Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

c) nöjaktiga kunskaper om kliniska ämnen och behandlingar, som ger en
sammanhängande bild av de psykiska och fysiska sjukdomarna, medicinen
sedd ur förebyggande, diagnostisk och terapeutisk synvinkel samt människans
fortplantning,
d) lämplig klinisk erfarenhet från sjukhus under lämplig handledning.”
Direktivet föreskriver att för att ha obegränsad rätt att utöva läkaryrket
(legitimationsnivån) skall grundutbildningen omfatta minst sex års teoretisk
och praktisk undervisning vid universitet eller under tillsyn av ett
universitet. Den totala utbildningstiden i Sverige är sju och ett kvarts år år
när grundutbildningen och allmäntjänstgöringen räknas ihop. Den svenska
läkarutbildningen uppfyller därmed de uppställda villkoren. Av tabellen
nedan framgår läkarutbildningens längd jämfört med övriga nordiska
länder.
34
Sverige Danmark Finland Norge Island
Grundutb. 5,5 år 6,5 år 6 år 6 år 6 år
Allmäntjänstgöring 1,75 år 1,5 år – 1,5 år 1 år
Summa år 7,25 år 8 år 6 år 7,5 år 7 år
grundutb.+
allmäntjänstgöring
Specialistutb. minst 5 år 3,5–7,5 år 6–8 5–8 år 4,5–7,5 år
Summa år minst 11,5– 12– 12,5– 11,5–
grundutb+ 12,25 år 15,5 år 14 år 15,5 år 14,5 år
allmäntjänstgöring +
specialistutb.
Tabell 1:5: Läkarutbildningens längd i de nordiska länderna
I Sverige examineras idag cirka åtta läkare per 100.000 invånare år. I tabellen
nedan jämförs denna siffra med övriga nordiska länder.
Land Beräknade examina/år Examina per 100.000 inv.
Danmark 570 11
Finland 340 7
Island 34 13
Norge 480 11
Sverige 690 8
Tabell 1:6 Redovisning av antalet beräknade examina och examinerade per
100 000 invånare i Norden. Källa: Den framtida läkararbetsmarknaden i
Norden. 1996, Nordiska läkarförbunden.