Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
1.3 Uppläggning och genomförande En utvärdering av den svenska läkarutbildningen initierades genom en skrivning i propositionen: Högre utbildning för ökad kompetens (1992/ 93:169). Dåvarande Kanslersämbetet lät genomföra en förstudie i syfte att belysa förutsättningarna för en nationell utvärdering. Efter förstudien beslutade Kanslersämbetet i juni 1995 att genomföra en utvärdering av den svenska läkarutbildningen. Kanslersämbetet upphörde den sista juni samma år. Uppdraget att planera och genomföra utvärderingen övertogs av det då nybildade Högskoleverket. Syfte och omfattning Det övergripande syftet med utvärderingen fick i projektplanen följande formulering: ”utvärderingen skall vara grund för förbättring av läkarutbildningen fram till legitimation.” ”Utvärderingen skall: • belysa utbildningen med avseende på starka och svaga sidor, • identifiera behov av förändring och förnyelse i ett nationellt och internationellt perspektiv. Vidare skall utvärderingen: • ge de berörda lärosätena inspiration till och underlag för deras förbättringsarbete av läkarutbildningen avseende såväl dess organisation och innehåll som dess anpassning till de krav som den framtida läkarrollen ger, • ge ett underlag för förbättringsarbete gällande AT-tjänstgöringen och dess anknytning till övriga delar av läkarutbildningen, • belysa de yttre ramarna (examensfordringar med mera) och ge förslag till förändringar som kan behövas”. Detta innebär att både grundutbildning och allmäntjänstgöring omfattas av utvärderingen som har genomförts vid landets sex medicinska fakulteter i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå, Linköping och vid Karolinska Institutet i Stockholm. Planeringsmodell För utvärderingen har en beprövad planeringsmodell för utvärdering och kvalitetsbedömning använts. Modellen är vanlig till exempel inom sjukvård och pedagogik. De teoretiska aspekterna för modellen brukar tillskrivas den amerikanske professorn Donabedian 1 . Huvudkomponenterna i modellen är 1 Se till exempel Donabedian. A., 1973. Aspects of Medical Care Administration. Cambridge Massachusetts: Harvard University Press. 16
struktur, process och resultat. Struktur kallas ibland för förutsättning vilket också enkelt visar vad komponenten handlar om. Modellen ger en helhetssyn vilket medför att man bland annat studerar mål, pedagogiska och organisatoriska ramar, undervisningsprocesser, både individrelaterade och kursrelaterade resultat, samt kunskapsanvändning. Att studera både strukturen/förutsättningarna och processen är av stor vikt för förståelsen av varför man får ett visst resultat. Med struktur/förutsättningar menas enkelt uttryckt vad man har. En viktig del av detta är målen för verksamheten. Målen för läkarexamen regleras dels i högskolelagens (SFS 1992:1434) första kapitel paragraf 9, där målen för grundläggande högskoleutbildning anges, dels i högskoleförordningens (SFS 1993:100) bilaga 3 där omfattning och mål för yrkesexamina anges. Punkten 25 reglerar läkarexamen. Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 1992:18) innehåller målbeskrivning för allmäntjänstgöring för läkare. I den här utvärderingen fungerar dessa mål som jämförelsepunkter mot vilka resultaten ställs. En annan viktig utgångspunkt är de internationella målsättningarna för läkarutbildningen och de förväntningar som finns på sjukvårdens utveckling i Sverige och internationellt. Andra delar av strukturen är administrativa ramar med vilket menas bland annat kursorganisation och arbetsformer. Ytterligare ramar utgörs av lokaler, utrustning, gruppstorlek med mera samt ekonomiska resurser. Studenternas förutsättningar är också en viktig del av strukturen. Hit räknas bland annat förkunskaper, motivation, arbetslivserfarenhet, förväntningar på utbildningen och så vidare. Ledningens organisation, personalens sammansättning och kompetens samt lärarnas pedagogiska grundsyn är också delar av strukturen. Processen kan beskrivas som det man gör. Flera faktorer är viktiga för processen. Hit hör verksamhetsplanering, ledning och fördelning av arbete, ekonomihantering, information och kommunikation. Andra faktorer är undervisningens innehåll, omfång och svårighetsgrad, läromedlens funktion, lärarnas roll samt kompetensutveckling i form av rekrytering och utbildning. Arbetsformer och metodik ingår som delar i strukturen. Uppföljning och utvärdering, resultatåterföring och verksamhetsutveckling är betydelsefulla inslag för att processen skall kvalitetssäkras och utvecklas. Resultatet kan beskrivas som det man får till följd av strukturen och processen. Resultaten härrör sig till vad man direkt lärt under en utbildning. I bedömningen av resultatet ställs också kostnaden i relation till resultatet. 17
