Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

innebär forskning kring pedagogiska frågor och forskning kring hur medicinsk
kunskap tillkommer.
Den utbildning som för närvarande ges i Umeå är till stor del uppdelad i en
preklinisk och en klinisk del. Från första terminen tränas studenterna i
patientkontakt och de problemställningar som behandlas är valda så att de
tydligt visar att utbildningen syftar till att utbilda läkare och förbereda för
forskning inom medicinsk vetenskap. Det gäller även rent biomedicinska
basfakta. Varje enskilt ämne har en centralt godkänd målbeskrivande
studieplan. Institutionerna har stor frihet i kursuppläggningen och spelar
den viktigaste rollen i utvecklingsarbetet inom undervisningen. Bland de
utvecklingstendenser som är tydliga finns ökande inslag av studentaktiverande
och problembaserade undervisningsformer, ökad träning i att kritiskt granska
och ompröva sina och andras kunskaper och uppfattningar, införande av
institutions- och terminsöverskridande utbildningsmoment och en alltmer
tydliggjord handledarroll.
För närvarande pågår arbetet med att ta fram en ny utbildningsplan. I
planeringen av den ingår att öka inslagen av ämnesöverskridande kurser,
minska antalet examinationer och öka samordningen i kursuppläggning.
Utblick mot Norden och EU
Läkarutbildningen omfattas av EU:s regleringar och EES-avtalet. I Rådets
direktiv 93/16/EEG om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt
erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis
läggs kraven fast. I direktivets avdelning III, kapitel 23 finns de regler som
omfattar målen för och omfattningen av läkarutbildningen.
”Artikel 23
1. Medlemsstaterna skall av de personer som vill påbörja och utöva läkaryrket
kräva att de innehar något av de utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis
för läkare som avses i artikel 3 och som garanterar att personen i fråga under den
samlade utbildningstiden har förvärvat
a) nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som medicinen bygger på och god
insikt i vetenskapliga metoder inklusive principerna för värdering av
biologiska funktioner, utvärdering av vetenskapligt vedertagna fakta och
analys av data,
b) nöjaktiga kunskaper om friska och sjuka människors anatomi, funktioner
och beteende samt sambandet mellan människors hälsotillstånd och hennes
fysiska och sociala miljö,
33