Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Den brist som framförallt återstår efter allmäntjänstgörigen gäller framförallt intubation. En fråga handlade om AT-läkarnas förmåga att självständigt genomföra psykiatriska undersökningar, ta anamnes, somatisk status, psykiatrisk undersökning, epikrisskrivning, journalskrivning, remisskrivning, intygsskrivning. AT-läkarna fick frågan dels hur de bedömer sin förmåga vid tiden för läkarexamen, dels hur de bedömer sin förmåga idag, det vill säga i slutet av allmäntjänstgöringen. Frågan ställdes även till handledare och examinatorer Det framgår av tabellen nedan vilka de är. Tabellen nedan visar hur stor andel som svarat mycket dålig eller dålig förmåga (svarsalternativ ett och två på den femgradiga skalan). 122 AT-läkarna Handledarna AT-läkarna Examinatorer - efter GU - efter AT Konsultationsmetodik 8% 16% 1% 12% Ta anamnes 1% 6% 1% 3% Somatisk status 2% 3% 1% 4% Psykiatrisk undersökning 25% 10% 5% 5% Epikrisskrivning 19% 13% 1% – Journalskrivning 4% 7% 1% 6% Remisskrivning 11% 10% 1% – Intygsskrivning 53% 32% 14% – Tabell 3:6 De som svarat dålig eller mycket dålig om AT-läkarnas förmåga i vissa avseenden. förmåga. Svaren gäller uppfattningen om förmågan dels efter grundutbildningen, dels efter AT. En betydande utveckling skedde generellt under allmäntjänstgöringen. En svaghet som kvarstår efter allmäntjänstgöringen är intygsskrivning. Icke akuta tillstånd AT-läkarna har skattat sin kompetens efter grundutbildningen vad gäller icke-akuta sjukdomstillstånd i relation till kompetensen efter genomgången AT-tjänstgöring. De fick i sin enkät följande fråga : ”Hur bedömer du idag din kompetens vid tiden för läkarexamen vad gäller icke-akuta sjukdomstillstånd avseende: utredning, diagnostik, behandling, bedöma vårdnivå?”
Även denna fråga ställdes igen, nu med nutiden i fokus. ”Hur bedömer du idag din förmåga vad gäller icke-akuta sjukdomstillstånd avseende: utredning, diagnostik, behandling, bedöma vårdnivå?” Av tabellen nedan framgår hur stor andel av AT-läkarna respektive handledarna och examinatorerna som svarat dålig eller mycket förmåga (svarsalternativ ett och två på den femgradiga skalan). AT-läkarna Handledarna AT-läkarna Examinatorer - efter GU - efter AT Utredning 16% 20% 1% 7% Diagnostik 10% 19% 1% 7% Behandling 19% 23% 1% 7% Bedöma vårdnivån 29% 31% 1% 21% Tabell 3:7. Andelen i olika grupper som svarat dålig eller mycket dålig förmåga avseende AT-läkarnas förmåga att klara vissa icke akuta sjukdomstillstånd. Svaren gäller uppfattningen om förmågan dels efter grundutbildningen, dels efter AT. Jämför man AT-läkarnas uppfattning om sig själva efter grundutbildningen med handledarnas, stämmer uppfattningen dem emellan ganska väl. Rätt stora grupper har bristande förmåga. Jämför man däremot uppfattningen vid tjänstgöringens slut mellan AT-läkare och examinatorer finner man stor skillnad mellan dem i uppfattningen om förmågan att bedöma vårdnivån. Examinatorerna anser att det är en stor del som inte har tillräcklig förmåga vad gäller att bedöma vårdnivån medan AT-läkarna själva anser att de har förmågan. Vissa variationer finns mellan AT-läkare från olika fakulteter. Vad avser egenskapen att bedöma vårdnivå skattar studenterna från Linköping sin förmåga betydligt högre. På samma sätt som i föregående tabell har AT-läkare, handledare och examinatorer gjort bedömningar. De har bedömt AT-läkarnas förmåga till 1. patient/läkarrelation, 2. att föra terapeutiskt samtal, 3. samarbete med övriga yrkeskategorier inom sjukvården. 123
