Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
• Den teoretiska delen av utbildningen har för stor plats i läroplanen jämfört med den kliniska. Integreringen mellan teori och praktik brister. • Undervisningsformerna, särskilt under den teoretiska utbildningen, är inte tillräckligt studentaktiverande. • Antalet examina är för omfattande. Examensformerna svarar inte mot moderna pedagogiska rön. Examina främjar bara till liten del det man minns på lång sikt och integration mellan olika ämnen. Examinationen av den kliniska utbildningen är inte tillfredsställande. • Kopplingen mellan grundutbildningen och turnustjänstgöringen (allmäntjänstgöringen) är på flera områden otillräcklig. • Läroplanen är för omfattande och detaljerad. Detta gäller särskilt de naturvetenskapliga ämnena. Det behövs en kontinuerlig uppdatering för att anpassa innehållet i läkarutbildningen i relation till kunskapsmassans tillväxt. • Ansvarsfördelningen mellan studieledaren (ung. Nämndordföranden) och prefekten är oklar. Studieledaren måste kunna påverka institutionernas arbete med läkarutbildningen. • Oklarhet råder om hur de ekonomiska resurserna till läkarutbildningen används. Resurserna bör fördelas direkt till den enhet som utför en undervisningsinsats. • Inlärning gynnas av ett tydligt sammanhang mellan teori och praktik. Utbildningen bör därför under preklinik ske via en centrering av undervisningen kring en patient, patientbeskrivning, kliniska problem och liknande. • Allmänna vetenskapliga och akademiska kvalifikationer bör tränas genom ett större självständigt arbete. • Den kliniska undervisningen behöver prioriteras högre. Särskilda målsättningar skall utarbetas för samtliga kliniska tjänstgöringar. Handledningen bör förbättras genom tydligare ansvarsförhållanden – vem handleder vem och mot vilket mål? Studenterna bör också ges ett större eget ansvar för inlärningen både vad gäller teoretiska och praktiska kunskaper. • Kurs- och ämnesutvärderingar är ett viktigt redskap för utbildningsansvariga i den kontinuerliga kvalitetssäkringen. Kurs- och ämnesutvärderingar bör vara obligatoriska. 40
Kapitel 2 Grundutbildningen 2.1 Sammanfattning Den svenska grundutbildningen av läkare vid universiteten – fem och ett halvt år – håller internationellt sett hög standard. Den har en välfungerande och brett accepterad målsättning som endast behöver små tillägg. Den har vidare en välmotiverad studentgrupp samt en lärargrupp med hög professionell kompetens inom forskning och sjukvård. Den kliniska delen av utbildningen karaktäriseras i en internationell jämförelse av att studenterna kontinuerligt träffar patienter och deltar i den kliniska verksamheten. Den karaktäriseras dessutom av en bra samverkan mellan universitet och lokala sjukvårdsmyndigheter. Studenterna på samtliga fakulteter är i huvudsak nöjda med sin utbildning. De känner sig också väl förberedda inför allmäntjänstgöringen som omfattar 21 månader. För läkarutbildningen i Sverige föreskriver högskolelagen och högskoleförordningen nationella mål. Dessa mål har fakulteterna kompletterat och utvecklat och därmed har var och en skapat en egen ”profil”. Målen stämmer i stort med vad som sägs i avsnittet om internationella målsättningar i läkarutbildningen. Dessutom finns vissa intressanta förslag till komplettering av de nationella målen såsom ledarskap, internationalisering och informationshantering. Måluppfyllelsen har mätts utifrån hur studenterna, AT-läkarna, de externa bedömarna samt fakulteterna själva uppfattar den. Variationen är stor mellan olika delmål och mellan olika fakulteter, och flera delmål är inte tillräckligt väl uppfyllda. Det har emellertid kunnat konstateras att Linköpingsstudenterna så gott som genomgående bedömer att utbildningen uppfyller målen för utbildningen. Läkarutbildningen har enligt de genomförda självvärderingarna en stark ställning vid fakulteterna, men forskarrollen är för de flesta lärare mer attraktiv än lärarrollen. Det får till följd att studenterna anser att lärarna inte prioriterar utbildningen tillräckligt högt. 41
- Page 1 and 2: Läkarutbildningen i Sverige - hur
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning Förord 7 Sa
- Page 5: Kapitel 3 - Allmäntjänstgöring 1
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning Den svenska grundu
- Page 10 and 11: 10 Summary Basic training for docto
- Page 12 and 13: The examination that precedes the g
- Page 14 and 15: De sex lärosätena har en gemensam
- Page 16 and 17: 1.3 Uppläggning och genomförande
- Page 18 and 19: Som tidigare nämnts relateras resu
- Page 20 and 21: • Vad säger AT-läkare, handleda
- Page 22 and 23: Som tidigare nämnts utfärdar Soci
- Page 24 and 25: högskoleprovsresultat samt högsko
- Page 26 and 27: höstterminen tio platser och Karol
- Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
- Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
- Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
- Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
Kapitel 2<br />
Grundutbildningen<br />
2.1 Sammanfattning<br />
Den svenska grundutbildningen av lä<strong>kar</strong>e vid universiteten – fem och ett<br />
halvt år – håller internationellt sett hög standard. Den har en välfungerande<br />
och brett accepterad målsättning som endast behöver små tillägg. Den har<br />
vidare en välmotiverad studentgrupp samt en lärargrupp med hög professionell<br />
kompetens inom forskning och sjukvård.<br />
Den kliniska delen av utbildningen <strong>kar</strong>aktäriseras i en internationell jämförelse<br />
av att studenterna kontinuerligt träffar patienter och deltar i den<br />
kliniska verksamheten. Den <strong>kar</strong>aktäriseras dessutom av en bra samverkan<br />
mellan universitet och lokala sjukvårdsmyndigheter. Studenterna på samtliga<br />
fakulteter är i huvudsak nöjda med sin utbildning. De känner sig också<br />
väl förberedda inför allmäntjänstgöringen som omfattar 21 månader.<br />
För lä<strong>kar</strong>utbildningen i Sverige föreskriver högskolelagen och högskoleförordningen<br />
nationella mål. Dessa mål har fakulteterna kompletterat och<br />
utvecklat och därmed har var och en skapat en egen ”profil”. Målen stämmer<br />
i stort med vad som sägs i avsnittet om internationella målsättningar i<br />
lä<strong>kar</strong>utbildningen. Dessutom finns vissa intressanta förslag till komplettering<br />
av de nationella målen såsom ledarskap, internationalisering och<br />
informationshantering.<br />
Måluppfyllelsen har mätts utifrån hur studenterna, AT-lä<strong>kar</strong>na, de externa<br />
bedömarna samt fakulteterna själva uppfattar den. Variationen är stor<br />
mellan olika delmål och mellan olika fakulteter, och flera delmål är inte<br />
tillräckligt väl uppfyllda. Det har emellertid kunnat konstateras att<br />
Linköpingsstudenterna så gott som genomgående bedömer att utbildningen<br />
uppfyller målen för utbildningen.<br />
Lä<strong>kar</strong>utbildningen har enligt de genomförda självvärderingarna en stark<br />
ställning vid fakulteterna, men fors<strong>kar</strong>rollen är för de flesta lärare mer<br />
attraktiv än lärarrollen. Det får till följd att studenterna anser att lärarna inte<br />
prioriterar utbildningen tillräckligt högt.<br />
41
Change language