Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

Kliniska färdigheter
Med klinisk färdighet avses här förmågan att klara olika typfall, som är
vanliga på en akutmottagning såsom hjärtinfarkt, lungödem, astmaanfall,
medvetslöshet, buksmärtor, epiglottit, normalförlossning och radiusfraktur.
AT-läkarna fick ta ställning till följande: ”Nedan följer några vanliga tillstånd.
Ange för var och en hur du kunde handlägga tillstånden när du tog läkarexamen?”
Handledarna fick samma fråga för AT-läkarnas del, med samma
svarsalternativ.
AT-läkarna fick i sin enkät samma frågeställning igen, men nu med nutiden
i fokus. Uppgiften löd: ” Nedan följer ett antal tillstånd. Ange för var och en
av dem om du idag kan handlägga tillstånden.”
Det fanns fyra svarsalternativ: kan inte, kan med mycket hjälp, kan med lite
hjälp, kan utföra självständigt.
Av tabellen nedan framgår hur stor andel av AT-läkarna respektive handledarna
som svarat kunde, alternativt kan inte och kunde, alternativt kan med
mycket hjälp.
120
AT-läkarna Handledarna AT-läkarna
- efter GU - efter AT
Hjärtinfarkt 33% 15% 1%
Lungödem 24% 13% 1%
Astmaanfall 14% 8% 0%
Medvetslöshet 47% 31% 1%
Buksmärtor 18% 21% 1%
Epiglottit 57% 20% 22%
Förlossning 53% 17% 43%
Radiusfraktur 25% 10% 3%
Akut bipolär
affektiv sjukdom 49,% – 19%
Tabell 3:4 Andel AT-läkare som svarat att de inte kunde eller som behövde mycket
hjälp för klara av ovanstående typfall. Svaren gäller uppfattningen om förmågan
dels efter grundutbildningen, dels efter AT.
Ingen större skillnad förelåg beroende på var AT-läkarna fått sin grundutbildning.