Den Nya Världen inför 2000-talet

civilisations ursprung och det har under de senaste 100 åren fått uppleva hur de har besegrats
och förnedras av en starkare civilisation. Kanske kommer nya ledare som Nasser att tro på en
arabisk enhetsstat men de akuta problemen är många medan västerniseringen tränger på. Även
den arabiska världen har en identitets kris. Ett första steg mot en ny arabisk värld måste därför
att formulera en ny vision med nya värden anpassade till de historiska, kulturella, geografiska
och ekonomiska förutsättningarna i denna del av världen, men också för varje enskild del.
Lösningen finns varken i att vända tillbaka till det gamla eller att kopiera väst utan måste
finnas i en nyutvecklad värld.
Det grekiska undret
Det är inte fel att påstå att det istället var hettiterna och främst fenicierna i nordväst som bar
civilisationens kärna åt väster. Hettiterna är för oss intressanta främst för att de var det första
indoeuropeiska folkslag som uppträdde i historien. De invandrade likt våra andra förfäder från
området norr om Svarta Havet och lärde sig successivt av sina sumeriska, assyriska och
egyptiska föregångare. Kombinationen av järn och hästdragna stridsvagnar var del i deras
militära styrka. De är också det första folkslag som använde sig av två skriftspråk; de Egypten
influerade hieroglyferna och den sumerisk-assyriska kilskriften. Fenicierna var det första
sjöfarar folket och deras skepp kom att bära civilisationen vidare över Medelhavet.
Därigenom kom fenicierna att bli länken mellan Asien och Europa. Den viktigaste bedriften
av bestående karaktär är att fenicierna ur de tidigare skriftspråken utvecklade grunden till det
alfabet som vi idag använder. Även detta skriftspråk bygger på tidigare kulturer och måste ses
som en syntes av egyptiska hieroglyfer och mesopotamsk kilskrift. Sidon, Tyrus och Byblos i
nuvarande Libanon var de viktigaste städerna. Fenicerna hade täta kontakter med egypterna,
de arbetade som hantverkare och handelsmän i Mesopotamien och de reste till Kreta och
Cypern. De fortsatte sedan mot övriga Nordafrika där de 814 före Kristus grundlade Kartago,
"Den nya staden" som sedan skulle växa till en egen stormakt. Tillsammans med grekerna så
var fenicerna de första människor som skulle föra Civilisationens Kärna vidare över havet.
Medan grekerna under det sista årtusendet före Kristus skulle kolonialisera det norra
Medelhavet och Svarta Havs kusten så kom fenicerna att bosätta sig längs den södra delen.
Men det var grekerna som skulle ta det största steget.
Den grekiska kulturen är enligt filosofen och matematikern Bertrand Russel det mest
anmärkningsvärda steget i vår civilisations utveckling. Tillsammans med den sumeriska
kulturens födelse och den industriella revolutionen i Europa så är dessa tre steg på
civilisationens vandring åt väster alla remarkabla sjumila kliv. Men det är också viktigt att
veta att dessa kliv inte skedde momentant utan var en lång process med rötter i tidigare
kulturer kring Mesopotamien och Egypten. För många så sätts denna grekiska kultur lika med
Athen. När vi studera den grekiska historien så finner vi dock snabbt att den var mycket mer
och mycket mer spittrad än bara Athen.
44