Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
ledningen bör intensifiera sin insats för förändring av lärarutbildningen. Om både Lund och Uppsala säger bedömargruppen att ledningarna visat att man prioriterar läkarutbildningen högt. Fakulteten i Göteborg uttrycker att det finns en stark spänning mellan lärarens engagemang i undervisning och engagemanget i forskning. Om Göteborg säger bedömargruppen att läkarutbildningens ställning utgör en god grund för att driva det framtida förändringsarbetet. Studenterna fick i enkäten frågan hur de uppfattar att lärarkåren prioriterar läkarutbildningen samt hur de anser att det borde vara. Deras bild är enligt enkäten entydig. I snitt anser endast 35 procent av dem att lärarna prioriterar utbildningen högt eller mycket högt medan 95 procent anser att de borde göra det. Bedömargruppen säger i sin sammanfattning att samtliga fakultetsledningar prioriterar läkarutbildningen högt. Men de påpekar också att genomslaget av fakultetsledningarnas mål och ambitioner varierar och tillägger att målet för förändringsarbetet måste vara tydligt. Nedan framgår hur de olika lärosätena enligt sina självvärderingar betraktar grundutbildningen och dess ställning vid respektive fakultet. Göteborg Det finns en spänning mellan lärarens engagemang i undervisning och forskning. Hittills har meriteringen till de fasta tjänsterna vid universitetet huvudsakligen baserat sig på forskningsinsatser. Det har visat sig svårt att värdera den pedagogiska meriteringen vid tillsättningar. I ett sådant system kan den disputerade forskaren/läraren frestas att prioritera ned undervisningen. Kontakten med forskning är å andra sidan en förutsättning för att undervisningen även innefattar kunskap framtagen vid en forskningsfront som rör sig snabbt. Det är också en förutsättning för en kritiskt analytisk hållning till kunskapen. Kontakten med studenter utgör dessutom en möjlighet att ”värva” forskarstuderande. Det finns numera också ekonomiska ”morötter” som man menar har ökat intresset för undervisning bland fakultetens lärare. ”Studentpengen” har på ett mer direkt sätt understrukit förhållandet mellan insats i undervisning och inkomster för institutionen. 68
Vid vissa kliniska institutioner sker en omfattande förnyelse av undervisningen. Denna stöds ekonomiskt av utbildningsnämnden. Ämnesföreträdarna är vanligen positiva till utbildningen, medan sjukvårdens företrädare ibland planerar utan hänsyn till att undervisning av blivande läkare sker vid sjukhuset. Vid de kliniska institutionerna konkurrerar alltså undervisningen inte enbart med forskningen, utan också med sjukvården. Karolinska Institutet Forskningen har den klart dominerande ställningen vid Karolinska Institutet. Dock har betydelsen av grundutbildningsfrågorna under de två senaste decennierna ökat markant, vilket kvaliteten på de förändringar som införts och de diskussioner som förs, sägs visa tydligt. Med de omstruktureringar som redan skett och de initiativ Karolinska Institutets ledning nu tar, bedömer man förutsättningarna alltmer gynnsamma för att idéer och planer skall kunna realiseras. Bland utbildningarna på Karolinska Institutet har läkarutbildningen den starkaste ställningen. Linköping Grundutbildningen har fått en starkare ställning än tidigare. Undervisning har fått ökad status. Undervisningsmeriter och viss erfarenhet till exempel som basgruppshandledare är ett uttalat krav för att få bli docent. Undervisningsmeriter har också fått tyngd vid tillsättning av tjänster, även om sådana meriter fortfarande har en alltför underordnad betydelse, särskilt vid tillsättning av högre tjänster. Även landstings-, sjukhus- och primärvårdsledningar anser att en god grundutbildning är av stor vikt för universitetssjukhuset, vilket man säger har bidragit till en i vissa avseenden ganska generös inställning till undervisning. Landstinget har officiellt uttalat att grundutbildning av läkare skall prioriteras jämställt med sjukvård, och att varje landstingsanställd läkare utan extra ersättning skall kunna använda några procent av sin arbetstid till undervisning. Lund Läkarutbildningen har en egen institutionell ställning inom universitetet i en hierarki som går från utbildningsnämnden och prodekanus för 69
- Page 18 and 19: Som tidigare nämnts relateras resu
- Page 20 and 21: • Vad säger AT-läkare, handleda
- Page 22 and 23: Som tidigare nämnts utfärdar Soci
- Page 24 and 25: högskoleprovsresultat samt högsko
- Page 26 and 27: höstterminen tio platser och Karol
- Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
- Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
- Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
- Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
ledningen bör intensifiera sin insats för förändring av lärarutbildningen.<br />
Om både Lund och Uppsala säger bedömargruppen att ledningarna visat att<br />
man prioriterar lä<strong>kar</strong>utbildningen högt.<br />
Fakulteten i Göteborg uttrycker att det finns en stark spänning mellan<br />
lärarens engagemang i undervisning och engagemanget i forskning. Om<br />
Göteborg säger bedömargruppen att lä<strong>kar</strong>utbildningens ställning utgör en<br />
god grund för att driva det framtida förändringsarbetet.<br />
Studenterna fick i enkäten frågan hur de uppfattar att lärarkåren prioriterar<br />
lä<strong>kar</strong>utbildningen samt hur de anser att det borde vara. Deras bild är enligt<br />
enkäten entydig. I snitt anser endast 35 procent av dem att lärarna prioriterar<br />
utbildningen högt eller mycket högt medan 95 procent anser att de borde<br />
göra det.<br />
Bedömargruppen säger i sin sammanfattning att samtliga fakultetsledningar<br />
prioriterar lä<strong>kar</strong>utbildningen högt. Men de påpe<strong>kar</strong> också att genomslaget<br />
av fakultetsledningarnas mål och ambitioner varierar och tillägger att målet<br />
för förändringsarbetet måste vara tydligt.<br />
Nedan framgår hur de olika lärosätena enligt sina självvärderingar betraktar<br />
grundutbildningen och dess ställning vid respektive fakultet.<br />
Göteborg<br />
Det finns en spänning mellan lärarens engagemang i undervisning och<br />
forskning. Hittills har meriteringen till de fasta tjänsterna vid universitetet<br />
huvudsakligen baserat sig på forskningsinsatser. Det har visat sig svårt att<br />
värdera den pedagogiska meriteringen vid tillsättningar. I ett sådant system<br />
kan den disputerade fors<strong>kar</strong>en/läraren frestas att prioritera ned undervisningen.<br />
Kontakten med forskning är å andra sidan en förutsättning för att<br />
undervisningen även innefattar kunskap framtagen vid en forskningsfront<br />
som rör sig snabbt. Det är också en förutsättning för en kritiskt analytisk<br />
hållning till kunskapen. Kontakten med studenter utgör dessutom en<br />
möjlighet att ”värva” fors<strong>kar</strong>studerande.<br />
Det finns numera också ekonomiska ”morötter” som man menar har ökat<br />
intresset för undervisning bland fakultetens lärare. ”Studentpengen” har på<br />
ett mer direkt sätt understrukit förhållandet mellan insats i undervisning och<br />
inkomster för institutionen.<br />
68
Change language