Den Nya Världen inför 2000-talet

Att inom en gemensam ram tillåta individuell kreativitet men utan att därför hamna i en
okontrollerad konkurrens, krig och anarki är en av civilisationens viktigaste uppgifter.
Makten har även denna alltid varit del av en kamp mellan olika intresse grupper. I
Europa så byggdes samhälls pyramiden successivt upp. Kyrkan, kungen, köpmännen och den
arbetande allmänheten. Präster, adel, borgare och bönder. Alla fyra stånden har under olika
namn också följt med in i vår tid. Makten har också alltid delats upp i hiarkier. Kyrkan med
påven, kardinalerna, ärkebiskopen, biskop, präster och längs ned själrna. Kejsaren, kungen,
grevar, baroner, generaler, majorer, riddare och längs ned knektar och ämbetsmän.
Köpmännen blev till mångnationella handels hus, finanshus, ost indiska kompnier, banker,
pantbanker och längs ned de människor som behövde låna pengar för att handla från samma
håll. Och den arbetande allmänheten organsierades från godsägare, fabrikschefer, disponenter,
arbetsledare och längs ned bönder, hantverkare, arbetare och slavar. Sedan civilisationens
början har alla samhällen byggt på slavarbete. Den europeiska feodalismen kan därför trots sitt
förtryck sägas att vara ett steg i rätt riktning, vilken sedan forsatte mot allt ökad jämlikhet.
Detta var naturligt då både kyrkan och den germanska traditionen byggde på att vi alla var
lika. Att detta Europa under 1700 och 1800 talet föll tillbaka till slavutnyttjande i Den Nya
Världen är därför ett etiskt mysterium.
Den långsiktiga utveckling som skedde i Europa var trots detta pyramid byggande en
spridning av makten till allt fler. Det skedde med hjälp av nya idéer som spreds med den nya
boktryckarkonsten. Humanism, renäsans och protestantism suddade ut kejsarens och påvens
makt men underminerade även feodalismen. Samtidigt så skapades emellertid nationalstaten
med den enväldige kungen som härskade med hjälp av en ny adel, knektar och ämbetsmän.
Av ett romarrike hade det blivit många. Men universitet och kloster skapade allt fler bildade i
olika länder. de kunde nu inte bara läsa kyrkans doktriner utan gamla grekiska verk och nya
vetenskapliga upptäckter. Borgarklassen växte fram som även dessa krävde del av makten.
Upplysningen var ett första steg som gav "upplysta despoter". Men detta gav ytterligare
förväntningar på frihet som utlöste både den amerikanska och den franska revolutionen. Men
klassindelningen fanns kvar där de styrande hade ökat, men kanske från 0,01% till 1% av
befolkningen. Slaveriet var fortfarande grunden för den europeiska expansionen. Och
kolonialismen var grunden till tillväxten i Europa. Först som leverantör av guld och råvaror,
sedan som producent av nya livsmedel och konsument av producerade varor och slutligen som
mottagare till Europas överskott av människor. Industrialismens framgång och snabba
expansion i Europa hade således mycket speciella förutsättningar som gällde då. Vi glömmer
ofta detta både när vi ser på dagens Europa och andra länder.
Under 1800-talets industrialism så växte liberalismen fram. Med den så ifrågasattes
slaveri och barnarbete. Skolreformer och stöd till fattiga och sjuka gav ett humanare samhälle
men ännu viktigare så ökade basen för civilisationen. Allt fler människor ville få del av den
nya världen. Parlamentarismen började sakta att ersätta kungamakten. Men denna
parlamentarism var fortfarande mycket begränsad. Rösträtten tillkom bara de priviligierade
och välbärgade samt defentitivt inte kvinnor. Och i slutet på 1800-talet så delade Europa upp
Afrika och skapade en imperialistisk kolonialism, de liberala idéerna till trots. När de verkliga
kolonierna i Nord och Sydamerika frigjordes så påbörjades istället en jakt efter andra länder
med existerande kulturer som i realiteten förslavades snarare än kolonialiserades.
Ur den nya arbetarklassen så föddes vid sekelskiftet de socialistiska idéerna och de
kollektiva rörelserna, fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkan. Den var alla
delar i fostrandet av en ny människa som nu inte längre bestod av 1% eller 10% utan av alla
medborgarna. Denna var också en direkt reaktion till det industriella samhället som med allt
större misär i allt större städer skapade ett tras proletäriat som tvingades leva under
omänskliga former. Drömmen om frihet, jämlikhet och broderskap stod i skarp kontrast till
85