Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket Rapport 1997/29 R (L kar) - Högskoleverket
I Högskoleverkets projekt ”Nationell utvärdering av examinationen i högskolan” som startade 1 september 1995 och avslutas under september 1997 problematiseras examinationen. Bakgrunden till projektet kan sammanfattas på följande vis: Examinationens betydelse för inlärningsprocessen i vid mening och som kvalitetskontroll har uppmärksammats alltmer i högskolans utbildning. Det är känt att examinationen har en styrande inverkan eftersom den kan sägas utgöra en del av den ”dolda” studieplanen vid en utbildning eller en kurs. Därför är examinationen vid universitet och högskolor inte oproblematisk. Detta gäller såväl dess form som dess innehåll. Universitetens och högskolornas utbildningskvalitet kan höjas och samhällets behov av kunskapsgaranti tillgodoses ytterligare om examinationens form och innehåll utvecklas. Examination är också en punkt som tas upp internationellt (avsnitt 1.5). Där sägs att ”Examinationen skall avspegla de breda inlärningsmålen för läkarutbildningen omfattande biologiska mekanismer, kliniska färdigheter samt attityder och värderingar i relation till patienterna. Både summativ och formativ examination är nödvändig för att utveckla akademisk- och yrkeskompetens”. Den externa bedömargruppen lyfter fram att det räcker med en examination per termin och att integrerad examination är ett viktigt steg för att integrera utbildningen. I Linköping har dessa förändringar redan genomförts. Bedömargruppen säger om Linköping att bland annat examinationsmetoderna medför att beredskap till ett livslångt lärande samt ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas. Examinationerna är i stor utsträckning inriktade på förståelse av basala mekanismer samt kliniska problem. Den externa bedömargruppen upplever systemet som bra och väl integrerat i den övriga undervisningen. Fakulteten själv anser enligt sin självvärdering att examinationerna är en av deras starka sidor. De menar att de är väl genomtänkta och fungerar både som styrmedel och utvärdering. Fakulteten i Lund framhåller i sin självvärdering som en av sina styrkor att de examinerar på relativt stora avsnitt av utbildningen samt att de har examinationer som är allsidiga och i många fall med patient. Bedömargruppen påpekar att de framgångsrikt lyckats minska tentamina under de 102
tidigare delarna av läkarutbildningen. Nu uppmanas de att fortsätta arbetet även för slutet av utbildningen. Examinationen i läkarutbildningen på de fakulteter som arbetar med pedagogiska blandformer är annars omfattande. Deltentamina förekommer flera gånger per termin. Den externa bedömargruppen karaktäriserade detta som ”ett hinderlopp”. De många tentamina leder lätt till en inriktning på ytlig inlärning och brist på förståelse för övergripande mekanismer och principer. Karolinska Institutet samt fakulteterna i Göteborg, Umeå och Uppsala uppmanas av bedömargruppen att utveckla sina examinationsformer. Karolinska Institutet anger själva som en av sina styrkor dels att de har klinikförberedande tentamen, dels att de har olika examinationsformer. Göteborg betonar examinas betydelse för inlärningen. Studenternas uppfattning om tentamina speglar det sammanhang i vilket dessa ges. Om inriktningen är på detaljer vill studenterna ha så många tentamina som möjligt för att det stoff som skall läras in inte skall bli för stort. Passiva studenter kan uppleva det som positivt att ha många tentamina då det blir ett tillfälle att få visa både för sig själv och andra att de har lärt sig något och duger. Detta kan vara en förklaring till att huvuddelen av studenterna är nöjda med omfattningen av de skriftliga tentamina. Av tabellen nedan framgår hur stor del av studenterna vid respektive fakultet som anser att examinationen överensstämmer helt eller näst intill med de nationella målen för läkarutbildningen. 103
- Page 52 and 53: För att åstadkomma bra läkare ha
- Page 54 and 55: ”självständigt, reflekterande y
- Page 56 and 57: ingen del och (5) är tillfyllest.
