Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
AT-provet, som administreras av Karolinska Institutet, innehåller både en skriftlig och en muntlig del. För den muntliga delen svarar examinatorer. Adressregister till dessa köptes från Karolinska Institutet. Enkäten sändes till 153 examinatorer. 130 av dem, 85 procent, besvarade enkäten efter en påminnelse. Eftersom läkaryrket oftast medför ledning av sjukvårdsarbete i mindre grupp 2 är det viktigt att få synpunkter på AT-tjänstgöringen från de medarbetare som normalt ingår i sådana arbetsgrupper. Av det skälet har fokusgruppintervjuer genomförts med tio läkare, fem sjuksköterskor och sex sjukhuskuratorer. Läkarna intervjuades per telefon. Intervjuerna har genomförts av konsulterna Elisabeth Bylund och Jan Lille. För allmäntjänstgöringen genomfördes en förenklad form av extern bedömning. Samma bedömare som genomfört den externa bedömningen av grundutbildningen engagerades för denna uppgift. Som underlag för bedömarna fanns, förutom materialet från grundutbildningen, också råtabeller från enkäterna till AT-läkarna, handledarna och examinatorerna. Den externa bedömningen är baserad på besök på fakulteterna, enkätresultat och ett seminarium under en dag i juni 1997. I seminariet deltog förutom de externa bedömarna och sekretariatet företrädare för Socialstyrelsen genom Marika Raftell, Landstingsförbundet genom Kerstin Sjöberg och Gunilla Lamnevik, Läkarförbundet genom Carolina Wetterqvist och Ulf Gunnarsson samt AT-nämnden genom Karl-Axel Ängqvist. Formen för bedömning av allmäntjänstgöringen är betydligt förenklad jämfört med den som användes för grundutbildningen. Bland annat gjordes ingen självvärdering av landstingen som del i underlagsmaterialet för de externa bedömarnas arbete. Vid platsbesöken på de medicinska fakulteterna träffade bedömarna enbart AT-läkare från universitetssjukhusen. De omdömen som bedömarna avgett om allmäntjänstgöringen redovisas i detta kapitel. 2 SOSFS 1992:18, punkt 7 112
3.2 AT-tjänstgöringen Fram till 1969 skulle alla läkare för att erhålla medicine licentiatexamen, vilket motsvarar dagens legitimation, arbeta nio månader med så kallad assistenttjänstgöring. Denna tjänstgöring gjordes före de slutliga tentamina i medicin, kirurgi och ofta även patologi. Läkarutbildningen fram till legitimation var på detta sätt sju och ett halvt år. År 1969 genomfördes en reform, vars syfte var att öka den praktiska tjänstgöringen men också att öka genomströmningen och sprida läkarna geografiskt eftersom det då rådde läkarbrist. Reformen innebar införandet av allmäntjänstgöring för läkare, den så kallad allmäntjänstgöringen, som omfattar 21 månader, och som ingår i utbildningen till läkare efter grundexamen. Riksdagen har tidigare värderat allmäntjänstgöringen 3 och då konstaterat att den som modell var bra. År 1994 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att bedöma den framtida efterfrågan på läkare med mera. 4 Med utgångspunkt i den promemorian har allmäntjänstgöringen varit föremål för beredning i Socialdepartementet. Promemorian har remissbehandlats och en remisssammanställning finns tillgänglig i ärendet. 5 Landstinget är huvudman för allmäntjänstgöringen, och Socialstyrelsen fastställer målen. För det prov som avslutar allmäntjänstgöringen ansvarar de medicinska fakulteterna inom ramen för AT-nämnden. Allmäntjänstgöringen fullgörs på blockförordnanden under 21 månader på sjukhus och i öppenvård. Ett block innebär en anställning som underläkare inom ett landsting. Blocket består av tjänstgöring i sex månader inom vardera områdena medicin, kirurgi och allmänmedicin samt tre månader inom psykiatri. I tjänstgöringen ingår att AT-läkaren skall få personlig handledning av en specialistkompetent läkare. Det är numera möjligt att kombinera allmäntjänstgöringen med forskarutbildning. 3 Prop. 1988/89:138. Proposition om riktlinjer för specialiceringstjänstgöring för läkare. Prop. 1992/93: 160. Proposition om husläkare m.m. 4 Ds 1994:57 5 Dnr S94/3766/S 113
