Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rimligtvis utgör de nuvarande regionsjukhusen utgångspunkten för det svenska nätet av megacentra. På sikt är det sannolikt att fusioner genomförs och att antalet minskar till fyra eller fem. Den nuvarande omstruktureringen av läns- och landstingsförvaltningen påskyndar denna utveckling. 3.3. Lokal enhet med bred kompetens Basen för sjukvården utgörs av lokala enheter, som byggs upp utgående från lokala behov och önskemål. De skapas kring dagens vårdcentraler, men erbjuder ett mycket bredare spektrum av vårdinsatser. Tekniken möjliggör poliklinisk eller korttidsbehandling av de flesta akuta sjukdomar, men enheten har också vårdplatser och bedriver kvalificerad vård i hemmet. Termen ”sjukstuga” påminner om denna breda profil, men beteckningen förlorar sitt pejorativa drag eftersom den tillhandahåller kvalificerade insatser inom samtliga basspecialiteter. Huvudansvaret för det akuta omhändertagandet ligger på dessa lokala enheter, som också upprätthåller en kvalificerad sjukvårdsupplysning och ambulanssjukvård. Huvudparten av de kirurgiska ingreppen sker på sjukstugorna, i nära samarbete med närmaste megacenter. De lokala enheterna bedriver därigenom första och andra linjens sjukvård. De ansvarar också för det lokala samhällsdiagnostiska arbetet, och stöder lokala nätverk som engagerar medborgarna i hälsobefrämjande aktiviteter. Enheterna är en del av en nyfunnen lokal demokrati. 3.4. Sammanfattning Sjukvårdsstrukturen i Sverige utvecklas under det nya seklets första decennium från dagens tredelade landstingsorganisation till en mega-minisituation: en mångfald av lokalt verkande och anpassade vårdenheter ansvarande för första och andra linjen, och ett fåtal högspecialiserade centra. Den nya strukturen klarar av en kraftigt ökad efterfrågan på vårdtjänster. Verksamheten är klart sjukvårdsinriktad, men de lokala enheterna stöder lokala hälsonätverk. Det privata tjänsteutbudet har ökat kraftigt utan samhällssubvention och täcker ett brett spektrum från specialiserade gråstarrsenheter till institut för kroppskultur. 4. ”Vem som bestämmer ?” Framtidsbildernas trovärdighet beror i hög grad på hur väl de är i överensstämmelse med drivkrafterna i samhällsutvecklingen. Många ryggar säker tillbaka inför det postmoderna perspektivet, och föreställer sig att en fortsatt 152
demokratisk beslutsordning kan eliminera riskerna för en klyvning av välfärdssamhället. 1990-talet har dock med stort eftertryck demonstrerat Sveriges beroende av omvärlden och svårigheten att upprätthålla sådana svenska modeller som försämrar landets internationella konkurrenskraft. Det är därför sannolikt att det av tradition pragmatiskt inriktade politiska beslutsfattandet i Sverige också i fortsättningen kommer att uppvisa stor beredskap att motta influenser utifrån och göra omorienteringar. De experiment med marknadsmodeller som vid inledningen av detta decennium uppstod i socialistiskt styrda kommuner och landsting får sannolikt sin efterföljd – kanske med andra förtecken. Utvecklingens drivkrafter har i det föregående sammanfattats i teknologiska och politiska, där de sistnämnda fått innefatta också dem som avspeglas i medborgarnas attityder. Ekonomin, som under 1990-talet fått en allt överskuggande betydelse för beslutsfattandet, betraktar jag däremot inte som en ”självständig” drivkraft utan närmast som ett randvillkor. Resurserna kommer självklart alltid att vara begränsade, men utnyttjande och prioriteringar påverkas av möjligheterna (teknologin) och värderingarna (politiken) i samhället. 4.1. Teknologi eller politik ? Politiken och teknologin som drivkrafter för sjukvårdsutvecklingen kan beskrivas i följande schema: POLITIK TEKNOLOGI Innehåll Politikens logik Vetenskapens logik - sammanjämkning av - det gränslösa sanningsmotstridiga intressen sökandet Arena Aktörer i institutionell Tummelplats för professionella och samverkan kommersiella drivkrafter Resultat Koalitioner och kompromisser Genombrott och nya tillämpningar Konsekvens Små steg och enskilda åtgärder Radikal förändring av strukturer av processer Det politiska systemets raison d’être är sammanjämkningen av de ofta motstridiga intressen som representeras i samhället. Ju fler som får sina röster hörda, desto bättre fungerar demokratin, men desto mer urvattnade blir de 153
