Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

att man lägger vikt vid vetenskapliga metoder i undervisningen och ett
vetenskapligt synsätt samt att man ser utbildningen inte bara som en
akademisk utbildning utan som en akademisk yrkesutbildning. Dessutom
har man vid samtliga fakulteter infört så kallade ”strimmor”, med vilket avses
kunskapsblock som inte finns som eget ämne, men som i stället förs in
tillsammans med den övriga undervisningen. Det kan till exempel vara
samtalsteknik som tränas redan vid den prekliniska undervisningen.
Endast i Linköping genomsyrar en pedagogik, problembaserad inlärning
(PBI) hela utbildningen. Grundstenarna i deras utbildning är tidig patientkontakt,
examinationer som är anpassade till utbildningen och de nationella
målen, kraftig satsning på primärvård, samordning mellan teori och praktik,
integration mellan ämnen och med andra vårdutbildningar samt satsning på
ett vetenskapligt förhållningssätt. Andra fakulteter har i varierande grad fått
genomslag för nytänkande i utbildning och undervisning.
Idag lider fakulteterna i Sverige av så kallade ”curriculum overload”. Med
detta menas att studieplanen helt enkelt omfattar för mycket i förhållande
till den givna tiden. En konsekvens av detta har blivit förlängda terminer som
i sin tur lett till studiefinansieringsproblem för studenterna.
I Linköping uppstår inte samma konflikt med curriculum overload som
finns på fakulteter med traditionell utbildning på grund av att man
definierar inlärningsmålen som problem som studenterna skall kunna lösa.
Bedömargruppen rekommenderar att ett så kallade ”core curriculum”
arbetas fram gemensamt för fakulteterna. Ett basdokument som anger vad
studenterna oavsett intresse och inriktning skall behärska.
Läkarutbildningen i Sverige karaktäriseras i en internationell jämförelse av
att studenterna under den kliniska utbildningstiden kontinuerligt träffar
patienter. De förändrade strukturerna inom sjukvården har emellertid
försvårat möjligheten till klinisk tjänstgöring. Det finns också stora brister
i handledningen under den kliniska tjänstgöringen.
Läkarprogrammen har alltid många sökande. Det gör att de studenter som
antas har höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet. Högskolepoäng
och betyg kompletteras på vissa håll i så kallade alternativa antagningar med
vilket avses att studenterna antas efter speciella prov och/eller intervjuer.
43