Den Nya Världen inför 2000-talet

hos en stadsbefolkning som blir allt större och nu närmar sig 20
miljoner allteftersom industrier slås ut av "marknadens villkor" med
större arbetslöshet som följd. Brasilien som redan har en av världens
största inkomstskillnader ser nu en ändå större polarisering mellan de
fattiga och de rika.
I hela Latinamerika så rullar nu privatiseringsvågen fram där
alla fasta statliga tillgångar säljs inkludernade teleföretag och
vattenkraftverk. Inflationen har stoppats i många länder inklusive
Brasilien, men detta har fått många bieffekter. Nu har Mexico hamnat
i finansiell kris, Venezuela är det redan, Chile och Argentina vacklar
och brasilianarna frågar sig hur länge? För mig är det matematiskt
ganska enkelt. Om inhemsk industri läggs ned, om importen överstiger
exporten allt mer och under en längre tid, om den inhemska
arbetslösheten ökar så spelar det ingen roll hur mycket man
privatiserar eller hur låg inflationen är. Förr eller senare så går
botten ur ekonomin och en majoritet av människorna får det sämre.
Det enda land som kan klara ett sådant scenarium är USA p.g.a. sin
storhet och med dollarns roll som internationell valuta. Men nu
skakar även detta land om än väldigt litet i sina fogar.
28 April 1995, Foz do Iguazo, Brasilien, Argentina, Paraguay
Det är den 28 April 1995. Jag har tillbringat veckan i Foz do Iguazo
på gränsen mellan Brasilien, Argentina och Paraguay. Här så störtar
Amazonas vatten nedför branta bergsklippor och formar enligt min
mening världens mest imponerande vattenfall och ett stycke Edens
Lustgård i sin mest betagande skönhet. Varje morgon har jag
promenerat ned till fallen och varje gång blivit lika imponerad och
upprymd i en både fysisk och andlig upplevelse. Jag besökte Iguazo
första gången 1981 och då även Itapo, världens största
vattenkraftverk som ensamt skulle ersätta alla Sveriges kärnkraftverk,
som då var under byggnad. Nu hade jag tillfälle att besöka detta
gigantiska byggnadsverk och symbol för det 20 århundrads
ingenjörskonst, vilket även detta var imponerande. Förra veckan så
färdades jag genom klippiga bergen och Colombia floden där Grand
Cole, världens tredje största vattenkraftverk ligger. Två delar av Den
Nya Världen i norr och i söder där Naturens egna underverk
överträffar Civilisationens, och där de båda ändå lever i relativ fred
med varandra.
Med mig på både de två föregående veckorna i USA och Canada
samt denna vecka i Brasilien så har jag haft med mig två böcker som
reselitteratur. Jag har läst båda med stort intresse förut, men känner
nu att jag behöver avstämma dessa mot den snabbt förändrade
verklighete som tar oss allt närmare 2000-talets nya tid. Jag har
redan presenterat dessa tidigare som två versioner av vår
gemensamma framtid. den ena är "The aquarian conspiracy" av
Marilyn Ferguson och den andra är "The Third wave" av Alvin
Toffler. Båda publicerades 1980 efter 70-talets omvälvning och trots
24