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 102 and 103: I Högskoleverkets projekt ”Natio
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
- Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
- Page 120 and 121: Kliniska färdigheter Med klinisk f
- Page 122 and 123: Den brist som framförallt återst
- Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
- Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
- Page 128 and 129: 128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
- Page 130 and 131: 130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
- Page 132 and 133: anser vidare att en utveckling av
- Page 134 and 135: • Samtliga fakulteter lägger ned
- Page 136 and 137: • Lärarna har brist på insikt o
- Page 138 and 139: 138 Detta kan leda till krav på f
- Page 140 and 141: kunskap om. De olika huvudmännen r
- Page 142 and 143: del av den ”dolda” studieplanen
- Page 144 and 145: Att allmäntjänstgöringen utvärd
- Page 146 and 147: 1. ”Värre än Wells !” Science
- Page 148 and 149: låter enligt expertbedömningar (T
- Page 150 and 151: komplex och ostyrbar. Man har stor
- Page 152 and 153: Rimligtvis utgör de nuvarande regi
- Page 154 and 155: kompromisser som sedan uppnås. Den
- Page 156 and 157: 5.2. Kärnkompetens och stödkunska
- Page 158 and 159: De medicinska fakulteterna har ett
- Page 160: Granskning och bedömning av kvalit
AT-provet, som administreras av Karolinska Institutet, innehåller både en<br />
skriftlig och en muntlig del. För den muntliga delen svarar examinatorer.<br />
Adressregister till dessa köptes från Karolinska Institutet. Enkäten sändes till<br />
153 examinatorer. 130 av dem, 85 procent, besvarade enkäten efter en<br />
påminnelse.<br />
Eftersom lä<strong>kar</strong>yrket oftast medför ledning av sjukvårdsarbete i mindre<br />
grupp 2 är det viktigt att få synpunkter på AT-tjänstgöringen från de<br />
medarbetare som normalt ingår i sådana arbetsgrupper. Av det skälet har<br />
fokusgruppintervjuer genomförts med tio lä<strong>kar</strong>e, fem sjuksköterskor och sex<br />
sjukhuskuratorer. Lä<strong>kar</strong>na intervjuades per telefon. Intervjuerna har genomförts<br />
av konsulterna Elisabeth Bylund och Jan Lille.<br />
För allmäntjänstgöringen genomfördes en förenklad form av extern bedömning.<br />
Samma bedömare som genomfört den externa bedömningen av<br />
grundutbildningen engagerades för denna uppgift.<br />
Som underlag för bedömarna fanns, förutom materialet från grundutbildningen,<br />
också råtabeller från enkäterna till AT-lä<strong>kar</strong>na, handledarna<br />
och examinatorerna.<br />
Den externa bedömningen är baserad på besök på fakulteterna, enkätresultat<br />
och ett seminarium under en dag i juni <strong>1997</strong>. I seminariet deltog<br />
förutom de externa bedömarna och sekretariatet företrädare för Socialstyrelsen<br />
genom Marika Raftell, Landstingsförbundet genom Kerstin Sjöberg och<br />
Gunilla Lamnevik, Lä<strong>kar</strong>förbundet genom Carolina Wetterqvist och Ulf<br />
Gunnarsson samt AT-nämnden genom Karl-Axel Ängqvist.<br />
Formen för bedömning av allmäntjänstgöringen är betydligt förenklad<br />
jämfört med den som användes för grundutbildningen. Bland annat gjordes<br />
ingen självvärdering av landstingen som del i underlagsmaterialet för de<br />
externa bedömarnas arbete. Vid platsbesöken på de medicinska fakulteterna<br />
träffade bedömarna enbart AT-lä<strong>kar</strong>e från universitetssjukhusen.<br />
De omdömen som bedömarna avgett om allmäntjänstgöringen redovisas i<br />
detta kapitel.<br />
2 SOSFS 1992:18, punkt 7<br />
112