Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

Slutsats
• De AT-ansvariga inom allmänmedicin bedöms uppfylla sin funktion bäst
av huvudområdena inom allmäntjänstgöringen.
• Kravet att alla AT-läkare skall ha en personlig handledare uppfylls ej.
• Handledarna behöver utbildning.
• Handledning bör vara meriterande.
• AT-läkarna är missnöjda med handledningens omfattning.
• Av de AT-läkare som fått handledning är mer än hälften nöjda i specialiteten
allmänmedicin. Under kirurgiplaceringen är förhållandet det omvända.
• Allmänmedicin klarar sig mycket bra jämfört med övriga huvudområden
avseende både omfattningen och kvaliteten på handledningen.
3.7 Examination
AT-provet består av en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen är
en falltentamen, under vilken tre eller fyra patientfall presenteras för
tentanden. Då den teoretiska tentamen godkänts följer det praktiska provet
som är ett patientmöte under examinators överinseende. Mötet kompletteras
med en diskussion mellan examinatorn och tentanden. Examinator för
den praktiska delen är en lärare från universitetet eller en överläkare från en
närliggande klinik. I de fall den teoretiska delen blivit med tvekan godkänd
kompletteras med ytterligare en examinator.
Det nu gällande AT-provet har genomförts sedan 1992. Det ursprungliga
förslaget till AT-examination var uppdelat i fyra delar. Man tvingades
förkorta provet främst av ekonomiska skäl.
Syftet med provet är att:
1. Stimulera till en bra uppläggning av allmäntjänstgöringen på det enskilda
sjukhusset.
2. Sätta tryck på alla utbildare, deras insats kommer att bedömas.
3. Kontrollera om AT-läkarna har tillräckliga grundkunskaper.
4. Sortera ut de AT-läkare som inte uppfyller kraven för legitimation.
Det förs idag diskussioner i AT-nämnden om att ändra den praktiska delen
av examen. Bedömargruppen anser att studenterna är tillräckligt examinerade
under grundutbildningen. De menar att en examinations styrande
effekter i detta fall kan medföra negativa konsekvenser. Bedömargruppen
131