Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

• Vad säger AT-läkare, handledare och examinatorer om läkarutbildningen? Bilaga till: Läkarutbildningen i Sverige – hur bra är den? Högskoleverkets rapportserie 1997:29 R 1.4 Svensk läkarutbildning Det finns sex medicinska fakulteter som genomför läkarprogrammet; Umeå, Uppsala, Karolinska Institutet, Linköping, Göteborg och Lund. Programmet som är en grundutbildning omfattar 220 poäng under elva terminer vilket tillsammans blir fem och ett halvt år år. Efter godkänd grundutbildning erhålls läkarexamen som är en yrkesexamen. För att få legitimation och kunna arbeta som läkare krävs utöver läkarexamen fullgjord allmäntjänstgöring (AT) och godkänt resultat i det prov som avslutar allmäntjänstgöringen, det så kallade AT-provet. Allmäntjänstgöringen är uppdelad på block; 6 månader invärtesmedicin, 6 månader kirurgi, 6 månader primärvård och 3 månader psykiatri, tillsammans 21 månader. Allmäntjänstgöringen innebär tjänstgöring som underläkare på sjukhus och i öppenvård. Någon systematisk undervisning för AT-läkare finns inte föreskrivet. Läkartjänsterna för allmäntjänstgöring tillsätts som förordnande för högst två år. Det finns också möjlighet att göra forskar-AT-block. Detta innebär att den kliniska tjänstgöringen varvas med forskning på någon institution. Sådana block finns framför allt på universitetssjukhusen. Läkarna vidareutbildar sig för att erhålla specialistkompetens. Utbildningstiden varierar men är minst fem år. Figuren nedan visar översiktligt läkarutbildningens olika delmoment. Grundubildning 5 1/2 år Figur 1:1 Översikt av läkarutbildningen 20 Allmäntjänstgöring (AT) 21 mån Läkarexamen Legitimation Specialiseringstjänstgöring (ST) Minst 5 år
Mål för läkarutbildningen och allmäntjänstgöringen Målen för grundutbildningen fram till och med läkarexamen regleras dels i högskolelagen (SFS 1992:1434), dels i högskoleförordningen (SFS 1993:100). Därutöver regleras målen för allmäntjänstgöringen i Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1992:18). I högskolelagens 1 kap. §9 anges de allmänna målen för den grundläggande högskoleutbildningen. Dessa mål gäller all högskoleutbildning vid svenska universitet och högskolor: ”Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.” Eftersom läkarexamen är en yrkesexamen regleras denna i högskoleförordningen (bilaga 3, punkten 25). I förordningen regleras dels omfattningen på utbildningen (220 poäng), dels målen för läkarexamen. Målen lyder: ”Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9§ högskolelagen) För att erhålla läkarexamen skall studenten ha • förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för obegränsad behörighet som läkare, • förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, • utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, • förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.” Den sista meningen i citatet ovan framhåller möjligheten för de enskilda fakulteterna att profilera sig genom lokala mål. Så har också skett, se vidare avsnittet 2.3 om mål. Läkarutbildningen har därmed en gemensam bas men också en lokal profilering. 21
Page 1 and 2: Läkarutbildningen i Sverige - hur
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Förord 7 Sa
Page 5: Kapitel 3 - Allmäntjänstgöring 1
Page 8 and 9: 8 Sammanfattning Den svenska grundu
Page 10 and 11: 10 Summary Basic training for docto
Page 12 and 13: The examination that precedes the g
Page 14 and 15: De sex lärosätena har en gemensam
Page 16 and 17: 1.3 Uppläggning och genomförande
Page 18 and 19: Som tidigare nämnts relateras resu
Page 22 and 23: Som tidigare nämnts utfärdar Soci
Page 24 and 25: högskoleprovsresultat samt högsko
Page 26 and 27: höstterminen tio platser och Karol
Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
Page 70 and 71:
läkarutbildningen till fakultetsst
Page 72 and 73:
fasgrupper med en aktivt arbetande
Page 74 and 75:
Linköping Det övergripande beslut
Page 76 and 77:
Grundutbildningskommittén är vald
Page 78 and 79:
Fakulteten i Lund saknar enligt sj
Page 80 and 81:
Utöver de pengar som kommer via re
Page 82 and 83:
ersättning. De säger vidare att A
Page 84 and 85:
En annan grundidé är integration
Page 86 and 87:
Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
Page 88 and 89:
åt så mycket av det ”intressant
Page 90 and 91:
Den kliniska handledningen är ett
Page 92 and 93:
Många studenter kompletterar de ob
Page 94 and 95:
• Studenterna är nöjda med utlo
Page 96 and 97:
Alla fakulteter och många lärare
Page 98 and 99:
2.10 Studenterna Antalet sökande t
Page 100 and 101:
Antal utfärdade Svensk utbildning
Page 102 and 103:
I Högskoleverkets projekt ”Natio
Page 104 and 105:
Hur bedömer du innehållet i exami
Page 106 and 107:
avser ordbehandling, kalkyl, statis
Page 108 and 109:
Slutsatser • De medicinska fakult
Page 110 and 111:
Efter genomgången allmäntjänstg
Page 112 and 113:
AT-provet, som administreras av Kar
Page 114 and 115:
Under tjänstgöringen på huvudomr
Page 116 and 117:
3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
Page 118 and 119:
vid tiden för läkarexamen vad gä
Page 120 and 121:
Kliniska färdigheter Med klinisk f
Page 122 and 123:
Den brist som framförallt återst
Page 124 and 125:
Av tabellen nedan framgår hur stor
Page 126 and 127:
Kommentar om målen Målen för AT-
Page 128 and 129:
128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
Page 130 and 131:
130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
Page 132 and 133:
anser vidare att en utveckling av
Page 134 and 135:
• Samtliga fakulteter lägger ned
Page 136 and 137:
• Lärarna har brist på insikt o
Page 138 and 139:
138 Detta kan leda till krav på f
Page 140 and 141:
kunskap om. De olika huvudmännen r
Page 142 and 143:
del av den ”dolda” studieplanen
Page 144 and 145:
Att allmäntjänstgöringen utvärd
Page 146 and 147:
1. ”Värre än Wells !” Science
Page 148 and 149:
låter enligt expertbedömningar (T
Page 150 and 151:
komplex och ostyrbar. Man har stor
Page 152 and 153:
Rimligtvis utgör de nuvarande regi
Page 154 and 155:
kompromisser som sedan uppnås. Den
Page 156 and 157:
5.2. Kärnkompetens och stödkunska
Page 158 and 159:
De medicinska fakulteterna har ett
Page 160:
Granskning och bedömning av kvalit
show all

Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?