Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Fakulteten i Lund ser enligt sin självvärdering den växande omfattningen av studentaktiverande arbetsformer som en styrka i sin nya läroplan. Samtidigt är det, säger man, svårt att få arbetsformerna enhetliga beroende på brist på lämpliga lokaler och brist på resurser. Fakulteterna i Uppsala och Umeå liksom Karolinska Institutet uppmanas av bedömargruppen att stärka de studentaktiverande momenten i undervisningen. Integrerad undervisning Läkarutbildningen bygger traditionellt på ämnesbaserade kurser med svag integrering såväl inom en termin eller fas av utbildningen som longitudinellt. I de internationella målsättningarna för läkarutbildning (avsnitt 1.5) förutsägs att ”läkarutbildningen så långt som möjligt skall integrera basal kunskap och klinisk undervisning”. Där sägs vidare att ”Lärarnas undervisning i andra ämnen måste vara goda”. Integrering medför möjlighet att sätta kunskap i relation till sitt sammanhang, vilket gynnar förståelse och långsiktig inlärning. Vid utarbetande av nya utbildningsplaner på de traditionella utbildningarna har dock i stor utsträckning den gamla kursstrukturen behållits. Större kursblock har skapats, men examinationsstrukturen är densamma som tidigare. Viss integrering från kliniken till de teoretiska kurserna har dock skett. Integrering åt andra hållet, det vill säga teoretiska moment till den kliniska utbildningen, har genomförts i mycket liten omfattning. Några ämnen som till exempel undervisningen i etiska frågor integreras men anknyts inte fullt ut till det övriga innehållet. Konsekvensen kan bli att såväl lärare som studenter prioriterar detta innehåll lägre. Läkarutbildningen i Linköping beskriver i sin självvärdering hur de har genomfört integrering både longitudinellt och inom kurser. Av bilden nedan framgår hur detta principiellt kan se ut. Fakulteten påpekar att principen att integrera klinik och teori genom hela utbildningen är utmärkt. De säger emellertid också att bristen på teoretiker är besvärande och hotar den uppläggning där teoretiker och kliniker parvis delar på olika uppgifter. 86
Basvetenskapliga studier Traditionell uppdelning Kliniska färdigheter Longitudinell integrering Fig. 2:2 Schematisk bild av hur integrering av undervisningen kan ske. Fakulteten i Lund tar i sin självvärdering upp som en styrka i sin nya läroplan den funktions- och organcentrerade uppläggning som möjliggör integration både mellan forsknings- och kunskapsområden inom terminerna och mellan teori och klinik i de olika faserna. Det finns trots detta vissa problem med integrationen. Karolinska Institutet ser däremot som en av sina svagheter dålig integrering mellan preklinik och klinik samt att kursgivare inte vet vad som avhandlats på tidigare kurser. Bedömargruppen säger om fakulteten i Göteborg att ambitionen i arbetet inför den kommande integreringen är mycket stor och att arbetet lett till flera intressanta resultat. De efterlyser däremot en ökning av den longitudinella integreringen av läkarutbildningen. Gruppen uppmanar fakulteten i Umeå att stärka integreringen genom ökat samarbete mellan institutionerna vad gäller kursgivning. Om Uppsala säger de att intentionerna att öka integreringen kommer att ge en modernare läkarutbildning. De ger också exempel på bra integreringsarbete i Uppsala, men säger samtidigt att fakulteten i föga omfattning integrerat olika ämnen. Detta anger fakulteten också själv som en svaghet i sin självvärdering. ”Curriculum Overload” Tillväxten av kunskap inom det biomedicinska området har under detta sekel varit mycket stor. Läkarutbildningen måste ständigt anpassas för att rymma de nya kunskaper som skall tillföras utbildningen. Traditionellt har detta vilat på de enskilda ämnesföreträdarna. Konsekvenserna för utbildningen har varit att innehållet i utbildningen ständigt har ökat. Baskunskaper behöver studenterna alltid lära sig, men samtidigt försöker ämnesföreträdarna ge plats 87
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
- Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
- Page 120 and 121: Kliniska färdigheter Med klinisk f
- Page 122 and 123: Den brist som framförallt återst
- Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
- Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
- Page 128 and 129: 128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
- Page 130 and 131: 130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
- Page 132 and 133: anser vidare att en utveckling av
- Page 134 and 135: • Samtliga fakulteter lägger ned
Basvetenskapliga<br />
studier<br />
Traditionell uppdelning<br />
Kliniska färdigheter<br />
Longitudinell integrering<br />
Fig. 2:2 Schematisk bild av hur integrering av undervisningen kan ske.<br />
Fakulteten i Lund tar i sin självvärdering upp som en styrka i sin nya läroplan<br />
den funktions- och organcentrerade uppläggning som möjliggör integration<br />
både mellan forsknings- och kunskapsområden inom terminerna och mellan<br />
teori och klinik i de olika faserna. Det finns trots detta vissa problem med<br />
integrationen. Karolinska Institutet ser däremot som en av sina svagheter<br />
dålig integrering mellan preklinik och klinik samt att kursgivare inte vet vad<br />
som avhandlats på tidigare kurser.<br />
Bedömargruppen säger om fakulteten i Göteborg att ambitionen i arbetet<br />
inför den kommande integreringen är mycket stor och att arbetet lett till flera<br />
intressanta resultat. De efterlyser däremot en ökning av den longitudinella<br />
integreringen av lä<strong>kar</strong>utbildningen. Gruppen uppmanar fakulteten i Umeå<br />
att stärka integreringen genom ökat samarbete mellan institutionerna vad<br />
gäller kursgivning. Om Uppsala säger de att intentionerna att öka integreringen<br />
kommer att ge en modernare lä<strong>kar</strong>utbildning. De ger också exempel<br />
på bra integreringsarbete i Uppsala, men säger samtidigt att fakulteten i föga<br />
omfattning integrerat olika ämnen.<br />
Detta anger fakulteten också själv som en svaghet i sin självvärdering.<br />
”Curriculum Overload”<br />
Tillväxten av kunskap inom det biomedicinska området har under detta sekel<br />
varit mycket stor. Lä<strong>kar</strong>utbildningen måste ständigt anpassas för att rymma<br />
de nya kunskaper som skall tillföras utbildningen. Traditionellt har detta vilat<br />
på de enskilda ämnesföreträdarna. Konsekvenserna för utbildningen har varit<br />
att innehållet i utbildningen ständigt har ökat. Baskunskaper behöver<br />
studenterna alltid lära sig, men samtidigt försöker ämnesföreträdarna ge plats<br />
87
Change language