Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
och träning i förmåga att samarbeta med andra vårdkategorier samt genom placering av studenter vid särskilt tillskapade ”studentvårdavdelningar”. Även i Lund lyfter man fram otillräckligt utrymme för områden som ekonomi, ledarskap och sjukvårdens organisation som en svaghet. Från Linköping framhålls att läkarutbildningens integration med andra utbildningar inom hälso- och sjukvården borgar för att studenterna får särskilt god kompetens att leda sjukvården. Man har moment där studenter från olika utbildningar läser och arbetar tillsammans. På universitetssjukhuset har man infört en undervisningsvårdavdelning där läkar-, sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapistudenter tillsammans sköter en vårdavdelning med ortopedipatienter. Bedömargruppen anser att inslagen om andra yrkesgruppers verksamhet inom sjukvården och dess kompetens överlag är liten men att läkaren som arbetsledare och teammedlem behöver dessa kunskaper. De rekommenderar Uppsala att se till att studenterna får en längre tids placering på vårdavdelning vilket bland annat skulle gynna kunskapen om andra professioners kompetens. Av ovanstående har framgått att det finns variationer mellan de olika lärosätena liksom mellan de olika målen. Förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området, kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket samt kunskaper och färdigheter för att fullgöra allmäntjänstgöringen är de tre områden där studenterna i snitt gör den mest positiva bedömningen av måluppfyllelsen. Lägst måluppfyllelse kan man avläsa på frågan om de förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. Alltför många har bedömt att de inte har tillräckliga kunskaper för att självständigt lösa problem inom det medicinska området liksom kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation. Kommentarer om måluppfyllelse Det framgår tydligt att Linköpingsstudenterna genomgående bedömer uppfyllandet av målen positivt i avsevärt högre grad än de andra fakulteterna. 62
Fakulteten säger också själv i sin självvärdering att deras ”…läkarutbildning har osedvanligt goda möjligheter att behålla hög standard i en förändrad sjukvårds- och samhällsstruktur”. Fakulteten i Umeå säger i sin självvärdering att det finns många ansatser som gör att de kan komma ännu längre inom fastställda målområden. Bland annat införandet av en vetenskaplig baskurs med ledarskapsutbildning och den sedan några terminer igångsatta kursen i tillämpad medicin som är avsedd att ge bättre kontinuitet i utvecklingen av det personliga förhållningssättet. För fakulteten i Göteborg efterlyser bedömargruppen klara mål för den kliniska handledningen. Om Karolinska Institutet säger de att avsaknaden av en pedagogisk idé försvårar för fakulteten att nå det gemensamma målet, samt att handledningen av studenterna bör stärkas genom klara mål för handledningen. Fakulteten i Lund uppmanas att se över målbeskrivningarna för de enskilda kurserna, att identifiera målen för den kliniska handledningen på samma sätt som teoretiska mål samt att formulera mål för IT-kunskaper och ITanvändning. Samtidigt säger bedömargruppen att fakultetens öppenhet att förändra undervisningens lokalisering efter de strukturella förändringarna i vården medför att läkarutbildningen kan förbli aktuell. Fakulteten i Umeå får påpekandet att många mål med utbildningen inte är direkt kopplade till det enskilda ämnets mål samt att de bör arbeta för att de övergripande målen i högre utsträckning får genomslag i undervisningen. Fakulteten i Uppsala uppmanas att identifiera klara mål för den kliniska undervisningen och handledningen. Nås fakulteternas egna mål? Vissa fakulteter har, som beskrevs ovan, lyft fram vissa mål speciellt. Frågan är hur just dessa mål bedöms av studenterna när det gäller måluppfyllelse. Linköping är det enda lärosäte som tar upp ledarskapsförmåga i sin målbeskrivning. Svaren från studenterna på termin elva ger vid handen att drygt 54 procent av studenterna från Linköping anser sig ha utvecklat sin ledarskapsförmåga medan siffran för de andra lärosätena ligger på mellan noll och som högst knappt 15 procent. 63
- Page 12 and 13: The examination that precedes the g
- Page 14 and 15: De sex lärosätena har en gemensam
- Page 16 and 17: 1.3 Uppläggning och genomförande
- Page 18 and 19: Som tidigare nämnts relateras resu
- Page 20 and 21: • Vad säger AT-läkare, handleda
- Page 22 and 23: Som tidigare nämnts utfärdar Soci
- Page 24 and 25: högskoleprovsresultat samt högsko
- Page 26 and 27: höstterminen tio platser och Karol
- Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
- Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
- Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
- Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
och träning i förmåga att samarbeta med andra vårdkategorier samt genom<br />
placering av studenter vid särskilt tillskapade ”studentvårdavdelningar”.<br />
Även i Lund lyfter man fram otillräckligt utrymme för områden som<br />
ekonomi, ledarskap och sjukvårdens organisation som en svaghet.<br />
Från Linköping framhålls att lä<strong>kar</strong>utbildningens integration med andra<br />
utbildningar inom hälso- och sjukvården borgar för att studenterna får<br />
särskilt god kompetens att leda sjukvården. Man har moment där studenter<br />
från olika utbildningar läser och arbetar tillsammans. På universitetssjukhuset<br />
har man infört en undervisningsvårdavdelning där lä<strong>kar</strong>-, sjuksköterske-,<br />
sjukgymnast- och arbetsterapistudenter tillsammans sköter en<br />
vårdavdelning med ortopedipatienter.<br />
Bedömargruppen anser att inslagen om andra yrkesgruppers verksamhet<br />
inom sjukvården och dess kompetens överlag är liten men att lä<strong>kar</strong>en som<br />
arbetsledare och teammedlem behöver dessa kunskaper. De rekommenderar<br />
Uppsala att se till att studenterna får en längre tids placering på vårdavdelning<br />
vilket bland annat skulle gynna kunskapen om andra professioners kompetens.<br />
Av ovanstående har framgått att det finns variationer mellan de olika<br />
lärosätena liksom mellan de olika målen. Förmågan att följa kunskapsutvecklingen<br />
inom det medicinska området, kunskaper och färdigheter som<br />
utgör grund för lä<strong>kar</strong>yrket samt kunskaper och färdigheter för att fullgöra<br />
allmäntjänstgöringen är de tre områden där studenterna i snitt gör den mest<br />
positiva bedömningen av måluppfyllelsen.<br />
Lägst måluppfyllelse kan man avläsa på frågan om de förvärvat sådana<br />
kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för<br />
alla lä<strong>kar</strong>e samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och<br />
samverkan med samtliga personalgrupper. Alltför många har bedömt att de<br />
inte har tillräckliga kunskaper för att självständigt lösa problem inom det<br />
medicinska området liksom kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation.<br />
Kommentarer om måluppfyllelse<br />
Det framgår tydligt att Linköpingsstudenterna genomgående bedömer<br />
uppfyllandet av målen positivt i avsevärt högre grad än de andra fakulteterna.<br />
62
Change language