Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5.2. Kärnkompetens och stödkunskaper<br />
För samtliga medicinare gäller att ha en solid biomedicinsk grundförståelse<br />
med kapacitet att följa utvecklingen, god kommunikationsförmåga samt ett<br />
etiskt och vetenskapligt synsätt. Grunden för dessa kunskaper, färdigheter<br />
och attityder läggs under lä<strong>kar</strong>utbildningen och förkovras genom reflektion<br />
i yrkesverksamheten samt ett livslångt lärande.<br />
Samtliga medicinare erhåller också specialistkompetens inom ett kliniskt<br />
eller forskningsinriktat område.<br />
För superspecialisterna på megacentren gäller en metodkompetens, baserad på<br />
kännedom om sjukdomsmekanismerna inom det egna området. Färdigheterna<br />
gäller både diagnostik och terapi. Exempel utgörs av angiologen och<br />
immunoonkologen. Den professionella verksamheten bedrivs i konkurrens<br />
med internationella experter på samma område. – Dessa specialisters profil<br />
liknar den för sjukhuslä<strong>kar</strong>e idag. De förutsätts dock kunna samverka med<br />
andra specialister och vara kapabla till aktiv forsknings- och utvecklingsverksamhet.<br />
De snävt inriktade specialisterna verksamma på den privata sjukvårdsmarknaden<br />
har också en metodinriktad kompetens på sitt område (t.ex.<br />
kosmetisk kirurgi). I tillägg bör specialisten ha ett högt marknadsförings- och<br />
relationskunnande. – Eftersom verksamheten sker i hård konkurrens blir det<br />
en särskild utmaning att ständigt upprätthålla vetenskaplighet och en etisk<br />
hållning.<br />
Lä<strong>kar</strong>na inom ”basspecialiteterna” (kirurgi, ortopedi, cardiologi, barnmedicin<br />
etc.) är som tidigare nämnts den största gruppen av kliniker. De har<br />
en bred kompetens inom sitt område och behärs<strong>kar</strong> ett brett metodurval, ofta<br />
med telemedicinskt stöd från megacentret. De har det huvudsakliga<br />
ansvaret för det akuta omhändertagandet. De bör därtill ha hög organisatorisk<br />
kompetens, eftersom de oftast är vårdkedjeansvariga och bedriver en<br />
verksamhet, där det ställs mycket höga krav på produktivitet och smidig<br />
service. – Dessa lä<strong>kar</strong>e utgör måhända de nya generalisterna.<br />
Allmänmedicinaren får sannolikt en starkt förändrad profil. Huslä<strong>kar</strong>rollen<br />
kommer att gälla i huvudsak för kroniskt sjuka patienter och äldre. Dessa<br />
kommer att i mycket hög utsträckning – också vid sjukdomar i framskridet<br />
stadium – att skötas i hemmet med utnyttjande av avancerad vårdteknologi.<br />
156