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
- Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
- Page 120 and 121: Kliniska färdigheter Med klinisk f
- Page 122 and 123: Den brist som framförallt återst
- Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
- Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
- Page 128 and 129: 128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
- Page 130 and 131: 130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
- Page 132 and 133: anser vidare att en utveckling av
- Page 134 and 135: • Samtliga fakulteter lägger ned
- Page 136 and 137: • Lärarna har brist på insikt o
- Page 138 and 139: 138 Detta kan leda till krav på f
- Page 140 and 141: kunskap om. De olika huvudmännen r
- Page 142 and 143: del av den ”dolda” studieplanen
- Page 144 and 145: Att allmäntjänstgöringen utvärd
- Page 146 and 147: 1. ”Värre än Wells !” Science
- Page 148 and 149: låter enligt expertbedömningar (T
- Page 150 and 151: komplex och ostyrbar. Man har stor
- Page 154 and 155: kompromisser som sedan uppnås. Den
- Page 156 and 157: 5.2. Kärnkompetens och stödkunska
- Page 158 and 159: De medicinska fakulteterna har ett
- Page 160: Granskning och bedömning av kvalit
demokratisk beslutsordning kan eliminera riskerna för en klyvning av<br />
välfärdssamhället. 1990-talet har dock med stort eftertryck demonstrerat<br />
Sveriges beroende av omvärlden och svårigheten att upprätthålla sådana<br />
svenska modeller som försämrar landets internationella konkurrenskraft.<br />
Det är därför sannolikt att det av tradition pragmatiskt inriktade politiska<br />
beslutsfattandet i Sverige också i fortsättningen kommer att uppvisa stor<br />
beredskap att motta influenser utifrån och göra omorienteringar. De experiment<br />
med marknadsmodeller som vid inledningen av detta decennium<br />
uppstod i socialistiskt styrda kommuner och landsting får sannolikt sin<br />
efterföljd – kanske med andra förtecken.<br />
Utvecklingens drivkrafter har i det föregående sammanfattats i teknologiska<br />
och politiska, där de sistnämnda fått innefatta också dem som avspeglas i<br />
medborgarnas attityder. Ekonomin, som under 1990-talet fått en allt<br />
överskuggande betydelse för beslutsfattandet, betraktar jag däremot inte<br />
som en ”självständig” drivkraft utan närmast som ett randvillkor. Resurserna<br />
kommer självklart alltid att vara begränsade, men utnyttjande och<br />
prioriteringar påverkas av möjligheterna (teknologin) och värderingarna<br />
(politiken) i samhället.<br />
4.1. Teknologi eller politik ?<br />
Politiken och teknologin som drivkrafter för sjukvårdsutvecklingen kan<br />
beskrivas i följande schema:<br />
POLITIK TEKNOLOGI<br />
Innehåll Politikens logik Vetenskapens logik<br />
- sammanjämkning av - det gränslösa sanningsmotstridiga<br />
intressen sökandet<br />
Arena Aktörer i institutionell Tummelplats för professionella och<br />
samverkan kommersiella drivkrafter<br />
Resultat Koalitioner och kompromisser Genombrott och nya tillämpningar<br />
Konsekvens Små steg och enskilda åtgärder Radikal förändring av strukturer<br />
av processer<br />
Det politiska systemets raison d’être är sammanjämkningen av de ofta<br />
motstridiga intressen som representeras i samhället. Ju fler som får sina röster<br />
hörda, desto bättre fungerar demokratin, men desto mer urvattnade blir de<br />
153
Change language