Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

För läkarutbildningen finns övergripande mål i såväl högskolelagen som
högskoleförordningen.
Målbeskrivningar
Högskolelagens första kapitel §9 säger följande:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter,
ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning. Förmåga
att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt
inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla
studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.
I högskoleförordningen, bilaga 3, kap 25 står att studenten för att erhålla
läkarexamen (utöver de allmänna målen i kap.1 §9 högskolelagen) skall ha
• förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att
fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad
behörighet som läkare,
• förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors
hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande,
• utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med
beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan,
utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
• förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som
är av betydelse för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper.
Utöver ovanstående mål gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
De utgår från målen i högskolelagen och -förordningen, men visar ändå varje
fakultets profil. I de självvärderingar som gjorts vid var och en av de sex
fakulteterna har fakulteterna beskrivit sina mål. Nedan citeras dessa för var
och en av fakulteterna. För en utveckling av tankarna kring dem hänvisas till
bilagan, Självvärderingar och extern bedömning. De flesta fakulteter beskriver
där till exempel hur de genom speciella pedagogiska grepp vill nå upp till
sina mål.
Göteborg
”Läkarens yrkesroll utgår från sjukvårdens behov av kunskap, som gör det möjligt
att bota sjukdom, och från samhällets behov av kunskap, som gör det möjligt att
upprätthålla hälsa bland medborgarna. Inom sjukvård och hälsovård finns också
andra yrkesgrupper med kunskaper som bidrar till att bota sjukdom och
upprätthålla hälsa. I en period av dramatisk ökning av kunskapsmassan är det
49