Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
höstterminen tio platser och Karolinska Institutet har tolv. I Uppsala och vid Karolinska Institutet följer dessa studenter den ordinarie utbildningen men läser därutöver forskningsförberedande kurser på tillsammans 20 poäng. Utbildningen är alltså på 240 poäng. Antagning till allmäntjänstgöring Redan innan studenten tagit sin examen kan han/hon söka allmäntjänstgöringen. Examen bör emellertid vara nära förestående. Behörighet att tillträda en AT-tjänst har den som avlagt läkarexamen i Sverige eller annat EU-/EES-land eller utländsk läkare som erhållit kompletteringsbeslut från Socialstyrelsen. Landstingen inrättar och utlyser AT-blocken, som utannonseras i Läkartidningen två gånger om året vid fastställda tillfällen. Några landsting utannonserar delar av sina AT-block en gång om året. Allmäntjänstgöringen fullgörs på en särskild underläkartjänst. Läkartjänsterna för AT tillsätts som förordnande för högst två år. Huvudmannaskap Huvudmannaskapet för läkarutbildningen till och med legitimation vilar på flera myndigheter/organisationer. För grundutbildningen och läkarexamen efter 220 poäng ansvarar universitetet och den medicinska fakulteten. Allmäntjänstgöringen sker på sjukhus och i öppenvård. För detta ansvarar respektive landsting. För det prov som avslutar AT ansvarar de medicinska fakulteterna inom ramen för Nämnden för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT-nämnden). En representant från varje medicinsk fakultet ingår i nämnden. Socialstyrelsen ansvarar för målen för allmäntjänstgöringen och utfärdar legitimation. Om Socialstyrelsen avslår en ansökan om legitimation kan beslutet överklagas hos Kammarrätten. Huvudmannaskapet visas översiktligt i tabellen nedan: Huvudman: Universitetet/ Landstinget Medicinska Socialstyrelsen med. fakulteten fakulteten Ansvars- Grundutbildning Allmäntjänst- AT-provet Mål för allmänområde: Läkarexamen göring tjänstgöring Utfärdar legitimation Tabell 1:3 Huvudmannaskap. 26
Det är således tre olika huvudmän inblandade innan studenten får sin legitimation som läkare. Läkarutbildningens finansiering Grundutbildningen finansieras på två vägar via statsbudgeten. Den ena är via grundutbildningsanslagen till respektive lärosäte, den andra via anslaget för ersättning för klinisk utbildning och forskning som är reglerat i avtal om läkarutbildning och forskning, det så kallade ALF-avtalet. Via grundutbildningsanslaget får lärosätena ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. Med helårsstudenter avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestationer avses antalet godkända poäng på kurs eller delkurs dividerat med 40. Ersättningen beräknas på grundval av redovisningen i studieregistreringssystemet LADOK och utbetalas med tolftedelar under löpande budgetår och slutregleras i efterhand. Ersättningen via statsbudgeten har varierat något över åren. Som exempel var ersättningen per helårsstudent för det medicinska utbildningsområdet för budgetår 1997 43 978 kr och ersättningen för en helårsprestation var 57 678 kr. Om lärosätena redovisar fler helårsprestationer än vad som ryms inom det takbelopp som anges i regleringsbreven kan den överskjutande delen sparas till följande budgetår. Den interna ersättningen till de olika fakulteterna fördelas enligt principer som kan variera mellan lärosätena. Inom respektive medicinska fakultet fördelas medel sedan på de institutioner som är involverade i läkarutbildningen. Idag finns två huvudprinciper för fördelning på fakultetsnivå. I den ena fördelas medlen huvudsakligen efter de tjänster som finns inrättade. Den andra är aktivitetsbaserad och medlen fördelas då efter specifika aktiviteter till exempel antal undervisningstillfällen. Med den senare princip har tjänstestrukturen ingen betydelse. All ersättning utgår från den givna undervisningen. Utöver de pengar som kommer via respektive lärosäte ersätter staten årligen landstingen med ett visst belopp i form av driftsersättningar som kompensation för de kostnader som dessa får genom att utbildning och forskning bedrivs inom landstingens organisation, Avtal om Läkarutbildning och Forskning, ALF. Medlen anvisas till universiteten som direkt överför medlen 27
- Page 1 and 2: Läkarutbildningen i Sverige - hur
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning Förord 7 Sa
- Page 5: Kapitel 3 - Allmäntjänstgöring 1
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning Den svenska grundu
- Page 10 and 11: 10 Summary Basic training for docto
- Page 12 and 13: The examination that precedes the g
- Page 14 and 15: De sex lärosätena har en gemensam
- Page 16 and 17: 1.3 Uppläggning och genomförande
- Page 18 and 19: Som tidigare nämnts relateras resu
- Page 20 and 21: • Vad säger AT-läkare, handleda
- Page 22 and 23: Som tidigare nämnts utfärdar Soci
- Page 24 and 25: högskoleprovsresultat samt högsko
- Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
- Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
- Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
- Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
Det är således tre olika huvudmän inblandade innan studenten får sin<br />
legitimation som lä<strong>kar</strong>e.<br />
Lä<strong>kar</strong>utbildningens finansiering<br />
Grundutbildningen finansieras på två vägar via statsbudgeten. Den ena är<br />
via grundutbildningsanslagen till respektive lärosäte, den andra via anslaget<br />
för ersättning för klinisk utbildning och forskning som är reglerat i avtal om<br />
lä<strong>kar</strong>utbildning och forskning, det så kallade ALF-avtalet.<br />
Via grundutbildningsanslaget får lärosätena ersättning för helårsstudenter<br />
och helårsprestationer. Med helårsstudenter avses antalet studenter som har<br />
påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med<br />
40. Med helårsprestationer avses antalet godkända poäng på kurs eller<br />
delkurs dividerat med 40. Ersättningen beräknas på grundval av redovisningen<br />
i studieregistreringssystemet LADOK och utbetalas med tolftedelar<br />
under löpande budgetår och slutregleras i efterhand.<br />
Ersättningen via statsbudgeten har varierat något över åren. Som exempel<br />
var ersättningen per helårsstudent för det medicinska utbildningsområdet<br />
för budgetår <strong>1997</strong> 43 978 kr och ersättningen för en helårsprestation var 57<br />
678 kr. Om lärosätena redovisar fler helårsprestationer än vad som ryms<br />
inom det takbelopp som anges i regleringsbreven kan den överskjutande<br />
delen sparas till följande budgetår.<br />
Den interna ersättningen till de olika fakulteterna fördelas enligt principer<br />
som kan variera mellan lärosätena. Inom respektive medicinska fakultet<br />
fördelas medel sedan på de institutioner som är involverade i lä<strong>kar</strong>utbildningen.<br />
Idag finns två huvudprinciper för fördelning på fakultetsnivå. I den<br />
ena fördelas medlen huvudsakligen efter de tjänster som finns inrättade. Den<br />
andra är aktivitetsbaserad och medlen fördelas då efter specifika aktiviteter<br />
till exempel antal undervisningstillfällen. Med den senare princip har<br />
tjänstestrukturen ingen betydelse. All ersättning utgår från den givna<br />
undervisningen.<br />
Utöver de pengar som kommer via respektive lärosäte ersätter staten årligen<br />
landstingen med ett visst belopp i form av driftsersättningar som kompensation<br />
för de kostnader som dessa får genom att utbildning och forskning<br />
bedrivs inom landstingens organisation, Avtal om Lä<strong>kar</strong>utbildning och<br />
Forskning, ALF. Medlen anvisas till universiteten som direkt överför medlen<br />
27
Change language