Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

Man kan inte, åtminstone vad gäller ovanstående frågor, avläsa något tydligt
samband mellan det som speciellt fokuseras i målbeskrivning och i vilken
mån studenterna lärt sig mer inom detta område.
Mål och examination
Studenterna fick frågan hur de bedömer innehållet i examinationen i relation
till målet att förvärva kunskaper och förhållanden i samhället som påverkar
människors hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande. Svarsfördelningen
mellan negativa och positiva svar framgår av tabellen nedan.
Positiva Negativa
Göteborg 45 % 13 %
Linköping 8 % 54 %
Lund 39 % 17 %
Karolinska Institutet 44 % 24 %
Uppsala 33 % 13 %
Umeå 32 % 21 %
Tabell2:6 Andelen enkätsvar från studenterna på termin elva.
Andelen studenter som bedömer att examinationen står i överensstämmelse
med målet eller näst intill varierar mellan 13 och 54 procent.
Studenternas svar från Linköping är mycket positiva. Den externa bedömargruppen
säger dock i sin rapport från Linköping att utbildningen där hittills
inte reviderats i den omfattning att man med fog kan kalla universitetet ett
hälsouniversitet.
Frågan om mål och vad de står för, hur de används och i vilken mån de hjälper
till att rikta blickarna mot ett speciellt tema är väsentlig. Att formulera mål
för en utbildning i stort innebär att man anger en inriktning. Dessa mål
fungerar sedan som vägledning för lärare och planerare, som i sin tur måste
bryta ner dem och föra ingående diskussioner om hur man avser att arbeta
för att uppnå de avsedda målen. Det finns en risk med mål att, de stannar
som pappersprodukter och inte blir de viktiga redskap och den hjälp och
stöd i arbetet som avsikten är.
Utveckling av de nationella målen
I mallen till självvärderingen ingick att komma med förslag till utveckling av
de nationella målen. Fyra av de sex har kommit med förslag på såväl tillägg
till målen som preciseringar.
65