Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

128
Positiva Negativa
Medicin 26% 57 st
Kirurgi 33% 71 st
Psykiatri 9% 20 st
Allmänmedicin 32% 68 st
Tabell 3:11 Andel av de 52 procent (och antal) AT-läkare som saknade
handledare fördelat på huvudområde.
I enkäten till handledarna ställdes frågan: ”Är du formellt utsedd handledare
för AT-läkare?” Endast två tredjedelar svarade ja.
Handledningen i sig är många gånger ett problem. Det finns ingen klar
definition av vad som avses med handledning. Den kan innebära antingen
den dagliga hjälpen på vårdavdelningen med det kliniska arbetet eller en mer
personlig kontakt för utveckling av läkarrollen. Hur den definieras och hur
den genomförs varierar mellan olika sjukhus och mellan olika landsting.
Vid mötet kring AT-frågor i juni 1997 diskuterades handledarfrågan. Där
framkom att handledarna efterlyser mer kontakt med varandra. Handledarskapet
skulle också behöva systematiseras, men som det är nu sker
handledningen ofta ad hoc på vårdavdelningen.
Det framkom vidare att den jourkompensation som AT-läkarna är berättigade
till numera i de flesta landsting skall tas ut som ledig tid i stället för
pengar. Detta innebär att AT-tiden i praktiken kan bli kortare än förut och
ge avbrott i tjänstgöringen. Detta är faktorer som påverkar handledningen
negativt.
Bedömargruppen anser att handledarna behöver utbildning för att kunna
fungera väl, samt att allmäntjänstgöringen bör ske på längre sammanhållna
placeringar på en och samma vårdavdelning. Bedömargruppen anser vidare
att handledning bör vara meriterande och att möjligheten till ekonomisk
ersättning för handledning under allmäntjänstgöringen bör övervägas.
AT-läkarna fick i enkäten frågan: ”Hur tycker du att omfattningen på
handledningen varit? ”