Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket

29.07.2013 Views

Hur bedömer du innehållet i examinationen i relation till nedanstående mål? Förmåga till självständig och kritisk bedömning inom det medicinska området 18 58 16 24 29 25 Förmåga till att självständigt lösa problem inom det medicinska området 20 67 22 33 30 21 Förmåga till att följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området 38 52 16 26 21 11 Förmåga till kunskapsutbyte på vetenskaplig nivå på det medicinska området 31 38 17 23 21 11 Förvärvat färdigheter som ligger till grund för läkaryrket 48 70 41 57 52 57 Förvärvet kunskaper och färdigheter för att fullgöra allmäntjänstgöringen 40 65 49 48 42 32 Förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande 13 54 17 24 13 21 Utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående 18 58 16 24 23 21 Förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper 5 33 6 12 11 7 Tabell 2.11 Tabellen visar i vilken mån studenterna på termin elva anser att examinationen överensstämmer helt eller näst intill med de nationella målen för läkarutbildningen. Läkarutbildningen i Linköping har enligt studenterna på termin elva störst koppling mellan examinationens utformning och de nationella målen. 104 Göteborg Linköping Lund Karolinska Uppsala Umeå

Slutsatser • Det har visat sig särskilt vid fakulteten i Linköping att det är möjligt att utveckla examinationssystem som överensstämmer väl med de nationella målen för läkarutbildningen men examinationen i läkarutbildningen svarar på de flesta håll dåligt mot de nationella målen för utbildningen. • Examinationen i blandformsutbildningarna är omfattande och leder i stor utsträckning till uppräkning av fakta snarare än analys och förståelse. • Examinationen vad avser praktiska färdigheter och patientmöten bör öka. • Integrering mellan undervisning och examinationen är i många kurser svag. 2.12 Stödfunktioner Informationsteknologin och användandet av datorer ökar snabbt inom sjukvården. Primärvården är till stora delar datoriserad och i slutenvården ökar användningen av datorer snabbt. Dagens läkare måste kunna utnyttja sökfunktioner och databaser för att komplettera kunskaperna om de senaste behandlingsstrategierna för en viss diagnos med mera. ”Läkarutbildningen bör inom IT-området erbjuda vetenskapliga och kliniska applikationer. Detta innebär att studenten lär sig använda bibliografiska databaser, datorer som beslutsstöd, datorer i forskningen samt vanliga mjukvaror.” Det här uttalas i de internationella målsättningarna (avsnitt 1.5). MEDCAL (Computer Assisted Learning in Medicine, Odontology and Veterinary Medicin) har satt ihop rekomendationer för utveckling av ITläromedel. Medcal arbetar med stöd från Högskolans grundutbildningsråd med IT-frågor av olika slag. Medicinska fakulteten i Göteborg har en klar målformulering för ITutbildningen och har satt av resurser i form av ett lektorat i medicinsk informatik medan övriga fem fakulteter till stora delar baserar innehållet i utbildningen på enskilda entusiasters initiativ. Fakulteten i Uppsala påpekar detta som en svaghet. Fakulteten i Umeå uppmanas av bedömargruppen att ge studenterna möjlighet att under utbildningen arbeta med moderna applikationer vad 105

Slutsatser<br />

• Det har visat sig särskilt vid fakulteten i Linköping att det är möjligt att<br />

utveckla examinationssystem som överensstämmer väl med de nationella<br />

målen för lä<strong>kar</strong>utbildningen men examinationen i lä<strong>kar</strong>utbildningen<br />

svarar på de flesta håll dåligt mot de nationella målen för utbildningen.<br />

• Examinationen i blandformsutbildningarna är omfattande och leder i<br />

stor utsträckning till uppräkning av fakta snarare än analys och förståelse.<br />

• Examinationen vad avser praktiska färdigheter och patientmöten bör<br />

öka.<br />

• Integrering mellan undervisning och examinationen är i många kurser<br />

svag.<br />

2.12 Stödfunktioner<br />

Informationsteknologin och användandet av datorer ö<strong>kar</strong> snabbt inom<br />

sjukvården. Primärvården är till stora delar datoriserad och i slutenvården<br />

ö<strong>kar</strong> användningen av datorer snabbt. Dagens lä<strong>kar</strong>e måste kunna utnyttja<br />

sökfunktioner och databaser för att komplettera kunskaperna om de senaste<br />

behandlingsstrategierna för en viss diagnos med mera.<br />

”Lä<strong>kar</strong>utbildningen bör inom IT-området erbjuda vetenskapliga och kliniska<br />

applikationer. Detta innebär att studenten lär sig använda bibliografiska<br />

databaser, datorer som beslutsstöd, datorer i forskningen samt vanliga<br />

mjukvaror.” Det här uttalas i de internationella målsättningarna (avsnitt<br />

1.5).<br />

MEDCAL (Computer Assisted Learning in Medicine, Odontology and<br />

Veterinary Medicin) har satt ihop rekomendationer för utveckling av ITläromedel.<br />

Medcal arbetar med stöd från Högskolans grundutbildningsråd<br />

med IT-frågor av olika slag.<br />

Medicinska fakulteten i Göteborg har en klar målformulering för ITutbildningen<br />

och har satt av resurser i form av ett lektorat i medicinsk<br />

informatik medan övriga fem fakulteter till stora delar baserar innehållet i<br />

utbildningen på enskilda entusiasters initiativ. Fakulteten i Uppsala påpe<strong>kar</strong><br />

detta som en svaghet.<br />

Fakulteten i Umeå uppmanas av bedömargruppen att ge studenterna<br />

möjlighet att under utbildningen arbeta med moderna applikationer vad<br />

105

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!