Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
till dess finansiering. I botten ligger en ”fair play-princip”: man betalar för<br />
det man får eller garanteras (Airaksinen 1994).<br />
2.2. Hedonismen som sjukvårdspolitik<br />
Sjukvårdens samhällskontrakt är baserat på ett traditionellt hälsobegreppd.v.s.<br />
avsaknad av sjukdom. Sjukdom är förhållandevis lätt att definiera och<br />
har i huvudsak samma innebörd för människor. Sjukdomen är ett ont, mot<br />
vilket det är rationellt att försvara sig, t.ex. genom att förvissa sig om att vård<br />
är tillgänglig när sjukdomen bryter ut.<br />
Det moderna hälsobegreppet – bl.a. lanserat av WHO – betonar hälsan som<br />
ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. På<br />
senare tid har livskvalitet fogats till begreppsapparaten. Det handlar nu om<br />
ett diffust och svårdefinierat tillstånd, som framförallt blir olika beroende på<br />
uttol<strong>kar</strong>e, omständigheter och personliga preferenser. Utan att förringa den<br />
betydelse det moderna ”positiva” hälsobegreppet har för att utveckla sjukvårdens<br />
innehåll, öka intresset för hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande<br />
verksamhet och stärka patientens ställning bör dock sägas att det – kanske<br />
paradoxalt för mången läsare – utgör en utmaning för sjukvårdens samhällskontrakt<br />
och den offentliga sjukvården.<br />
I det postmoderna samhället accentueras dessa risker. Kraven på en personlig<br />
uttolkning av välbefinnande ö<strong>kar</strong> och samtidigt vidgas spektret av uppfattningar.<br />
Dessa tenderar dessutom att förändras snabbt – den postmoderna<br />
människan är ständigt sökande efter nya referensramar och jagar flyktigt<br />
från det ena nätverket till det andra (Vaillincourt Rosenau 1994). Uppfattningen<br />
om hälsa och livskvalitet blir en del av ett individuellt ”lyckosystem”.<br />
Extrema formerna uppstår, hälsosektorn får uppleva allt från hedonister till<br />
asketer.<br />
Vi kan föreställa oss att hälsobegreppet fragmenteras alltmer. Individen är<br />
allt tydligare uttol<strong>kar</strong>en av sina behov. Detta har konsekvenser för de<br />
professionella experternas ställning och verksamhet. Det handlar i mycket<br />
hög utsträckning om vård på patientens villkor. Men följdverkningarna är<br />
än större för vårdsystemet. Ett individualiserat behov kan bäst tillgodoses på<br />
marknaden. En tillräckligt köpkraftig efterfrågan skapar ett serviceutbud<br />
som man svårligen rår på med reglering. Samtidigt mins<strong>kar</strong> den solidariska<br />
betalningsviljan. Vem vill betala för grannens artfrämmande hälsotolkning?<br />
Den postmoderna människan tror på pluralism och ser verkligheten som<br />
149
Change language