Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

Kliniska färdigheter Med klinisk färdighet avses här förmågan att klara olika typfall, som är vanliga på en akutmottagning såsom hjärtinfarkt, lungödem, astmaanfall, medvetslöshet, buksmärtor, epiglottit, normalförlossning och radiusfraktur. AT-läkarna fick ta ställning till följande: ”Nedan följer några vanliga tillstånd. Ange för var och en hur du kunde handlägga tillstånden när du tog läkarexamen?” Handledarna fick samma fråga för AT-läkarnas del, med samma svarsalternativ. AT-läkarna fick i sin enkät samma frågeställning igen, men nu med nutiden i fokus. Uppgiften löd: ” Nedan följer ett antal tillstånd. Ange för var och en av dem om du idag kan handlägga tillstånden.” Det fanns fyra svarsalternativ: kan inte, kan med mycket hjälp, kan med lite hjälp, kan utföra självständigt. Av tabellen nedan framgår hur stor andel av AT-läkarna respektive handledarna som svarat kunde, alternativt kan inte och kunde, alternativt kan med mycket hjälp. 120 AT-läkarna Handledarna AT-läkarna - efter GU - efter AT Hjärtinfarkt 33% 15% 1% Lungödem 24% 13% 1% Astmaanfall 14% 8% 0% Medvetslöshet 47% 31% 1% Buksmärtor 18% 21% 1% Epiglottit 57% 20% 22% Förlossning 53% 17% 43% Radiusfraktur 25% 10% 3% Akut bipolär affektiv sjukdom 49,% – 19% Tabell 3:4 Andel AT-läkare som svarat att de inte kunde eller som behövde mycket hjälp för klara av ovanstående typfall. Svaren gäller uppfattningen om förmågan dels efter grundutbildningen, dels efter AT. Ingen större skillnad förelåg beroende på var AT-läkarna fått sin grundutbildning.
Handledarnas uppfattning om AT-läkarnas kunskaper efter grundexamen är positivare än AT-läkarnas egna uppfattningar. Kvinnosjukvård ingår inte i allmäntjänstgöringen. Detta förklarar varför så relativt få känner sig förberedda för detta. AT-läkarna kan dock i undantagsfall vara med om förlossningar på mindre sjukhus. Av det skälet har frågan om normalförlossning ställts i enkäten. Epiglottit, eller strupslockinflammation, är ett sjukdomstillstånd som ofta diagnostiseras inom allmänmedicinen. Den fortsatta behandlingen sker ofta på akutsjukhusen. Att över 20 procent av AT-läkarna i slutet av allmäntjänstgöringen behöver mycket hjälp med eller inte alls kan handlägga epiglottit är inte tillfredsställande AT-läkarna har skattat sin förmåga efter grundutbildningen i ett antal kliniska färdigheter i relation till hur självständigt de efter genomgången ATtjänstgöring kan genomföra respektive moment. De fick ta ställning till följande : ”Nedan följer några vanliga kliniska färdigheter. Ange för var och en hur du kunde utföra behandlingen när du tog läkarexamen” I samma enkät kom samma frågeställning igen, men nu med nutiden i fokus. ”Nedan följer några vanliga kliniska färdigheter. Ange för var och en hur du idag kan utföra behandlingen.” Det fanns fyra svarsalternativ. Av tabellen nedan framgår hur stor andel av AT-läkarna som svarat kunde, alternativt kan inte och kunde, alternativt kan med mycket hjälp. AT-läkarna AT-läkarna - efter GU efter AT Använda syrgasutrustning 11% 2% Artärpunktion 10% 4% Sårrevision och suturering 6% 1% Intubation 41% 12% Rektoskopi 23% 2% Lumbalpunktion 22% 4% Akut hjärt- lungräddning 17% 1% Tabell 3:5. Andel AT-läkare som svarat att de inte kunde eller behövde mycket hjälp för klara av ovanstående typfall. Svaren gäller uppfattningen om förmågan dels efter grundutbildningen, dels efter AT. 121
Page 1 and 2:
Läkarutbildningen i Sverige - hur
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning Förord 7 Sa
Page 5:
Kapitel 3 - Allmäntjänstgöring 1
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning Den svenska grundu
Page 10 and 11:
10 Summary Basic training for docto
Page 12 and 13:
The examination that precedes the g
Page 14 and 15:
De sex lärosätena har en gemensam
Page 16 and 17:
1.3 Uppläggning och genomförande
Page 18 and 19:
Som tidigare nämnts relateras resu
Page 20 and 21:
• Vad säger AT-läkare, handleda
Page 22 and 23:
Som tidigare nämnts utfärdar Soci
Page 24 and 25:
högskoleprovsresultat samt högsko
Page 26 and 27:
höstterminen tio platser och Karol
Page 28 and 29:
till den lokala sjukvårdshuvudmann
Page 30 and 31:
en stark forskningsanknytning. Samt
Page 32 and 33:
PBI. Kraven på tillgänglig litter
Page 34 and 35:
c) nöjaktiga kunskaper om kliniska
Page 36 and 37:
Dessa dokument har bland annat vari
Page 38 and 39:
kliniska arbetet är lika viktiga s
Page 40 and 41:
• Den teoretiska delen av utbildn
Page 42 and 43:
Många av lärarna inom läkarutbil
Page 44 and 45:
Examinationerna är ofta alltför m
Page 46 and 47:
En särskild grupp föreslog frågo
Page 48 and 49:
En annan utgångspunkt för de exte
Page 50 and 51:
etydelsefullt att olika yrkeskatego
Page 52 and 53:
För att åstadkomma bra läkare ha
Page 54 and 55:
”självständigt, reflekterande y
Page 56 and 57:
ingen del och (5) är tillfyllest.
Page 58 and 59:
fakulteterna som bedömer att de in
Page 60 and 61:
Andelen studenter som anser att fö
Page 62 and 63:
och träning i förmåga att samarb
Page 64 and 65:
Uppsala har speciellt fokuserat på
Page 66 and 67:
Både Karolinska Institutet och fak
Page 68 and 69:
ledningen bör intensifiera sin ins
Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
Page 122 and 123: Den brist som framförallt återst
Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
Page 128 and 129: 128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
Page 130 and 131: 130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
Page 132 and 133: anser vidare att en utveckling av
Page 134 and 135: • Samtliga fakulteter lägger ned
Page 136 and 137: • Lärarna har brist på insikt o
Page 138 and 139: 138 Detta kan leda till krav på f
Page 140 and 141: kunskap om. De olika huvudmännen r
Page 142 and 143: del av den ”dolda” studieplanen
Page 144 and 145: Att allmäntjänstgöringen utvärd
Page 146 and 147: 1. ”Värre än Wells !” Science
Page 148 and 149: låter enligt expertbedömningar (T
Page 150 and 151: komplex och ostyrbar. Man har stor
Page 152 and 153: Rimligtvis utgör de nuvarande regi
Page 154 and 155: kompromisser som sedan uppnås. Den
Page 156 and 157: 5.2. Kärnkompetens och stödkunska
Page 158 and 159: De medicinska fakulteterna har ett
Page 160: Granskning och bedömning av kvalit
show all

Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?