- Page 58 and 59: fakulteterna som bedömer att de in
- Page 60 and 61: Andelen studenter som anser att fö
- Page 62 and 63: och träning i förmåga att samarb
- Page 64 and 65: Uppsala har speciellt fokuserat på
- Page 66 and 67: Både Karolinska Institutet och fak
- Page 68 and 69: ledningen bör intensifiera sin ins
- Page 70 and 71: läkarutbildningen till fakultetsst
- Page 72 and 73: fasgrupper med en aktivt arbetande
- Page 74 and 75: Linköping Det övergripande beslut
- Page 76 and 77: Grundutbildningskommittén är vald
- Page 78 and 79: Fakulteten i Lund saknar enligt sj
- Page 80 and 81: Utöver de pengar som kommer via re
- Page 82 and 83: ersättning. De säger vidare att A
- Page 84 and 85: En annan grundidé är integration
- Page 86 and 87: Fakulteten i Lund ser enligt sin sj
- Page 88 and 89: åt så mycket av det ”intressant
- Page 90 and 91: Den kliniska handledningen är ett
- Page 92 and 93: Många studenter kompletterar de ob
- Page 94 and 95: • Studenterna är nöjda med utlo
- Page 96 and 97: Alla fakulteter och många lärare
- Page 98 and 99: 2.10 Studenterna Antalet sökande t
- Page 100 and 101: Antal utfärdade Svensk utbildning
- Page 104 and 105: Hur bedömer du innehållet i exami
- Page 106 and 107: avser ordbehandling, kalkyl, statis
- Page 108 and 109: Slutsatser • De medicinska fakult
- Page 110 and 111: Efter genomgången allmäntjänstg
- Page 112 and 113: AT-provet, som administreras av Kar
- Page 114 and 115: Under tjänstgöringen på huvudomr
- Page 116 and 117: 3.3 Mål Som beskrevs i avsnitt 1.3
- Page 118 and 119: vid tiden för läkarexamen vad gä
- Page 120 and 121: Kliniska färdigheter Med klinisk f
- Page 122 and 123: Den brist som framförallt återst
- Page 124 and 125: Av tabellen nedan framgår hur stor
- Page 126 and 127: Kommentar om målen Målen för AT-
- Page 128 and 129: 128 Positiva Negativa Medicin 26% 5
- Page 130 and 131: 130 Positiva Negativa Medicin 37% 3
- Page 132 and 133: anser vidare att en utveckling av
- Page 134 and 135: • Samtliga fakulteter lägger ned
- Page 136 and 137: • Lärarna har brist på insikt o
- Page 138 and 139: 138 Detta kan leda till krav på f
- Page 140 and 141: kunskap om. De olika huvudmännen r
- Page 142 and 143: del av den ”dolda” studieplanen
- Page 144 and 145: Att allmäntjänstgöringen utvärd
- Page 146 and 147: 1. ”Värre än Wells !” Science
- Page 148 and 149: låter enligt expertbedömningar (T
- Page 150 and 151: komplex och ostyrbar. Man har stor
I <strong>Högskoleverket</strong>s projekt ”Nationell utvärdering av examinationen i högskolan”<br />
som startade 1 september 1995 och avslutas under september <strong>1997</strong><br />
problematiseras examinationen. Bakgrunden till projektet kan sammanfattas<br />
på följande vis: Examinationens betydelse för inlärningsprocessen i vid<br />
mening och som kvalitetskontroll har uppmärksammats alltmer i högskolans<br />
utbildning. Det är känt att examinationen har en styrande inverkan<br />
eftersom den kan sägas utgöra en del av den ”dolda” studieplanen vid en<br />
utbildning eller en kurs. Därför är examinationen vid universitet och<br />
högskolor inte oproblematisk. Detta gäller såväl dess form som dess innehåll.<br />
Universitetens och högskolornas utbildningskvalitet kan höjas och samhällets<br />
behov av kunskapsgaranti tillgodoses ytterligare om examinationens<br />
form och innehåll utvecklas.<br />
Examination är också en punkt som tas upp internationellt (avsnitt 1.5). Där<br />
sägs att ”Examinationen skall avspegla de breda inlärningsmålen för lä<strong>kar</strong>utbildningen<br />
omfattande biologiska mekanismer, kliniska färdigheter samt<br />
attityder och värderingar i relation till patienterna. Både summativ och<br />
formativ examination är nödvändig för att utveckla akademisk- och yrkeskompetens”.<br />
Den externa bedömargruppen lyfter fram att det räcker med en examination<br />
per termin och att integrerad examination är ett viktigt steg för att integrera<br />
utbildningen. I Linköping har dessa förändringar redan genomförts. Bedömargruppen<br />
säger om Linköping att bland annat examinationsmetoderna<br />
medför att beredskap till ett livslångt lärande samt ett vetenskapligt förhållningssätt<br />
utvecklas. Examinationerna är i stor utsträckning inriktade på<br />
förståelse av basala mekanismer samt kliniska problem. Den externa bedömargruppen<br />
upplever systemet som bra och väl integrerat i den övriga<br />
undervisningen.<br />
Fakulteten själv anser enligt sin självvärdering att examinationerna är en av<br />
deras starka sidor. De menar att de är väl genomtänkta och fungerar både<br />
som styrmedel och utvärdering.<br />
Fakulteten i Lund framhåller i sin självvärdering som en av sina styrkor att<br />
de examinerar på relativt stora avsnitt av utbildningen samt att de har<br />
examinationer som är allsidiga och i många fall med patient. Bedömargruppen<br />
påpe<strong>kar</strong> att de framgångsrikt lyckats minska tentamina under de<br />
102
Change language