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
- Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
- Page 120 and 121: Kliniska färdigheter Med klinisk f
- Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
- Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
- Page 128 and 129: 128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
- Page 130 and 131: 130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
- Page 132 and 133: anser vidare att en utveckling av
- Page 134 and 135: • Samtliga fakulteter lägger ned
- Page 136 and 137: • Lärarna har brist på insikt o
- Page 138 and 139: 138 Detta kan leda till krav på f
- Page 140 and 141: kunskap om. De olika huvudmännen r
- Page 142 and 143: del av den ”dolda” studieplanen
- Page 144 and 145: Att allmäntjänstgöringen utvärd
- Page 146 and 147: 1. ”Värre än Wells !” Science
- Page 148 and 149: låter enligt expertbedömningar (T
- Page 150 and 151: komplex och ostyrbar. Man har stor
- Page 152 and 153: Rimligtvis utgör de nuvarande regi
- Page 154 and 155: kompromisser som sedan uppnås. Den
- Page 156 and 157: 5.2. Kärnkompetens och stödkunska
- Page 158 and 159: De medicinska fakulteterna har ett
- Page 160: Granskning och bedömning av kvalit
Även denna fråga ställdes igen, nu med nutiden i fokus. ”Hur bedömer du<br />
idag din förmåga vad gäller icke-akuta sjukdomstillstånd avseende: utredning,<br />
diagnostik, behandling, bedöma vårdnivå?”<br />
Av tabellen nedan framgår hur stor andel av AT-lä<strong>kar</strong>na respektive handledarna<br />
och examinatorerna som svarat dålig eller mycket förmåga (svarsalternativ<br />
ett och två på den femgradiga skalan).<br />
AT-lä<strong>kar</strong>na Handledarna AT-lä<strong>kar</strong>na Examinatorer<br />
- efter GU - efter AT<br />
Utredning 16% 20% 1% 7%<br />
Diagnostik 10% 19% 1% 7%<br />
Behandling 19% 23% 1% 7%<br />
Bedöma<br />
vårdnivån <strong>29</strong>% 31% 1% 21%<br />
Tabell 3:7. Andelen i olika grupper som svarat dålig eller mycket dålig förmåga<br />
avseende AT-lä<strong>kar</strong>nas förmåga att klara vissa icke akuta sjukdomstillstånd.<br />
Svaren gäller uppfattningen om förmågan dels efter grundutbildningen, dels<br />
efter AT.<br />
Jämför man AT-lä<strong>kar</strong>nas uppfattning om sig själva efter grundutbildningen<br />
med handledarnas, stämmer uppfattningen dem emellan ganska väl. Rätt<br />
stora grupper har bristande förmåga. Jämför man däremot uppfattningen<br />
vid tjänstgöringens slut mellan AT-lä<strong>kar</strong>e och examinatorer finner man stor<br />
skillnad mellan dem i uppfattningen om förmågan att bedöma vårdnivån.<br />
Examinatorerna anser att det är en stor del som inte har tillräcklig förmåga<br />
vad gäller att bedöma vårdnivån medan AT-lä<strong>kar</strong>na själva anser att de har<br />
förmågan.<br />
Vissa variationer finns mellan AT-lä<strong>kar</strong>e från olika fakulteter. Vad avser<br />
egenskapen att bedöma vårdnivå skattar studenterna från Linköping sin<br />
förmåga betydligt högre.<br />
På samma sätt som i föregående tabell har AT-lä<strong>kar</strong>e, handledare och<br />
examinatorer gjort bedömningar. De har bedömt AT-lä<strong>kar</strong>nas förmåga till 1.<br />
patient/lä<strong>kar</strong>relation, 2. att föra terapeutiskt samtal, 3. samarbete med övriga<br />
yrkeskategorier inom sjukvården.<br />
123
Change language