Den Nya Världen inför 2000-talet
Den Nya Världen inför 2000-talet
Den Nya Världen inför 2000-talet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Den</strong> tyske historiken Johann Gustav Droyen sade 1833: "Namnet Alexander står för slutet av<br />
en epok i världhistorien och början av en annan". Alexander den store kom att bli den förste<br />
som har regerat över ett imperium omfattande både Europa och Asien. Hans största insats är<br />
att han öppnade vägarna mellan öst och väst för alltid. Alexander efterträdde sin far Philip II<br />
av Makedonien 336 före Kristus då han endast var 20 år gammal. Han ärvde då ledarskapet i<br />
det grekiska förbund under Makedoniens överhöghet som låg i krig med Persien. Alexander<br />
hade undervisats av Aristotle och hade otvetydigt en "gudomlig kallelse" att skapa ett världs<br />
imperium. Med 35 000 soldater hade han på några år erövrat Mesopotamien, Egypten, Persien<br />
och nått ända till Indien. Han var den förste som medvetet strävade att integrera istället för att<br />
underkuva andra folkslag även om det naturligtvis kan disskuteras med vilka metoder. I det<br />
omtalade "brölloppet" i Susa så sammanfogade han tusentals grekiska män med persiska<br />
kvinnor, däribland sig själv. Han gav perserna lika rättigheter som makedonier i sitt imperium<br />
medan han <strong>inför</strong>de grekiskan som officiellt språk och en gemensam ekonomi med ett<br />
myntslag. Under sin vandring genom världen så grundlade Alexander över 70 städer,<br />
däribland Alexandria i Egypten. Hans dröm var en världsstat baserad på integration av alla<br />
människor. <strong>Den</strong> 13 juni 323 dog han bara 32 år gammal i det Babylon som han hade tänkt att<br />
göra till huvudstad i sitt världsimperium.<br />
Med Alexanders död så splittrades imperiet upp i fyra huvudområden. Dels det<br />
ursprungliga Makedonien och nuvarande Turkiet under två inbördes stridande konungar. I<br />
Egypten med Ptolemaic och Persien/Mesopotamien under Seleucus skulle den grekiska<br />
idévärlden komma att blands med den egyptiska och persisk/mesopotamska under ytterligare<br />
ett sekel. Både Alexandria vid Nilen och Seleucia vid Tigris kom att växa till två av världens<br />
största städer med över en halv miljon innevånare vardera. I denna nya makedonsk-grekiska<br />
verklighet så spreds åter civilisationens kärna ut över världen. Samos i öster, Alexandria i<br />
söder och Syracusa i väster, Seleucia i öster och Athen i norr var alla blomstrande centrum<br />
för tanken och konsten. Euclid i Alexandria utvecklade den geometri som studerades i den<br />
svenska gymnasiet så sent som på 1960 <strong>talet</strong>. Archimedes från Syrakusa på Sicilien gav vår<br />
första fysikaliska lagar. I Samos så framlade Aritarchus teorin om att jorden och de andra<br />
planeterna roterar runt solen medan månen roterar runt jorden medan Epichures även han från<br />
Samos vidare utvecklade Democritus teori om atomer och blev vår förste renodlade<br />
materialist. <strong>Den</strong>na grekiska värld som på 300 och 400 talen hade sin höjdpunkt omfattade<br />
ungefär 8 miljoner människor runt det östra Medelhavet men betydligt fler i sin förlängning.<br />
Det var här som vår moderna civilisations föddes med sin filosofi, politik, teater, musik,<br />
olympiska spel och konst.<br />
Antikens Athen var bara en av många stadsstater i Grekland men den som har blivit<br />
mest omtalad i historien. Athen står för demokratins födelse där Cleisthenes 508 före Kristus<br />
sägs vara demokratins fader. Athens storhet sammanfaller med invasionsförsöken av perserna.<br />
I historiens första stora försvarsallians, Delian förbundet så stod Athen i spetsen för ett stort<br />
antal stadsstater som tillsammans lyckades att slå tillbaka perserna, bl a vid det omtalade<br />
slaget i Marathon. Pericles ledarskap under åren 443 till 429 upplever Athen sin guldålder där<br />
Delian förbundet år 425 bestod av hela 400 stadsstater. Det motsägelsefulla i denna demokrati<br />
i likhet med 1800-<strong>talet</strong>s England var dess imperiedrömmar om att behärska andra folk. 431<br />
kulminerade detta i det krig med Sparta som skulle sluta i Athens kapitulation 404. Samtidigt<br />
drabbades staden av pesten som tog en tredjedel av innevånarnas liv inkluderande Pericles.<br />
Tillsamman med ekonomiska problem, våld och anarki så försvinner sedan Athen som<br />
maktfaktor.<br />
48