- Page 1 and 2: Läkarutbildningen i Sverige - hur
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning Förord 7 Sa
- Page 5: Kapitel 3 - Allmäntjänstgöring 1
- Page 8 and 9: 8 Sammanfattning Den svenska grundu
- Page 10 and 11: 10 Summary Basic training for docto
- Page 12 and 13: The examination that precedes the g
- Page 14 and 15: De sex lärosätena har en gemensam
- Page 18 and 19: Som tidigare nämnts relateras resu
- Page 20 and 21: • Vad säger AT-läkare, handleda
- Page 22 and 23: Som tidigare nämnts utfärdar Soci
- Page 24 and 25: högskoleprovsresultat samt högsko
- Page 26 and 27: höstterminen tio platser och Karol
- Page 28 and 29: till den lokala sjukvårdshuvudmann
- Page 30 and 31: en stark forskningsanknytning. Samt
- Page 32 and 33: PBI. Kraven på tillgänglig litter
- Page 34 and 35: c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
- Page 36 and 37: Dessa dokument har bland annat vari
- Page 38 and 39: kliniska arbetet är lika viktiga s
- Page 40 and 41: • Den teoretiska delen av utbildn
- Page 42 and 43: Många av lärarna inom läkarutbil
- Page 44 and 45: Examinationerna är ofta alltför m
- Page 46 and 47: En särskild grupp föreslog frågo
- Page 48 and 49: En annan utgångspunkt för de exte
- Page 50 and 51: etydelsefullt att olika yrkeskatego
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
struktur, process och resultat. Struktur kallas ibland för förutsättning vilket<br />
också enkelt visar vad komponenten handlar om. Modellen ger en helhetssyn<br />
vilket medför att man bland annat studerar mål, pedagogiska och<br />
organisatoriska ramar, undervisningsprocesser, både individrelaterade och<br />
kursrelaterade resultat, samt kunskapsanvändning. Att studera både strukturen/förutsättningarna<br />
och processen är av stor vikt för förståelsen av varför<br />
man får ett visst resultat.<br />
Med struktur/förutsättningar menas enkelt uttryckt vad man har. En viktig<br />
del av detta är målen för verksamheten. Målen för lä<strong>kar</strong>examen regleras dels<br />
i högskolelagens (SFS 1992:1434) första kapitel paragraf 9, där målen för<br />
grundläggande högskoleutbildning anges, dels i högskoleförordningens<br />
(SFS 1993:100) bilaga 3 där omfattning och mål för yrkesexamina anges.<br />
Punkten 25 reglerar lä<strong>kar</strong>examen. Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 1992:18)<br />
innehåller målbeskrivning för allmäntjänstgöring för lä<strong>kar</strong>e. I den här<br />
utvärderingen fungerar dessa mål som jämförelsepunkter mot vilka resultaten<br />
ställs. En annan viktig utgångspunkt är de internationella målsättningarna<br />
för lä<strong>kar</strong>utbildningen och de förväntningar som finns på sjukvårdens<br />
utveckling i Sverige och internationellt. Andra delar av strukturen är<br />
administrativa ramar med vilket menas bland annat kursorganisation och<br />
arbetsformer. Ytterligare ramar utgörs av lokaler, utrustning, gruppstorlek<br />
med mera samt ekonomiska resurser. Studenternas förutsättningar är också<br />
en viktig del av strukturen. Hit räknas bland annat förkunskaper, motivation,<br />
arbetslivserfarenhet, förväntningar på utbildningen och så vidare.<br />
Ledningens organisation, personalens sammansättning och kompetens<br />
samt lärarnas pedagogiska grundsyn är också delar av strukturen.<br />
Processen kan beskrivas som det man gör. Flera faktorer är viktiga för<br />
processen. Hit hör verksamhetsplanering, ledning och fördelning av arbete,<br />
ekonomihantering, information och kommunikation. Andra faktorer är<br />
undervisningens innehåll, omfång och svårighetsgrad, läromedlens funktion,<br />
lärarnas roll samt kompetensutveckling i form av rekrytering och<br />
utbildning. Arbetsformer och metodik ingår som delar i strukturen. Uppföljning<br />
och utvärdering, resultatåterföring och verksamhetsutveckling är<br />
betydelsefulla inslag för att processen skall kvalitetssäkras och utvecklas.<br />
Resultatet kan beskrivas som det man får till följd av strukturen och<br />
processen. Resultaten härrör sig till vad man direkt lärt under en utbildning.<br />
I bedömningen av resultatet ställs också kostnaden i relation till resultatet.<br />
17
Change language