Den Nya Världen inför 2000-talet

örjades 450 års engelsk dominans av världshaven. Det var Spanien och Portugal som
upptäckte och plundrade Den Nya Världen. Det var Holland, Frankrike och främst England
som kolonialiserade den. I många fall skedde detta inte frivilligt då det var politiska och
religiösa oliktänkande samt förvisade brottslingar som tillhörde den första vågen emigranter.
Men från handelsstationer, straffkolonier och experiment samhällen så växte nya nationer
fram. Civilisationens Kärna hade slagit rot på en ny kontinent. 1607 grundades Jamestown i
Virginia och 1620 anlände de landsflyktiga engelska pilgrimmerna i Massachusetts. 1629
följdes dessa av en grupp puritaner som grundlade Boston. 1638 bodde 25000 människor i
kolonin och John Harward donerade sitt biblotek och sitt namn till det som skulle bli världens
mest respekterade universitet.
1600 grundades det brittiska ostindiska kompaniet och detta påbörjade erövringen av
Indien. Under 1600 talet inrättades tre stora handelsstationer i Bombay, Madras och Calcutta.
Med Indien som utgångspunkt fortsatte den engelska expansionen mot öster. Portugiserna
hade nått Kina redan 1514 men handeln var begränsad till dess det ostindiska kompaniet
under senare hälften av 1600 talet beviljades att handla på flera kinesiska hamnar. Då
engelsmännen inte var benägna att handla med guld så påbörjades en annan handel som idag
betecknas som kriminell. Opium odlades i Indien och smugglades på engelska skepp in i Kina.
När kineserna krävde stopp för denna handel så resulterade detta i det första opiumkriget
1840-42 då britterna enkelt besegrade kineserna. Efter det andra opiumkriget 1858-1860
tvingades kineserna att legalisera opiumhandeln och i slutet på århundradet hade Kina delats
upp i olika intresse sfärer av Japan och de europeiska stormakterna.
I och med att Portugals, Spaniens och sedan Hollands inflytande minskade blev det
Frankrike och England som konkurrerade om makten både i Europa och i de nyupptäckta
världarna i Amerika, Asien och senare Afrika. detta ledde till flera krig som omfattade allt
större del av världen. Vid spanska tronföljdskriget 1701-13 förlorade Frankrike delar av
Kanada till England. Vid 7 årskriget 1756-63 besegrades fransmännen både i Quebec Kanada
och i Indien. Efter freden i Paris 1763 så kontrollerade England Indien och Nordamerika men
ännu viktigare världshaven och därmed världshandeln. Utan att betona någon orsak och
verkan så var det efter denna seger den industriella revolutionen inleddes i England.
Både en annan parallell filosofisk, politisk och vetenskaplig utveckling hade föregått
industrialismen i England. John Locke förordade maktdelning och hade förberett
parlementarismens införande. Slutligen så förändrade Isac Newton (1642-1727) för alltid
vetenskapen och påbörjade den revolution av vetandet som ledde till allt fler upptäckter och
uppfinningar över hela Europa. Matematiken, kemin, fysiken och biologin revolutionerades.
Och det blev i England detta nya vetande översattes i teknik. På 1760 talet ledde flera
engelska uppfinningar till att textilproduktionen kunde mekaniseras. Men ännu viktigare så
uppfann eller i varje fall fulländade James Watt 1769 ångmaskinen. Nya produktionsmetoder
för stål gjorde att England från 1770 till 1861 ökade produktionen från 50 000 till 3.8
miljoner ton medan kol produktionen ökade från 6 till 57 miljoner ton. Samtidigt
tredubblades folkmängden där nya industristäder som Birmingham, Manchester och
Newcastle växte fram.
Kanske är just 1800-talets England ett bra exempel på hur civilisationens utveckling är
en mångsidig process av många ömsesidigt beroende faktorer. De filosofiska, vetenskapliga,
ekonomiska och politiska förändringarna resulterade i andra filosofiska, vetenskapliga,
ekonomiska och politiska förändringar i en ständig spiral. Den ökade rikedomen gav samtidigt
en ökad fattigdom. Nedsmutsade industristäder med barnarbetare, sjukdomar och prostitution
följde med utvecklingen. Förbättrad teknik gav ökad strukturell arbetslöshet redan på 1800talet.
Övervinster och nyrika finanshajar gav i kontrast upphov till nya filosofiska inriktningar
där Marx och Engels uppmärksammade denna sociala misär med sin nya arbetarklass. På
77