
denna broschyr vid kontakter
med tredje årets gymnasieelever.
mattias.josefsson.fk@ifmetall.se
info:
För förtroendevalda i IF Metall
1/2006
ANSVARIG UTGIVARE:
Lotten Kågerman, 08-786 85 12
beställ:
Beställ material
från IF Metalls
materialexpedition.
Fax:08-24 86 74
REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@metall.se
Marinette Ask, Ulrika Askegård Thurn, Cecilia Byberg,
Maria Bäckström, Mattias Josefsson, Juhani Kulo,
Annette Lack, Lars Magnor, Viktor Rasjö, Anneli Törner
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
FOTO SIDAN 1
Stig-Åke Jönsson (stora bilden). Trelleborg AB (lilla bilden).