Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Fakulteten i Lund saknar enligt självvärderingsdokumentet bra lokaler i Lund för smågruppsarbete medan det finns tillräckligt med föreläsningssalar och kurslaboratorier, men vissa av dessa har låg kvalitet. Situationen kommer att förändras i och med att planerade om- och nybyggnader sker. Studenter och forskare vid de teoretiska ämnena upplever att det medicinska centralbiblioteket i Lund ligger långt borta från kliniker och institutioner. Det kommer därför att flyttas till universitetssjukhusets huvudbyggnad och då också förses med ett stort antal läseplatser och utrustning för databassökning. I Malmö har moderna lokaler för datorlaborationer öppnats i anslutning till sjukhusbiblioteket, aulan och Medicinskt forskningscentrum. Bedömargruppen säger i sin rapport att lokalplanen lägger en god grund för framtiden. Den medicinska fakulteten i Uppsala beskriver sitt behov av undervisningslokaler som i stort tillgodosett samt att bristen på föreläsningssalar delvis kommer att hävas genom renoveringar och nybyggen. Det finns sammanlagt tre så kallade mediatek och på Akademiska sjukhuset planeras inrättandet av ett Kunskapscentrum med inriktnng mot bibliotek, IT-verksamhet och gruppundervisning. Vid den medicinska fakulteten i Umeå bedömer man lokaltillgången som god vad gäller föreläsningssalar och specialutrustade rum för till exempel laborationer och mikroskopi för den teoretiska undervisningen. På klinikerna råder däremot råder brist på undervisningslokaler. Det råder också brist på uppehållsrum för studenter, dator- och studieplatser samt utrymmen för gruppundervisning. Inom universitetssjukhuset finns en filial till universitetsbiblioteket som anses vara för litet, och fakulteten agerar för att få till stånd ett större. I planeringen för de närmaste åren finns en plan för nytt vårdbibliotek, satsningar på informationsteknologi, nya grupprum, mottag-ningsbaserad kandidatundervisning med mera. Sammantaget för samtliga fakulteter bedömer studenterna tillgången på lokaler för seminarier/gruppundervisning som något bristfällig och tillgången på undervisningslokaler för klinisk undervisning samt vårdavdelningar som dålig. Bäst bedömer de tillgången på laborations- och föreläsningslokaler. 78
Mest ändamålsenliga är enligt studenterna lokalerna för seminarier/ gruppundervisning, laborationer samt föreläsningar. Som minst ändamålsenliga bedömer de lokalerna för klinisk undervisning samt vårdavdelningarna. Vad gäller utrustning i övrigt som datorer, modeller, laboratorieutrustning med mera bedöms de av studenterna som relativt ändamålsenliga. Bedömargruppen avger följande sammanfattande yttrande i sin rapport: ”De fysiska förutsättningarna för läkarutbildningen är goda. Fakulteterna har genomfört eller genomför upprustning av de teoretiska institutionerna. Tillgången på lokaler för den kliniska undervisningen kan förbättras. Framförallt behövs utrymmen för patientnära undervisning.” Slutsatser • De fysiska förutsättningarna för den teoretiska utbildningen är relativt goda. • Det behövs utrymmen för patientnära undervisning. 2.7. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna för grundutbildningen vid de olika fakulteterna skiljer sig dels i hur stor tilldelningen är per student totalt sett, dels i hur kliniker och institutioner får ersättning för sin andel i utbildningen. Varje medicinsk fakultet får en andel av det totala anslag som utbildningsdepartementet tilldelat respektive lärosäte för deras hela utbildningsvolym. Anslaget till den medicinska fakulteten bestäms alltså av respektive universitetsstyrelse (motsvarande). Den medicinska fakulteten fördelar därefter dessa medel mellan grundutbildning, forskning och övriga aktiviteter. Fördelningen till grundutbildningen sker på olika sätt vid de olika fakulteterna och med olika grad av förankring i organ knutna till grundutbildningen. Även sättet att inom ramen för givna gundutbildningsmedel fördela dessa varierar. Nedan framgår översiktligt hur detta görs vid de olika fakulteterna. I internationella sammanhang framhålls att läkarutbildningen skall ha en definierad budget och att utgifter i budgeten skall kopplas till specifika kostnader på samma sätt som forskarutbildningsutgifter. 79
- Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
- Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
- Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
- Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
- Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
- Page 120 and 121: Kliniska färdigheter Med klinisk f
- Page 122 and 123: Den brist som framförallt återst
- Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
- Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
Mest ändamålsenliga är enligt studenterna lokalerna för seminarier/<br />
gruppundervisning, laborationer samt föreläsningar. Som minst ändamålsenliga<br />
bedömer de lokalerna för klinisk undervisning samt vårdavdelningarna.<br />
Vad gäller utrustning i övrigt som datorer, modeller, laboratorieutrustning<br />
med mera bedöms de av studenterna som relativt ändamålsenliga.<br />
Bedömargruppen avger följande sammanfattande yttrande i sin rapport:<br />
”De fysiska förutsättningarna för lä<strong>kar</strong>utbildningen är goda. Fakulteterna<br />
har genomfört eller genomför upprustning av de teoretiska institutionerna.<br />
Tillgången på lokaler för den kliniska undervisningen kan förbättras.<br />
Framförallt behövs utrymmen för patientnära undervisning.”<br />
Slutsatser<br />
• De fysiska förutsättningarna för den teoretiska utbildningen är relativt<br />
goda.<br />
• Det behövs utrymmen för patientnära undervisning.<br />
2.7. Ekonomi<br />
De ekonomiska förutsättningarna för grundutbildningen vid de olika<br />
fakulteterna skiljer sig dels i hur stor tilldelningen är per student totalt sett,<br />
dels i hur kliniker och institutioner får ersättning för sin andel i utbildningen.<br />
Varje medicinsk fakultet får en andel av det totala anslag som utbildningsdepartementet<br />
tilldelat respektive lärosäte för deras hela utbildningsvolym.<br />
Anslaget till den medicinska fakulteten bestäms alltså av respektive universitetsstyrelse<br />
(motsvarande). Den medicinska fakulteten fördelar därefter<br />
dessa medel mellan grundutbildning, forskning och övriga aktiviteter.<br />
Fördelningen till grundutbildningen sker på olika sätt vid de olika fakulteterna<br />
och med olika grad av förankring i organ knutna till grundutbildningen.<br />
Även sättet att inom ramen för givna gundutbildningsmedel fördela dessa<br />
varierar. Nedan framgår översiktligt hur detta görs vid de olika fakulteterna.<br />
I internationella sammanhang framhålls att lä<strong>kar</strong>utbildningen skall ha en<br />
definierad budget och att utgifter i budgeten skall kopplas till specifika<br />
kostnader på samma sätt som fors<strong>kar</strong>utbildningsutgifter.<br />
79