Den Nya Världen inför 2000-talet

5 April 1995, Berlin Tyskland
Det är 5 april 1995 och jag befinner mig i närheten av Brandenburger Tor i
korsningen mellan Unter den Linden och Friedrichsttrasse. Berlin är kanske
ett av de bästa exemplen på den förändring son dragit fram över vår värld
under inte bara det sista decenniet utan hela detta århundrade. I början av
seklet så växte här den nya tyska enade nationen fram till Europas starkaste
i konkurrens med England och det brittiska samväldet. Det var mellan dessa
nya kollosser som både det första och det andra världskriget egentligen
utkämpades även om Tysklands motståndare i båda fallen så småningom
blev nästan en hel värld. Här i Berlin firade Hitlers nazister sina största
triumfer men också sitt sista (?) nederlag. Och det var i denna delade stad
som det kalla kriget hade sin frontlinje och där kommunismen egentligen
såg sitt nederlag.
Nu är det en ny värld och den tyska D-marken och Bundesbank behärskar
samma värld med stöd av den japanska yenen. Visst är det ett underligt spel
av ödets makter. För 50 år sedan låg denna stad i ruiner. Idag är den
Civilisationens Kärna, i varje fall i Europa. Tyskland har trots dessa två
världskrig eller kanske t.o.m. på grund av dessa varit motorn i vårt
århundrades industriella värld. Om vi delar upp Europas historia i fyra lika
stora delar mellan Columbus upptäckt av Amerika och det andra
världskrigets slut 1955 så skulle den första tillfalla Spanien, den andra
Frankrike, den tredje England och den sista Tyskland. Det var den tyska
kulturen som under 1800-talet och första halvan av 1900-talet födde de
flesta av de stora tänkarna, filosofer, politiker och vetenskapsmän. Om vi
delar om den europeiska kulturen i våra fyra huvudriktningar så skulle
själen tillfalla Frankrike, det fysiska England, det emotionella Spanien och
tanken Tyskland. Som vi också vet från historien så har denna tanke varit
både lysande och katastrofal.
11-12 April 1995, Washington, USA
När jag skriver detta så är det den 11 april 1995 och jag befinner mig
"vid randen av världen" där solen just nu sjunker ned i Stilla Havets
dånande vågor. Närmare bestämt så bor jag i indian reservatet
Quileute längst ut på Olympic halvön i den amerikanska delstaten
Washington. Just en kväll som denna så är naturens storslagenhet och
skönhet så total att allt annat förbleknar. Människan blir till den lilla
del i den kosmiska helheten som hon är inbjuden att delta i. Den
amerikanske indianhövdingen Seattle har likt många andra av sina
bröder beskrivet denna verklighets helhet:
"Människan vävde inte livets väv, hon är bara en tråd i denna. Vad
människan gör mot väven gör hon mot sig själv."
16