Den Nya Världen inför 2000-talet

Även om det franska inflytandet hade minskat så kom Frankrike återigen att bli Europas
centrum genom Napoleon Bonaparte som 1799 ersatte det republikanska diktoratet. 1804
utropade sig Napoleon som kejsare och 1812 före angreppet på Ryssland så behärskade han
stora delar av Europa. Likt Karl XII före och Hitler senare så blev den ryska vintern
Napoleons fall. Efter en kortvarig landsförvisning på Elba mötte han sitt slutgiltiga nederlag
vid Waterloo. Kvar fanns dock den normaliserande lag med rötter i den franska revolutionen
som Napoleon hade infört samt den dröm om "Frihet, jämlikhet och broderskap" som tyvärr så
många gånger har urartat.
Jag har många sena kvällar vandrat på Paris gator, längs Seine, på Saint Germain och Saint
Michel i den speciella atmosfär som bara finns här. Det finns bara ett Paris. Det är en stad som
skiljer sig från trängseln i Athen, intensiteten i Rom och tempot i Madrid. Det går att vara helt
anonym och bara ta ett glas vin på en bistro eller besöka arabkvarteren i Quatier Latin och de
små restauranger som har gjort det franska köket till en konst. Fransmännen är speciella och
stolta över sin kultur. Det var här de gotiska katedralerna började att byggas, sedan om
triumfbågen och det lika pionjär givande eifeltornet. Däremot är jag inte lika imponerad av
den nya triumfbågen som för mig liknar ett minne över en svunnen storhet. När jag besökte
Frankrike och Paris första gången i början på 70-talet så fanns fortfarande vatten kanonerna
kvar kring Sorbonne universitetet som monument över 1968 års andra franska revolution.
Nordost om Paris så ligger Brie och Champagne distrikten som åtminstone för mig
symboliserar denna franska matkultur. Den som har ätit sig igenom en fransk slottsmiddag
med ett tiotal förrätter, huvudrätter, oster och efterrätter, vardera, nedsköljt med vin, cognac
eller likör vet vad jag menar. Mot bagrund av den tidlösa lagen om att summan av lasterna är
konstant så går det även att förstå att denna matkultur utvecklades i de franska klostren. Här
finns också den lövrika och lummiga franska landsbyggden där skogarna växlar med
vingårdar. Jag har själv irrat runt i de underjordiska gångarna i Reims bland hundra tusentals
flaskor Champagne som också representerar både historia och ett bidrag till vår civilisation.
Om sumererna bidrog med skriften, grekerna med filosofin, italienarna med byråkratin,
spanjorerna med vapnen, portugiserna med navigationen så svarade fransmännen med
skaffningen och bordsskicket på civilisationens färd åt väster.
Frankrike växte under efterkrigstiden fram som Europas nya stormakt. General de
Gaulle profilerade Frankrikes oberoende genom att lämna Nato och bygga upp en av världens
starkaste krigsmakter. När EG bildades så blev också Frankrike den självklare ledaren. När
Storbritannien motvilligt blev medlem och Tyskland återförenades så blev makten och
inflytandet annorlunda. Men trots att Frankrike sedan länge varit EG:s politiska förespråkare
så är landet lika litet "EG-anpassad" som Italien. Fransk industri och franskt jordbruk skyddas
av både legala, ekonomiska men framför allt kulturella staket. Idag drabbas detta Frankrike
också alltmer av arbetslöshet och motsättningar mellan invandrare och fransmän. Frankrike är
i högsta grad franskt men med mycket av samma problem som i den övriga världen.
68