Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

låter enligt expertbedömningar (The Economist 1994) vänta på sig ytterligare
ett halvsekel. Medicinen kommer därför att vara teknikintensiv med
stora resursbehov – ”medelvägsteknologi” enligt Lewis Thomas terminologi
(1974). Behandlingsmöjligheterna ökar dock radikalt, indikationer kan
utvidgas, allt äldre patienter ges komplicerad behandling med väsentligt
bättre behandlingseffekter.
2. ”Reko på reträtt ?”
Samhällsutvecklingen påverkar sjukvårdens både yttre verksamhetsförutsättningar
och inre arbetsmiljö. Till en del bestäms dessa av den
politiska beslutsprocessen i riksdag, regering samt fullmäktige, styrelser och
nämnder i landsting och kommuner. Sjukvården förblir en central samhällelig
angelägenhet också framtiden. Även om ett stort antal förtroendevalda
deltar i beslutsprocessen, blir den ändå likriktad till följd av den politikens
logik, som kommer att avhandlas i ett senare avsnitt. Därtill kommer påverkan
av ”massornas mångfald”, genom att en allt större del av befolkningen
har kunskaps- och resursmässiga förutsättningar att i allt högre grad agera
som aktiva och medvetna konsumenter av sjukvårdstjänster. Det är dock
möjligt att dessas beteendemönster kan se radikalt annorlunda ut i framtiden.
2.1. Folkhemmet som försäkring
Den moderna välfärdsstaten växte fram som till fördel att en reaktion på
ojämlikhet, godtycke och bristande trygghet i 1800-talets Europa. (Det kan
vara anledning att inför 2000-talet påminna om det kollektiva välfärdsbygget
som en europeisk konstruktion!). Hjälp och vård vid sjukdom och
social olycka var inte en rättighet utan en allmosa, och vård en gärd av
välgörenhet eller ett uttryck för människokärlek. Individens fri- och rättigheter
var däremot grundpelaren i de (gammal)liberala värderingar som blev
välfärdsstatens grundsten. Dessa stadfästes i lagar och förordningar genom
det demokratiska beslutsfattande som ersatte privilegier och fåvälde.
Välfärdssystemen bygger på kollektiva nyttigheter – tillgängliga för individen
– och finansierade solidariskt. Den offentligt upprätthållna sjukvården
bygger på ett samhällskontrakt. Det ligger i individens intresse att ha tillgång
till sjukvård. Alla löper risk att drabbas av sjukdom. När risken förverkligas
går inte att förutsäga. Det är därför till fördel att i samverkan med andra bidra
till att sjukvården upprätthålls och finns den dag den behövs. Det finns
därmed också en individuell betalningsvilja och därmed beredskap att bidra
148